Möte 2026-08-24

Planförslaget möjliggör ett nytt häkte i Larsboda verksamhetsområde. Totalt beräknas ca 200 platser för klienter kunna skapas i anläggningen och omkring 170 nya arbetsplatser tillkommer därmed i verksamhetsområdet. Utöver det nya häktet möjliggör detaljplanen en ny elnätsstation för att säkra energiförsörjningen till häktet. Den nya bebyggelsen ska anpassas till områdets karaktär avseende höjd, volym och utformning för att åstadkomma en sammanhållen stadsbild. Verksamheten ska utformas med hög säkerhet internt och externt. Planen ska också bidra till att stärka det ekologiska spridningssambandet vilket ska ske genom en ny park i norr samt utökning av befintlig parkmark i söder. Den nya parken i norr ska också anpassas i sin utformning för att fungera för skyfallshantering. Vidare syftar planen till att skapa trygga och tillgängliga stråk för gående och cyklister inom planområdet samt att kopplingar ska stärkas.

Rådet ansåg att detaljplaneområdet kan lämpa sig för den föreslagna verksamheten. Skönhetsrådet konstaterade dock att den planerade häktesbyggnaden med sin storskaliga volym inte bara ska ses i förhållande till verksamhetsområdet Larsbodas bebyggelse utan som en stadsbildsfråga då byggnaden kommer att ta plats och synas även i det större landskapsrummet. I det fortsatta planarbetet bör således den planerade volymen sättas in i ett större sammanhang och redovisas såväl söderifrån (Nynäsvägen) som från öst och väst. Ett sådant underlag innebär att beslutsunderlaget även gör det möjligt att se den planerade byggnaden i förhållande till den befintliga bebyggelsen och de högre bostadshusen i Farsta/Farsta strand.

I detta skede i planarbetet är gestaltningen av byggnaden skissartad – först i granskningsskedet ska färg, form och materialpalett presenteras. Enligt rådets uppfattning är det presenterade gestaltningsgreppet med låga byggnader runt en högre volym en bra början men den stora och höga volymen är ett problem så som den presenteras i föreliggande förslag. De två översta våningarna är indragna, vilket skapar utrymme för utevistelse för de intagna, men det gör ingen skillnad i hur byggnadsvolymen kommer att uppfattas eftersom gårdarna av säkerhetsskäl behöver ha slutna fasader mot omgivningen. Rådet hade förståelse för att säkerheten på häktet måste upprätthållas men enligt rådets mening var byggnaden i sin föreslagna form stor och dyster. Av säkerhetsskäl går det inte att ha fönsterpartier i häkteslokaler och celler men i projektet bör man arbeta med att det i vissa delar av byggnaden ska vara möjligt att se en skymt av omgivningen, t.ex. i korridorer eller passager även om det blir i form av mer indirekta än direkta glimtar. Rådet såg det också som mycket önskvärt att promenadgårdarna utformas så att klienterna får uppleva lite mer av omgivningen än bara himmelsvyn, även om det så bara är trädtoppar. Skönhetsrådet hade ingen erinran mot vare sig den planerade parken med skyfallshantering eller de stråk för gående och cyklister som föreslås.

Sammanfattningsvis ansåg rådet att den föreslagna verksamheten skulle kunna rymmas på platsen men att den föreslagna byggnaden ännu inte övertygar. Till granskningsskedet behöver projektet bearbetas i detaljutformning, material- och kulörval, samt i skala. Enligt rådet behöver således volymen bearbetas till en mindre klumpig och hög form. Kanske är det t.o.m. möjligt att utnyttja fastigheten bättre och utöka fotavtrycket och minska höjden. Det fortsatta arbetet med gestaltningen måste, ansåg rådet, inriktas på att genom volymhantering, färg, och materialpalett minska byggnadens påverkan i såväl verksamhetsområdet som i landskapet.

Detaljplanens syfte är att möjliggöra radhusbebyggelse längs Norrskensbacken och Solskensbrinken i stadsdelen Solhem. Radhusen föreslås uppföras i två våningar om tre grupper, nedtrappade för att följa lutningen i terrängen. Den befintliga gångstigen till Spånga station behålls och bebyggs på varsin sida, i planbeskrivningen benämnda del A och C. Markparkering ordnas tvärställd mot gatan i direkt anslutning till varje bostad.

Planområdet utgörs av ett kuperat naturområde som vid den tidigare exploateringen av Solhem lämnades obebyggt. Inom och i anslutning till planområdet finns ett 60-tal särskilt skyddsvärda träd, i första hand gamla tallar. Av dessa klassas ungefär hälften som särskilt skyddsvärda. Planförslaget innebär att totalt 14 särskilt skyddsvärda tallar och 19 skyddsvärda tallar samt en skyddsvärd asp behöver tas ned eller riskerar att påverkas indirekt.

