Möte 2026-03-24

I enlighet med kommunfullmäktiges budget för 2025 ska kulturnämnden i samarbete med kommunstyrelsen utreda stadens kulturskoleavgifter i syfte att öka jämlikheten.

Kulturskolan har inom budgetuppdraget:

1. Utvärderat de nuvarande avgifterna.
2. Tagit fram ett förslag till en ny avgiftsmodell som speglar verksamhetens utformning och kommande utveckling samt tagit fram nya lägre kursavgifter som är tydliga och jämlika för deltagarna. 

Förutsättningen för att införa lägre kursavgifter är att Kulturskolan kompenseras för minskade intäkter och därmed den minskade rambudget som en sänkning innebär. I årets budget har avdelningen kompenserats. 2027 behöver ytterligare medel tillskjutas då avgiftssänkningen får en helårseffekt.

Kulturskolans avgifter ändrades senast år 2020. Sedan dess har Kulturskolans verksamhet utvecklats vad gäller utbud, kursformat och digital verksamhet. Kulturskolan ser ett behov av en ny avgiftsmodell som är anpassad till dagens förutsättningar och som stödjer kommande verksamhetsutveckling.

En avgiftsmodell som utgår från kursformat istället för ämne skulle vara mer ändamålsenlig när nya ämnen utvecklas kontinuerligt inom avdelningen. Den stödjer hur Kulturskolan kan sätta avgifter på nya kursformat och nya ämnen. Avgifter utifrån kursformat bidrar också till en jämlik kulturskola där deltagarna får samma avgift oavsett vilket ämne de väljer. Avgiftsmodellen ska ha färre avgiftsnivåer som ska vara tydliga och jämlika i hela Kulturskolan. Med bakgrund av dagens ekonomiska läge där många hushåll har ansträngda ekonomiska förutsättningar[1] kan lägre avgifter samt att fler får möjlighet att beviljas avgiftsfri Kulturskola sänka tröskeln för deltagande i Kulturskolan.

En stabil budget med en kompensation för avgiftssänkningen är en förutsättning för att Kulturskolan ska kunna tillhandahålla det breda utbud som finns idag. I Kulturskoleplanen har Kulturskolan identifierat tre huvudformat:

• Bokningsbara korta och långa kurser
• Öppen verksamhet
• Verksamhet i samverkan med skolan

Öppen verksamhet, vissa korta kurser och samverkan med skolan är format som är avgiftsfria för deltagaren. Dessa format ingår i Kulturskolans ordinarie erbjudande och är viktiga för att nå ut jämlikt med Kulturskolans verksamhet. Den avgiftsbelagda verksamheten som beskrivs i förslaget till ny avgiftsmodell behöver kompletteras med ett varierat utbud av avgiftsfri verksamhet såsom öppen verksamhet och samverkan med skolan.

Förslaget är en avgiftsmodell med till stor del ämnesneutrala avgifter som baseras på kursformat med sänkta avgiftsnivåer som är tydliga och jämlika över hela Kulturskolan. Förslaget innebär även att fler får möjlighet att ansöka om och beviljas avgiftsfri Kulturskola.

Genom kvalitetsrapporten för Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar följer kulturnämnden årligen upp hur strategin implementeras i stadens verksamheter och identifierar utvecklingsområden.

Kvalitetsrapporten visar att antalet besök på stadens fritids- och ungdomsgårdar har ökat med 14 procent mellan 2024 och 2025. Mellan år 2023 och 2025 ökade besöken med drygt 39 procent. Antalet tjejer som besöker stadens fritids- och ungdomsgårdar har ökat med 26 procent sedan 2023. Andelen tjejer var, precis som tidigare år, 36 procent under 2025.

Rapporteringen från stadsdelsförvaltningarna visar att princip samtliga stadsdelar har ökat antalet årsanställd personal på fritidsgårdarna jämfört med 2024.

Unga som besökt fritids- och ungdomsgårdar under 2025 ger höga betyg för såväl nöjdhet, som trygghet och delaktighet.

Resultaten för 2025 visar stor variation mellan stadsdelarna gällande antal besök, andel tjejer och andelen utbildade medarbetare.

De viktigaste framgångsfaktorerna för att bibehålla ett ökat antal besök samt för att öka andelen tjejer är: ett attraktivt aktivitetsutbud, verksamheter som är anpassade efter målgruppernas behov, stärkt delaktighet och inflytande, riktade kommunikationsinsatser, en ökad andel utbildad personal, samt välfungerande uppföljningssystem.

Genom kvalitetsrapporten för Stockholms stads strategi för parklekar följer kulturnämnden årligen upp hur strategin implementeras i stadens verksamheter och identifierar utvecklingsområden.

De allra flesta av de barn som besöker parklekarna uppger att de är nöjda med verksamheten och känner sig trygga där. Parklekarna är viktiga, inte minst för barn med sämre socioekonomiska förutsättningar. De besöker parklekarna mer än barn med större resurser.

Stockholms 43 parklekar är ojämnt placerade i staden, vilket innebär en ojämlik tillgång till parklekar för stadens barn. Flera nya parklekar planeras. I början av 2027 kommer staden att ha 48 parklekar.

Flera parklekar har under året arbetat med att anpassa sina bemannade öppettider så att de i större utsträckning möter målgruppernas behov.

Parklekarna har erbjudit ungefär 800 fler aktiviteter under 2025 jämfört med föregående år.

