Möte 2025-10-21

Kulturhuset Fanfaren har en central roll i Farsta som mötesplats för kultur och lärande. Under 2024 genomförde kulturförvaltningen en behovsanalys som visar på flera utvecklingsområden:

• Möta en växande befolkning i Farsta
• Erbjuda attraktiva och tillgängliga aktiviteter för fler barn och unga
• Ge plats för lokala kultur- och föreningsverksamheter och eget skapande
• Öka tryggheten i närområdet och bidra till ett mer attraktivt och levande centrum.

Ett mer sammanhållet kulturhus i kulturförvaltningens regi med verksamhet för bibliotek, kulturskola, kulturaktörer och civilsamhälle kan spela en avgörande roll i det förebyggande trygghetsskapande arbetet i stadsdelen, samtidigt som det skapar bättre förutsättningar för invånarna att ta del av och skapa kultur. En utveckling av Kulturhuset Fanfaren ligger i linje med stadens ambition att etablera en biblioteksnod i varje stadsdel.

Fastigheten är i behov av en större underhållrenovering som bör sammanfalla med en verksamhetsutveckling för att bättre möta invånarnas behov. Kostnader för utredningar som underlag för ett kommande inriktningsbeslut bedöms rymmas inom ram för kulturnämnden.

Projektet omfattar en nyetablering av en biblioteks- och kulturskolenod Liljeholmen.

En gemensam satsning på bibliotek och kulturskola i Liljeholmens centrum etableras en central nod för kultur, lärande och möten. Genom samarbete mellan de båda verksamheterna och externa aktörer utvecklas tillgängliga miljöer för människor i alla åldrar, vilket stärker kulturlivet och civilsamhället samt bidrar till en trygg och levande stadskärna.

Kulturförvaltningen har ett stort behov av tekniska konsulter i olika ombyggnadsprojekt. Nuvarande ramavtal täcker inte förvaltningens behov av konsulter. Kulturförvaltningen behöver därför påbörja en ny upphandling.

Kulturförvaltningen föreslår i detta ärende stöd om 220 tkr till tre kulturverksamheter som tidigare beviljats stöd till kulturprogram i förskola och skola och ingår i utbudet med Kulanpremien. De sökande har tidigare beviljats stöd på delegation samt av kulturnämnden och söker nu ytterligare stöd för att möta en hög efterfrågan. Det sammanlagda beloppet överstiger delegationsnivån och blir därför nämndbeslut.

Förvaltningen föreslår att:

-Dockteatern Tittut beviljas 50 tkr

-Mittiprickteatern beviljas 120 tkr

-Teater De Vill beviljas 50 tkr

enligt tabell 1.

Frihamnens kulturförening ska i januari 2026 öppna en cirkushall i Frihamnen. Målet är att cirkushallen ska bli en central resurs för infrastrukturen gällande cirkusverksamhet i Stockholm samt bli en ny destination för att uppleva kreativ och experimentell cirkuskonst.

Cirkushallen kommer att presentera publika cirkusföreställningar, kurser och workshops samt erbjuda cirkusartister residens, masterclasses och daglig träning. Målgrupper för verksamheten är cirkusaktörer samt en bred stockholmspublik. Frihamnens kulturförening planerar att i cirkushallen arrangera cirka 60 kulturprogram om året. Fastighetsägare är S:t Erik Markutveckling AB.

Den totala kostnaden för etableringen beräknas till 1,7 mnkr. Frihamnens kulturförening ansöker om 1,7 mnkr från kulturnämnden för lokal- och tillgänglighetsanpassningar.

Frihamnens kulturförenings ansökan om stöd möter väl etableringsstödets kriterier för konstnärlig förnyelse, infrastrukturell utveckling samt samarbeten. Ansökan möter också ambitionerna i Stockholms stads kulturstrategiska program samt ligger i linje med kulturnämndens prioriteringar i budget för 2025.

Förvaltningen föreslår att nämnden beviljar 1,7 mnkr i stöd till
Frihamnens kulturförening för att etablera en ny cirkushall i Frihamnen.

Kommunstyrelsen har bett kulturnämnden att yttra sig över remiss av Handlingsplan för en åldersvänlig stad. Handlingsplanen ska säkerställa att äldre personer åtnjuter samma mänskliga rättigheter som andra grupper i samhället.

Handlingsplanen innehåller fem utvecklingsområden:

• Delaktighet och inflytande

• Samverkan och partnerskap

• Social inkludering

• Bostäder och stadsmiljö

• Kommunikation och information

Kulturförvaltningen och Stadsarkivet ställer sig bakom handlingsplanen och dess utvecklingsområden. I takt med att stadens äldre befolkning växer kommer äldre att bli en allt viktigare målgrupp för förvaltningarnas verksamheter. Satsningar på kultur bör vara en självklar del i stadens arbete med Åldersvänlig stad. Handlingsplanens fem utvecklingsområden underlättar arbetet och kan bana väg för nya samarbeten framöver.

Kommunstyrelsen har bett kulturnämnden att yttra sig över en remiss av Handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Den riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser och är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet). Handlingsplanens övergripande mål är att staden säkerställer att stockholmare har lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och könskarakteristiska.

Kulturförvaltningen och Stadsarkivet ställer sig bakom handlingsplanen. Att inte utsättas för diskriminering är en mänsklig rättighet. Att undanröja strukturer som verkar diskriminerande är även en förutsättning för att säkra alla stockholmares rätt till kultur.

Kulturförvaltningen och Stadsarkivet erbjuder trygga platser för olika former av samtal, möten och fri kulturutövning. Dessa platser är viktiga för att värna demokratiska värden och för att motverka diskriminering utifrån bland annat sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och könskarakteristika.

