Möte 2025-10-21

Ordföranden Alexandra Mattsson (V) och Åsa Nilsson Söderström (L) utses att justera protokollet från dagens sammanträde.

Justering av protokollet sker den 28 oktober 2025.

2.1 Anmälan av protokoll från förskolenämndens förvaltningsgrupp den 13 oktober 2025

2.2 Anmälan av protokoll från utbildningsnämndens, förskolenämndens och SISAB:s gemensamma råd för funktionshinderfrågor den 15 oktober 2025

Lpfö 18 reviderad 2025

Handlingsplanen för hbtqi-personers rättigheter och möjligheter 2030 är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna. Handlingsplanen syftar till att stärka stadens arbete med att tillgodose hbtqi-personers rättigheter. Det övergripande målet är att säkerställa att stockholmare har lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och könskarakteristika.

Förskoleförvaltningen är positiv till Handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter 2030 och menar att den kan bidra till att konkretisera utvecklingsarbetet för hbtqi-personers rättigheter och motverka gruppens utsatthet för diskriminering.

Handlingsplan för romsk inkludering är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna. Romer är ett samlingsnamn på en folkgrupp som består av flera olika grupper och som befunnit sig inom Sveriges gränser sedan 1500-talet. Romer är även en av Sveriges fem erkända nationella minoriteter. Handlingsplanen syftar till att stärka arbetet med romsk inkludering. Det övergripande målet är att säkerställa romers lika tillgång till de mänskliga rättigheterna genom att motverka antiziganism och främja romsk inkludering.

Förvaltningen är positiv till Handlingsplan för romsk inkludering och menar att dess struktur med fokusområden innehållandes mål och namngivna ansvariga nämnder bidrar till tydlighet. Vidare kan detta bidra till att konkretisera och utveckla arbetet för romsk inkludering. Förskolenämnden har ansvarsområden inom handlingsplanens samtliga tre fokusområden.

Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna. I Sverige finns fem erkända nationella minoriteter; judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Samerna är också ett urfolk. Handlingsplanen syftar till att stärka arbetet med att tillgodose de nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter. Det övergripande målet är att minoriteterna får full tillgång till sina rättigheter.

Förskolenämnden är positiv till handlingsplanen och anser att den kan bidra till att konkretisera och utveckla arbetet för nationella minoriteters och urfolket samernas rättigheter.

Prognosen baseras på utfallet per 30 september samt utifrån dialog med berörda om eventuella avvikelser från budget.

Nämnden prognostiserar ett överskott om 16,5 mnkr.

Förskoleförvaltningen ansvarar för att rekvirera medel för kvalitetshöjande åtgärder i förskolan. Stockholms stad kan rekvirera 256,9 mnkr för 2025. Efter avdrag ska medlen fördelas till stadens stadsdelsnämnder och till fristående utförare av förskoleverksamhet. Statsbidraget ska användas till följande:
 

• Att sträva efter att barngrupperna har en storlek som överensstämmer med Skolverkets riktmärke för barngruppernas storlek i förskolan
   
• Att bibehålla eller rekrytera personal i förskolan
   
• Kompetensutveckling för förskollärare och annan personal som arbetar i barngrupper i förskolan
   

Förskolenämnden beslutade vid nämndsammanträdet 2025-03-25 att fördelningen till 80 procent ska baseras på antal inskrivna barn per den 31 december 2024 och till 20 procent baseras på socioekonomiskt index för verksamhetsområde förskola i budget 2025.

Under perioden 1 januari–31 december 2025 har fristående förskoleenheter avvecklats vilket innebär att det finns kvarvarande medel. Dessa medel fördelas till stadens stadsdelsnämnder och till fristående utförare av förskoleverksamhet i enlighet med ovan beskriven fördelningsprincip.

Åsa Nilsson Söderström (L), Sophia Granswed Baat (M), och Ismail Ali (C) har inkommit med en skrivelse om bristande stöd vid övergången från förskola till anpassad skolgång. Skribenterna beskriver att barn i Stockholms stad inte erbjuds möjlighet att gå kvar ett extra år på förskola samt att barn med omfattande stödbehov inte alltid identifieras i tid. Barnens behov riskerar att förbises och deras rätt till stöd riskerar att utebli. Ekonomiska incitament lyfts som en anledning till att barn inte erbjuds att gå kvar ett extra år på förskolan. Utifrån de, av skribenterna, uttryckta bristerna, ställs fem frågor. Förskoleförvaltningen besvarar de frågor som faller under nämndes ansvarsområden.

Utgångspunkten i Stockholms stad är att barnet ska få delta i den skolform där kunskap finns för att ge barnet åldersadekvat stöd. Förvaltningen är av uppfattningen att Stockholms stad har ett väl utvecklat arbete med tydliga processer upprättade kring övergångar från förskola till förskoleklass för barn med omfattande behov. Vidare betonar förvaltningen att det centrala är att varje barn ges individuellt anpassat och åldersadekvat stöd vid övergången mellan skolformerna i enlighet med nationella riktlinjer och lagstiftning.

Dagarvode förskolesummit 2025

Förskolenämnden föreslår att dagarvode ska utgå för Förskolesummit den 28 november 2025 mellan klockan 08.30-15.45.

Enligt Stockholms stads regler om arvoden med mera för kommunala förtroendeuppdrag gäller följande för dagarvode: "Dagarvoden utges till kommunalt förtroendevalda vid uppdrag för stadens räkning och vissa resor i samband med uppdrag. Uppdragen kan till exempel vara förrättningar, inspektioner (myndighetsutövning) eller deltagande i konferenser, utbildningar och studiedagar. Dagarvoden utbetalas av den nämnd som har beslutat om uppdraget."