Möte 2025-09-30

Kulturförvaltningen bedömer att måluppfyllelsen under tertial 2 är god. Förvaltningen kommer att nå kommunfullmäktiges tre inriktningsmål under året. Majoriteten av indikatorerna och de förväntade resultaten prognostiseras att uppnås. Kulturförvaltningen arbetar med aktiviteterna enligt plan. Samverkan inom staden med förvaltningar och bolag samt med näringsliv, civilsamhälle, akademi och andra offentliga aktörer är en central del av förvaltningens arbete och pågår enligt plan.

Stadsarkivet bedömer att måluppfyllelsen är god och att Stadsarkivet kommer att nå målen för verksamhetsområdet och i därmed bidrar till uppfyllelse av kommunfullmäktiges inriktningsmål.

Genom att ta emot och vårda arkiv, ge snabb och god service, erbjuda en bred programverksamhet samt genom en samordnad och effektiv kommunikation görs Stockholms offentliga information tillgänglig, användbar och synlig. Genom metodutveckling, rådgivning, uppdragsverksamhet och tillsyn skapas förutsättningar för en sammanhängande och effektiv arkiv- och informationshantering i staden som säkerställer att stadens information är tillgänglig för alla, nu och i framtiden.

Med utgångspunkt i Vision 2040 - Möjligheternas Stockholm pekar biblioteksplanen ut riktningen för bibliotekets roll i att bidra till en stad som är världsledande i att leva upp till mänskliga rättigheter och barnrätt, där mångfald, innovationer, nytänkande och tillgänglighet är ledord. Uppdraget formuleras i bibliotekslagen, som också pekar ut prioriterade målgrupper: personer med funktionsnedsättning, nationella minoriteter, personer med annat modersmål än svenska samt barn och ungdomar.

Mer relevant än någonsin – biblioteksplan för Stockholms stad bygger vidare på föregående biblioteksplan och utgår från en bred datainsamling där användare, icke-användare, medarbetare, samarbetspartners och andra samhällsaktörer har deltagit.

Med utgångspunkt från en positionering av bibliotekens roll i Stockholm, där det samhällsviktiga uppdraget, det litterära ekosystemet, den opartiska platsen och samverkan är grundstenar, formas fyra strategiska förflyttningar för biblioteksverksamhetens fokus de kommande åren:

- Från bokryggar till levande litteratur

- Från kopieringsrum till samhällsviktig verksamhet

- Från biblioteket mitt i byn till bibliotek i hela staden - Från erbjudande till delaktig upplevelse

Utbildningsförvaltningen har, enligt uppdrag från kommunfullmäktige, i samarbete med förskoleförvaltningen och kulturförvaltningen tagit fram ett förslag till reviderad skolbiblioteksplan. Syftet är att barn, elever och lärare ska ha likvärdig och god tillgång till ändamålsenliga bibliotek i förskolan respektive skolan. Skolbiblioteksplanen riktar sig i första hand till rektorer och är en handlingsplan för fortsatt biblioteksutveckling i stadens förskolor och skolor.

Förvaltningarna föreslår att utbildningsnämnden, förskolenämnden och kulturnämnden godkänner förvaltningarnas tjänsteutlåtande inklusive förslaget till reviderad skolbiblioteksplan (bilaga 1) och överlämnar ärendet till kommunstyrelsen. Beslut om mindre ändringar förslår förvaltningarna delegeras till utbildningsnämnden respektive förskolenämnden utifrån de skolformer som berörs.

Föreningen Mossutställningar ska under hösten/vintern 2025 öppna ett nytt ateljéhus på Magnus Ladulåsgatan 20–22, Södermalm. Målet i denna första etapp är att bygga 26 ateljéer med cirka 30 arbetsplatser för professionella konstnärer.

Lokalerna har en total yta om 1108 kvm. Fastighetsägare är Stockholmshem. Mossutställningar har tecknat ett 10-årigt avtal med fastighetsägaren. Lokalerna behöver anpassas för att bli ändamålsenliga.

Mossutställningar är en ideell förening som grundades 2004 och arbetar med produktion av offentlig konst, samt har lång erfarenhet av att driva ateljéhus.

Den totala kostnaden för etableringen av etapp 1 beräknas till 1,5 mnkr. Stockholmshem ger hyresfria månader under byggperioden. Mossutställningar ansöker om 1,5 mnkr från kulturnämnden i Stockholms stad för lokal- och tillgänglighetsanpassningarna.

