Möte 2026-06-09

Kulturförvaltningen bedömer att måluppfyllelsen under tertial 1 är god och att kommunfullmäktiges tre inriktningsmål kommer att uppfyllas under året. Majoriteten av indikatorerna och de förväntade resultaten prognostiseras att uppnås. Kulturförvaltningen arbetar med aktiviteterna enligt plan. Samverkan inom staden med förvaltningar och bolag samt med näringsliv, civilsamhälle, akademi och andra offentliga aktörer är en central del av förvaltningens arbete och pågår enligt plan.

Stadsarkivet bedömer att måluppfyllelsen är god och att Stadsarkivet i hög grad bidrar till uppfyllelse av kommunfullmäktiges tre inriktningsmål. Under perioden blev en större mängd arkivhandlingar fuktskadade efter en incident i samband med ett test av brandlarmet i lokalerna på Liljeholmskajen. Små rosthål i sprinklerrör orsakade en vattenläcka och mer än 100 hyllmeter arkivhandlingar utsattes för vatten i olika grad. Tack vare snabb hantering av Stadsarkivets personal har ingen arkivinformation gått förlorad. Nu återstår återställning och utbyte av sprinklerrören. Fastighetskontoret och Stadsarkivet ser nu över bästa möjliga lösning för att en liknande incident inte ska ske igen.

Revisionskontoret bedömer att kulturförvaltningen och Stadsarkivet i huvudsak har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Den interna styrningen och kontrollen bedöms utifrån genomförd granskning vara delvis tillräcklig.

Årets granskningar visar att nämnden bland annat behöver stärka den interna kontrollen av betalkort, lönehantering och direktupphandling. I likhet med föregående år behöver nämnden också fortsatta att stärka den interna kontrollen av konst.

Förvaltningarna delar i huvudsak revisionskontorets påpekanden och planerar åtgärder för lämnade rekommendationer. Kulturförvaltningen vill förtydliga att rekommendationen för hantering av betalkort avser resekostnader som faktureras via First Card.

Kulturhuset Fanfaren har en central roll i Farsta som mötesplats för kultur och lärande. Fanfaren behöver rustas, växa och utvecklas för att kunna:

·    Möta en växande befolkning.

·     Erbjuda attraktiva och tillgängliga aktiviteter för fler barn och unga.

·     Ge plats för lokala kultur- och föreningsverksamheter och för eget skapande.

·     Öka tryggheten i närområdet och bidra till ett mer attraktivt och levande centrum.

Projektets mål är att skapa ett kulturhus med integrerad verksamhet för bibliotek, kulturskola och externa aktörer. Det kommer att ge en effektivare användning av ytorna och möjlighet att integrera fler verksamhetsbehov. En utökning och anpassning av lokalerna ger biblioteket och kulturskolan möjlighet till utveckling av ett gemensamt utbud.

En renovering och anpassning av befintliga lokaler behöver genomföras. Intilliggande inhyrningsbara lokaler behöver införlivas för att skapa ett kulturhus med önskade och nödvändiga funktioner. Lokalerna behöver genomgående tillgänglighetsåtgärder enligt principen för universell utformning eftersom alla ytor har bristande tillgänglighet.

Kulturnämnden föreslås ingå två avtal med Kulturhuset Stadsteatern AB avseende biblioteksverksamhet och fristadsverksamhet. Kulturnämnden har fått 45,2 mnkr för detta ändamål 2026. Avtalstiden för båda avtalen är 1 januari 2026–31 december 2026.

Stadsdelsnämndernas kulturuppdrag finns beskrivet i flera av stadens styrdokument, däribland reglementet för stadsdelsnämnderna. Det finns dock betydande skillnader över staden. Stadens medborgarundersökning visar att det finns skillnader i hur man upplever det lokala kulturlivet. Kulturförvaltningens statistik från Kulan och Kultur för äldre visar på stora skillnader mellan olika stadsdelsområden.

I budget 2026 fick kulturnämnden i uppdrag att ta fram ett förslag på uppdragsbeskrivning för kultursekreterare.

