Möte 2026-04-21

Kulturförvaltningen har identifierat tre centrala utmaningar inför den kommande treårsperioden. Utmaningarna kan sammanfattas i följande punkter:

• Kulturlivets ekonomiska villkor försämras samtidigt som den kulturella infrastrukturen är ojämnt fördelad geografiskt.

• Ojämlikheter i livsvillkor och det osäkra ekonomiska läget påverkar stockholmarnas kulturdeltagande.

• Digitaliseringen ställer nya krav på tillgänglighet och deltagande

För att möta de identifierade utmaningarna och samtidigt bygga vidare på styrkan i Stockholms kulturliv har kulturförvaltningen formulerat tre övergripande strategiska prioriteringar för kommande treårsperiod.

1. Stärkt kulturell infrastruktur för en levande stad och ett fritt kulturliv.

2. Jämlik tillgång till kultur och ett breddat kulturdeltagande.

3. Kultur, kunskap och service för alla i det digitala samhället.

Kulturnämnden står dessutom inför betydande kostnadsökningar för stora och komplexa lokalprojekt och omfattande hyresökningar beräknas ske från och med 2027. Detta kräver särskilda prioriteringar och långsiktig planering under den kommande treårsperioden. De största lokalprojekten under planperioden är:

• Renovering och verksamhetsanpassning av Stadsbiblioteket vid Odenplan (Asplundhuset).

• Etablering av nya Medeltidsmuseet i Börshuset vid Stortorget i Gamla stan.

• Planering för upprustning och verksamhetsutveckling av Liljevalchs konsthall (Bergstenshuset)

Den transparenta staden: en integrerad informationshantering

Stadsarkivet är med och skapar den transparenta staden och säkerställer att informationen är tillgänglig för alla, nu och i framtiden. Stadsarkivet vill skapa en integrerad informationshantering för hela staden i syfte att förenkla för verksamheterna. Ett stärkt stöd i form av utbildningsinsatser och metodutveckling ökar förutsättningarna för att informationen hanteras rätt från början, och förebygger resurskrävande åtgärder i framtiden.

Stadens ärendehanteringssystem eDok har skapat förutsättningar för en hållbar informationshantering. Under den kommande perioden ska möjligheterna att använda AI-lösningar utforskas i syfte att ge ökad service och förbättrat användarstöd till stadens medarbetare och medborgare.

Stadsarkivet plus: ökad tillgång till arkiven

I en omvärld där fakta ofta relativiseras är snabb och säker tillgång till auktoriserad information i form av primärkällor viktigare än någonsin. Stadsarkivets databaser och sökgränssnitt behöver moderniseras för att fortsatt vara attraktiva för alla stockholmare. Samtidigt består mer än 90 % av arkivinformationen av analoga handlingar, vilket gör att de fysiska besöksplatserna bedöms ha fortsatt stor betydelse många år framöver.

Stadsarkivet plus står för ett perspektiv där den efterfrågade informationen ska finnas tillgänglig på det sätt som passar användaren. Bättre sökbarhet och ökad prestanda på våra digitala plattformar samt en utökad service på våra fysiska besöksplatser berikar användarupplevelsen och främjar förståelsen för arkivens möjligheter. I detta syfte vill Stadsarkivet även initiera och intensifiera samarbeten med institutioner som Riksarkivet, Stadsbyggnadskontoret och Stadsmuseet.

Kulturförvaltningen har tagit fram ett förslag till nytt kulturstrategiskt program för Stockholms stad. Programmet ska ge riktning och samla Stockholms stad kring framtida kultursatsningar. Det nya programmet ska ersätta stadens tidigare kulturstrategiska program.

Programförslaget beskriver sambandet mellan satsningar på kultur och andra samhällsvärden, med utgångspunkt i kulturens frihet. Syftet är att öka förståelsen för kulturens positiva effekter samt tydliggöra behovet av samverkan. Programmet beskriver även Stockholm som kulturstad ur de tre perspektiven hemstad, huvudstad och världsstad. Samtliga perspektiv är viktiga för att utveckla Stockholms fulla potential.

