Möte 2026-10-13

• Myndighetsavdelningen (muntlig info)
• Myndighetsutövning i tillsynsärenden 

Sent utskick

Den statliga utredningens betänkande En reform av den statliga barn- och ungdomsvården (SOU 2026:52) innehåller förslag till en genomgripande reform av den statliga barn- och ungdomsvården.

Utredningen bedömer att nuvarande system inte i tillräcklig utsträckning tillgodoser barn och ungas behov av trygg, säker och kunskapsbaserad vård.

Betänkandets förslag påverkar samspelet mellan socialtjänst, statlig vård, skola och hälso- och sjukvård.

Betänkandet berör dock inte förskola i sak och förskoleförvaltningen väljer därför att inte yttra sig.

Förvaltningens synpunkter

Sammanfattning av synpunkter

Den statliga utredningens betänkande En reform av den statliga barn- och ungdomsvården (SOU 2026:52) innehåller förslag till en genomgripande reform av den statliga barn- och ungdomsvården.

Betänkandets förslag påverkar samspelet mellan socialtjänst, statlig vård, skola och hälso- och sjukvård men inte förskola i sak och förskoleförvaltningen väljer därför att inte yttra sig.

Förskoleförvaltningen har tagit fram bedömningsgrunder för barn i behov av särskilt stöd i syfte att stärka likvärdig kvalitet samt likställighet i stadens förskolor.

Förskolan är målstyrd och styrdokumenten beskriver inte i detalj hur förskolorna ska arbeta. Arbetet enligt riktlinjerna innebär därför ett systematiskt arbete där behov identifieras, åtgärder och insatser planeras och genomförs samt följs upp på samtliga relevanta nivåer i förskolans organisation. En tydlig arbetsprocess inklusive användning av särskilda blanketter för ansökan om verksamhetsstöd/tilläggsbelopp ska säkerställa att barn får det stöd de behöver på sin förskola.

Förskoleförvaltningen anser att utöver stadsgemensamma riktlinjer behöver samverkan med regionen stärkas för att bidra till ökad samsyn samt undvika målkonflikter när barn behöver insatser från respektive huvudman.

Stadsledningskontoret har tillsammans med berörda nämnder och bolag uppdaterat stadens handlingsplan för klimatanpassning. Arbetet med stadens handlingsplan för klimatanpassning har utgått från miljöprogrammets mål samt från de samlade erfarenheter som gjorts i stadens klimatanpassningsarbete under de gångna fem åren.

Handlingsplan omfattar 25 aktiviteter som tillsammans utgör det prioriterade klimatanpassningsarbetet i staden. Förskoleförvaltningen står som en av flera ansvariga för fyra av aktiviteterna. Handlingsplanen genomförs genom att ansvariga nämnder och bolag integrerar aktiviteterna i sina respektive verksamhetsplaner. Handlingsplanen innehåller även vägledande principer för stadens arbete med klimatanpassning.

Förvaltningen ställer sig positiv till handlingsplanens struktur och inriktning men vill samtidigt uppmärksamma behovet av en tydlig ansvarsfördelning mellan huvudansvariga och delansvariga nämnder och bolag.

Idrottsförvaltningen fick i juni 2024 i uppdrag att ta fram en ny strategi för simkunnighet och säkerhet vid vatten. Stockholms stads program för ökad simkunnighet pekar ut mål, prioriteringar och strategiska fokusområden för arbetet med ökad simkunnighet. Det övergripande syftet med programmet är att öka simkunnigheten bland stockholmarna samt att tydliggöra stadens arbete och strategier för ökad simkunnighet. Idrottsförvaltningen föreslår att programmet ska vara styrande för nämnder och bolag, däribland förskolenämnden. 

Förskoleförvaltningen ställer sig i sak positiv till programmets övergripande ambition att öka simkunnigheten och minska risken för drunkningstillbud i Stockholms stad. Samtidigt ser nämnden behov av förtydliganden avseende förskolans roll, ansvar och uppdrag inom programmet, inklusive koppling till nationella styrdokument, samt en tydligare användning av begrepp som rör målgrupper och personal. 

Förskoleförvaltningen ansvarar för att rekvirera medel för kvalitetshöjande åtgärder i förskolan. Stockholms stad kan rekvirera 272,9 mnkr för 2026. Efter avdrag ska medlen fördelas till stadens stadsdelsnämnder och till fristående utförare av förskoleverksamhet. Statsbidraget ska användas till följande:

•                    Att sträva efter att barngrupperna har en storlek som överensstämmer med Skolverkets riktmärke för barngruppernas storlek i förskolan

•                    Att bibehålla eller rekrytera personal i förskolan

•                    Kompetensutveckling för förskollärare och annan personal som arbetar i barngrupper i förskolan

Förskolenämnden beslutade vid nämndsammanträdet 2026-03-03 att fördelningen till 80 procent ska baseras på antal inskrivna barn per den 31 december 2025 och till 20 procent baseras på socioekonomiskt index för verksamhetsområde förskola i budget 2026.

Under perioden 1 januari–31 december 2026 har fristående förskoleenheter avvecklats vilket innebär att det finns kvarvarande medel. Dessa medel fördelas till stadens stadsdelsnämnder och till fristående utförare av förskoleverksamhet i enlighet med ovan beskriven fördelningsprincip.

Åsa Nilsson Söderström (L) , Sophia Granswed Baat (M) och Ismail Ali (C) har lämnat en skrivelse till förskolenämnden 2026-06-09 om barns rätt till teckenspråk i förskolan. Skribenterna undrar bland annat över hur behovet av teckenspråkiga förskolor ser ut i Stockholms stad och hur behovet säkert kan tillfredsställas. Vidare har skribenterna frågor om stadens teckenspråkiga avdelning, Draken, på Mariedals förskola på Kungsholmen rörande barnunderlag, skolskjutsar och lokaler.

Förvaltningen instämmer i att varje förskolebarn behöver vistas i en miljö som stimulerar barnets språkliga och kommunikativa utveckling på ett optimalt sätt utifrån barnets förutsättningar. Förskolans uppdrag avseende detta regleras i skollagen och Läroplan för förskolan, Lpfö18 reviderad 2025.

Förskoleförvaltningen bedömer att behovet av teckenspråk i förskolan är tillfredsställt utifrån perspektivet barns optimala utveckling av språk och kommunikation.