Möte 2025-05-20

I budget för 2024 och 2025 har kulturnämnden i uppdrag att ta fram en kulturskoleplan i linje med Kulturskolan Stockholms förändringsarbete. Det är ett pågående arbete som omfattar att bredda verksamheten, bättre nå barn och unga på deras villkor samt förvalta och höja verksamheten. Uppdraget är att ta fram en plan som definierar Kulturskolans roll i den kommunala verksamheten, samt lägga en grund för dess utveckling på kort och lång sikt.

Förvaltningens förslag till Stockholms stads kulturskoleplan definierar Kulturskolans roll i den kommunala verksamheten. Planen föreslår även en grund för Kulturskolans utveckling på lång och kort sikt. Förslag till Kulturskoleplan presenteras i sin helhet i bilaga 1.

Kulturskoleplanen innehåller två huvuddelar. En del beskriver ett fundament för Kulturskolans roll, Kulturskolans grund. I denna del formuleras den övergripande intentionen med Kulturskolans verksamhet i Stockholms stad, vad Kulturskolan strävar efter att erbjuda barn och unga och vad som ska känneteckna verksamheten. Här beskrivs även hur lärande och skapande är en del av Kulturskolans undervisning och verksamhet samt vad som ska känneteckna bemötande och arbetssätt inom Kulturskolan.  

Planens andra del beskriver en riktning för Kulturskolans verksamhet för åren 2026–2030, Kulturskolans utveckling. För att bredda Kulturskolans verksamhet, bättre nå barn och unga på deras villkor samt för ett mer jämlikt deltagande föreslås ett antal utvecklingsområden och åtaganden. Dessa kommer styra Kulturskolans prioriteringar i verksamhetsplan under den angivna perioden.

Förslaget till kulturskoleplan har växt fram ur en bred kunskapsinhämtning och analys. Verksamheten har kartlagts utifrån källor såsom deltagar- och kulturvaneunderundersökningar, fokusgrupper, rapporter med mera. Kunskap och erfarenheter har också inhämtats från Kulturskolans medarbetare.

Medeltidsmuseet hade tidigare lokaler på Helgeandsholmen för utställningar, kontorsarbete och publik verksamhet. Själva utställningsdelen hyrdes från Riksdagsförvaltningen. Dessa lokaler har nu blivit en del av Riksdagsförvaltningens fastighetsutveckling, vilket har lett till att Medeltidsmuseet har flyttat.

Den tänkta lokalen i Börshuset hyser för närvarande Nobel Prize Museum. När Nobel Prize Museum flyttar in i Nobel Center blir lokalerna i Börshuset tillgängliga för Medeltidsmuseet.

Utställningsytan i Börshuset är mindre än på Helgeandsholmen och en utökning föreslås genom att använda Storkyrkans likkällare och västra paviljong. Dessa ytor skulle tillföra 260 kvm extra utrymme. Likkällaren och paviljongen är dock en del av fastigheten Rådstugan 2 som ägs av Svenska kyrkan. Projektet behöver därför omfatta även frågor som förvärv och detaljplan.

Börshuset har ett underhållsbehov som behöver hanteras i samband med en hyresgästsanpassning för Medeltidsmuseets verksamhet.

Utredningen ska i detta skede fokusera på att utreda möjligheten att skapa ändamålsenliga lokaler i likkällaren tillsammans med Börshuset. I senare skede ska Börshusets upprustning utredas, medel för det kommer att ansökas om i ett reviderat utrednings­beslut. Förvaltningarna avser att under Q2 2026 återkomma med förslag till ett reviderat utrednings­beslut för detaljplan och förvärv av likkällaren, om den aktuella utredningen visar att det är möjligt och förvaltningarna gör bedömningen att det är lämpligt, samt för utredning om byggnadens tekniska status.

Kulturförvaltningen föreslår i detta ärende stöd om 1,28 mkr till sex kulturverksamheter som tidigare beviljats stöd till kulturprogram i förskola och skola och ingår i utbudet med Kulanpremien. De sökande har tidigare beviljats stöd på delegation och söker nu ytterligare stöd för att möta en hög efterfrågan. Det sammanlagda beloppet överstiger delegationsnivån och blir därför nämndbeslut.

Förvaltningen föreslår att:

• Boulevardteatern beviljas 150 tkr
• Cirkus Cirkör beviljas 200 tkr
• Ensemble Yria beviljas 200 tkr
• Mittiprickteatern beviljas 300 tkr
• Teater de Vill beviljas 140 tkr
• Teatergruppen Pero

?beviljas 290 tkr enligt tabell 1.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) arrangerar årligen en kulturkonferens för förtroendevalda och tjänstepersoner med ansvar för kulturfrågor.