Förslaget till kulturstrategiskt program tar avstamp i en vision för det framtida Stockholm som programmet ska bidra till. Programförslaget har fyra mål som konkretiserar riktningen för arbetet.

1. I Stockholm har kulturaktörer de bästa möjliga förutsättningarna

2. Kultur finns i varje stockholmares vardag

3. Kultur gör Stockholms stadsmiljöer attraktiva och levande

4. Kultur är en bärande del av Stockholms stads identitet

Till varje mål hör ett antal åtaganden för nämnder och bolagsstyrelser, samt en ansvarsfördelning. Kulturförvaltningen bedömer att programmet skapar goda förutsättningar för stadens förvaltningar och bolag att arbeta med kultur mot gemensamma mål. Kulturförvaltningen stor potential i att fortsätta utveckla stadens samarbete kring kultur med utgångspunkt i det program som förvaltningen nu föreslår.

Den första december 2025 trädde flera ändringar i plan- och bygglagen (PBL) i kraft, främst i 9 kap. om lov och förhandsbesked. Den största förändringen innebär att lovplikten som huvudregel minskar, samtidigt som kraven skärps för byggnadsverk, allmänna platser och områden som är särskilt värdefulla. En följd av detta är att kommunen i översiktsplanen ska peka ut de särskilda värdena, samt redovisa kommunens syn på vilka hänsyn som krävs för att tillvarata värdena.

Denna vägledning syftar till att tydliggöra hanteringen av redan utpekade kulturmiljöer, ännu inte klassificerade fastigheter samt stadens syn på vilken hänsyn som krävs för de särskilda värdena. Vägledningen ska fungera som en utgångspunkt för planering och lovprövning fram till att en ny översiktsplan för Stockholms stad är antagen och den kulturhistoriska klassificeringskartan är heltäckande.

Stadsbyggnadskontoret och kulturförvaltningen har gemensamt tagit fram vägledningen för hantering av stadens särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden

Stockholms stad ingår i förvaltningsområde för finska, meänkieli och samiska, vilket innebär att staden bedriver ett särskilt arbete för att främja dessa språk. Staten fördelar, via Länsstyrelsen och Sametinget, statsbidrag till kommuner och regioner inom förvaltningsområdena. Kulturstrategiska staben fördelar en del av statsbidraget till organisationer inom förvaltningsområdet för kulturprogram som stärker finska, meänkieli och samiska språk och kultur.

I stadens budget för 2026 har kulturnämnden tilldelats 500 tkr av stadens medel att fördela till organisationer inom förvaltningsområdet. Medlen utgör ett komplement till statsbidraget om 700 tkr till organisationer för främjandet av språken finska, meänkieli och samiska.

Stiftelsen Finlands kulturinstitut i Sverige (Finlandsinstitutet) har ansökt om 500 tkr för sin biblioteksverksamhet inom stödformen stöd till kulturprogram som stärker finska, meänkieli och samiska språk och kultur. Biblioteket är öppet fyra dagar i veckan och erbjuder ett brett utbud av finskspråkig litteratur och andra medier. Verksamheten utgör en viktig mötesplats för sverigefinnar i Stockholm och bidrar till språkrevitalisering genom tvåspråkig kompetens och programverksamhet riktad till olika målgrupper. Under kommande stödperiod satsar biblioteket särskilt på sverigefinska barn och unga genom nya, innovativa aktiviteter. Verksamheten bedrivs i samarbete med stadens folkbibliotek och beräknas nå cirka 4 000 besökare årligen.