Mossutställningars ansökan om stöd möter väl etableringsstödets kriterier för infrastrukturell utveckling samt samarbete och ekonomisk bärkraft. Ansökan möter också ambitionerna i Stockholms stads Ateljéstrategi 2024–2026. Insatsen bedöms leda till att stärka den kulturella infrastrukturen i staden och ha en hög angelägenhetsgrad.

Förvaltningen föreslår att nämnden beviljar 1,5 mnkr i stöd till Mossutställningar för etableringen av det nya ateljéhuset.

Norms and friends AB ska under hösten 2025 öppna kulturhuset House of Q i Indiskas tidigare huvudkontor i Värtahamnen. Målet är att House of Q ska bli den nya destinationen i Stockholm för kultur centrerad kring queer kultur och queer historia.

Programverksamheten kommer bestå av konserter, dansföreställningar, konstutställningar, scenkonstföreställningar, filmvisningar och samtalsserier. Målgrupp för verksamheten är personer inom HBTQIA+-gruppen i alla åldrar.

House of Q planerar att arrangera cirka 210 kulturprogram om året i

samverkan med bokningsbolag och det fria kulturlivets aktörer.

Den totala kostnaden för etableringen beräknas till 12,6 mnkr.

Norms and friends AB ansöker om 1 mnkr från kulturnämnden i

Stockholms stad för slutförandet av lokal- och tillgänglighetsanpassningar. Övriga kostnader balanseras med egen finansiering och extern medfinansiering.

Norms and friends AB’s ansökan om stöd möter väl etableringsstödets kriterier för konstnärlig förnyelse, infrastrukturell utveckling samt samarbete och ekonomisk bärkraft. Ansökan möter också ambitionerna i Stockholms stads kulturstrategiska program och ligger i linje med Stockholms stads strategi för livescener och nattklubbar.

Förvaltningen föreslår att nämnden beviljar 1 mnkr i stöd till

Norms and friends AB för etablering av kulturhuset House of Q.

Stockholmia, Liljevalchs konsthall och Stockholm konst har alla årligen återkommande behov av trycktjänster för böcker och kataloger. Det beräknade kontraktsvärdet väntas överstiga 75 prisbasbelopp, vilket är gränsens för nämndens delegation i upphandlingsärenden.

Kulturförvaltningen föreslår därför att nämnden uppdrar åt kulturförvaltningen att upphandla ramavtal för tryck och faktorstjänster.

Den 8 september 2025 trädde en ny lag i kraft som ger statligt stöd till vårdnadshavare för vissa avgifter för barns fritidsaktiviteter (Fritidskort). Fritidskortet innebär att vårdnadshavare får ekonomiskt stöd för att betala vissa fritidsaktiviteter för barn och unga från det år barnet fyller 8 år till det år barnet fyller 16 år. Exempel på fritidsaktiviteter som ingår i Fritidskortet är kommunal kulturskola.

Kulturförvaltningen föreslår att nämnden ska ansöka hos Försäkringskassan om att ansluta Kulturskolan till Fritidskortets utförarregister. Syftet med ansökan är att ge vårdnadshavare möjlighet att använda Fritidskortet för att betala Kulturskolans kurser.

Kulturförvaltningen samarbetar med serviceförvaltningen, arbetsmarknadsförvaltningen, kyrkogårdsförvaltningen och idrottsförvaltningen om funktionen dataskyddsombud. Tidigare har dataskyddsombudet varit en konsult som avropats från stadens ramavtal. Nu har serviceförvaltningen anställt två personer som ska fungera som dataskyddsombud för de fem förvaltningarna

Kulturförvaltningen föreslår kulturnämnden utser Nils Lundborg och Peter Sundström, anställda vid serviceförvaltningen, till dataskyddsombud för kulturnämnden avseende kulturförvaltningen tills vidare. Dataskyddsombuden anmäls till Integritetskyddmyndigheten (IMY).

Kommunfullmäktige har beslutat att stadens samtliga nämnder och bolagsstyrelser ska ha ett råd för funktionshinderfrågor knutet till sig. Kulturnämnden, Kulturhuset Stadsteatern och Skönhetsrådet har ett gemensamt råd. Kulturhuset Stadsteatern och Skönhetsrådet har hittills inte deltagit i rådets arbete.

