Möte 2025-09-23

Jan Jönsson (L) och Åsa Nilsson Söderström (L) har inkommit med en motion om att kartlägga hedersförtryck i Stockholms förskolor. Motionärerna anser att alla former av hedersrelaterat våld och förtryck är oförenliga med den värdegrund som förskolan ska vila på och att förskolan har en central roll i att upptäcka och motverka hedersförtryck i ett tidigt skede. Motionärerna yrkar att staden:
 

1. Genomför en kartläggning av förekomsten av hedersförtryck i Stockholms förskolor.
    
2. Använder kartläggningens resultat för att identifiera och förstärka insatser för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck i förskolan.
    
3. Säkerställer att förskolepersonal får tillräcklig utbildning och stöd för att kunna upptäcka och motverka hedersförtryck.
    

Regeringen har tillsatt en utredning för att stärka arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i förskolan och skolan, vilken ska redovisas i augusti 2026. Förvaltningen är positiv till denna utredning och menar att Stockholms stad kan invänta dess resultat för att därefter avgöra vilka insatser som blir relevanta utifrån denna. Förvaltningen anser att det är av stor vikt att arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck fortsätter att utvecklas parallellt med utredningen. Detta oaktat beslut om en kartläggning av förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck inom stadens förskolor.

Till Stockholms stads program mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende relation 2021–2025 finns utbildningsförvaltningens handlingsplan Våga fråga, lyssna och agera! Handlingsplanen omfattar förskola och innehåller stöd i form av exempel på metoder, material och utbildningar.

Förskolenämnden har fått remissen Näringslivspolicy för Stockholms stad inklusive etableringsstrategi för Stockholms stad från kommunstyrelsen för yttrande. 

Den reviderade näringslivspolicyns syfte är att skapa en förståelse för vilka grundläggande förutsättningar som har betydelse för ett gott företagsklimat. Policyn tydliggör nämnders och bolagsstyrelsers ansvar och roller och ska bidra till utveckling av arbetssätt, organisation och samverkan för att underlätta för företag att starta, verka och växa i Stockholm. De förutsättningar som påverkar företagens möjlighet att etablera sig, växa och utvecklas benämns i stadens näringslivspolicy som ramvillkor. Näringslivspolicyn innehåller sju ramvillkor som ska ge en helhetsbild av vad som är viktigt att prioritera och utveckla för stadens nämnder och bolagsstyrelser. Som en bilaga till näringslivspolicyn finns stadens etableringsstrategi som utgör ett styrdokument för stadens etableringsfrämjande arbete. Kommunstyrelsen ansvarar tillsammans med Stockholm Business Region för implementeringen och förankring av näringslivspolicyn medan alla stadens nämnder och bolagsstyrelser har ett gemensamt ansvar i genomförandet näringslivspolicyn. 

Förskoleförvaltningen är generellt positiv till Näringslivspolicy för Stockholms stad inklusive etableringsstrategi för Stockholms stad. Näringslivspolicyn går i linje med hur förskolenämnden arbetar idag. Något som noterats är att förskolenämnden inte nämns bland de nämnder som ansvarar för tillstånds- och tillsynsarbetet samt vidareutveckling av stadens myndighetsutövning. Ansvaret kring dessa områden bör benämnas och tydliggöras. Näringslivspolicyn behöver genomgå en språklig och strukturell översyn 

Kemikalieplanen 2025–2031 är ett stadsövergripande styrdokument för Stockholms stad. Stockholms stads befintliga kemikalieplan har reviderats mot bakgrund av det uppdrag kommunfullmäktige gav i budget 2025. Det är den tredje kemikalieplanen i ordningen och utgår från miljömålet Ett giftfritt Stockholm. Syftet med planen är att konkretisera vilka åtgärder som behöver vidtas för att uppnå miljöprogrammets mål.
 

För att uppnå ett giftfritt Stockholm krävs att stadens verksamheter, näringslivet och invånarna tillsammans bidrar till en säker hantering av kemikalier genom medvetna och kemikaliesmarta val.
 

Sedan flera år tillbaka bedriver stadens verksamheter ett ambitiöst kemikaliearbete, där ett prioriterat område är att minska mängden skadliga kemikalier i barn och ungas närmiljö.
 

Sammanfattningsvis anser förvaltningen att kemikalieplanen utgör ett viktigt styrdokument för att minska barns exponering för skadliga ämnen och bidra till ett giftfritt Stockholm.

