Möte 2026-02-17

Kulturförvaltningen bedömer att måluppfyllelsen under 2025 är god och att förvaltningen uppfyller kommunfullmäktiges tre inriktningsmål. Samtliga verksamhetsområdesmål har uppfyllts. Majoriteten av indikatorerna och de förväntade resultaten har uppnåtts. Kulturförvaltningen har genomfört aktiviteterna enligt plan. Samverkan inom staden med förvaltningar och bolag samt med näringsliv, civilsamhälle, akademi och andra offentliga aktörer är en central del av kulturförvaltningens arbete och har genomförts enligt plan.

Stadsarkivet bidrar i hög grad till uppfyllelse av kommunfullmäktiges inriktningsmål och mål för verksamhetsområdet.

Genom att ta emot och vårda arkiv, ge snabb och god service, erbjuda en bred programverksamhet samt genom en samordnad och effektiv kommunikation görs Stockholms offentliga information tillgänglig, användbar och synlig. Stadsarkivet skapar också förutsättningar för en sammanhängande och effektiv arkiv- och informationshantering i staden som säkerställer att stadens information är tillgänglig för alla, nu och i framtiden.

Kulturskolan och fastighetskontoret har enats om att kulturskolan ska lämna sin befintliga lokal vid Odenplan. Anledningen är bland annat att den andra hyresgästen upplever ljudstörningar i samband med kulturskolans musikundervisning. En utredning visar att ljudet transporteras via byggnadens stomme vilket gör det omöjligt att bygga bort ljudstörningar. Kulturförvaltningen föreslår att förvaltningen får i uppdrag att ta fram förslag för etablering av en ny lokal för kulturskolan i Norra innerstaden med kostnadsberäkning. Kulturförvaltningen ska efter genomförda förhandlingar med hyresvärdar lämna förslag på hyresavtal till kulturnämnden.

Pelarbacken Större 4 består av en grönklassad byggnad belägen på Götgatan på Södermalm. Byggnadens lokalyta uppgår till cirka 1 482 kvadratmeter. Projektunderlag från utrednings- och inriktningsfasen visar att byggnaden är i undermåligt skick och i akut behov av renovering. Fastighetskontoret planerar att renovera gårdsbjälklaget samt genomföra en genomgående teknisk upprustning av byggnaden. Befintliga ytor och planlösningar kommer att anpassas utifrån ett framarbetat hyresgästbehov. Genomförande av projektet möjliggör att gällande myndighetskrav, bland annat brandskydd och tillgänglighet, tillgodoses. Projektekonomin redovisas i bilaga 1.

Revisionskontoret har 2025 granskat tryggheten på stadens fritidsgårdar. Granskningen syftar till att bedöma om ansvariga nämnder säkerställer att fritidsgårdar är en trygg miljö för barn och unga. Tre stadsdelsförvaltningar har legat till grund för revisionen.

Kulturförvaltningen har bistått revisionskontoret i arbetet, eftersom förvaltningen samordnar verksamhetsområdet Barn, kultur och fritid där fritidsgårdar ingår.

Revisionens rapport visar att granskade nämnder har arbetssätt och rutiner i syfte att uppnå trygga miljöer. Skriftliga rutiner för att ut- eller inrymma lokaler finns. Dessa har dock inte övats på i praktiken, vilket revisionskontoret anser vara en brist.

Granskningen visar också att Järvas och Södermalms fritidsgårds-verksamheter anmäler oro i låg utsträckning, vid kännedom eller misstanke om att barn far illa. Revisionskontoret bedömer att Järva och Södermalms stadsdelsnämnder behöver förbättra uppföljningen av fritidsgårdar som bedrivs i annan regi.

Dessa nedslag framhävs eftersom det i Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar framhålls att det trygghetsskapande arbetet bl.a. innefattar att det finns tydliga rutiner för hur verksamheten ska agera vid kris samt rutiner kring samverkan med exempelvis socialtjänsten.

Revisionsrapportens rekommendation till kulturförvaltningen är att förbättra processen för att ta fram underlaget till kvalitetsrapporten genom att samordna arbetet med stadens ordinarie processer. Det tar förvaltningen med sig in i framtida planering i den stadsövergripande uppföljningen.

Den andra rekommendationen från revisionen till kulturförvaltningen är att utveckla den årliga kvalitetsrapporten att i högre grad omfatta fritidsgårdsverksamhet som bedrivs i annan regi. Rekommendationen utgår från en felaktig uppgift i rapporten. De fem fritidsgårdar som bedrivs i annan regi inkluderas redan i den stadsövergripande uppföljningen.

Föreningen Mossutställningar ska under våren 2026 öppna det nya ateljéhuset Fjädermossa på Stensätravägen 9 i Sätra. Målet är att bygga 28 ateljéer med cirka 30 arbetsplatser för yrkesverksamma konstnärer.

Lokalerna har en total yta om 680 kvm. Fastighetsägare är Sagax. Mossutställningar har tecknat ett 7-årigt avtal med fastighetsägaren. Lokalerna behöver anpassas för att bli ändamålsenliga.

Mossutställningar är en ideell förening som grundades 2004 och  arbetar med produktion av offentlig konst, och har lång erfarenhet av att driva ateljéhus.

Den totala kostnaden för etableringen beräknas till 1,2 mnkr. Fastighetsägaren ger hyresrabatter under etableringsfasen. Mossutställningar ansöker om 1,2 mnkr från kulturnämnden för lokal- och tillgänglighetsanpassningarna.

