Möte 2025-06-10

Kulturförvaltningen bedömer att måluppfyllelsen under tertial 1 är god. Förvaltningen kommer att nå kommunfullmäktiges tre inriktningsmål under året. Majoriteten av indikatorerna och de förväntade resultaten prognostiseras att uppnås. Kulturförvaltningen arbetar med aktiviteterna enligt plan. Samverkan inom staden med förvaltningar och bolag samt med näringsliv, civilsamhälle, akademi och andra offentliga aktörer är en central del av förvaltningens arbete och pågår enligt plan.

1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden

Kulturförvaltningens arbete för att fler stockholmare ska ha möjlighet att ta del av och skapa kultur, oavsett förutsättningar eller var i staden de bor, genomförs enligt plan med insatser som stärker:

• Barn och ungas rätt att ta del av och skapa kultur samt till en meningsfull fritid.
• Stockholmare med funktionsnedsättnings möjlighet att ta del av och skapa kultur.
• Äldre stockholmares möjlighet att ta del av och skapa kultur.
• Stockholmares möjlighet att ta del av och skapa kultur i stadens fokusområden.

Dessa målgruppers perspektiv är en integrerad del av förvaltningens ordinarie verksamhet och prioriteras i särskilt riktade insatser.

Kulturförvaltningens arbete för ett starkare oberoende kultur- och föreningsliv genomförs enligt plan med kulturstöd till det fria kulturlivet och civilsamhället som bidrar till en bred repertoar av kulturupplevelser och eget skapande samt tillgång till fysiska mötesplatser över hela staden.

Kulturförvaltningens verksamheter behöver, liksom kulturlivet i stort, förhålla sig till en osäker omvärld och ett försämrat ekonomiskt läge som skapar ovisshet om utvecklingen framåt. Stockholms kulturliv stärks men samtidigt ökar kostnaderna. Det är inte möjligt för kulturaktörerna att möta kostnadsökningarna fullt ut med publikintäkter, trots att många uppger ett ökat publikintresse. Besökarnas privatekonomi påverkar kulturkonsumtion och val av kulturaktivitet. Kostnadsfria alternativ är viktiga för ett breddat deltagande och kan leda till fler besök från nya målgrupper, men kan påverka förvaltningens intäktsfinansierade verksamhet.

Under 2025 kommer tre viktiga styrdokument att antas; Stockholms stads program för barns rätt till kultur (kommande beslut i kommunfullmäktige), Stockholms stads kulturskoleplan (kommande beslut i kulturnämnden) samt Stockholms stads biblioteksplan (kommande beslut i kulturnämnden) som kommer att vara centrala för alla barns möjlighet att upptäcka, uppleva och skapa kultur.

Den fortsatta samordningen av verksamhetsområdet Barn, kultur och fritid bidrar till förbättrade resultat inom stadens fritidsgårdar och kolloverksamhet.

2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning

Kulturförvaltningens verksamheter utvecklar sina arbetssätt för att bidra till:

• Ett resurseffektivt och cirkulärt Stockholm genom att löpande se över energieffektiviseringar och prioritera återbruk.
• Att den biologiska mångfalden ökar genom att lyfta fram betydelsen av gröna kulturmiljöer och vara kunskapsresurs inom staden.
• Minskad klimatpåverkan från transportsektorn genom att ställa krav på hållbara transporter och resurseffektiv planering av transporter.
• Ett giftfritt Stockholm genom att ställa krav på giftfria varor vid upphandling, välja ekologiska alternativ vid inköp och fasa ut skadliga produkter.
• Att stockholmarna är delaktiga i omställningen genom skyltning och programverksamhet på biblioteken som stärker kunskaperna om miljö och klimat.

3. Ett Stockholm med stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla

Kulturförvaltningens arbete med att stärka de kulturella och kreativa branscherna samt stadens kulturella infrastruktur pågår enligt plan. Kulturlotsning av aktörer som vill etablera ny, eller omlokalisera, kulturverksamhet är en central del av arbetet. Förvaltningen fortsätter att vara aktiv i flera stadsutvecklingsområden för att stärka kulturen när staden växer och har en rådgivande roll inom staden i kulturmiljöfrågor.

Kulturförvaltningen prognostiserar en budget i balans efter begärda budgetjusteringar. Intäkts- och kostnadsutvecklingen följs noggrant då det finns flera riskfaktorer som kan påverka budgetföljsamheten, till exempel lägre intäkter, generella prisökningar, ökade hyreskostnader och ändrade kulturvanor. Kulturförvaltningens verksamheter bedrivs kostnadseffektivt med god ekonomisk hushållning på alla nivåer i organisationen.

