Möte 2025-02-18

Förskolan och skolan spelar en avgörande roll för alla barns rätt att upptäcka, uppleva och skapa kultur samt möjlighet att bli delaktiga i Stockholms kulturliv. Kulan är ett centralt verktyg i detta arbete där samverkan mellan kulturförvaltningen, utbildningsförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna skapar bättre förutsättningar för barns möjlighet att ta del av professionell kultur i förskolan och skolan. På Kulans webbplats, https://kulan.stockholm kan pedagoger från förskola och skola enkelt hitta ett aktuellt professionellt utbud av hög kvalitet som blir ett viktigt inslag i den ordinarie verksamheten. Förskolor och skolor kan använda Kulanpremien för att köpa in utvalda kulturprogram från stadens fria kulturliv till 50 procent av priset både på biljetter och på uppsökande program.

Förskolors och skolors användning av Kulanpremien är fortsatt på en stabil hög nivå och under 2024 har 120 400 kulturbesök genomförts (ej unika individer). Antalet besök har dock minskat jämfört med de senaste två åren, då särskilda satsningar med utökad Kulanpremie i samband med pandemin skapade hög efterfrågan. Under 2024 har många bokande verksamheter haft ett ansträngt ekonomiskt läge vilket avspeglar sig i besökstalen.

Antalet kulturbesök i förskolan motsvarar 79 procent av antalet invånare i åldersgruppen 1-5 år, men användningen av Kulanpremien skiljer sig mellan stadsdelsområden. Antalet kulturbesök i grundskolan motsvarar 71 procent av antalet invånare i åldersgruppen 6-15 år. 94 procent av de kommunala grundskolorna och 50 procent av de fristående grundskolorna har använt Kulanpremien. Utbudet för anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola har breddats och antalet kulturbesök har ökat i de anpassade skolformerna under 2024.

Många förskolor och skolor uppskattar möjligheten att boka uppsökande kulturprogram till den egna verksamheten. Det är samtidigt centralt att barn får kulturupplevelser på stadens scener under sin förskole- och skoltid. Under 2024 har andelen kulturbesök på fasta scener ökat jämfört med 2023 och flera insatser har gjorts för att underlätta för förskolor och skolor att besöka fasta scener.

Under 2024 har kulturförvaltningen tagit fram ett nytt program för barns rätt till kultur som kommer att vara vägledande för samverkan inom Kulan från och med 2025. Samverkan inom Kulan kommer att vara en central del i implementeringen av Stockholms stads program för barns rätt till kultur.

Kulturförvaltningens övergripande mål är att Stockholm ska växa med kultur och att stockholmarna ska ha lika möjligheter att ta del av och skapa kultur. Förvaltningen bedömer att måluppfyllelsen är god och att Kulturförvaltningen uppnår kommunfullmäktiges tre inriktningsmål under 2024.

Kulturförvaltningen arbetar med att vårda och utveckla en stark och oberoende kultursektor med yttrandefrihet som grund. På så sätt möjliggörs kulturuttryck med mångfald och kvalité som kan få oss människor att möta nya perspektiv och växa. God tillgång till kultur bidrar även till att människor väljer att bo, besöka och etablera sig i Stockholm.

Stockholm ska växa med ett starkt och fritt kulturliv. Kulturförvaltningen har en avgörande roll i detta genom att verka för ett kreativt och attraktivt Stockholm samt för Stockholmarnas lika möjligheter att ta del av och skapa kultur. Dessa båda perspektiv i stadens kulturstrategiska program samverkar, förstärker och är en förutsättning för varandra. Förvaltningen arbetar fram förutsättningar för att skapa och ta del av kultur, vilket är avgörande för stadens attraktivitet. Kulturförvaltningen har under 2024 fortsatt arbeta för att konsten och kulturens oberoende stärks – bland annat genom stöd till det fria kulturlivet, samlingslokaler och folkbildning.

Stadsarkivet bidrar i hög grad till uppfyllelse av kommunfullmäktiges inriktningsmål och mål för verksamhetsområdet. Genom att ta emot och vårda arkiv, ge snabb och god service, erbjuda en bred programverksamhet samt genom en samordnad och effektiv kommunikation görs Stockholms offentliga information tillgänglig, användbar och synlig. Genom metodutveckling, rådgivning, uppdragsverksamhet och tillsyn skapas förutsättningar för en sammanhängande och effektiv arkiv- och informationshantering i staden som säkerställer att stadens information är tillgänglig för alla, nu och i framtiden.

Kulturnämnden beslutade i december 2023 om stöd till studieförbunden för perioden 2024-2026 (KUL 2023/1323).
 

