Möte 2026-10-22

Årstaskolan är i behov av ventilationsåtgärder och underhåll då vissa installationer har uppnått sin tekniska livslängd. I samband med att Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) genomför underhåll föreslår utbildningsförvaltningen att utbildningsnämnden beslutar om vissa verksamhetsanpassningar.

Projektet avser anpassningar av skollokalerna för återflytt av högstadiet som idag är placerad i tillfälliga lokaler vid Värmdö gymnasium, fler rum skapas för skolans expedition och matsalen byggs ut med fler matplatser och förbättrade flöden. Inomhusklimatet förbättras för att uppfylla myndighetskrav.

Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag att genomföra verksamhetsanpassningar på Årstaskolan till ett hyresgrundande belopp om cirka 47,5 mnkr i 2030 års kostnadsnivå, med en tillkommande hyra det första året om 4,4 mnkr. Förvaltningen föreslår vidare att utbildningsnämnden ansöker hos kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott om godkännande av projektkostnader och tillkommande hyra.

Kommunstyrelsen har remitterat betänkandet ”En reform av den statliga barn- och ungdomsvården” (SOU 2026:52) till utbildningsnämnden.

Betänkandet föreslår en genomgripande reform av den statliga barn- och ungdomsvården. Utredningen bedömer att dagens system, som i huvudsak bedrivs av Statens institutionsstyrelse (SiS), har betydande kvalitets-, rättssäkerhets- och kapacitetsbrister och inte är anpassat till de alltmer komplexa behov som placerade barn och unga har. För att säkerställa en vård av god kvalitet krävs därför omfattande åtgärder för att öka tydligheten i uppdraget, förbättra samordningen mellan berörda aktörer samt säkerställa att verksamheten utgår från barns och ungas behov och rättigheter.

Utredningens övergripande mål är att skapa en vård som i större utsträckning utgår från barnets och den unges bästa. Vården ska vara rättssäker och likvärdig oavsett var i landet barnet eller den unge bor, samtidigt som det vårdande uppdraget stärks. Målet är även att förbättra tillgången till utbildning, hälso- och sjukvård samt tandvård. Vidare ska ansvarsfördelningen mellan berörda aktörer bli tydligare och samverkan förbättras. Utredningen syftar också till att minska risken för missförhållanden och stärka barns och ungas möjligheter att framföra klagomål samt få sina röster hörda.

Angående skola och utbildning lyfter utredningen fram att utbildning ska vara en central del av vården. Skolverksamheten ska integreras bättre med övriga insatser, skolnärvaron ska öka och placerade ungdomar ska ges bättre möjligheter att fullfölja gymnasieutbildning eller annan utbildning. Utredningen ser skolan som en av de viktigaste skyddsfaktorerna för långsiktigt positiva utfall efter placering.

Kommunstyrelsen har remitterat betänkandet ”En ny speciallärarutbildning (SOU 2026:50)” till utbildningsnämnden för yttrande. Utredningens syfte är att stärka tillgången till specialpedagogisk kompetens i skolväsendet genom att reformera utbildningen för speciallärare och specialpedagoger.

Utredningen föreslår att dagens speciallärar- och specialpedagogutbildningar ersätts av en ny speciallärarutbildning som är mer undervisningsnära och professionsinriktad. Utredningen lämnar även förslag om bland annat kompletteringsmöjligheter för redan utbildade speciallärare och specialpedagoger, ett anpassat utbud inom Lärarlyftet samt ett förtydligat specialpedagogiskt ledarskap inom Rektorsprogrammet.

Syftet med förslagen är att skapa en mer flexibel utbildning som bättre svarar mot skolväsendets behov av specialpedagogisk kompetens och därigenom stärka förutsättningarna för att barn och elever i behov av stöd får undervisning av lärare och förskollärare med relevant specialpedagogisk kompetens.

Kommunstyrelsen har remitterat betänkandet ”Parallella samhällsstrukturer – ett kunskapsunderlag för förbättrad integration och minskat utanförskap (SOU 2026:53)” till utbildningsnämnden för yttrande.

Utredningen har haft i uppdrag att sammanställa kunskap om parallella samhällsstrukturer och analysera hur sådana strukturer påverkar integrationen och utanförskapet. I uppdraget har det bland annat ingått att identifiera viktiga områden för åtgärder och lämna förslag på hur arbetet mot parallella samhällsstrukturer kan stärkas.