Jan Jönsson (L) och Åsa Nilsson Söderström (L) har inkommit med en motion avseende att införa riktlinjer för digitala verktyg i Stockholms stads förskolor. Motionärerna skriver att förskolan ska vara en plats där barn får möjlighet att utforska världen, utveckla sina sociala och emotionella färdigheter samt lära genom lek och samspel. Motionärerna menar att det under de senaste åren har skett en omfattande digitalisering inom förskolan, ofta utan en tydlig strategi eller riktlinjer, och att det saknas en helhetsbild av hur skärmanvändningen ser ut i Stockholms förskolor. Motionen innehåller, mot bakgrund av detta, tre yrkanden avseende användning av digitala verktyg i förskolan samt ett yrkande avseende att säkerställa att stadens förskolor får det stöd som behövs för att främja lärande genom samspel, lek och fysiska aktiviteter.

Sedan 1 juli 2025 innefattar förskolans läroplan nya och förtydligade skrivningar om exempelvis användning av lärverktyg, hälsofrämjande arbete och fysisk aktivitet i förskolan. Läroplanen innehåller exempelvis inte längre krav på användning av digitala verktyg och gällande barn under 2 år så bör endast analoga lärverktyg användas. Med anledning av den reviderade läroplanen och Skolverkets uppdrag att ta fram stödmaterial för val och användning av lärverktyg i undervisningen är förvaltningens bedömning att motionärernas yrkanden är omhändertagna

Förskolenämnden har ombetts inkomma med remissvar på förslag till ny kulturskoleplan i Stockholms stad. Den nya kulturskoleplanen består av två delar. Den första delen, Kulturskolans grund, syftar till att beskriva kulturskolans roll i kommunal verksamhet och verksamhetens erbjudande till målgruppen barn och unga i åldern 6–22 år. I den andra delen beskrivs arbetet med utvecklingsinriktningen under 2026–2030 med tydligt fokus på ökad tillgänglighet och på att stärka barn och ungas möjlighet tillgång till ett liv med kultur och en meningsfull fritid.

Förskoleförvaltningen är positiv till förslaget om ny kulturskoleplan i Stockholms stad. Förskolans läroplan anger att barnen ska ges möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom olika estetiska uttrycksformer. Förvaltningen menar att kulturskolans verksamhet ger barnen möjlighet att även efter förskoletiden fortsatt få upptäcka, utveckla och delta i kulturaktiviteter.

I tertialrapport 2 sammanställs och analyseras förskolenämndens prognoser mot budget och mål som formulerats i 2025 års verksamhetsplan.

I rapporten återfinns, utöver prognoser, även en sammanfattad redogörelse för vad nämnden gjort under tertial 2 och, där detta varit möjligt att redovisa, effekter av insatsernas utfall. Vid årets andra avstämning av mål, indikatorer, uppdrag och aktiviteter finns inga väsentliga avvikelser att rapportera. Nämnden bedöms, undantaget uppdraget att tillhandahålla platser för Stockholmsjobb, kunna genomföra samtliga tilldelade uppdrag under året.

Utbildningsförvaltningen har, enligt uppdrag från kommunfullmäktige, i samarbete med förskoleförvaltningen och kulturförvaltningen tagit fram ett förslag till reviderad skolbiblioteksplan. Syftet är att barn, elever och lärare ska ha likvärdig och god tillgång till ändamålsenliga bibliotek i förskolan respektive skolan. Skolbiblioteksplanen riktar sig i första hand till rektorer och är en handlingsplan för fortsatt biblioteksutveckling i stadens förskolor och skolor.

Förvaltningarna föreslår att utbildningsnämnden, förskolenämnden och kulturnämnden godkänner förvaltningarnas tjänsteutlåtande inklusive förslaget till reviderad skolbiblioteksplan (bilaga 1) och överlämnar ärendet till kommunstyrelsen. Beslut om mindre ändringar förslår förvaltningarna delegeras till utbildningsnämnden respektive förskolenämnden utifrån de skolformer som berörs

Ismail Ali (C) och Åsa Nilsson Söderström (L) har inkommit med en skrivelse om larmet från Vi lärare: 4 av 10 förskollärare anser att barn far illa. Skribenterna hänvisar till en granskning i Vi lärare (april 2025) där förskollärare slår larm om en pressad arbetssituation. Skrivelsen innehåller sju frågeställningar som sammanfattande handlar om förskolans förutsättningar samt vad staden gör för att förbättra arbetsmiljön och förstärka kvalitén.

Förskoleförvaltningen instämmer i vikten av att ta Vi lärares granskning på allvar. Arbetsmiljön har betydelse för att skapa en förskola av hög kvalitet och kan även stärka attraktiviteten för förskolläraryrket.

En majoritet av barngrupperna i Stockholm stads kommunala förskolor är större än Skolverkets riktmärke. Förskoleförvaltningen vill dock poängtera att rektor är ansvarig för organisation och resursfördelning på förskolorna, och att stadens budget för 2025 anger en indikator på 14,9 barn per grupp.

Förskoleförvaltningen vill även betona att arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljö och att respektive nämnd har ansvar för att verksamheterna drivs i enlighet med arbetsmiljölagen och föreskrifterna för arbetsmiljön.