Möte 2026-09-24

Tertialrapporterna är en del av den löpande uppföljningen som kommunstyrelsen ansvarar för. Uppföljningen baseras i
huvudsak på prognostiserade avvikelser mot budget och verksamhetsmål. Rapporteringen ger kommunstyrelsen en
samlad bild av budgethållning, effektivitet och kvalitet i relation till beslutade mål.

Under 2025 inhägnades lekplatsen Bubbelparken efter att staden i samband med en planerad exploatering tog markprover.
Markundersökning visade att förhöjda halter av framför allt PCB, påvisats i delar av parken. De delarna av parken som är berörda är fortsatt avspärrade då de ligger i direkt anslutning till lekplatsen.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömer att föroreningarna i lekparken Bubbelparken utgör en risk för människors hälsa. Därför anser miljö- och hälsoskyddsnämnden att Bromma stadsdelsnämnd snarast behöver redovisa tilltänkta åtgärder i en anmälan om avhjälpandeåtgärd,2och därefter vidta åtgärder för att minska risken för exponering av förekommande markföroreningar.

Stadsdelsförvaltningens förslag på åtgärder redovisas i bilaga 2, anmälan om avhjälpandeåtgärd av föroreningsskada enligt 28 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

I samband med planer på att utveckla en del av fastigheten Mariehäll 1:10 har exploateringskontoret låtit utföra miljötekniska markundersökningar, vilka visade blyhalter som enligt Naturvårdsverkets riktvärdesmodell kan medföra hälsoeffekter även vid enstaka exponeringstillfällen. Vid vidare undersökningar har det framkommit att en stor del av ytlig jord inom grönområdet har förhöjda halter av främst PCB samt bly och PAH. Ställvis har även arsenik och zink påvisats i förhöjda halter.

Den 25 november 2024 förelade miljö- och hälsoskyddsnämnden Bromma stadsdelsförvaltning att avseende aktuellt grönområde låta miljökonsult/sakkunnig utföra en fördjupad riskbedömning av markföroreningar utifrån hälso- och miljöperspektiv. Därefter har en rad utredningar, möten och dialog med miljöförvaltningen ägt rum. Utifrån miljö- och hälsoskyddsnämndens granskning av ärendet är de åtgärder som vidtagits hittills inhägnad av ett delområde, av Exploateringskontoret, samt affischering på ett antal ställen runt om grönområdet. Miljö- och hälsoskyddsnämnden
bedömer att det är angeläget att åtgärderna utvidgas i syfte att motverka exponeringsrisker på kort och lång sikt.
Med hänvisning till ovanstående har Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutat att förelägga Bomma stadsdelsnämnd
att för grönområdet Troll-Olaskogen låta vidta åtgärder för att motverka risk för exponering från markföroreningar. Tilltänkta åtgärder ska anges i anmälan om avhjälpandeåtgärd av föroreningsskada enligt 28 § förordningen (1998:899) om
miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

Utifrån den riskvärdering som utförts avseende ekologi, sociala och ekonomiska aspekter anser förvaltningen att övertäckning av befintlig mark är den lämpligaste åtgärden. Övertäckning föreslås utföras vid vistelsezoner, promenadstigar och delar av grönområdet där tydlig människovistelse kan ske. Åtgärden redovisas i bilaga 2, anmälan om avhjälpandeåtgärd av föroreningsskada enligt 28 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

Ärendet avser ett utredningsbeslut för ett vård- och omsorgsboende inom fastigheten Riksby 1:13 i Riksby inom Bromma
stadsdelsförvaltning. 

Enligt stadens övergripande behovsanalys finns ett ökande behov av särskilda boendeformer för äldre, både på lång och kort sikt. För Bromma stadsdel visar prognoserna en ökning av behovet med 12 procent till år 2029 och med 115 procent till 2050, jämfört med prognosen för 2026.

Utredningsskedet för detta projekt omfattar framtagande av en programhandling för vård- och omsorgsboende med cirka 100 boendeplatser samt de utredningar som krävs för detaljplanearbete och för inriktningsbeslut. Budgeten för utredningsskedet, som beräknas pågå till andra kvartalet 2027, bedöms uppgå till 5 miljoner kronor. Kostnaderna
kommer att ingå i den totala projektkostnaden, som antingen ligger till grund för framtida hyra eller betalas löpande av stadsdelsförvaltningen. Om projektet inte fullföljs står beställaren, det vill säga stadsdelsförvaltningen, för dessa kostnader.

Micasa Fastigheter i Stockholm AB (Micasa) kommer uppföra, äga och förvalta vård- och omsorgsboendet och Bromma
stadsdelsnämnd är beställare av projektet. Marken ägs av staden och avses upplåtas med tomträtt till Micasa.
Projektet utgör del av ett större detaljplaneområde och genomförandet är beroende av stadens utbyggnad av allmänna
anläggningar, samt att detaljplanen vinner laga kraft, vilket tidigast kan ske i slutet av 2027. Genomförandebeslut för projektet bedöms tidigast fattas år 2034 med byggstart omkring år 2036 och inflyttning omkring 2038.

I det fortsatta arbetet behöver bland annat frågor om markmiljö och genomförandetid utredas vidare. Micasa avser att genomföra projektet i enlighet med kommunens hållbarhetskrav och har som mål att uppnå certifieringen Miljöbyggnad Silver. Detta projekt är en del i kommunens långsiktiga planering för att säkerställa tillgången på framtida boendeplatser. Micasa föreslås därför ge VD i uppdrag att utreda möjligheten att uppföra ett vård- och omsorgsboende med ca 100 boendeplatser inom projektet Linta gårdsväg och därefter återkomma med förslag till inriktningsbeslut.
Bromma stadsdelsnämnd föreslås att godkänna att utredningen genomförs samt att ge förvaltningen i uppdrag att beställa den.