Kulturförvaltningen har tagit fram en funktionsbeskrivning för att göra rollen mer likvärdig över staden. Eftersom titeln har sett olika ut över tid, och över staden, används benämningen kultursamordnare i funktionsbeskrivningen.

Det centrala målet för funktionen är att bidra till att invånarna i Stockholm får en ökad och jämlik tillgång till kultur av hög kvalitet och bredd. Det ska vara lätt för invånarna att ta del av och utöva kultur i sitt närområde och i sin vardag. Kultursamordnaren ska med sin kompetens stimulera kulturarbetet lokalt i stadsdelsområdet. Kultursamordnaren är ett operativt och strategiskt stöd för stadsdelsförvaltningens arbete med den lokala kulturverksamheten. Fokus ska ligga på de invånargrupper som har svårare att på egen hand ta del av Stockholms kulturutbud, exempelvis barn och unga samt personer med funktionsnedsättning eller inom äldreomsorgen.

Kulturförvaltningen föreslår att Banar Sabet och Nazem Tahvilzadeh till referenspersoner för bedömning av stöd till studieförbund och Emma Dominguez till referensperson för bedömning av stöd till lokalförvaltande organisationer.

Beredningen av stöd till studieförbund och lokalförvaltande organisationer innefattar bedömningar från referenspersoner. Syftet med referenspersonerna är att förstärka förvaltningens samlade bedömning av inkomna ansökningar. Referenspersonerna har en rådgivande roll och kan nomineras av allmänheten.

Föreningen Björkhagens hjärta ska under hösten 2026 öppna ett nytt ateljéhus i Björkhagen. Målet är att bygga 30 ateljéer med cirka 40 arbetsplatser, samt verkstäder och publika ytor. Målgrupp för ateljéhuset är professionella konstnärer som har behov av en 7–17 kvm stor ateljé, samt en konstintresserad publik.

Lokalerna har en total yta om 691 kvm. Fastighetsägare är Svenska Bostäder. Björkhagens hjärta ska teckna ett 10-årigt hyresavtal med fastighetsägaren. Lokalerna behöver anpassas för att bli ändamålsenliga.

Den totala kostnaden för etableringen beräknas till 1,2 mnkr. Björkhagens hjärta ansöker om 1 mnkr från kulturnämnden för lokal- och tillgänglighetsanpassningar.

Björkhagens hjärtas ansökan om stöd möter väl etableringsstödets kriterier för infrastrukturell utveckling samt samarbete och ekonomisk bärkraft. Ansökan möter också målsättningarna i Stockholms stads Ateljéstrategi 2024–2026.

Insatsen bedöms stärka den kulturella infrastrukturen i staden och ha en hög angelägenhetsgrad.

Förvaltningen föreslår att nämnden beviljar 1 mnkr i stöd till Björkhagens hjärta för etableringen av det nya ateljéhuset i Björkhagen.

Kulturnämnden har bjudits in att delta i Nordiska kulturnämndsmötet i Mariehamn, Åland, tillsammans med kulturpolitiker och tjänstepersoner från de nordiska huvudstäderna. Kulturnämndsmötet, även kallar Huvudstadskonferensen, är ett årligt återkommande arrangemang som cirkulerar mellan de nordiska huvudstäderna. Förtroendevalda från huvudstädernas kulturnämnder bjuds in att delta vartannat år. Senaste mötet där förtroendevalda deltog hölls i Reykjavik 2024.

Kulturförvaltningen föreslår att en representant per parti i kulturnämnden erbjuds att delta i konferensen. Arvode och traktamente utgår i enlighet med Stockholms stads regler om arvoden för kommunala förtroendeuppdrag. Kulturförvaltningen bekostar deltagarnas resa och boende samt eventuella avgifter för deltagande i konferensen.

Därutöver föreslås två tjänstepersoner från förvaltningen att delta. Beslut om tjänstepersonernas resor fattas i enlighet med kulturnämnden delegationsordning.

Årets bok- och biblioteksmässa anordnas den 24-27 september i Göteborg.

Kulturförvaltningen förslår att kulturförvaltningen bekostar ett dagsbesök på Bok- och biblioteksmässan för fyra av kulturnämndens förtroendevalda. Deltagandet avser seminariekort för en dag per person, samt tågresa till och från Göteborg.