Finlandsinstitutets biblioteks ansökan möter väl kriterierna för stöd till kulturprogram som stärker finska, meänkieli och samiska språk och kultur. Verksamheten bedöms bidra till att främja och stärka det finska språket i Stockholm samt att berika och komplettera stadens kulturutbud och kulturella infrastruktur, särskilt inom uppdraget gentemot den sverigefinska minoriteten. Besöksantalet har inte ökat nämnvärt över tid, och förvaltningen avser därför att fortsatt följa verksamhetens utveckling samt föra dialog med Finlandsinstitutets bibliotek om hur verksamheten kan nå ut ännu bredare. Förvaltningen föreslår att nämnden beviljar 500 tkr till Finlandsinstitutet för dess biblioteksverksamhet

Stadsarkivet är stadens arkiv och landsarkiv för statliga myndigheter i Stockholms län. I Stadsarkivets magasin finns handlingar från både stadens verksamheter och från de lokala och regionala statliga myndigheterna inom länet.

Stockholms stadsarkiv (SSA) upphandlar sedan flera år tillbaka digitiseringstjänster - skanning, indexering och registrering – hos externa leverantörer. Befintligt ramavtal för digitaliseringstjänster löper ut i september 2026. Inför en ny upphandling har Stadsarkivet gjort inventerings/intressebehov hos stadens förvaltningar och bolag och kommit fram till att det finns behov och intresse från flera förvaltningar och bolag att kunna avropa digitiseringstjänster från ett ramavtal. Mot denna bakgrund förbereder nu Stadsarkivet en ny upphandling med målet att sluta ett ramavtal som stadens förvaltningar och bolag, kan avropa från till totalt värde om 8 mnkr. De förvaltningar och bolag som vill ansluta sig till ramavtalet har lämnat vidaredelegation/fullmakt till stadsarkivarien att teckna avtal för deras räkning. Anslutna förvaltningar och bolag är enligt bilaga 1.

Upphandlingen läggs upp på två huvudblock, där anbud kan lämnas på vart och ett av blocken. Det totala värdet av båda blocken under hela avtalsperioden om fyra år beräknas till 8 miljoner SEK. Det anbud som uppfyller alla ska- och kvalitetskrav samt lämnar lägst pris vinner blocket.

De block som ska ingå i upphandlingen är:

A: REGISTRERING/INDEXERING/ BEARBETNING

B: SKANNING AV LÖSBLAD, BÖCKER OCH STORFORMAT

Avtalstiden för upphandlingen ska vara 2026-10-01 till 2029-09-30 med möjlighet att förlänga med 1 år, dock längst t.o.m. 2030-09-30. Stadsarkivet avser förvalta ramavtalet och i anslutning till detta erbjuda stadens verksamheter stöd i kravställning, beställning och uppföljning.

Stadsarkivet kommer också att vid behov utföra digitisering på uppdrag av Riksarkivet, i rollen som landsarkiv och inom ramen för denna upphandling.

Kulturnämnden utser varje år mottagare av stadens kulturpriser. I år 2026 avser beslutet stadens hederspriser, Bellmanpris och Cullbergpris. Förslaget har utifrån allmänhetens nomineringar tagits fram av en externt engagerad jury vars ledamöter är utsedda av kulturnämnden.

Kulturförvaltningen har i uppdrag av kulturnämnden att lämna förslag på mottagare av Stockholms stads kulturstipendium. Totalt 20 stipendiater tilldelas 40 000 kronor vardera. Stipendierna fördelas inom bildkonst, konsthantverk, fotografi, illustration, film, musik, dans, teater/mim, musikdramatik och litteratur. Bedömningen baseras på vad konstnären ifråga har tillfört Stockholms kulturliv under det senaste året.

Stockholm stads folkbildningsstipendium delas ut till personer som under föregående år verkat och gjort skillnad inom folkbildningen i Stockholm. Studieförbunden nominerar själva varsin kandidat. Dessa skickas till kulturförvaltningen som sedan anmäler ett samlat förslag till kulturnämnden. I år har åtta studieförbund nominerat var sin kandidat. Stipendiet per kandidat uppgår till 10 000 kr, totalt 80 000 kr.

Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 syftar till att stärka stadens arbete med jämställdhet och riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Det övergripande målet med handlingsplanen är: Staden säkerställer att stockholmare har lika rättigheter och möjligheter oavsett kön.