Funktionsrätt Stockholms stad samordnar avsägelser och fyllnadsnomineringar till nämndernas och bolagsstyrelsernas råd för funktionshinderfrågor. Funktionsrätt Stockholms stad har meddelat att följande ledamöter avsäger sina uppdrag i rådet:

•  OCD-föreningen Stockholm (Funktionsrätt
  Stockholms stad)

• Hörselskadades förening i Stockholm (HRF)

•  DHR – Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet – Stockholmsavdelningen 

• Neuro Stockholm (Funktionsrätt Stockholms stad)

Funktionsrätt Stockholms stad har översänt fyllnadsnomineringar till tre av de vakanta platserna.

•  DHR – Delaktighet, Handlingskraft,
  Rörelsefrihet – Stockholmsavdelningen 

•  Hörselskadades förening i Stockholm (Funktionsrätt Stockholms stad)

•  Synskadades Riksförbund Stockholms stad

Sammanfattning

Stockholms konstråd är ett rådgivande organ som biträder stadens nämnder, styrelser och bolag i frågor som rör konstnärlig gestaltning av byggnader och offentliga platser. Stockholms konstråd är ett politiskt sammansatt organ under kulturnämnden. Rådet består av sju ordinarie ledamöter och sju ersättare som utses av kulturnämnden. Mandattiden är fyra år och överensstämmer med de ordinarie valperioderna.

Vid beställningar till Stockholm konst med ett enprocentsanslag över 500 tkr utses två politiker från Stockholms konstråd att ingå i samrådsgruppen för deltagande vid beslutsmöten i de konstnärliga gestaltningsuppdragen.

Shiva Samadi (S) har avsagt sig sitt uppdrag som ledamot i Stockholms konstråd.

Kulturförvaltningen föreslår att kulturnämnden godkänner avsägelsen från Shiva Samadi (S) och att platsen hålls vakant i avvaktan på ny nominering från Socialdemokraterna.

Kulturnämnden har ombetts besvara remissen av Stockholms stads förslag på reviderad näringslivspolicy. De förutsättningar som påverkar företagens möjlighet att etablera sig, verka, växa och utvecklas i Stockholm benämns i stadens näringslivspolicy som sju identifierade ramvillkor som staden har rådighet över. Näringslivspolicyn kompletteras med en etableringsstrategi som beskriver Stockholms position, styrkor och prioriteringar som vägleder i arbetet med företagsetableringar, investeringar och omlokaliseringar.

I stadens reviderade näringslivspolicy tar kulturen stor plats. Förvaltningen är positiv till att kulturen lyfts fram som en viktig del i stadens arbete att värna och utveckla de förutsättningar som gör Stockholm till en konkurrenskraftig stad. Stockholms kulturliv i dess breda bemärkelse omfattas av alla sju ramvillkor. De kulturella och kreativa branscherna ingår i stadens styrkeområden i det etableringsfrämjande arbetet.

Kulturförvaltningen och Stadsarkivet delar i huvudsak de bedömningar som stadsledningskontoret gör i förslaget till näringslivspolicy, hur nämnders och bolagsstyrelsers ansvar och roller tydliggörs liksom behoven av samverkan. Stadens nya näringslivspolicy och etableringsstrategi blir viktiga styrdokument i kulturförvaltningens och stadens arbete att underlätta och skapa goda förutsättningar för kulturella och kreativa branscher som bidrar till bilden av Stockholm som en nyskapande kulturstad med god livskvalitet. Förvaltningarna lyfter fram några synpunkter och förslag under respektive rubrik i stadens näringslivspolicy och etableringsstrategi.

Kommunstyrelsen har remitterat motion om Nobel Week Lights året om (KS 2025/795). Motionären Gabriel Kroon (SD) föreslår att kulturnämnden ges i uppdrag att utreda möjligheterna till en permanent storbildsprojicering på Stadshuset likt Nobel Week Lights i samråd med berörda nämnder.

Kulturförvaltningen konstaterar att det är olämpligt med en permanent installation med hänsyn till Stadshusets synnerligen höga kulturvärden. Nobel Week Lights är en ljusfestival under årets mörkaste tid som kompletterar våra andra större evenemang såsom Kulturnatt Stockholm och Kulturfestivalen. Dessa arrangemang är också kostnadsfria för besökare. Nobel Week Lights bygger även på ett samarbete med olika aktörer under just Nobelveckan. En permanent storbildsprojicering på Stadshuset skulle också innebära en relativt stor investering för staden och därtill en årlig driftsbudget.