I år arrangeras konferensen i Växjö den 15-16 oktober. Årets konferens fokuserar på frågor som rör kulturens finansiering. Konferensen består av seminarier och studiebesök.

Kulturförvaltningen bedömer att det är relevant för nämndens förtroendevalda att delta i konferensen. Kulturförvaltningen föreslår därför att två representanter från majoriteten och två från oppositionen får möjlighet att delta i SKR:s kulturkonferens den 15-16 oktober 2025. Kulturförvaltningen bekostar resa och deltagaravgift. Deltagandet utgör underlag för arvodering.

Årets bok- och biblioteksmässa anordnas den 25-28 september i Göteborg.

Kulturförvaltningen förslår att kulturförvaltningen bekostar ett dagsbesök på Bok- och biblioteksmässan för fyra av kulturnämndens förtroendevalda. Deltagandet avser seminariekort för en dag per person, samt tågresa till och från Göteborg.

Kommunstyrelsen har bett kulturnämnden att besvara en remiss av den statliga utredningen En effektivare organisering av mindre myndigheter – analys och förslag, KS 2025/526. Syftet med utredningen är att skapa bättre förutsättningar för regeringens styrning samt att främja en väl fungerande statsförvaltning med hög kostnadseffektivitet och hög samhällsekonomisk effektivitet. Utredningen berör 50 myndigheter varav 10 inom kulturområdet.

Utredningen föreslår att Statens försvarshistoriska museer läggs samman med Statens maritima och transporthistoriska museer. Utredningen föreslår också att regeringen tar initiativ till en samlad översyn av organisationsstrukturen för sex myndigheter med uppgifter rörande mänskliga rättigheter. Detta rör bl.a. Forum för levande historia och Myndigheten för tillgängliga medier. En fördjupad analys av Myndigheten för kulturanalys har genomförts och utredningen lägger inte något förslag om den.

Kulturförvaltningen har lagt fokus på de myndigheter som hör till kulturdepartementet. Kulturförvaltningen har inga synpunkter på utredningens förslag.

Kulturnämnden har av kommunstyrelsen ombetts att svara på en remiss av en motion av Linnea Vinge och Gabriel Kroon (båda SD) om oanmälda årliga besök hos bidragsmottagande föreningar. Motionärerna skriver att alla föreningar som erhåller bidrag från staden ska vara tillgängliga och öppna för alla medborgare. De menar vidare att flera föreningar aldrig aviserar sina aktiviteter för allmänheten. För att säkerställa att bidragsmottagande föreningar efterlever stadens krav föreslås att kommunen besöker alla verksamheter minst en gång per år.

Kulturförvaltningen delar motionärernas syn om vikten av att alla organisationer som får stöd av Stockholms stad ska följa stadens riktlinjer och demokrativillkor. Kulturförvaltningen har lång erfarenhet och utvecklade metoder för uppföljning av beviljade medel och för att säkerställa att demokrativillkor och övriga villkor från staden följs av stödmottagarna. Förvaltningens medarbetare och referensgrupper besöker ett stort antal program arrangerade av föreningar varje år, och har en dialog med stora delar av Stockholms fria kulturliv. Under 2024 dokumenterade kulturförvaltningen 207 genomförda besök på program som beviljats kulturstöd. Förvaltningen anser inte att det finns behov av eller är ekonomiskt försvarbart att besöka alla drygt 500 bidragsmottagare årligen.  

Emelie Wassermann (SD) har lämnat in en skrivelse till kulturnämnden om utvecklingen av Stockholms stadsbiblioteks webbplats och avsaknad av funktionalitet.

I fem frågeställningar om tillgänglighet och funktionalitet framgår att:

• Det är samma information idag som visades på tidigare webbplats.
• Information om en bok ingår i en serie av böcker hanteras inkonsekvent i de underliggande dataformaten.
• Det är osannolikt att Stockholms stadsbibliotek kommer lägga in meta-data för e-böckerna tillsammans med de tryckta böckerna igen. Den främsta anledningen är att det tekniskt kommer vara allt svårare att upprätthålla en sådan miljö med hög kvalitet och en bra användarupplevelse.
• Tillgänglighetskrav säkerställs genom avtal med leverantör.
• Verksamheten undersöker aktivt möjligheter till förenkling och standardlösningar för att minska sårbarheten och för att erbjuda attraktiva tjänster.