Ett medborgarförslag har inkommit till Bromma stadsdelsnämnd med önskemål om att konvertera den grusplan som finns i lekparken i korsningen Bielkevägen och Ulvsunda slottsväg till konstgräsplan. I en inlaga till medborgarförslaget lyfter förslagsställaren att det skulle förbättra helhetsupplevelsen vid lekplatsen samt göra den mer attraktiv för spontanidrott och som samlingsplats. Förvaltningen verkar för en minskad spridning av mikroplast och emittering av skadliga ämnen och arbetar i enlighet med Stockholm stads Miljöprogram 2030. I enlighet med miljöprogrammet ska anläggning av nya ytor samt upprustning av befintliga ytor ske med miljövänliga och biologiskt nedbrytbara material som norm. En grusplan har även fler användningsområden än vad en konstgräsplan har då den kan nyttjas till fler aktiviteter av fler målgrupper under alla årstider. Förvaltningen väljer därför att undvika anläggning av konstgräs på grusplaner och har inga planer på att införa konstgräs på den aktuella platsen.

I en motion till kommunfullmäktige framför Moderaterna, genom Johan Paccamonti, att värdefulla grönområden i Bromma behöver identifieras och skyddas från exploatering. Syftet är att bevara naturvärden. Bromma stadsdelsnämnd har fått motionen på remiss från kommunstyrelsen.

Förvaltningen anser att det mest fördelaktiga för natur och miljö är om byggnation i första hand kan ske på hårdgjorda ytor. Dessa är dock begränsade och en avvägning behöver då göras. Att bygga på industrimark och gamla verksamhetsområden som lyfts i motionen ser stadsdelsförvaltningen positivt på då det kan vara ett sätt att minska ingrepp i naturområden. Förvaltningen vill dock framföra att bostadsbyggande på gammal industrimark ofta medför utmaningar i form av markföroreningar från tidigare verksamheter. Det ställer höga krav på sanering såväl inom detaljplaneområdet
som i angränsande park- och naturområden.

Stadsdelsnämnden har fått i uppdrag av kommunstyrelsen att besvara remissen avseende förutsättningar för en likvärdig och
språkutvecklande förskola.

Från Liberalerna och Kristdemokraterna har det inkommit en skrivelse med rubriken "Brommas grusplaner och spontanidrott".

Skrivelsen lyder:

"I tidigare ärenden har Bromma stadsdelsförvaltning avslagit medborgarförslag om att utveckla befintliga grusytor för spontanidrott. I det senaste ärendet om Ulvsunda slottsväg motiveras avslaget bland annat med att en grusplan kan användas till fler aktiviteter och av fler målgrupper. Idag anmäler vi dessutom in ytterligare ett medborgarförslag som gäller konvertering av grusytor.

Vi ser en problematisk tendens. En grusyta skapar inte spontanidrott bara för att den teoretiskt kan användas till många olika aktiviteter. Om ytorna står tomma behöver vi i stället fråga oss hur de kan utvecklas för att bli mer attraktiva och få fler barn och unga i rörelse.

Stockholms Fotbollförbund har under lång tid arbetat med anläggningsfrågan, där konvertering av grusplaner till konstgräs har varit en del i arbetet för att skapa fler användbara fotbollsytor. Även stadens strategi för spontanidrott ger stöd för ett mer strategiskt arbete med befintliga ytor.

Utgångspunkten bör vara platsens förutsättningar och behov. Det kan handla om konvertering till konstgräs, streetbasket, multiytor eller andra former av spontanidrott. Målet bör vara att bättre använda de ytor vi redan har och skapa platser som faktiskt lockar till rörelse.

Mot denna bakgrund önskar vi:
1.     Att förvaltningen kartlägger Brommas befintliga grusplaner, deras nuvarande användning och utvecklingspotential
2.     Att förvaltningen, med stöd av stadens strategi för spontanidrott och t ex Stockholms Fotbollförbunds
anläggningsarbete och kartläggningar, återkommer med en strategi och prioritering för hur Brommas grusplaner kan utvecklas för mer spontanidrott och ökad fysisk aktivitet."

Liberalerna har inkommit med en skrivelse med rubriken "Fytt av den anpassade skolan i Olofslund".

Skrivelsen lyder:

"I samband med den planerade evakueringen av Olofslundsskolan berörs även elever i anpassad grundskola. Det är barn som kan ha omfattande och individuella stödbehov och för vilka kontinuitet, välkända miljöer, relationer och rutiner är särskilt viktiga.

För dessa barn är en flytt inte enbart en fråga om att byta skollokal. Förändringar av miljö, personal, skolväg och vardagsrutiner kan få betydligt större konsekvenser än för andra elever.

Mot den bakgrunden vill vi fråga förvaltningen:

Hur säkerställs att barnen i den anpassade grundskolan får sina individuella behov av trygghet, kontinuitet, tillgänglighet och stöd tillgodosedda – både under själva flytten, i de tillfälliga lokalerna och slutligen i den nya skolmiljön?

Vi önskar också få veta hur stadsdelsförvaltningen involveras i planeringen för de barn som omfattas av stadsdelens insatser enligt exempelvis LSS eller socialtjänstlagen, så att skola, fritid, omsorg, skolskjuts och andra stödinsatser fungerar som en sammanhängande helhet även efter flytten. Är man från förvaltningens håll förberedd på att eventuella extra insatser kan bli nödvändiga?"