Möte 2025-12-09

Kommunstyrelsen har remitterat förslag till Riksarkivets föreskrifter om gallring av handlingar och uppgifter inom informationsutbyten mellan myndigheter (Dnr KS 2025/1397) till stadsarkivet. Ett ökat informationsutbyte mellan myndigheter innebär att informationsmängden i myndigheters arkiv kommer att öka med till största delen kopior av handlingar eller duplicering av likalydande information. Riksarkivet har remitterat ett förslag på föreskrifter som reglerar gallring av handlingar och uppgifter inom informationsutbyten. Stadsarkivet ser positivt på möjligheten för statliga myndigheter som lyder under Riksarkivet att gallra handlingar och uppgifter inom informationsutbyten, men anser att gallringen redan regleras av befintliga föreskrifter från Riksarkivet.

Ärendet redovisar förvaltningens förslag till beslut om stöd till konstnärlig produktion och kulturarrangemang.

Kulturnämndens budget för det fria kulturlivet och samlingslokalerna har fått en förstärkning inför 2026. Totalt förstärks budgeten med 9 mnkr. I denna ansökningsomgång om stöd för konstnärlig produktion och kulturarrangemang har 19 aktörer, med stor betydelse för stadens infrastruktur för den fria konsten, prioriterats för stärkt stöd. 12 aktörer verkar inom scenkonst och musik, och övriga sju verkar inom bild och form, museer samt film.

Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag om stöd för 2026 samt intentionsbeslut för 2027 och 2028. Förslag till beslut omfattar 56 ansökningar, där fem aktörer föreslås flerårigt stöd för 2026 med intentionsbeslut för 2027. Fyra av dessa föreslås även intentionsbeslut för 2028. Intentionsbeslut för flerårigt stöd gäller under förutsättning att den verksamhet som presenteras i ansökan fullföljs och att budgetutrymmet för 2027 och 2028 medger stöd.

Aktörer med intentionsbeslut från tidigare år har prövats på nytt inför 2026. Förvaltningen föreslår inga ändringar av intentionsbesluten.

Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag om stöd för 2026 med 77 600 tkr samt om fastställande av tidigare intentionsbeslut av fleråriga stöd för 2026 om 21 450 tkr.

Den totala summan för 2026 är 99 050 tkr.

Förvaltningen föreslår att nämnden fattar intentionsbeslut avseende nya fleråriga stöd för 2027 om 14 050 tkr och för 2028 om 13 150 tkr.

I den här ansökningsomgången kom det in totalt 89 ansökningar. 16 ansökningar har bifallits på delegation. 17 ansökningar har fått avslag eller dragits tillbaka av sökande.

Den samlade bedömningen av respektive ansökan och motiveringar med förslag till bifall framgår av bilaga 1. Delegationsbeslut redovisas i bilaga 2.

Kulturförvaltningen har tagit fram ett förslag till fördelning av Stöd till eget skapande, deltagande och folkbildning. Syftet med stödet är att tillvarata stockholmarnas, och då särskilt de unga stockholmarnas kreativitet och engagemang. Målgruppen är främst civilsamhällets kulturaktörer som med detta stöd kan bidra till ett mer demokratiskt och jämlikt Stockholm. Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag om stöd.

Förslag till beslut omfattar stöd till totalt fem aktörer om sammanlagt 2 300 000 kronor enligt tabell 1.

Tabell 1.

I bilaga 1 ges en fördjupad information om de enskilda stödmottagarna med motiveringar till förvaltningens ställningstaganden.

Kulturnämnden beslutade i december 2023 om flerårigt stöd till Tekniska museet för projektering och etablering av filial i Tensta för perioden 2023–2025 (KUL 2023/1814). Stöd för 2025 var intentionsbeslut som gäller under förutsättning att de insatser som beskrivs i ansökan fullföljs och att budget för 2025 medger stöd.

Förvaltningen har av Tekniska museet begärt delredovisningar för de beviljade etableringsstöden 2023 och 2024. Förvaltningen har granskat delredovisningarna och finner att Tekniska museet har fullföljt de insatser som de beskrev i sin ansökan.

Förvaltningen föreslår att nämnden fastställer tidigare intentionsbeslut om stöd med 1 mnkr till Tekniska museet för etablering av filial i Tensta.