Kulturnämnden har av kommunstyrelsen ombetts att besvara en remiss på en motion från av Jan Jönsson, Isabel Smedberg-Palmqvist och Elin Hjelmestam (alla L) om att införa kulturljudzoner för att skydda Stockholms kultur- och nöjesliv.

Frågan om kulturljudzoner har utretts i stadsbyggnadskontorets rapport Zoner med högre ljudnivåer från nattlivet (Dnr SBK 2023-09377). Utredningen bedömer det olämpligt att introducera ett begrepp som ”kulturljudzon” eftersom det kan uppfattas som att regelverk inom en sådan zon lättas, vilket inte är möjligt inom nuvarande lagstiftning. Högre ljudnivåer kan tillåtas där det redan finns buller från industriverksamhet eller inga bostäder. Utredningen pekar på fördelarna för bland annat nattlivsarrangörer att staden arbetar med tydliga och enkla tillståndsprocesser.

Grundliga utredningar och dialoger med berörda aktörer är viktiga underlag i stadsplaneringen, och bedömningar och avvägningar mellan olika intressen bör göras av stadsbyggnadskontoret och exploateringskontoret.

Stadens strategi för nattklubbar och livescener beskriver hur staden ska arbeta för att främja nattlivet i staden. Miljöförvaltningen har även tagit fram en vägledning som är ett stöd i planeringen och driften av konsert-, evenemangs-, och klubbverksamheter. Vägledningen ska underlätta för en levande stad med minskad risk för störningar av de boende.

Kulturförvaltningen är positiv till att Stockholm utvecklas som en kultur- och nöjesvänlig stad och arbetar aktivt med att främja ett levande kultur- och nattliv. Det finns potential att planera för ett ljudligt nattliv i Stockholm och det finns goda exempel på att sådana etableringar.

Motionärerna Jan Jönsson, Isabel Palmqvist-Smedberg och Björn Ljung (alla L) föreslår att Stockholms stad tar ett samlat grepp om stadens ateljébestånd. Motionen föreslår att fastighetsnämnden, i nära samarbete med kulturnämnden, får i uppdrag att utreda ateljébeståndet och ta fram en strategi för att samordna och effektivisera förvaltningen, i syfte att skapa bättre förutsättningar för konstnärer och en mer resurseffektiv hantering.

Kulturförvaltningen delar motionärernas bedömning att ateljéer är en viktig del av Stockholms kulturella infrastruktur och en förutsättning för ett levande och kreativt stadsliv. Stockholm har i dag 13 kommunala ateljéhus med cirka 300 ateljéplatser, vilka är unika i ett europeiskt perspektiv. Fastighetskontoret utreder underhållsbehov och renoveringar för flera av ateljéhusen.

Kulturförvaltningen har, i samverkan med fastighetskontoret tagit fram stadens Ateljéstrategi 2024-2026 (Dnr KUL 2023/707). Där behandlas mycket av det som tas upp i motionen, som bestånd, tillgänglighet och hyresnivåer. Strategin syftar till att skapa minst 200 nya ateljéplatser för yrkesverksamma konstnärer inom tidsramen och på så sätt stärka Stockholms roll som kulturstad. Arbetet har hittills resulterat i närmare 50 nya ateljéplatser och flera större projekt är under etablering.

I en motion föreslår Jan Jönsson och Isabel Smedberg-Palmqvist (båda L) att staden genom kulturnämnden ska utreda och identifiera fler lämpliga platser för gatukonst i stadens yttre stadsdelar.

Kulturförvaltningen bedömer att det arbete som redan pågår för att ta till vara möjligheter till professionellt utförd gatukonst ger goda möjligheter till att sådana konstnärliga uttryck regelbundet kan tillkomma runt om i staden och att det därför inte är motiverat med ett nytt särskilt uppdrag. Om ett uppdrag ändå ges bör kulturförvaltningen enbart medverka i uppdraget och inte ha ett huvudansvar. Det bör i stället ankomma på stadsdelarna eller trafik- eller stadsbyggnadsnämnden.

Jan Jönsson, Björn Ljung och Åsa Nilsson Söderström (alla L) har i en motion till kommunstyrelsen föreslagit att Stockholms stad utreder strategier och tar fram verktyg för att skydda kulturhistoriskt viktiga fastigheter i privat ägo.