Arbetet med hög beredskap och stark rådighet i verksamheterna pågår enligt plan genom bland annat medverkan i stadens krigsorganisation och krisledningsövningar samt verksamheternas arbete med kontinuitetsplanering.

Kulturförvaltningens arbete med trygghetsskapande åtgärder fortsätter med fokus på det förebyggande arbetet för ökad trygghet i staden. Förvaltningen arbetar kontinuerligt med att förebygga att ingen otillåten påverkan sker samt för att motverka välfärdsbrott.

Stadsarkivet bedömer att måluppfyllelsen är god och att Stadsarkivet i hög grad bidrar till uppfyllelse av kommunfullmäktiges inriktningsmål och mål för verksamhetsområdet.

Genom att ta emot och vårda arkiv, ge snabb och god service, erbjuda en bred programverksamhet samt genom en samordnad och effektiv kommunikation görs Stockholms offentliga information tillgänglig, användbar och synlig. Genom metodutveckling, rådgivning, uppdragsverksamhet och tillsyn skapas förutsättningar för en sammanhängande och effektiv arkiv- och informationshantering i staden som säkerställer att stadens information är tillgänglig för alla, nu och i framtiden.

Stadsarkivet prognostiserar en budget i balans. Omslutningsförändringar i tertialrapporten uppgår till 1,9 mnkr avseende ökade intäkter och kostnader för arkivleveranser.

Revisionskontoret bedömer att kulturförvaltningen och Stadsarkivet i allt väsentligt bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt. Den interna styrningen, uppföljningen och kontrollen bedöms utifrån genomförd granskning vara i huvudsak tillräcklig.

Årets granskningar visar att nämnden behöver stärka den interna kontrollen av hanteringen av stadens konst. Utifrån genomförd granskning bedöms nämndens räkenskaper vara upprättade i enlighet med stadens anvisningar.

Efter uppföljning av tidigare års granskningar kvarstår några väsentliga rekommendationer. För kulturförvaltningen kvarstår hanteringen av Kulturskolans musikinstrument att åtgärda. För Stadsarkivet kvarstår rekommendationer avseende styrning av verksamheten och följsamhet till dataskyddsförordningen att åtgärda.

Förvaltningarna delar revisionskontorets påpekanden och planerar åtgärder för lämnade rekommendationer.

Med anledning av stadsrevisionens granskning av kulturförvaltningens efterlevnad av offentlighetsprincipen ser förvaltningen behov av att uppdatera nämndens delegationsordning, så att formuleringarna där stämmer överens med de som finns i stadens arkivregler (KFS 2015:27).

Kulturförvaltningen föreslår att delegationsordningens avsnitt ”2.8 Redovisa och förvalta information” uppdateras enligt bilaga 1 till förvaltningens tjänsteutlåtande.

Strategin för Stockholms stads fritids- och ungdomsgårdar antogs 2022. Strategin gäller fram till 31 december 2025. Därför behöver kulturnämnden ta fram ett förslag på en reviderad strategi från 1 januari 2026.

Eftersom strategin har fungerat väl under perioden har kulturförvaltningen bara gjort redaktionella ändringar i förslaget till reviderad strategi. I den nya strategin har kulturförvaltningen förtydligat vägvalen för att uppnå strategins uppsatta mål samt beskriver de förflyttningar som har gjorts sedan 2022. 

I och med den nya socialtjänstlagen från första juli 2025 återfinns en ny skrivning i målområde fem. Kulturförvaltningen har förtydligat vad ett förebyggande arbete kan innebära i praktiken, som vikten av goda relationer med socialtjänsten samt att uppmärksamma normbrytande beteende hos unga.

Kulturförvaltningen föreslår att nämnden godkänner förvaltningens justerade version av strategin för fritids- och ungdomsgårdar, och överlämnar strategin till stadsdelsnämnderna, socialnämnden samt idrottsnämnden för kännedom.

Genom kvalitetsrapporten kopplad till Stockholms stads strategi för parklekar följer kulturnämnden årligen upp hur strategin implementeras i stadens parkleksverksamheter och identifierar utvecklings­områden. Strategi antogs i kommunfullmäktige i slutet av 2023, och pekar på fyra målområden som är särskilt angelägna att arbeta med för att utveckla verksamheterna:

• Tillgängliga parklekar nära målgrupperna.
• Attraktiva parklekar med verksamhet av hög kvalitet.
• Stark bemanning och god samverkan
• Uppföljning som driver utveckling

Det första året med parkleksstrategin har genererat ny kunskap, som i sin tur skapat nya frågor att hantera. Komplexiteten i verksam­heten har blivit tydligare, men också parklekarnas potential att bidra till goda levnadsvillkor för barn och unga i Stockholm.