Ärendet redovisar förvaltningens förslag till beslut om stöd till 28 lokalförvaltande organisationer som driver samlingslokaler över hela staden. Stödet innehåller tre delar: grundstöd, kompensations-ersättning för uthyrning till nolltaxa och investeringsstöd.

Kulturnämndens budget för det fria kulturlivet och samlingslokalerna har förstärkts med 9 mnkr inför 2026. Kulturförvaltningen föreslår i detta ärende att stödnivån till de lokalförvaltande organisationerna förstärks med 1,9 mnkr.

I denna ansökningsomgång för stöd till lokalförvaltande organisationer har 16 samlingslokaler, med stor betydelse för civilsamhällets kulturella infrastruktur, prioriterats för ökat grundstöd och 15 ansökningar för investeringsstöd föreslås stöd.

Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar om grundstöd för 24 samlingslokaler 2026 enligt förvaltningens förslag. Därutöver föreslår förvaltningen att nämnden beslutar att bevilja stöd till följande verksamheter som tidigare fått ett intentionsbeslut: Birkagården, Midsommargården, Rinkeby Folkets Hus och Årsta Folkets Hus. Dessa fyra verksamheter har prövats på nytt inför 2026. Förvaltningen har inte identifierat några avvikelser och föreslår att intentionsbesluten fastställs. Intentionsbeslut om flerårigt stöd gäller under förutsättning att den verksamhet som presenteras i ansökan fullföljs och att budgetutrymmet medger stöd. Den totala summan för beslut för grundstöd är 35,0155 mnkr, enligt tabell 1.

De lokalförvaltande organisationerna hyr ut lokaler för nolltaxa till barn- och ungdomsföreningar, funktionsrättsföreningar och anonyma 12-stegsgrupper. Förvaltningen föreslår nämnden att fatta beslut om 3,1451 mnkr i kompensationsersättning för nolltaxeuthyrning 2026 enligt tabell 1.

De lokalförvaltande organisationerna uppvisar ett stort engagemang att upprusta sina samlingslokaler. Förvaltningen föreslår nämnden att fatta beslut om 1,508 mnkr för kommunal medfinansiering i tre byggprojekt som ansöker om Boverkets investeringsstöd. 12 projekt föreslås investeringsstöd om 1,8774 mnkr utan delfinansiering av Boverket enligt tabell 2.

Den samlade bedömningen av respektive ansökan och motiveringar med förslag till bifall framgår av bilaga 1 och 2. Delegationsbeslut redovisas i bilaga 3.

Kulturnämnden har beslutat om stöd till studieförbunden för perioden 2024–2026 (KUL 2023/1323). Stöd för perioden 2025–2026 var intentionsbeslut som gäller under förutsättning att den verksamhet som presenteras i ansökan fullföljs och att budget för 2025–2026 medger stöd.

Folkbildningsrådet avslog Ibn Rushd ansökan för stöd 2025–2027. Ibn Rushd miste därmed sin status som nationellt studieförbund och la ner sin verksamhet från 1 januari 2025. Kulturnämnden fullföljde därför inte intentionsbeslutet om stöd till Ibn Rushd för åren 2025–2026. Studiefrämjandet Mälardalen tog över verksamheten 2025 och beviljades stöd om 1,3 mnkr. Det stödet hanteras i en separat ansökan.

Kulturförvaltningen har gjort avstämningar med övriga åtta studieförbund. Studieförbunden har inte rapporterat in några större avvikelser. Förbunden har startat flera nya studiecirklar och kulturprogram, framför allt i ytterstaden.

Kulturförvaltningen föreslår att kulturnämnden fastställer tidigare intentionsbeslut för åtta studieförbund enligt följande:

Kulturnämnden beslutade i december 2023 om stöd till studieförbunden för perioden 2024–2026 (KUL 2023/1323). Stöd för åren 2025–2026 var intentionsbeslut. Studieförbundet Ibn Rushd beviljades 1,3 mnkr för sin verksamhet Kvinnornas bildningshus. Verksamheten har bedrivits under 2024.

Folkbildningsrådet avslog den 5 september 2024 Ibn Rushds ansökan för nationellt stöd 2025–2027. Ibn Rushd miste därmed sin status som nationellt studieförbund och beslutade att lägga ner verksamheten från 1 januari 2025. Kulturnämnden beslutade i december 2024 att inte fullfölja intentionsbeslutet om stöd till studieförbundet Ibn Rushd för åren 2025–2026 (KUL 2023/1323). Ibn Rushds stöd om 1,3 mnkr per år reserverades för annat studieförbund att söka, i syfte att driva verksamhet i Tensta.