Stöd för åren 2025-2026 var intentionsbeslut. Studieförbundet Ibn Rushd beviljades 1,3 mnkr för sin verksamhet Kvinnornas bildningshus. Verksamheten har bedrivits under 2024.

Folkbildningsrådet avslog den 5 september 2024 Ibn Rushds ansökan för nationellt stöd 2025-2027. Ibn Rushd miste därmed sin status som nationellt studieförbund och beslutade att lägga ner verksamheten från 1 januari 2025. Kulturnämnden beslutade i december 2024 att inte fullfölja intentionsbeslutet om stöd till studieförbundet Ibn Rushd för åren 2025-2026 (KUL 2023/1323). Ibn Rushds stöd om 1,3 mnkr per år reserverades för annat studieförbund att söka, i syfte att driva verksamhet i Tensta.

Studiefrämjandet har ansökt om 1,3 mnkr för att ta över verksamheten Kvinnornas bildningshus med bibehållen inriktning. Studiefrämjandet har i sin ansökan för att driva Kvinnornas bildningshus presenterat en trovärdig budget och aktivitetsplan för verksamheten. Kulturförvaltningen bedömer att Studiefrämjandet är väl etablerade i Järvaområdet och att de har rätt kompetenser för att både driva och utveckla Kvinnornas bildningshus vidare.

Kulturskolans ramavtal för scen- och studioteknik löper ut i augusti 2025. Förvaltningen behöver därför upphandla ett nytt ramavtal för konsulter och leverantörer av utrustning inom det aktuella området.

Kulturförvaltningen föreslår att nämnden uppdrar åt kulturförvaltningen att upphandla ramavtal för tekniska tjänster, leverans, hyra, installation, inköp och rådgivning gällande PA och studioteknik samt teaterbelysning och scenteknik. Förvaltningschefen får i uppdrag att godkänna upphandlingsdokumentet, genomföra upphandlingen, fatta tilldelningsbeslut samt teckna avtal med vinnande anbudsgivare vid upphandling av ramavtalet

”Riktlinjer till arkivregler för Stockholms stad ” är ett verktyg för att underlätta tillämpning av Stockholms stads arkivregler. Riktlinjerna och arkivreglerna utgör tillsammans det arkivregelverk som gäller för stadens nämnder och styrelser.

Den revidering av riktlinjerna som föreslås enligt bilaga 1 omfattar förtydliganden av tillämpningen av arkivregelverket med fokus på hanteringen av Stockholms stads allmänna handlingar i en digital miljö. Den föreslagna revideringen omfattar förtydliganden av hur arkivreglerna ska tillämpas av stadens myndigheter. Förslaget omfattar endast riktlinjerna och inte arkivregler för Stockholms stad.

Det övergripande syftet med avtalet är att stärka förutsättningarna för filmproduktion i Stockholm och Stockholmsregionen. Förändringarna som förtydligar Stadens och Regionenssamarbetet inom området har gjorts i detta reviderade avtal som på intet sätt förändrar parternas ursprungliga intentioner. Detta avtal gäller från och med 2025-01-01 till och med 2025-12-31. Därefter förlängs avtalet automatiskt med ett år i taget, dock längst till och med 2028-12-3. Ett ursprungligt avtal beslutades i regionens och kommunens respektive kulturnämnder 2020-11-26 och reviderades 2022-05-23. I det reviderade avtalet samverkar Stockholm stad med Region Stockholm (parterna) och medverkar från och med 2025 med tolv (12) miljoner kronor årligen.

Stadsledningskontoret har uppmärksammat stadens nämnder på att nämndernas delegationsordningar behöver kompletteras med delegation av att avslå begäran om tillgängliggörande av data för vidareutnyttjande enligt Lag (2022:818) om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data.



Lagen trädde i kraft den 1 augusti 2022. Den ska främja den offentliga sektorns tillgängliggörande av data för vidareutnyttjande, särskilt i form av öppna data, under förutsättning att krav på informationssäkerhet och skydd av personuppgifter kan upprätthållas och att det inte innebär risker för Sveriges säkerhet. Med data avses information i digitalt format oberoende av medium.



Den som har rätt att få tillgång till data enligt annan lagstiftning har rätt att begära att data görs tillgänglig för vidareutnyttjande i enlighet med de krav som följer av öppna datalagen. Ett ärende om tillgängliggörande av data för vidareutnyttjande ska avgöras inom fyra veckor. Om en begäran inte helt eller delvis kan tillgodoses ska myndigheten på sökandens begäran lämna ett skriftligt och motiverat beslut. Ett sådant beslut kan överklagas i förvaltningsdomstol.



Utöver detta har kulturförvaltningen uppdaterat delegationsordningen med hänvisning till stadens nya Rese- och mötespolicy.