Kulturförvaltningens främsta fokus under 2024 har varit att i nära samverkan med stadsdelsförvaltningarna ta fram gemensamma uppföljnings­metoder, stärka parklekspersonalens kompetens samt tillsammans med fastighetskontoret utveckla arbetet med att förbättra parklekarnas byggnader.

De områden som är identifierade för fortsatt fokus i arbetet med parklekarnas utveckling är:

• Geografisk spridning för jämlik tillgång
• Lokalernas vikt för att skapa kvalité
• Stärka parklekens personal

Publiceras senare.

Kulturförvaltningen föreslår att Felicia Moritz Malmcrona och Malin Hülphers utses till referenspersoner för stödformen för konstnärlig produktion och kulturarrangemang.

Beredningen av stöd till konstnärlig produktion och kulturarrangemang innefattar bedömningar från referenspersoner. Syftet med referenspersonerna är att förstärka förvaltningens samlade bedömning av inkomna ansökningar. Referenspersonerna har en rådgivande roll och kan nomineras av allmänheten.

Kulturförvaltningen föreslår att Mikael Sandberg utses till referensperson till eget skapande, deltagande och folkbildning. Uppdraget gäller från och med augusti 2025 till och med augusti 2026 med möjlighet till förlängning.

Beredningen av stöd till eget skapande, deltagande och folkbildning innefattar bedömningar från referenspersoner. Syftet är att förstärka förvaltningens samlade bedömning av inkomna kulturstödsansökningar. Referenspersonerna har en rådgivande roll och kan nomineras av allmänheten.

Stockholms stad är medlem i organisationen World Cities Culture Forum (WCCF). World Cities Culture Forum är ett globalt nätverk av städer som samarbetar för att utforska kulturens roll i framtida utveckling och välstånd. Det grundades 2012 i London och består av över 45 medlemsstäder från olika delar av världen. Forumet är en plattform för kunskapsutbyte, forskning och policyutveckling inom kultursektorn. WCCF publicerar även rapporter som analyserar kulturella trender och innovationer i olika städer.

Varje år hålls World Cities Culture Summit, där representanter från medlemsstäderna samlas för att diskutera kulturens betydelse i stadsutveckling. I medlemskapet i WCCF ingår deltagaravgift och boende för två personer.

I år hålls World Cities Culture Summit i Amsterdam den 15-17 oktober, på temat ”Stronger Together: Culture in a Changing World”.

Kulturförvaltningen föreslår att nämndens ordförande får delta i World Cities Culture Summit i Amsterdam 2025, och att kulturförvaltningen bekostar resan.

Stockholms stad har tagit fram ett förslag på kemikalieplan för perioden 2025-2031, som svarar mot målet ”Ett giftfritt Stockholm” i stadens miljöprogram. Kemikalieplanen beskriver vad stadens olika aktörer behöver göra för att målet ska uppnås.

Kulturförvaltningen och Stadsarkivet anser att det är viktigt att stadens ramavtal och inköpssystem är utformade så att det är lätt att göra rätt val. Om produkter som innehåller utfasningsämnen eller prioriterade riskminskningsämnen förekommer i avtal anslutna till inköpssystemet bör de vara tydligt uppmärkta.

Eftersom vägledningen för hållbara arbetsplatser inte presenteras tillsammans med remissunderlaget kan förvaltningarna inte bedöma åtgärden 7.5 Genomföra och följa upp åtgärder enligt vägledningarna för hållbara arbetsplatser under rubriken Särskilda grupper. Förvaltningarna anser att det är otydligt att förvaltningarna å ena sidan ska genomföra åtgärderna, och att de å andra sidan benämns som en vägledning.

Kommunstyrelsen har bett kulturnämnden yttra sig över en motion av Jan Jönsson (L) om att kartlägga förekomsten av homo- och transfobi i Stockholms stads verksamheter.

Kulturförvaltningen anser att det är viktigt att arbeta med att motverka homo- och transfobi i Stockholms stads verksamheter. Att inte utsättas för homo- och transfobi är en mänsklig rättighet. Att undanröja strukturer som verkar diskriminerande är en förutsättning för att säkra alla stockholmares rätt till kultur.