Justitiedepartementet har remitterat Domstolsverkets promemoria om förslag att ta bort skyldigheten att binda in domar och slutliga beslut (dnr Ju2025/02006) till Stadsarkivet.

Stadsarkivet tillstyrker Domstolsverkets förslag att ta bort skyldigheten att binda in domar och slutliga beslut. Samtidigt motsätter sig Stadsarkivet att möjligheten att fortsätta binda in domar och slutliga beslut kvarstår vilket medför en risk att en sammanhållen övergång till en digital hantering inte åstadkoms. Stadsarkivet föreslår därför att Domstolsverket tar fram ett nytt förslag.

I en motion från Andréa Hedin, Lou-Ann Wejke och Kristina Lutz (alla M) föreslås att Stockholms stads konstsamling ska göras mer tillgänglig för invånarna. Förslaget innefattar att digitalisera samlingen, genomföra en fullständig inventering och värdering, samt ta fram planer för att återfinna saknade verk och säkerställa konservering.

Vidare lyfts behovet av att åter placera ut konst i stadens verksamheter som skolor och äldreboenden, samt att se över uthyrningsmodellen som idag anses hindra användning. Motionen betonar också möjligheten att involvera elever i arbetet med att dokumentera och pedagogiskt bearbeta samlingen, för att ge den nytt liv och öka delaktigheten.

Kulturnämnden har ombetts besvara en remiss av en motion från Leif Söderström (SD). Motionen handlar om skärpta demokrativillkor och stopp för föreningsbidrag. Kulturförvaltningen tycker att nuvarande riktlinjer för demokrativillkoret är tillräckliga och att det saknas skäl för att skärpa villkoret.

Kulturförvaltningen vill i sammanhanget nämna ett avgörande från Europadomstolen. En fransk domstol förbjöd personer att med hänvisning till BDS-rörelsen bojkotta israeliska varor och tjänster. Europadomstolen konstaterar i domen att Frankrike gjort fel. Bojkotter som sker utan våldsuppmaningar är generellt sätt legitima enligt Europadomstolen.

Kulturförvaltningen tycker att frågor som rör enskildas deltagande och engagemang i en internationell rörelse i första hand bör utredas av Center mot våldsbejakande extremism, Polisen och SÄPO.

Kulturförvaltningen vill avslutningsvis betona att kulturnämnden är en egen självständig förvaltningsmyndighet när det gäller beslut om kulturstöd och eventuell återbetalning av kulturstöd. Kultur-nämndens ansvar för dessa frågor framgår av nämndens reglemente som antagits av kommunfullmäktige.

Kulturnämnden har ombetts besvara remissen av motionen om utredning av Ibn Rushd studieförbund. Motionärerna Linnea Vinge, Emelie Wassermann och Sergej Salnikov (alla SD) föreslår att staden med en extern konsult ska genomföra en oberoende granskning av Ibn Rushd studieförbunds verksamhet och dess efterlevnad av stadens demokrativillkor samt andra krav kopplade till kulturstöd. Motionärerna föreslår vidare att granskningen ska inkludera en analys av hur tidigare stöd från Stockholms stad har använts, med fokus på att identifiera eventuella avvikelser från stadens villkor, samt att möjligheten att återkräva utbetalade medel ska utredas om granskningen visar att stödet inte har använts i enlighet med stadens krav och värderingar.

Folkbildningsrådet avslog Ibn Rushds ansökan om statsbidrag för perioden 2025–2027. Ibn Rushd förlorade därmed sin status som nationellt studieförbund och avslutade sin verksamhet från och med den 1 januari 2025. Kulturnämnden fullföljde därför inte intentionsbeslutet om stöd till Ibn Rushd för åren 2025–2026.

Kulturförvaltningen konstaterar att en extern och oberoende fördjupad analys redan genomförts under 2024 av konsultfirman VETA Advisor AB på uppdrag av kulturförvaltningen. Analysen omfattade bland annat organisation, styrning, demokrativillkor, kvalitetssystem, ekonomi och uppföljning. Den samlade bedömningen i rapporten är att Ibn Rushd, utifrån genomförd granskning, levde upp till de generella villkor och kriterier som kulturförvaltningen ställer på stödmottagare.