Andelen personal med relevant utbildning varierar från 20 till 80 procent i olika stadsdelsområden. Kulturförvaltningen har under året erbjudit kompetensutveckling och har uppdrag att under 2026 se över förutsättningarna för ett vidareutbildningspaket för parklekspersonalen.

Det finns fortsatt behov av en mer formaliserad samverkan kring parklekarna inom staden. Samverkan behöver, bland annat, stärkas inom stadsutvecklingen, där förutsättningar för framtida parklekar skapas.

Det är fortfarande en utmaning att få till en likvärdig uppföljning av parklekarnas verksamhet. Samtidigt är en välfungerande uppföljning en förutsättning för utveckling. Kulturförvaltningen fick i budgetuppdrag för 2026 att införa ett stadsgemensamt system för dokumentation och uppföljning av stadens parklekar.

Kulturförvaltningen kommer under 2026 att prioritera följande områden i arbetet med att utveckla parklekarna:

• Införande av ett nytt uppföljningssystem
• Stärka kompetensen och säkra generationsskiftet hos parklekspersonalen
• Stärka parklekarnas roll i stadsutvecklingen
• Synliggöra parklekarna och främja samverkan genom det 90-års-jubileum som äger rum 2026.

Mossutställningar är en ideell förening som grundades 2004 och arbetar med produktion av offentlig konst, samt har lång erfarenhet av att driva ateljéhus. Föreningen har i slutet av 2025 öppnat ateljéhuset Husmossa på Magnus Ladulåsgatan 20–22, Södermalm.

Kulturnämnden beviljade i september 2025 Mossutställningar 1,5 mnkr i stöd för den första etappen av etableringen (Dnr KUL 2025/1231). Insatsen har lett till att 22 ateljéer har färdigställts. I etapp två (detta ärende) ska ytterligare 15 ateljéer byggas.

Lokalerna har en total yta om 1108 kvm och fastighetsägare är Stockholmshem. Mossutställningar har tecknat ett hyresavtal som sträcker sig till 2035-09-30.

Kostnaden för etapp två i etableringen beräknas till 1,3 mnkr och Mossutställningar ansöker om detta belopp från kulturnämnden för lokal- och tillgänglighetsanpassningar.

Mossutställningars ansökan om stöd möter väl etableringsstödets kriterier för infrastrukturell utveckling samt samarbete och ekonomisk bärkraft. Ansökan möter också ambitionerna i Stockholms stads Ateljéstrategi 2024–2026.

Insatsen bedöms leda till att stärka den kulturella infrastrukturen i staden och ha en hög angelägenhetsgrad för yrkesverksamma konstnärer.

Förvaltningen föreslår att nämnden beviljar 1,3 mnkr i stöd till Mossutställningar för färdigställandet av ateljéhuset Husmossa.

Stockholms konstråd är ett rådgivande organ som biträder stadens nämnder, styrelser och bolag i frågor som rör konstnärlig gestaltning av byggnader och offentliga platser. Stockholms konstråd är ett politiskt sammansatt organ under kulturnämnden. Rådet består av sju ordinarie ledamöter och sju ersättare som utses av kulturnämnden. Mandattiden är fyra år och överensstämmer med de ordinarie valperioderna.

Vid beställningar till Stockholm konst med ett enprocentsanslag över 500 tkr utses två politiker från Stockholms konstråd att ingå i samrådsgruppen för deltagande vid beslutsmöten i de konstnärliga gestaltningsuppdragen.

Shiva Samadi (S) har avsagt sig sitt uppdrag som ledamot i Stockholms konstråd. Kulturnämnden beslutade den 20 september 2025 att hålla platsen vakant i avvaktan på ny nominering från Socialdemokraterna.

Socialdemokraterna har nu föreslagit att Ella Elofsson (S) väljs som ny ledamot i Stockholms konstråd.

Kommunstyrelsen har bett kulturnämnden att yttra sig över en remiss av Handlingsplan för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2030. Handlingsplanen syftar till att stärka stadens arbete med barnets rättigheter och riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen konkretiserar stadens arbete i enlighet med barnkonventionen och utgår från de tre fokusområdena i Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet):

• Kunskap och information
• Välfärd och service
• Delaktighet och inflytande

Kulturförvaltningen ställer sig bakom handlingsplanens fokusområden och mål. De förflyttningar som identifieras i handlingsplanen är relevanta och ligger i linje med förvaltningens uppdrag.

Kulturförvaltningen ser att vissa formuleringar i handlingsplanen med fördel kan ses över innan publicering för att säkerställa att ett barnrättsperspektiv genomsyrar texten.

MR-programmet med tillhörande sex handlingsplaner innehåller sammantaget många olika perspektiv som ska integreras i det ordinarie arbetet på stadens förvaltningar och bolag. För att lyckas är det viktigt med samverkan och samordning inom staden. Kulturförvaltningen ser att det kan behövas gemensamma stödmaterial i genomförandet.

Kulturnämnden pekas ut som särskild ansvarig nämnd för mål under samtliga fokusområden. Kulturförvaltningen ställer sig bakom dessa mål, men lyfter ett antal synpunkter och förslag som konkretiserar och ger en kontext till målen utifrån förvaltningens ansvarsområden.

Stadsarkivet betonar att förvaltningen ska fortsätta att synliggöra grupper som varit underrepresenterade genom historien, lyfta fram barnrättsperspektivet i skolmaterial och publika program och öka kunskapen om barns villkor och rättigheter genom att bidra med det historiska perspektivet.