Skönhetsrådet konstaterade att detaljplaneförslaget innebär en svår avvägning mellan att freda en skogsbacke med stora naturvärden och att möjliggöra en förtätning i ett område med mycket kollektivtrafiknära läge. Rådet ansåg att läget är så pass centralt att en förtätning i detta fall är motiverad och att radhus, i den föreslagna skalan, passar platsen bäst. Rådet ville samtidigt påtala att den föreslagna bebyggelsen på ett olyckligt sätt skärmar av parkmarken och gör den mer svårtillgänglig från Solskensbrinken varför radhusbebyggelsen i del C bör utgå. För att underlätta tillgängligheten till parkmarken från Norrskensbacken ansåg rådet att gångvägen mellan den föreslagna radhusbebyggelsen och fastigheten Inga 2 iordningställs som en del av projektet. Planområdet bör utökas i denna del och dessutom innebära att de kvarvarande skyddsvärda träden i skogsområdet ges skyddsbestämmelser och att övriga ingrepp i naturmarken minimeras.

Sammanfattningsvis ansåg rådet att del A kan bebyggas och att radhus i detta fall är den form som bäst passar på platsen, givet att den föreslagna skalan bibehålls och att gångkopplingen mellan Norrskensbacken och parkmarken är klarlagd och tydliggörs i plankartan. Rådet avstyrkte bebyggelse i del C med motiveringen att bebyggelse där stänger in gångvägen och starkt begränsar möjligheten att nå parkytan från gatan. Dessutom sparas en samlad och något större del av naturmarken genom att avstå att bygga tre radhus.

Föreliggande ärende innebär att gränsdragningen för Igelbäckens kulturreservat på Järvafältet ändras så att reservatsföreskrifterna upphävs för två delområden. Syftet är att uppföra ytterligare ramper och leder vid Förbifart Stockholm. Rådet behandlade detaljplaneförslaget för det förstnämnda i januari i år. Kulturreservatet inrättades 2006 och innebär ett skydd för en kulturmiljö som brukats åtminstone sedan bronsåldern, som flera gravfält och fornlämningar vittnar om.

Skönhetsrådet ansåg, i linje med sitt tidigare yttrande över detaljplanen för Hjulsta trafikplats, att de ytterligare av- och påfartsramperna inte ska utföras. Dessa krävs inte för Förbifarten, utan är kapacitetsökande tillägg som gör stora intrång i landskapet och spolierar fornminnesmiljöer. De båda befintliga gravfälten och kulturreservatet som ska skydda dem bör således respekteras.

Rådet konstaterade att den redan utförda förändrade sträckningen för Akallalänken (som fått dispens genom kulturreservatet) inte hade behövts om trafikplatsen utförts som först planerats, utan extra ramper. Intrånget i landskapet och förstörelsen av gravfälten bör hejdas och reservatet således fredas från ytterligare ingrepp.

Bygglovsansökan innebär att en befintlig galleribyggnad ersätts med en större byggnad avsedd för samma innehåll. Den tillkommande volymen föreslås placeras norr och delvis öster om den befintliga. Galleribyggnaden som i huvudsak föreslås rivas uppfördes 1961 med Birger Borgström som arkitekt. Nedre Manilla består idag av en sammanhängande anläggning där delarna har olika tillkomsthistoria, från 1700-talet, 1910-talet och 1960-talet. Samtliga ingående delar är blåklassade.

Skönhetsrådet ansåg att Nedre Manilla har ett mycket högt kulturhistoriskt värde och underströk att detta gäller samtliga byggnadsdelar. Rådet vände sig således mot en rivning av den modernistiska galleribyggnaden från 1961. Utgångspunkten för projektet bör istället vara att pröva en tillbyggnad av det befintliga galleriet. Den föreslagna riktningen mot norr och fotavtrycket hade rådet inget att anmärka emot.

Rådet anåg att en eventuell tillbyggnad till galleriet bör utgå från den befintliga saklighet som Borgströms arkitektur uppvisar och undvika onödig formvilja, exempelvis i form av svepande baldakinliknande tak.

Sekreteraren deltog 20/8 vid invigningen av fastighetsbolaget Olov Lindgrens bostadsprojekt kv. Ledarö i Farsta.

I fredags, 21/8 uppmärksammade P4 Radio Stockholm att Essingeleden invigdes för 60 år sedan och sekreteraren deltog i inslaget.

Anmälde sekreteraren att han 4/9 kommer att delta i ICOMOS seminarium om 1900-tals arkitektur i Helsingör.

Informerade sekreteraren om att han kommer att delta i Byggnadsvårdsföreningens konvent i Mariestad 23/9.