Kulturförvaltningen ser positiv på förslaget att staden ser över verktygen för hantering, skydd och bevarande av värdefulla kulturmiljöer. Kulturförvaltningen medverkar gärna med kulturmiljöexpertis i ett sådant arbete. Arbetet bör kopplas samman med stadsbyggnadskontorets pågående arbete kring implementeringen av ny plan- och bygglag.

Kommunstyrelsen har bett kulturnämnden att yttra sig över en motion av Jan Jönsson och Björn Ljung (båda L) om att värna stadens föreningsliv från vräkningar till följd av hyreshöjande renoveringar.

Jan Jönsson och Björn Ljung skriver att många föreningar i Stockholm bedriver sin verksamhet i stadens kulturhistoriskt viktiga fastigheter. Fastigheterna är i behov av stora hyreshöjande renoveringar som staden saknar budget för. Kostnaderna för renoveringarna hamnar därför på föreningarna. Med anledning av detta föreslår motionärerna att kommunfullmäktige beslutar:

• att kommunfullmäktige ger stadens nämnder och styrelser i uppdrag att prioritera renovering och underhåll av Stockholms stads viktiga kulturhistoriska byggnader
• att utreda hur budgeten kan prioriteras för detta
• att utreda inrättande av en kulturhistorisk fond för att prioritera viktiga investeringar enlig ovan

Kulturförvaltningen anser att det är viktigt att stadens kulturhistoriskt värdefulla miljöer underhålls på ett adekvat sätt. Ett första steg bör vara att se över renoveringsbehoven för stadens samlade bestånd av kulturhistoriskt värdefulla fastigheter. Kulturförvaltningen instämmer i att en höjd hyra till följd av omfattade renoveringar kan innebära utmaningar för föreningar och andra aktörer inom stadens fria kulturliv.

Kulturförvaltningen ser positivt på finansieringslösningar som kan komma stadens hela fastighetsbestånd till godo. Kulturförvaltningen vill dock understryka vikten av att utreda vilka juridiska och ekonomiska konsekvenser som en ny finansieringsmodell innebär.

Kommunstyrelsen har bett kulturnämnden att yttra sig över motion av Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (båda L) om att utreda och säkerställa goda livsvillkor för hbtqi -personer inom stadens äldreomsorg. Motionen föreslår en utredning av situationen för äldre hbtqi-personer inom äldreomsorgen, deras livsvillkor och hälsa. Det föreslås även att staden i sina upphandlingar av äldreomsorg ställer krav på hbtqi-kompetens samt säkerställer att verksamheter inom hemtjänst och äldreboenden arbetar utifrån ett tydligt hbtqi-perspektiv. Staden föreslås även utreda hur tid och resurser kan avsättas för att personal inom äldreomsorgen ska få möjlighet till kontinuerlig utbildning i bemötande, likabehandling och hbtqi-frågor, samt säkerställa att ett hbtqi-perspektiv ingår i relevanta utbildningsinsatser.

Kulturförvaltningen arbetar utifrån målet att ge alla stockholmare lika möjligheter att ta del av och skapa kultur. Utgångspunkten för all verksamhet som kulturförvaltningen bedriver är att den ska vara inkluderande och ta hänsyn till alla invånares lika rättigheter. Under kommande år ska alla förvaltningar och bolag inom staden implementera Stockholms stads nya program för de mänskliga rättigheterna och den tillhörande handlingsplanen för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Kulturförvaltningens förhoppning är att dessa dokument ytterligare ska stärka stadens arbete för att säkra hbtqi-personers rättigheter.

Kommunstyrelsen har remitterat en motion av Jan Jönsson och Isabel Smedberg Palmqvist (båda L) om att staden ska verka för mer konst och kultur i stadens äldreboenden. I motionen föreslås att kulturnämnden ska, i samarbete med äldrenämnden, ta fram en strategi för att öka tillgången till konstnärliga aktiviteter samt stärka konstnärliga inslag i äldrevården.

Kulturförvaltningen och äldreförvaltningen har sedan år 2021 ett pågående samarbete kring Kultur för äldre. Genom det har äldres möjlighet att ta del av konst och kultur på äldreboendena ökat. Kulturförvaltningen anser inte att det i dagsläget finns ett behov av en strategi, eftersom det finns ett pågående övergripande arbete genom budgetskrivningar, handlingsplanen för åldersvänlig stad samt styrgrupp och arbetsgrupp enligt samverkansmodellen Kultur för äldre.