Handlingsplanen är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna. Handlingsplanen har tre fokusområden; kunskap och information, välfärd och service samt delaktighet och inflytande.

Kulturförvaltningen ställer sig bakom handlingsplanens fokusområden och mål. De förflyttningar som identifieras i handlingsplanen är relevanta och ligger i linje med förvaltningens uppdrag och ambitioner. Kulturförvaltningen framhåller samtidigt vikten av stadsövergripande styrning och samordning för att handlingsplanen ska kunna genomföras på ett framgångsrikt sätt.

Stadsarkivet betonar att förvaltningen ska fortsätta att lyfta fram kvinnor och andra grupper som varit underrepresenterade genom historien i skolmaterial och publika program och öka kunskapen om hur genusnormer och andra sociala strukturer påverkar människors livsvillkor genom att bidra med det historiska perspektivet.

Stadens styrdokument för evenemangsfrågor Stockholms stads program för evenemang (dnr 171-1710/2015) föreslås ersättas med föreliggande nya styrande dokument för nämnders och styrelsers arbete med evenemang, Program för evenemang Stockholms stad.

Programmet stärker stadens förmåga att förvalta och att utveckla sin position som evenemangsstad. Programmet ger riktning för hur stadens nämnder och bolag tillsammans ska arbeta långsiktigt och samordnat med evenemangsfrågan med fokus på värdeskapande, hållbar utveckling och livskvalitet för stockholmarna.

Kulturförvaltningen ställer sig bakom det föreslagna programmet och noterar särskilt att kultur nämns som ett styrkeområde för Stockholm som kan bidra till positionering av staden genom evenemang. Kulturförvaltningen noterar vidare att det föreslagna programmet ligger väl i linje med kulturförvaltningens förslag till kulturstrategiskt program, som är under framtagande. Det ligger även väl i linje med programmet Barns rätt till kultur samt med Riktlinjen avseende förenings- och kulturstöd – demokrativillkor.

Kommunstyrelsen har bett kulturnämnden yttra sig över en remiss gällande övergång till digital personalakt.

Kulturförvaltningen är positiv till digitalisering av personalarkiv och ser stora möjligheter till effektivisering genom automatisering. Förvaltningen instämmer i de förväntade nyttorna gällande informationssäkerhet och förbättrad hantering av personalhandlingar.

Kulturförvaltningen anser dock att den föreslagna lösningen med eDok och LISA självservice som systemstöd inte är rätt val. Förvaltningen har tidigare genomfört en egen förstudie i syfte att kunna agera pilotförvaltning för en övergång till digital personalakt och kunde där konstatera att det finns ändamålsenliga och moderna system på marknaden som är specifikt utformat för digitalisering av personalakter. Förvaltningen anser att det är kostnadsdrivande att staden bygger om egna system som egentligen har andra syften. Vidare anser förvaltningen att eDok har utmaningar när det gäller användarvänlighet.

Förvaltningen anser även att det framåt behövs förtydligande på flera punkter som rör personuppgiftsansvar, tekniska förutsättningar och integration mellan systemen, administrativ belastning och grad av automatisering, samt behörigheter för externa användare.

Kulturförvaltningen föreslår även en gemensam arkivbildning för avslutade personalakter för att möjliggöra centraliserad kvalitetssäkring och minska dubbletter. Kulturförvaltningen är gärna med och testar systemstödet för att identifiera praktiska utmaningar. Förvaltningen har ytterligare detaljerade synpunkter som förvaltningen gärna kan delge genom medverkan i referensgrupp eller motsvarande forum för utvecklingsarbetet.

I en motion föreslår Rasmus Jonlund och Isabel Smedberg Palmqvist (båda L) att staden genom kulturnämnden ska utreda möjligheten att använda den tomma statysockeln – tidigare plats för skulpturen Karl XIV Johan – vid Slussen som bas för tillfälliga konstverk.

Kulturförvaltningen delar motionens ambition att stärka samtidskonstens närvaro vid Slussen och i stadens centrala miljöer. Samtidigt vill kulturförvaltningen framhålla att två liknande satsningar för temporär konst redan är under genomförande.