Kulturförvaltningen har därutöver inom ramen för ordinarie uppföljning och granskning inte identifierat sådana avvikelser att det finns grund för återkrav av stöd. Kulturnämnden har tidigare behandlat frågan om återkrav i ärendet KUL 2024/1337, skrivelse om finansiering till Ibn Rushd, där förvaltningen bedömde att det saknades anledning att återkräva stödet eftersom verksamheten bedömdes ha genomförts i enlighet med ansökan. Mot bakgrund av detta bedömer kulturförvaltningen att motionens intentioner redan är tillgodosedda och att ytterligare åtgärder inte är nödvändiga

Isabel Smedberg Palmqvist (L), Kristina Lutz m.fl. (M) och Jonas Naddebo (C) har lämnat in en skrivelse om längre öppettider på biblioteken. I skrivelsen betonas bibliotekens roll som kultur- och kunskapscenter för stockholmarna. Skrivelsen ställer fyra frågor som berör kulturförvaltningens syn på att successivt införa längre öppettider med hjälp av meröppet, hur kulturförvaltningen bedömer nuvarande öppettiders tillgänglighet för olika målgrupper, utredning av organisatoriska och ekonomiska förutsättningar för meröppet samt möjligheterna att registrera sig för tillgång till meröppet.

Kulturförvaltningen anser att generösa öppettider i bibliotek över hela staden är viktigt och konstaterar att de arbetssätt och rutiner som tillämpas fungerar väl och bidrar till god tillgänglighet och trygga bibliotek.

Isabel Smedberg Palmqvist (L), Kristina Lutz m.fl. (M) och Jonas Naddebo (C) har i en skrivelse inlämnad till nämnden 2026-03-24 ställt tre frågor om hur kulturförvaltningen arbetar för att förbättra tillgängligheten vid stadens scener.

Kulturförvaltningen arbetar löpande för att förbättra tillgängligheten och skapa jämlika förutsättningar för personer med funktionsnedsättning att delta i kulturlivet. Arbetet utgår från stadens Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning och sker bland annat genom funktionshinderrådets synpunkter, kompetenshöjande insatser inom lokalprojekt samt information om lokalers tillgänglighet inom exempelvis Kulturnatt Stockholm.

Kulturförvaltningen ser behovet av att utöka och förbättra tillgängligheten vid stadens scener inom det fria kulturlivet och arbetar för att möta detta behov genom sin kulturlotsfunktion. Kulturlotsarna stöttar och underlättar för stadens scenaktörer genom att vara kunskapspartner i processen att tillgänglighetsanpassa verksamheten. Scenaktörer kan också söka Stöd till kulturetablering och utveckling för att genomföra både fysiska och digitala tillgänglighetsanpassningar.

Isabel Smedberg-Palmqvist (L) och Kristina Lutz m.fl. (M) har lämnat in en skrivelse till kulturnämnden om att biblioteket bör tillhandahålla fler böcker i digital form.

Utifrån förutsättningarna på marknaden bedömer förvaltningen sammantaget att nuvarande utbud av fysiska, digitala och tillgänglighetsanpassade medier i huvudsak motsvarar stockholmarnas behov. Samtidigt är frågan om e-medier betydligt mer komplex än när det gäller fysiska medier. Till skillnad från en fysisk bok, som köps in till ett fast pris och blir mer kostnadseffektiv för varje lån, kostar e-boken mer ju mer den lånas ut.

Stockholms stadsbibliotek arbetar med att se över avtalsmodeller och följer utvecklingen på e-mediemarknaden.

Isabel Smedberg Palmqvist (L), Kristina Lutz m.fl. (M) och Jonas Naddebo (C) har ställt frågor om snubbelstenar. De undrar hur kulturförvaltningen ser på möjligheten att etablera fler snubbelstenar i stadens olika stadsdelar och samtidigt säkerställa att de blir tillgängliga och synliga för allmänheten? Vidare undrar de hur kulturförvaltningen bedömer att redan befintliga snubbelstenar används som kulturella och pedagogiska resurser, och finns det möjlighet att utveckla detta vidare?