Niclas Peyron (L) har lämnat in en skrivelse till kulturnämnden 2025-05-20. Skrivelsen rör Stockholms stadsbiblioteks satsning på anställning av en bibliotekssocionom och om det finns planer på att utvidga projektet.

Stockholms stadsbibliotek drev under 2021 ett ettårigt pilotprojekt med socionom på ett av våra 39 bibliotek. Syftet var att möta den sociala problematik som finns på och kring biblioteken.
Projektet resulterade i att socionomtjänsten permanentades inom ram vid Stadsbiblioteket, Norrmalm.

Stockholms stadsbibliotek har 2022 och 2024 sökt men inte beviljats medel från sociala investeringsfonden för att kunna utöka arbetet med fokus på socialt arbete.

Bedömningen är fortsatt att verksamheten har ett behov av tre socionomer fördelade över organisationen med spetskompetens inom social utsatthet, missbruk samt barn och unga. Detta ligger även i linje med den nya socialtjänstlagens fokus på främjande arbete.

Niclas Peyron (L), Kristina Lutz m.fl. (M) och Jonas Naddebo (C) har lämnat in en skrivelse till kulturnämnden, om planerna på att etablera en biblioteksnod i Liljeholmen.

Projektet har inväntat att detaljplan för Liljeholmen och detaljplaneringen av utbyggnaden av tunnelbanan färdigställts. Dialog med fastighetsägare om lämplig lokalisering av ett kulturhus och biblioteksnod pågår.

Förvaltningen förbereder för ett utredningsbeslut om etablering i kulturnämnden under sista kvartalet 2025.

Niclas Peyron (L), Kristina Lutz m.fl. (M), och Jonas Naddebo (C) har i en skrivelse inlämnad till kulturnämnden 2025-05-20 ställt frågor om kulturföreningen Björkhagens hjärtas initiativ till att skapa ett kulturhus i en före detta Panncentral i Björkhagen. Detta med anledning av att media i november 2024 rapporterat att satsningen inte blir av.

Fastighetsägaren Svenska Bostäder hade en plan om att bygga bostäder i Panncentralen och hade en dialog med Björkhagens hjärta om att till föreningen upplåta en mindre yta i huset för publik kulturverksamhet. Risken för kommande bullerstörningar från kulturverksamhet till bostäder i samma hus gjorde att processen inte gick vidare.

Nu har dock Svenska Bostäder ändrat sina planer för huset, och planerar inte att bygga bostäder. Fastighetsägaren har tecknat ett intentionsavtal med Björkhagens hjärta om att upplåta hela huset, utom tvättstuga, skyddsrum och fjärrvärmerum till kulturverksamhet.

Parternas gemensamma ambition är att undersöka förutsättningarna för en långsiktigt hållbar lösning där Björkhagens hjärta, genom ett potentiellt framtida hyresavtal, kan bedriva kulturverksamhet i fastigheten. Parternas målsättning är att senast den 31 oktober 2026 teckna ett projekteringsavtal. Om projekteringsavtal inte tecknats inom intentionsperioden, upphör intentionsavtalet att gälla.

I en skrivelse inlämnad till kulturnämnden frågar Emelie Wassermann (SD) hur information om stadens offentliga konstverk kan tillgängliggöras för fler. Skrivelsen lyfter även problem med klotter på konstverk.

I dagsläget har Stockholm konst över 450 konstverk i offentlig miljö, på gator, torg och i parker, dit allmänheten har tillträde. Övervägande del av konstverken är försedda med information om verket i form av en plakett med titel, tillkomstår och konstnärens namn samt födelseår. Stockholm konst ser positivt på att utveckla arbetet kring förmedling av den offentliga konsten så att konsten i staden blir mer tillgänglig för stockholmarna.

Sverigedemokraterna yrkade avslag i kulturnämnden 2025-04-22 gällande kulturförvaltningens förslag om att bevilja ytterligare 476 000 kronor till fortsatt utveckling av ateljéhuset Studio ABC i Vällingby.

Sverigedemokraterna har i skrivelsen ställt en rad frågor om stödet till Studio ABC. Kulturförvaltningen har i flera år arbetat för att stödja detta nya ateljéhus i Vällingby. Det har handlat om rådgivning inom kulturlotsningen och stöd till etablering. Etableringen har skett stegvis, där det senaste stödet avsåg färdigställande av fler ateljéer och utställningslokal samt till inköp och installation av brännugn och gipsavskiljare.