Av betänkandet framgår att det saknas en vedertagen definition av begreppet parallella samhällsstrukturer. Enligt utredningens direktiv avses grupperingar som har sociala normer och strukturer som innebär negativ inverkan på individens förutsättningar att nyttja sina grundläggande fri- och rättigheter samt att agera i enlighet med de skyldigheter som alla individer i det svenska samhället har. Utredningen har valt att utföra uppdraget genom att visa på ett antal företeelser som återkommande används för att beskriva parallella samhällsstrukturer. Det handlar om

• kollektivistiska och patriarkala normer och maktstrukturer
• låg tillit och bristande acceptans för samhällskontraktet
• segregation, utanförskap och diskriminering
• alternativa samhällssystem
• kriminalitet och systemhotande brottslighet.

Det framgår vidare av betänkandet att arbetet mot parallella samhällsstrukturer behöver bedrivas inom flera olika politikområden och på både nationell och lokal nivå.

Utredningen föreslår åtgärder inom fem övergripande inriktningar. Det handlar om att öka kunskapen om parallella samhällsstrukturer och stärka styrningen och uppföljningen, förbättra integrationen och öka jämställdheten, stärka det förebyggande och främjande arbetet för barn och unga, minska segregationen och stärka områden där utanförskapet är stort samt att stärka samhällets motståndskraft.

Betänkandet innehåller även följande förslag kring styrning, uppföljning och behov av mer kunskap:

• Målet för politiken mot utanförskap bör formuleras om.
• Boverket och statistikmyndigheten SCB bör få i uppdrag att ta fram indikatorer baserade på registerdata som kan användas för att mäta förekomst och utveckling av parallella samhällsstrukturer.
• De indikatorer som Brottsförebyggande rådet (Brå), Jämställdhetsmyndigheten, statistikmyndigheten SCB och Socialstyrelsen tar fram för att följa upp det jämställdhetspolitiska delmålet om att hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra bör även användas i uppföljningen av målet för politiken mot utanförskap.
• Länsstyrelserna bör få i uppdrag att ge kommunerna utökat stöd i arbetet med att identifiera, kartlägga och utforma åtgärder mot parallella samhällsstrukturer.
• Regeringen bör tillsätta en nationell samordnare mot parallella samhällsstrukturer.
• Regeringen bör låta utreda förekomsten av parallell rättsskipning i Sverige och ta fram förslag på hur sådana ordningar kan motverkas.

Utredningens samlade bedömning är att parallella samhällsstrukturer utgör en komplex samhällsutmaning och att arbetet mot dem behöver vara långsiktigt, uthålligt och kunskapsbaserat. Det behöver rikta in sig mot både grundorsaker och konsekvenser.

Kommunstyrelsen har remitterat promemorian ”Utökad tillsyn över barn vars föräldrar omfattas av aktivitetskrav enligt socialtjänstlagen (Ds 2026:19)” till utbildningsnämnden för yttrande.

Utredaren föreslår ändringar i 8 kap. 5 § och 14 kap. 5 § skollagen (2010:800). Ändringarna innebär att barn vars föräldrar omfattas av aktivitetskrav enligt socialtjänstlagen ska erbjudas förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i den omfattning som behövs för att föräldern fullt ut ska kunna delta i anvisade aktiviteter. Förslaget innebär också att deltagande i aktiviteter enligt socialtjänstlagen ska likställas med förvärvsarbete och studier vid bedömningen av rätten till förskola och fritidshem.

Utredaren föreslår vidare att författningsändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2027. Den ändrade skyldigheten att erbjuda förskola ska tillämpas första gången den 1 september 2027 och den ändrade skyldigheten att erbjuda fritidshem ska tillämpas första gången höstterminen 2027.

Kommunstyrelsen har remitterat promemorian ”Spetsutbildning i musik i grundskolan – en försöksverksamhet (Ds 2026:13)” till utbildningsnämnden för yttrande.

Av promemorian framgår att syftet med spetsutbildningen i musik är att ge barn och unga goda förutsättningar att utveckla sin begåvning inom musikområdet. Genom spetsutbildningen kan elever redan i grundskolan få en musikalisk utbildning som kan lägga grunden för framtida studie- och yrkesval inom musikområdet.

Utredaren föreslår att ett nytt ämne, musik spets, ersätter ämnet musik för de elever som deltar i spetsutbildningen och att det nya ämnet får mer undervisningstid. Det finns också förslag om att huvudmannen ska få besluta om andra lärotider för elever som deltar i spetsutbildningen samt att huvudmannen ska få besluta om avvikelser från det som normalt gäller i grundskolan i fråga om när läsåret ska börja och sluta samt skolarbetets förläggning, skoldagarnas sammanhållning och fördelning över läsåret. Därtill finns förslag om alternativa kompetenskrav för lärare som undervisar i ämnet musik spets.