Stolpersteine är ett konstprojekt som initierats och genomförts av konstnären Gunter Demnig. Stenarna hedrar de judar, romer, homosexuella, politiska motståndare till nazismen, m.fl. som fördrevs eller förintades av nazisterna 1933–1945.

Om Stockholms stad ska installera fler snubbelstenar, så behöver den konstnärliga integriteten i projektet respekteras. En installation bör göras tillsammans med konstnären och i enlighet med hans intentioner.

När det gäller frågan om att använda befintliga stenar som pedagogiska resurser tillhandahåller Forum för levande historia ett utmärkt undervisningsmaterial med tillhörande lärarvägledning.

Isabel Smedberg Palmqvist (L) och Jonas Naddebo (C) lyfter i en skrivelse inlämnad till kulturnämnden frågor om möjligheten till ett fördjupat samarbete med Stockholms filmfestival, för att öka tillgång till filmkultur och utbildning för barn och unga. De undrar också om kulturförvaltningen ämnar utreda konkreta former för ökat samarbete.

Kulturförvaltningen håller med om att film är en viktig del av stadens kulturliv. Förvaltningen ingår däremot inte i samarbeten med enskilda aktörer från det fria kulturlivet. Alla aktörer från det fria kulturlivet har möjlighet att söka kulturstöd för program och aktiviteter i sin verksamhet. Bland de olika stödformerna finns stöd som riktas specifikt till målgruppen barn och unga. Vad gäller aktiviteter för barn och unga genom pedagogiska projekt är det i första hand utbildningsförvaltningen som aktören behöver kontakta.

Stockholm stad har under lång tid arbetat strategiskt med att stärka kulturens roll i barn och ungas liv. Stadens program för barns rätt till kultur syftar till att alla barn och ungdomar ska få upptäcka, uppleva, och skapa många olika sorters kulturuttryck.

Isabel Smedberg Palmqvist (L) och Jonas Naddebo (C) har inkommit med en skrivelse till kulturnämnden angående ett nytt scenkonsthus för fria grupper. De ser ett behov av ett nytt scenkonsthus som särskilt riktar sig till fria grupper. Mot denna bakgrund ställer de ett antal frågor om hur kulturförvaltningen ställer sig i denna fråga.

Kulturförvaltningen bedömer att ett kommunalt drivet scenkonsthus skulle riskera att konkurrera ut scenkonstaktörer med egen lokal som är beroende av uthyrning till fria grupper. Det är viktigare att stärka befintlig infrastruktur och underlätta kulturaktörernas samverkan kring befintliga lokaler.

Kulturförvaltningen bedömer att nuvarande scenlokaler möter behoven hos fria grupper, mycket tack vare de betydande etableringar inom cirkus- och dansområdet som skett på senare tid.

Förvaltningen ser inte något behov av att särskilt utreda frågan om ett nytt scenkonsthus för fria grupper. Förvaltningen genomför löpande uppföljningar av kulturlivets lokalbehov och förutsättningar för nya etableringar inom ramen för ordinarie verksamhet.

Isabel Smedberg Palmqvist (L) har i en skrivelse inlämnad till kulturnämnden ställt ett antal frågor om hur kulturförvaltningen ser på förutsättningar för och möjligheter med att starta upp en målarverkstad i Kulturskolan med inspiration av musikverksamheten El sistema.

Kulturförvaltningen har besvarat frågorna som lämnats i skrivelsen. I enlighet med Kulturskoleplanen arbetar Kulturskolan med att utveckla verksamhetsformatet Verksamhet i samverkan med skolan för att nå fler av Stockholms barn och unga. Det finns goda möjligheter att etablera olika koncept i samverkan med skolan inom Kulturskolans samtliga ämnesområden. Kulturförvaltningen är positiv till att få ett budgetuppdrag för att utöka formatet Verksamhet i samverkan med skolan, till exempel inom ämnesområdet konst och media. För att starta ett nytt koncept i samverkan med skolan krävs en tydlig samverkan med skolan som är förankrad på samtliga nivåer i utbildningsförvaltningen