Mossutställningars ansökan om stöd möter väl etableringsstödets kriterier för infrastrukturell utveckling samt samarbete och ekonomisk bärkraft. Ansökan möter också målsättningarna i Stockholms stads Ateljéstrategi 2024–2026 och ligger i linje med ambitionerna inom Fokus Skärholmen.

Insatsen bedöms stärka den kulturella infrastrukturen i staden och ha en hög angelägenhetsgrad.

Förvaltningen föreslår att nämnden beviljar 1,2 mnkr i stöd till Mossutställningar för etableringen av det nya ateljéhuset Fjädermossa i Sätra.

Kommunstyrelsen har återremitterat ärende från 2025-10-21 och bett kulturnämnden att yttra sig över remiss av Handlingsplan för en åldersvänlig stad efter ändringar av ärendet.

Kulturförvaltningen ser att de ändringar som berör kulturnämndens ansvarsområden främst ligger under utvecklingsområdet 3, Social inkludering. Där specificeras kulturförvaltningens roll tydligare särskilt vad gäller goda förutsättningar att delta i aktiviteter, samt inom området stärkt hälsa och social inkludering.

De nya skrivningarna ligger i linje med kulturförvaltningens pågående arbete mot målgruppen äldre. Detta gäller inte minst bibliotekets viktiga arbete för att motverka digitalt utanförskap bland äldre. Revideringarna sätter även ökat fokus på samverkan för att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre och här ser kulturförvaltningen att kultur är en viktig del i arbetet.

Kulturnämnden har inga övriga synpunkter utöver de som lämnats i tidigare remissvar.

Matstrategi för Stockholms stad har reviderats mot bakgrund av det uppdrag som gavs i kommunfullmäktiges budget för 2024. Det föreslagna matprogrammet är ett stadsövergripande styrdokument som syftar till att stärka stadens arbete med mat och måltider utifrån ett hälso- klimat- och miljö- samt beredskapsperspektiv.

Det föreslagna matprogrammet innehåller två fokusområden: Hållbara måltider i stadens verksamheter, och Matstaden Stockholm. Det första området riktar sig främst till de nämnder som ansvarar för måltidsverksamheter inom stadens organisation, och det andra området till de nämnder och bolagsstyrelser som påverkar förutsättningarna för stadens invånare och besökare att få tillgång till och äta hälsosam mat med låg miljö- och klimatpåverkan. Kulturförvaltningens ansvarsområden berör i viss utsträckning båda dessa områden.

Kulturförvaltningen anser att förslaget ligger väl i linje med stadens ambitioner så som de uttrycks i Miljöprogram 2030 och tillhörande handlingsplaner.

Kulturförvaltningen är positiv till matprogrammet och ser betydelsen av att arbeta i enlighet med dem även i en förvaltning med relativt sett liten betydelse för stadens totala påverkan inom fokusområdena

Kulturnämnden har ombetts besvara en motion av Andréa Hedin (M) om att utbildningsnämnden, tillsammans med berörda nämnder, påbörjar ett pilotprojekt om campusskolor. Syftet är att erbjuda en trygg och meningsfull fritid för barn och unga. Det framgår av förslaget att pilotprojektet bör inkludera en skola i varje stadsdel för att kunna utvärdera effekterna brett i staden och för att involvera olika aktörer från civilsamhället och föreningslivet.

Kulturförvaltningen instämmer i att det är viktigt att ge alla barn och unga tillgång till en trygg och meningsfull fritid. Det har stor betydelse för individen, och därmed för samhället i stort.

Inom staden pågår flera satsningar för att få fler barn och unga att delta i fritidsaktiviteter. Arbete sker genom bland annat de avgiftsfria fritidsklubbarna, stadsdelsförvaltningarnas öppna fritidsverksamheter, kulturförvaltningens insatser via kulturskolan, bibliotek och stöd till civilsamhällets aktörer. Sammantaget finns det redan ett stort utbud av fritidsaktiviteter för barn och unga. Samtidigt visar flera olika studier att det finns grupper av barn och unga som stadens verksamheter inte når.

Kulturförvaltningen ser att skolorna i staden har en stor potential i arbetet med att skapa mötesplatser för fler barn och unga på sin fritid. Det pågående utvecklingsarbetet med skolornas fritidsklubbar samt insatsen Skärholmen Tillsammans är värda att följa och utvärdera för att därefter eventuellt utöka ytterligare.

Kommunstyrelsen har bett kulturförvaltningen att yttra sig över en motion av Jan Jönsson, Sara Svanström och Elin Hjelmestam (alla L) om att Stockholms stad ska utreda fler sommargågator. De föreslår att kommunfullmäktige beslutar:

1. Att staden utökar antalet sommargågator och sommartorg i Stockholm från och med sommaren 2025.
2. Att framkomligheten för kollektivtrafiken säkerställs vid planering och genomförande av sommargågator och sommartorg.
3. Att inrättandet av nya sommargågator och sommartorg sker i dialog med närboende, näringsidkare och andra berörda aktörer.

Kulturförvaltningen ser positivt på förslaget att staden utökar antalet sommargågator och sommartorg, så att det skapas fler tillfälliga ytor för kulturella aktiviteter. Det ligger i linje med kulturförvaltningens ambition att tillgängliggöra kultur för fler.

För att tillvarata det engagemang och den lokalkännedom som finns hos kulturlivets aktörer, är det viktigt att inrättandet av nya sommargågator och sommartorg även sker i dialog med lokala kulturaktörer.