Under 2026 uppför Stockholm konst en plint vid Rödbodtorget vid Tegelbacken, med planerad invigning under sommaren 2026, särskilt avsedd för temporär konst. Inom ramen för projekt Slussen undersöker Stockholm konst dessutom möjligheten att använda avbördningsbassängerna som plats för temporär konst i vattenrummet. Temporära konstprojekt vid Strömmen har tidigare varit mycket uppskattade, varför vattenrummet vid Slussen har valts som plats för tillfällig konst.

Mot denna bakgrund kan ytterligare en plint för temporär konst i närhet till dessa platser riskera att leda till en splittring av resurser, publik uppmärksamhet och förvaltningsinsatser. Kulturförvaltningen bedömer därför att den befintliga sockeln vid Slussen, om den ska tas i anspråk, med fördel skulle kunna användas för ett mer långsiktigt eller permanent konstverk som ger platsen en tydlig och varaktig identitet.

En sådan inriktning förutsätter dock att särskilda medel tillförs projektet, eftersom Stockholm konst saknar egen budget för permanent konst.

Motionen föreslår att Stockholms stad ska införa en modell för att skydda kultur- och nöjesverksamheter från att tvingas flytta eller lägga ned på grund av klagomål om buller och störningar från nyinflyttade boende. Motionären vill bland annat införa en "agent of change"-princip, där byggaktören för ny bebyggelse ansvarar för bullerskydd och ljudisolering, samt att nyinflyttade boende ska avskriva sin rätt att klaga på kulturverksamheter.

Kulturförvaltningen konstaterar att det i dagsläget inte går att avtala bort den lagstadgade rätten att klaga på buller och andra störningar, då detta regleras av miljöbalken. Förslagen i motionen skulle därmed kräva förändrad lagstiftning, vilket kulturförvaltningen anser bör utredas av miljönämnden i första hand. Miljönämnden har tillsynsansvaret för bullerfrågor och har tagit fram vägledningar för att underlätta för kulturverksamheter att minska störningar för boende.

Kulturförvaltningen delar motionärens uppfattning om att kultur- och nöjesverksamheter är viktiga för stadens attraktivitet och kulturliv. Enligt kulturförvaltningens sammanställning har antalet musikscener i Stockholm ökat under de senaste åren, och inga musikverksamheter har tvingats stänga på grund av klagomål med stöd i miljöbalkens bestämmelser. Samtidigt möter verksamheterna utmaningar, både när det gäller klagomål och komplexa tillståndsprocesser.

Stadsbyggnadskontoret tillämpar idag en modell i Slakthusområdet som påminner om den "agent of change"-princip som motionären föreslår där befintliga musikverksamheter ges ett visst skydd genom platsspecifika utredningar och tekniska krav på ny bebyggelse.

Kulturförvaltningen arbetar med flera initiativ för att stödja kultur- och nöjesverksamheter. I verksamhetsplaneringen för 2026 ingår att ta fram en handbok för nattlivets aktörer och att utveckla nya arbetssätt för att stärka kulturverksamheternas möjligheter att verka i staden. Förvaltningen avser också att fortsätta samverka med miljöförvaltningen, stadsbyggnadskontoret och fastighetskontoret för att hantera de utmaningar som motionen lyfter.

Isabel Smedberg-Palmqvist (L) och Kristina Lutz m.fl. (M) har till kulturnämnden den 17 februari 2026 lämnat in en skrivelse där de efterfrågar en redogörelse för hur tillämpningen av stadens demokratikriterier sker i relation till kulturaktörer och vilken uppföljning staden gör. De vill också veta vilka behov man ser av att justera demokratikriterierna för att säkerställa deras syfte – en stad där alla kan känna sig inkluderade och välkomna. Kulturförvaltningen anser att dagens demokrativillkor, arbetssätt och rutiner fungerar väl och är proportionerliga i förhållande till stödsystemens syften.