Kulturnämnden har av kommunstyrelsen ombetts att lämna synpunkter på Länsstyrelsens Riskhanteringsplan vid översvämning. Riskhanteringsplanen redovisar bland annat var inom länet som det finns risk för översvämningar och hur det påverkar kulturarvsobjekt.



Kulturförvaltningen kan konstatera att planen i huvudsak berör fornlämningar. Stockholms stad bedömer att det finns god kännedom om övriga kulturhistoriska värden inom staden, utöver de som nämns i riskhanteringsplanen, genom den kulturhistoriska klassificeringskartan.

Kommunstyrelsen har bett kulturnämnden att besvara en remiss av promemorian - Moderna – en ny myndighet för modern konst, arkitektur och design (Ds 2025:2).

I promemorian föreslås att en ny myndighet, Moderna - myndigheten för modern konst, arkitektur och design, bildas genom att Statens centrum för arkitektur och design (ArkDes) och Statens konstråd inordnas i Moderna museet.

Kulturförvaltningen bedömer att det finns risk för att vissa viktiga uppgifter och verksamheter nedprioriteras när flera myndigheter går samman. För att minska risken för detta är det viktigt att inte sänka anslagsnivån vid en eventuell sammanslagning. Kulturförvaltningen vill särskilt betona vikten av att prioritera ArkDes nyckelroll i genomförandet av politikområdet gestaltad livsmiljö samt uppdraget att vara en nationell resurs för verksamhetsområdet arkitekturhistoria.

När det gäller Statens konstråd anser kulturförvaltningen att det krävs en mer fördjupad analys av förslagets fördelar och risker för den statliga konsten. Kulturförvaltningen är därför, med utgångspunkt i den framlagda analysen, kritisk till förslaget att inordna Statens konstråd i Moderna museet.

Annika Elmlund och Johan Nilsson (båda M) har motionerat om att se över vad man kan göra med tomställda lokaler som finns i Stockholm. De föreslår att kommunfullmäktige uppdrar åt Stadsbyggnadsnämnden att ta fram en handlingsplan och konkreta åtgärdsförslag för att fastighetsägare ska kunna skapa fler bostäder i befintliga byggnader. De föreslår också att Trafiknämnden, Exploateringsnämnden och Stadsbyggnadsnämnden ges i uppdrag att inventera lämpliga områden och föra dialog med Stockholms fastighetsägare i frågan.

Kulturförvaltningen har inga synpunkter på förslagen. Kulturförvaltningens arbete inom kulturlotsningen visar att tomma lokaler i olika delar av staden ofta kan fungera väl för kulturverksamheter.

Kommunstyrelsen har bett kulturnämnden att besvara en motion av Annika Elmlund och Dennis Wedin (båda M) om möjligheten att bygga om Tullhuset på Blasieholmen till ett museum.

Kulturförvaltningen anser att Tullhuset har höga kulturhistoriska värden och är också generellt positiv till att aktivera värdefulla kulturmiljöer med kultur. När det gäller den konkreta användningen av Tullhuset och utvecklingen av området kring huset hänvisar dock kulturförvaltningen till det budgetuppdrag som getts stadsbyggnadsnämndens att inleda och genomföra ett visionsvisionsarbete för Blasieholmen. Arbetet ska möjliggöra en utveckling och ökad aktivering av platsen.

Kulturnämnden har av kommunstyrelsen ombetts att svara på en remiss av en motion från Dennis Wedin (M). Motionären menar att Stockholms stad måste agera mot den ökade antisemitismen och yrkar att det stöd som var ämnat till studieförbundet Ibn Rushd

omfördelas till en fristående organisation vars syfte är att motverka antisemitism i samhället, exempelvis Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA).



Förvaltningen anser att det är viktigt att Stockholms stad arbetar aktivt för att motverka antisemitism i Stockholm.



Kulturnämnden har beslutat om riktlinjer för stöd till studieförbunden (dnr 6.1/1072/2022). Det står i stödets riktlinjer att stödet enbart kan sökas av studieförbund som är godkända för statsbidrag av Folkbildningsrådet.



Förvaltningen föreslår i annat ärende som behandlas av kulturnämnden i februari 2025 att nämnden fördelar 1,3 mnkr till Studiefrämjandet för att bedriva Kvinnornas bildningshus i Tensta under 2025.

Kommunstyrelsen har bett kulturnämnden att besvara en motion av Nike Örbrink (KD) om att införa en Stockholmskanon.