Vidare innehåller promemorian förslag om antagningen till spetsutbildningen. Färdighetsprov ska utgöra villkor för antagning och grund för urval mellan sökande elever. Spetsutbildningen ska enligt förslaget få starta i årskurs 1 eller i årskurs 5.

Det framgår också av promemorian att det är svårt att på förhand veta vad en ny utbildning kommer att innebära. Spetsutbildningen inom musik i grundskolan ska därför genomföras inom ramen för en försöksverksamhet som Skolverket kan följa upp och utvärdera. Promemorian innehåller även förslag om ett riktat statsbidrag för de huvudmän som deltar i försöksverksamheten.

Kommunstyrelsen har remitterat ”Stockholms stads program för ökad simkunnighet” till utbildningsnämnden för yttrande. Det övergripande syftet med programmet är att öka simkunnigheten bland stockholmarna samt att tydliggöra stadens arbete och strategier för ökad simkunnighet. Staden har två mål för arbetet som inriktas mot tre prioriterade grupper där simkunnigheten är lägre. Programmet innehåller också tre strategiska fokusområden som är styrande för de områden där staden behöver stärka sitt arbete. Stadens berörda nämnder och bolag ska genomföra och följa upp programmet utifrån respektive ansvarsområden.

Utbildningsförvaltningen är i huvudsak positiv till programmet och bedömer att den höjda ambitionsnivån i arbetet med att stärka simkunnigheten är angelägen. Förvaltningen uppskattar även att personer med funktionsnedsättning är synliggjorda i arbetet. För att programmet ska bli ännu tydligare föreslår förvaltningen en justering av det första målet för stadens arbete. Förvaltningen ser även behov av vissa förtydliganden av två av de åtgärdsförslag som utbildningsnämnden ansvarar för. Bland annat bör det framgå hur förslagen förväntas påverka skolorna. Det bör också tydliggöras att utbildningsförvaltningen kan bidra med information om verksamheter som främjar simkunnighet, medan respektive skola ansvarar för utformningen och organiseringen av simundervisningen.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har remitterat förslag på ”Handlingsplan för klimatanpassning av Stockholm stad” till utbildningsnämnden för yttrande. Handlingsplanen har utgångspunkt i stadens Miljöprogram 2030 och dess fjärde målområde Ett klimatanpassat Stockholm. Handlingsplanen föreslår 25 aktiviteter utifrån klimatanpassning varav utbildningsnämnden är delansvarig för aktivitet 12, som syftar till att ta fram underlag för att underlätta planering vid värmeböljor sommartid.

Utbildningsförvaltningen ställer sig positiv till den nya handlingsplanen för klimatanpassning. Inriktningen i handlingsplanen är i linje med förvaltningens miljö- och klimatarbete och förvaltningen delar handlingsplanens ambition att hitta synergieffekter i stadens arbete för ett klimatanpassat Stockholm.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar att överlämna förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har remitterat en motion av Jan Jönsson (L) om att etablera en hantverkshub för småspecialister inom byggsektorn i Stockholm till utbildningsnämnden för yttrande.

Utbildningsförvaltningen delar motionärens bedömning att det råder en betydande kompetensbrist inom bygg- och hantverksyrken samt att det finns behov av att stärka yrkesutbildningarnas attraktivitet och arbetslivsanknytning. Förvaltningen konstaterar samtidigt att det inom ramen för gymnasieskolans yrkesprogram samt pågående nationella reformer redan finns strukturer och utvecklingsinsatser som syftar till att möta dessa behov. Vidare konstaterar förvaltningen att flera av de yrkesroller som motionen lyfter inte motsvaras av utbildningsutbudet inom stadens gymnasieskolor, vilket påverkar förutsättningarna att genomföra förslaget inom förvaltningens ansvarsområde. Mot denna bakgrund bedömer förvaltningen att det i nuläget inte finns behov av att etablera en kommunal hantverkshub i den form som föreslås i motionen.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till

kommunstyrelsen som svar på remissen.

Jan Jönsson (L) har lämnat en skrivelse till utbildningsnämnden om spetsklasser för humaniora. I skrivelsen lyfts behovet av att skapa bättre möjligheter till fördjupning för elever med särskilt intresse för humanistiska ämnen. Vidare efterfrågas förvaltningens syn på möjligheten att inrätta fler spetsklasser inom humaniora i stadens skolor, hur det nuvarande utbudet motsvarar behovet samt hur området kan utvecklas på längre sikt.