Kulturförvaltningen anser att arbetet med att motverka homo- och transfobi bör kopplas till Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (KS 2023/1159). Förvaltningen kommer att arbeta i enlighet med den handlingsplan för Lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck (hbtqi) som ska tas fram enligt programmet för de mänskliga rättigheterna.

Kommunstyrelsen har bett kulturnämnden att yttra sig över en motion av Jan Jönsson (L) om en ny kartläggning av antisemitism i stadens skolor, förskolor och andra pedagogiska verksamheter.

Jan Jönsson (L) menar att samhället har förändrats sedan den senaste kartläggningen 2021 och att det har rapporterats om en ökad antisemitism. Han föreslår därför att kommunfullmäktige beslutar att en ny kartläggning genomförs och att en åtgärdsplan upprättas och implementeras.

Kulturförvaltningen lyfts inte fram som ansvarig förvaltning i motionens förslag. Kulturförvaltningen har dock flera verksamheter som bedriver pedagogisk verksamhet. Förvaltningens mest omfattande pedagogiska verksamhet är Kulturskolan Stockholm.

Kulturförvaltningen anser att framtagande av underlag och åtgärder för att motverka antisemitism och annan rasism bör ske som en del i genomförandet av Stockholms stads nya program för mänskliga rättigheter och handlingsplanen för att motverka rasism. Arbetet bör även ske som en integrerad del av kulturförvaltningens ordinarie verksamhetsutveckling.

Kommunstyrelsen har remitterat remissen Motion om Stockholms stads stöd i återuppbyggnaden av Ukraina (KS 2025/348). Motionärerna Dennis Wedin (M), Jan Jönsson (L), Jonas Naddebo (C) och Nike Örbrink (KD) föreslår att staden ska aktivera ett vänortsavtal med Kiev. Vidare föreslår motionärer att staden bör inrätta en praxis för förvaltningar och bolag att regelbundet inventera, samla ihop och donera utrustning till återuppbyggandet av Ukraina.

I lagen (2009:47) om utökade kommunala befogenheter finns vissa begränsade möjligheter för kommuner att ge internationellt bistånd. Kulturförvaltningen ser positivt på att staden engagerar sig i internationellt bistånd i enlighet med de förutsättningar som ges i lagen. Förvaltningen ser gärna att stadens internationella biståndsarbete omfattar fler länder än Ukraina. Förvaltningen har inga invändningar mot att staden ingår ett vänortsavtal med Kiev.

Kulturnämnden har ombetts besvara en remiss av en motion från Jan Jönsson (L) om att införa Stockholmsprov i svenska, motsvarande det Stockholmsprov som finns i matematik. Syftet är att bättre följa upp elevernas läsförståelse och ge skolorna verktyg att stärka den. Ett sådant prov skulle enligt motionären ge information om avvikelser i förhållande till betyget i årskurs 9.

Utifrån kulturnämndens ansvarsområden har kulturförvaltningen inga synpunkter på remissen.

Kulturnämnden har ombetts att svara på en remiss av en motion av Jan Jönsson och Christina Tufvesson (båda L). Motionärerna skriver att mötesplatser för föreningar och lokala entreprenörer är en viktig del av en levande stad. Vidare skriver de att särskilt i våra ytterstadsområden finns det ett stort engagemang och samtidigt en brist på lokaler. De föreslår därför att staden ska verka för att tillskapa flera lokaler och att arbetsmarknadsförvaltningen tillsammans med privata aktörer ska utreda möjligheten att skapa prisvärda och tillgängliga lokaler i ytterstaden.

Kulturförvaltningen delar motionärernas syn på att det finns ett stort och engagerat föreningsliv i staden. Kulturnämnden beviljade inför 2025 verksamhetsstöd till 28 samlingslokaler varav drygt hälften ligger i ytterstaden. I dessa lokaler erbjuds prisvärda och tillgängliga lokaler. Samlingslokalerna drivs av paraplyföreningar bestående av personer och föreningar från lokalsamhället. Det finns således en rad samlingslokaler i ytterstaden som kan möta föreningslivets engagemang. Kulturförvaltningen arbetar för att stärka dessa organisationer genom utbildningar, coaching och fördelning av investeringsstöd för uppgradering av lokaler och teknik. Staden växer och så även behoven av lokaler att verka i. Förvaltningen deltar i två processer med syfte att starta upp nya samlingslokaler, dels i Hässelby Gård och dels i Slakthusområdet.