Studiefrämjandet ansökte om och beviljades 1,3 mnkr för 2025 för att ta över verksamheten Kvinnornas bildningshus med bibehållen inriktning.

Studiefrämjandet ansöker nu om fortsatt stöd för att driva Kvinnornas bildningshus och har presenterat en trovärdig budget och aktivitetsplan för verksamheten. Kulturförvaltningen bedömer att Studiefrämjandet är väl etablerat i Järvaområdet och har de kompetenser som krävs för att fortsätta driva och vidareutveckla Kvinnornas bildningshus.

Förvaltningen har i uppdrag att föreslå ledamöter och ordförande för Stockholms stads hederspriser, Bellmanpriset samt Cullbergpriset. Förslaget avser att utse en ordförande för 2026-2027 samt att utse två nya ledamöter som ersätter de vars uppdrag löper ut 2025.

Förvaltningen föreslår att utse Karin Helander till ordförande i två år för 2026-2027 samt att Dan Lundberg och Margareta Sörenson utses som nya ledamöter på två år 2026-2027. Övriga ledamöter som genomför sitt andra år är Anna Lund, Fredrik Liew och Jonas Eklöf.

Kulturförvaltningen föreslår att Yuvinka Medina, Mats Dimming och Francisca Beckert utses till referenspersoner för stödformen för konstnärlig produktion och kulturarrangemang.

Beredningen av stöd till konstnärlig produktion och kulturarrangemang innefattar bedömningar från referenspersoner. Syftet med referenspersonerna är att förstärka förvaltningens samlade bedömning av inkomna ansökningar. Referenspersonerna har en rådgivande roll och kan nomineras av allmänheten.

Kulturförvaltningen föreslår att Nora Ordenes Söderberg utses till referensperson till eget skapande, deltagande och folkbildning. Uppdraget gäller från och med augusti 2025 till och med augusti 2026 med möjlighet till förlängning.

Beredningen av stöd till eget skapande, deltagande och folkbildning innefattar bedömningar från referenspersoner. Syftet är att förstärka förvaltningens samlade bedömning av inkomna kulturstödsansökningar. Referenspersonerna har en rådgivande roll och kan nomineras av allmänheten.

Enligt Stockholm stads regler för ekonomisk förvaltning (4 kap 5 §), ska varje upphandlande myndighet i staden besluta om egna riktlinjer för användning av direktupphandling inom sin organisation.

Stadsledningskontoret utfärdar anvisningar för miniminivåer avseende innehåll och omfattning av riktlinjerna. Direktupphandling får normalt inte förekomma inom områden där kontrakt eller ramavtal finns.

Framtagna riktlinjer utgår från stadsledningskontorets tillämpningsanvisning för direktupphandling (Dnr KS 2022/13) som anger miniminivåer avseende innehåll och omfattning av riktlinjer för varje nämnd. Kulturförvaltningen föreslår att kulturnämnden fastställer riktlinjer för direktupphandling enligt bilaga 1.

Folk och Kultur är ett årligt kulturpolitiskt konvent som arrangeras av Länsteatrarna i Sverige, Regional Musik i Sverige och Länsmuseernas Samarbetsråd genom den ideella föreningen Kulturlyftet – Kultur i hela landet. Folk och Kultur beskriver sig som Sveriges ledande konvent och mötesplats där konstens och kulturens betydelse i demokrati- och samhällsutvecklingen står i fokus. Konventet arrangerades första gången 2018.

Kulturförvaltningen bedömer att det är relevant för nämndens förtroendevalda att delta i konventet. Förvaltningen föreslår därför att fyra representanter från kulturnämnden får möjlighet att delta i konventet.

Kulturförvaltningen bekostar deltagaravgift samt resa och uppehälle i samband med konventet. Förvaltningen föreslår även att deltagandet ska utgöra underlag för arvodering.

Kulturnämnden har av kommunstyrelsen ombetts att besvara en remiss på en motion från av Jonas Naddebo (C) om reformer för ett friare och festligare Stockholm.

I motionen föreslås åtgärder för att utveckla Stockholm till en mer dynamisk och internationellt konkurrenskraftig kultur- och nöjesstad. Motionären menar att föråldrade och restriktiva regelverk hämmar utvecklingen av stadens restauranger, nattklubbar och livescener, vilket i sin tur påverkar Stockholms attraktionskraft, trygghet och kreativitet negativt.