Utbildningsförvaltningen bedömer sammantaget att det inte finns behov av att inrätta spetsklasser inom grundskolan då stadens grundskolor håller hög kvalitet och kan möta elevernas behov. En stor andel av gymnasieregionens utbud av humanistiska programmet finns inom staden, vilket ger eleverna möjlighet att välja dessa skolor som fortsättning på grundskolan.

Förvaltningen bedömer vidare att det inte finns behov av en särskild utredning eller strategi för spetsutbildningar inom humaniora, eftersom frågan kan hanteras inom ramen för det ordinarie utbudsarbetet. I detta arbete ingår att löpande analysera behov och identifiera möjligheter att utveckla och anpassa utbudet.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänstelåtande som svar på skrivelsen.

Jan Jönsson (L) har inkommit med en skrivelse till utbildningsnämnden om införande av ett gemensamt kartläggningsverktyg för att följa elevers läs- och skrivutveckling, där bland annat användningen av Lexplore lyfts fram. Förslaget syftar till att skapa en mer likvärdig och systematisk uppföljning av elevers läsutveckling samt ge bättre underlag för analys och riktade insatser på olika nivåer inom skolan.

Utbildningsförvaltningen delar uppfattningen att det är angeläget att följa elevers läs- och skrivutveckling genom regelbunden och strukturerad uppföljning. Gemensamma kartläggningsverktyg kan ge jämförbara resultat, underlätta analys på olika nivåer samt bidra till riktade insatser och ökad likvärdighet.

Inom utbildningsförvaltningen pågår ett projekt inom tidig läs- och skrivundervisning i Järvas kommunala skolor med målet att utveckla en sammanhållen och evidensbaserad undervisningsstrategi. Som en del i arbetet används screeningverktyget LegiLexi, för att ge underlag i syfte att följa elevers utveckling över tid. Förvaltningen bedömer därför att det är viktigt att invänta resultaten av det pågående arbetet innan ställning kan tas till ett eventuellt breddinförande, då detta säkerställer att val av metod och kartläggningsverktyg vilar på en välgrundad analys.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.

Jan Jönsson (L) och Andréa Hedin med flera (M) har till utbildningsnämnden lämnat en skrivelse om skolsamordnare och placerade barns övergång till gymnasieskolan. I skrivelsen lyfter skribenterna rapporten ”Eftervård vid avslutad placering, Barn 13–17 år, Socialtjänstinspektörernas kvalitetsgranskning” och ber utbildningsförvaltningen att svara på frågor utifrån denna.

Utbildningsförvaltningen delar rapportens bild av att skolsamordnarna är en viktig funktion för att skapa kontinuitet i skolgången vid placeringar. Samtidigt finns utmaningar och arbetet med att stärka samverkan och utveckla samordningen mellan berörda verksamheter pågår kontinuerligt. Förvaltningen arbetar tillsammans med socialtjänst, skola och andra berörda aktörer för att förbättra planering och samordning utifrån varje ungdoms individuella behov och arbetar fortlöpande för att säkerställa att ungdomens behov är utgångspunkten i planeringen.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.

Utbildningsnämnden har mottagit en skrivelse från Gulan Avci med flera (L) med frågor om bortförda barn. Skrivelsen innehåller också frågor om hur utbildningsförvaltningen arbetar förebyggande för att hindra att barn förs ut ur Sverige mot sin vilja.

Alla elever i stadens skolor ska känna sig trygga och kunna leva utan hedersrelaterat våld och förtryck. Det är en självklarhet att förvaltningen och skolorna aktivt arbetar för att främja skolnärvaro samt för att förhindra att barn förs bort utomlands mot sin vilja eller utsätts för skadliga utlandsvistelser. Förvaltningen följer upp i samband med terminsstart om skolorna har elever som inte kommit tillbaka efter skollov och där skolan inte får kontakt med vårdnadshavare samt att det i dessa fall görs en orosanmälan till socialtjänsten. För att stärka arbetet mot våld och förhindra skadliga utlandsvistelser har utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen tagit fram rutinen Förebyggande arbete mot våld och en gemensam rutin för att förhindra skadliga utlandsvistelser för barn för socialtjänst och skola. Via webbplatsen Pedagog Stockholm finns också en vägledning för hur skolorna ska agera vid misstanke om att en elev är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.