Nike Örbrink (KD) föreslår att kommunfullmäktige beslutar om att tillsätta en kommitté med uppdraget att sammanställa en Stockholmskanon. Denna kanon ska omfatta konstnärliga verk som på olika sätt har bidragit till den kulturella identiteten för Stockholm ur ett historiskt perspektiv. Syftet är att stärka stockholmarnas gemenskap och kulturella identitet samt att tillgängliggöra stadens kulturella och historiska arv.



Kulturförvaltningen anser att staden bör satsa på att stärka redan existerande verksamheter som på olika sätt bidrar till gemenskap och till att tillgängliggöra stadens kulturella och historiska arv. Kulturförvaltningen anser vidare att staden inte bör inleda ett arbete med en Stockholmkanon utan att först dra lärdom av processen och utfallet av det arbete med en svensk kulturkanon som just nu pågår på nationell nivå.

I en skrivelse inlämnad till kulturnämnden ställer Isabel Smedberg-Palmqvist (L), Kristina Lutz m.fl. (M) och Jonas Naddebo (C) följande två frågor om förvaltningens syn på kulturens finansiella läge och på privat finansiering:



Hur ser förvaltningen på kulturens nuvarande ekonomiska förutsättningar?

Hur arbetar förvaltningen idag i samverkan med kulturaktörer, vad gäller sätt att finansiera kulturevenemang genom ekonomiska bidrag från den privata sfären?

Kulturförvaltningens bedömning är att situationen i flera delar av kulturlivet är utmanande och kan komma att påverkas ytterligare de följande tre budgetåren. Främst gäller det aktörer med verksamhet i publika lokaler, som scener och samlingslokaler, verksamheter som är avgörande för stadens kulturella infrastruktur. Trots en kulturpolitik i Stockholm som ökat stödet till det fria kulturlivet så behöver kulturlivet och förvaltningen fortsatt fokusera på en förstärkt långsiktig finansiering.



Ett område där kulturförvaltningen tar en mer aktiv roll är vid etableringen av nya scener och mötesplatser i den växande staden. I detta arbete har förvaltningens kulturlotsar med sitt proaktiva arbetssätt en nyckelroll i att knyta ihop fastighetsägare med kulturaktörer. Kulturförvaltningen arbetar också med ateljéstrategi 2024–2026 där målet är att skapa nya produktionsplatser för konsten i ett växande Stockholm.



En framgångsfaktor är etableringsstödet som är en viktig förutsättning för att initiativ ska kunna realiseras. Stadens stöd är ofta det som öppnar dörrar för ytterligare finansiering.



Både Vårsalongen på Liljevalchs och evenemangsavdelningens verksamhet är exempel där förvaltningen arbetar med externa samarbeten och extern finansiering.



Kulturförvaltningen har idag ingen samverkan med aktörer från kulturlivet som söker kulturstöd när det gäller privat finansiering. De som vill finansiera sin verksamhet eller enskilda evenemang och kulturprojekt via privat finansiering ansvarar självständigt för det arbetet. Förvaltningen följer utvecklingen och den kunskapsuppbyggnad som sker i det fria kulturlivet.

Isabel Smedberg-Palmqvist (L), Kristina Lutz m.fl. (M), Tapani Juntunen (SD), Jonas Naddebo (C) och Destiny Zandi-Lindgren (KD) har i en skrivelse inlämnade till nämnden lyft två frågor gällande Medeltidsmuseets verksamhet och framtid: hur har stadens dialog med riksdagsstyrelsen sett ut under processens gång och hur fortlöper stadens planer beträffande flytten.

Stadens planer på att flytta Medeltidsmuseet till Börshuset kvarstår. Kulturförvaltningen har byggt upp en organisation som långsiktigt säkrar att museet blir en stark kunskapsinstitution med förmåga att utveckla verksamheten. Förvaltningen bistår riksdagsförvaltningen i utredningsarbetet för att lyfta fram och tillgängliggöra Helgeandsholmens viktiga värden genom att Medeltidsmuseets chef ingår i expertgruppen.

Kulturförvaltningen utreder tillsammans med fastighetskontoret möjligheten att omvandla Storkyrkans likkällare, som ligger vägg i vägg med Börshusets källare, till en utställningslokal för Medeltidsmuseet. Under våren 2025 påbörjas dessutom arbetet med att utreda upprustningsbehov och eventuella hyresgästanpassningar för att skapa optimala förutsättningar i Börshuset för stadens ambitiösa museum om Stockholms medeltid.

Medeltidsmuseets publika verksamhet består i dagsläget av stadsvandringar, visningar av historiska rum, c/o-utställningar i andras lokaler samt föreläsningar. Under 2025 öppnar Medeltidsmuseet en mindre utställning och butik i Gamla stan, i en lokal som också kommer att användas som utgångspunkt för stadsvandringar och skolprogram.