För att värna demokratiska värden är det viktigt att stadens invånare kan urskilja trovärdiga källor från propaganda, desinformation och försök att skapa polarisering mellan invånarna. Här är arkiv, bibliotek och museer som tillgängliggör fakta och korrekta, vederhäftiga uppgifter viktiga aktörer.

Kommunstyrelsen har bett kulturnämnden att yttra sig över en remiss av Handlingsplan för romsk inkludering 2030. Den riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser och är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet).

Handlingsplanens övergripande mål är att staden säkerställer romers lika tillgång till de mänskliga rättigheterna genom att motverka antiziganism och främja romsk inkludering. Handlingsplanen ska stärka, utveckla och samla stadens arbete för romsk inkludering. Fokus för handlingsplanen är framförallt arbete mot diskriminering av romer och insatser för de romer som befinner sig i ett socialt och ekonomiskt utanförskap.

Kulturförvaltningen och Stadsarkivet ställer sig bakom handlingsplanen och bedömer att föreslagna mål och insatser ligger i linje med förvaltningarnas respektive uppdrag. Att motverka diskriminering och ojämlikhet är en viktig del i arbetet med att säkerställa romers lika tillgång till stadens välfärd och service, där kultur är en viktig del. För att lyckas i arbetet är det viktigt med samverkan och samordning mellan stadens förvaltningar och bolag samt det romska civilsamhället. Det handlar exempelvis om utveckling av målgruppsanpassade arbetssätt och trygga mötesplatser samt samordning för att skapa bättre former för dialog och inflytande för romer.

Kommunstyrelsen har bett kulturnämnden att yttra sig över en remiss av Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030. Den riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser och är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet).

Handlingsplanens övergripande mål är att staden säkerställer att de nationella minoriteterna och urfolket samerna har full tillgång till sina rättigheter. Handlingsplanen ska stärka och vara vägledande i stadens arbete med att tillgodose de särskilda rättigheter som är kopplade till de nationella minoriteternas och urfolket samernas språk och kultur samt delaktighet och inflytande i frågor som rör dem.

Kulturförvaltningen och Stadsarkivet ställer sig bakom handlingsplanen och ser positivt på att mål och insatser konkretiseras med utgångspunkt i de fokusområden som har identifierats i MR-programmet. Förvaltningarna framhåller samtidigt vikten av stadsövergripande styrning och samordning för att handlingsplanen ska kunna genomföras på ett framgångsrikt sätt. Det gäller till exempel stadsövergripande former och vägledning för samråd och konsultationer samt forum för barn och ungas delaktighet och inflytande för att säkerställa ett helhetsperspektiv och enhetliga arbetssätt inom staden.

Kulturnämnden har ombetts besvara remissen av Motion om att utreda demokrativillkoren i syfte att skärpa dessa för att motverka antidemokratiska krafter som hyr i andra- eller tredje hand. Motionärerna Jan Jönsson, Isabel Palmqvist-Smedberg och Åsa Nilsson Söderström (alla L) föreslår att staden ska utreda om demokrativillkoret behöver skärpas.

Kulturförvaltningen tillämpar idag demokrativillkoret vid upplåtelser i andra hand och vid kulturstöd. Kulturförvaltningen tycker att det saknas skäl för att skärpa villkoret. Det är redan i dag möjligt att återkräva kulturstöd om stödmottagaren inte uppfyller demokrativillkoret.

Kulturförvaltningen tycker att det är oklart om det finns lagstöd för att avsluta ett hyreskontrakt på grund av demokrativillkoret.

Lagstödet för att inhämta och sekretessbelägga personuppgifter när kulturförvaltningen tillämpar demokrativillkoret är otydligt. Det finns sådana regler för den statliga bidragsgivningen.

Kulturförvaltningen vill avslutningsvis peka på att det finns utmaningar i att utreda klandervärda beteenden hos företrädare för en förening eller organisation som inte har lett till fällande domar. Det är en särskilt svår avvägning att värdera ageranden som i sig inte är straffbara gärningar.

Kommunstyrelsen har remitterat en motion till kulturnämnden av Destiny Zandi Lindgren (KD) om att utreda hur stadens skolor kan tillgängliggöras som replokaler efter skoltid.

Enligt motionären har Stockholm ett underskott av replokaler, och att cirka 160 idag tillgängliga replokaler bör anses vara för få med hänvisning till det stora musikintresset bland stadens invånare. Motionären föreslår att skolornas musiksalar ska göras tillgängliga som replokaler efter skoltid, vilket skulle underlätta för unga musiker.

Kulturförvaltningen anser att tillgången på replokaler i staden är en viktig fråga, och förvaltningen arbetar för att säkerställa att det finns tillgängliga lokaler för det fria kulturlivet. En god tillgång till lokaler är en av förutsättningarna för att Stockholm ska ha ett rikt och levande kulturliv.

Sedan några år tillbaka är kulturförvaltningen del i uppdraget att tillgängliggöra skollokaler för förenings- och kulturliv. Det är utbildningsnämnden som i samarbete med idrottsnämnden, kulturnämnden och SISAB ska öppna upp fler idrottshallar för föreningslivet, även under kvällar och lov, samt fortsätta arbetet med att tillgängliggöra andra skollokaler, t ex musiksalar för förenings- och kulturliv. Bokning av lokaler kan göras via idrottsförvaltningens hemsida.

Arbetet fortskrider enligt plan, och därför anser kulturförvaltningen inte att frågan behöver utredas ytterligare.