Förslagen omfattar en översyn av stadens tillståndskrav för nöjes- och nattlivsverksamheter, samt att staden ska verka gentemot regeringen för en liberalisering av nationella regelverk.

Kulturförvaltningen delar motionens ambition att stärka Stockholms kultur- och nattliv. Nattlivet är en viktig del av stadens kulturella ekosystem och bidrar både till ekonomisk tillväxt och social sammanhållning. Stockholm är landets viktigaste nav för de kulturella och kreativa näringarna, en sektor som sysselsätter totalt över 71 000 personer i Stockholm. Det utgör en tiondel av Stockholms arbetsmarknad. Enligt Creative Footprint Stockholm (VibeLab, 2022) omsätter de krativa branscherna cirka 217 miljarder kronor årligen. Internationella jämförelser inom World Cities Culture Forum (2024) visar att nattekonomin i städer som Berlin och London motsvarar 4–6 % av BNP, vilket understryker dess potential även i Stockholm.

Förvaltningen konstaterar samtidigt att nattlivet möter flera utmaningar, såsom höga lokalkostnader, komplexa tillståndsprocesser och brist på mellanstora scener. Pågående arbete inom Stockholms strategi för nattklubbar och livescener (2021), kulturlotsens uppdrag och rekommendationerna från Creative Footprint Stockholm syftar till att möta dessa hinder.

Kulturförvaltningen ser positivt på en fortsatt utveckling av stadens nattliv och vill särskilt betona vikten av förenklade regelverk och tillståndsprocesser. En enklare och tydligare tillståndshantering gör det lättare för både etablerade och nya aktörer att starta och driva verksamhet. Det bidrar i sin tur till ett mer varierat och inkluderande nattliv tillgängligt för alla stadens invånare. Samtidigt är det viktigt att utvecklingen sker i dialog med både nattlivsaktörer, berörda myndigheter och boende, så att olika behov och perspektiv kan vägas samman på ett sätt som stödjer en levande och hållbar nattstad för alla.

Isabel Smedberg-Palmqvist (L) lyfter i en skrivelse att många samlingslokaler i Stockholm har försvunnit under de senaste decennierna. Hon framhåller att dessa lokaler har en unik funktion som öppna och neutrala mötesplatser för civilsamhället, och att de skiljer sig från exempelvis kulturhus, hemgårdar och andra lokalförvaltande organisationer.

Kulturförvaltningen håller med om att samlingslokalerna utgör en central del av stadens förenings- och kulturliv samt en viktig del av den demokratiska infrastrukturen. Förvaltningen gör en åtskillnad mellan samlingslokaler och andra typer av lokaler och organisationer. För att en verksamhet ska räknas som samlingslokal eller lokalförvaltande organisation och därmed vara berättigad till stöd från kulturförvaltningen, behöver den uppfylla gemensamma och fastställda kriterier.

Genom lokalbehovsanalyser följer förvaltningen utvecklingen kontinuerligt och identifierar områden där behovet av samlingslokaler är särskilt stort. Ett behov av fler mötesplatser har bland annat konstaterats i Hässelby Gård, där kulturförvaltningen samverkar med stadsdelsförvaltningen för att möjliggöra etableringen av en ny samlingslokal.

Förvaltningen arbetar vidare med att stärka befintliga samlingslokaler och möjliggöra nya etableringar, där behov finns. Arbetet sker i nära samverkan med stadsdelsförvaltningar, föreningsliv och andra lokala aktörer. I Slakthusområdet pågår ytterligare en process för att etablera en ny samlingslokal.

Emelie Wassermann (SD) har i en skrivelse inlämnad till nämnden ställt ett antal frågor om hur Kulturskolan säkerställer tillgänglighet för barn och unga med funktionsnedsättningar. Två av frågorna handlar om i vilken utsträckning Kulturskolan anpassar sin verksamhet för barn med funktionsnedsättningar – till exempel med neuropsykiatriska diagnoser, rörelsenedsättningar eller syn- och hörselnedsättning. Två av frågorna handlar om ålderskriterierna som finns för kulturskolans kursverksamhet. Där finns det en farhåga om att ålderskriterierna riskerar att stänga ute barn som skulle kunna delta och utvecklas i verksamheten.

Kulturskolan har besvarat frågorna som lämnats i skrivelsen.