Möte 2019-09-26

Joakim Hallin har lämnat in ett medborgarförslag om att gallra och avverka skog nära tunnelbanestation Svedmyra för att skapa trygghet.

Förvaltningen föreslår att nämnden ger förvaltningen i uppdrag att bereda förslaget.

Stefan Lindberg har lämnat in ett medborgarförslag om att en av de två bollplanerna i närheten av Tallkrogens skola ska rustas upp med konstgräsbeläggning för att göra bollplanen mer attraktiv.


Förvaltningen tycker att det är positivt att öka attraktiviteten och användandet av bollplanerna. Bollplanen som ligger invid Tallkrogens skola är flitigt använd och är relativt nyligen upprustad. Om bollplanen i parken skulle rustas upp med konstgräs skulle det troligen öka användandet.


Det finns dock flera skäl till att det inte är lämpligt att förse den med konstgräs. De tyngst vägande skälen är att konstgräs sprider mikroplaster till naturen, att anläggningskostnaden är hög och att det skulle göra det omöjligt att genomföra nämndens beslut om att bollplanen ska spolas som skridskobana, då konstgräset skulle skadas av plogningen.

Förvaltningen upplåter lokaler på Aktivitetshuset Tuben i Farsta centrum och på Mötesplatsen i Fagersjö. De lokaler som för närvarande kan erbjudas är mötesrum, danslokaler och replokaler. I dagsläget finns olika rutiner för upplåtelser men det saknas formella regler. I och med att antalet förfrågningar och bokningar har ökat ställer det högre krav på tydlighet och att det finns en enhetlighet. Förvaltningen har därför utarbetat ett förslag till regler och taxor för lokalerna.


Lokalerna föreslås kunna upplåtas till föreningar, organisationer, boende i Stockholms stad, kommunfullmäktiges politiska partier, förvaltningar i Stockholms stad och kommersiella aktörer under vissa förutsättningar. De föreslagna avgifterna följer till övervägande del idrottsnämndens taxor. Alla arrangemang ska vara alkohol- och rökfria.

Alla vård- och omsorgsboenden följs upp årligen. När det gäller de kommunalt drivna boendena ansvarar stadsdelsnämnden för uppföljningen. Förvaltningen redovisar nu årets uppföljning av Veckobo vård- och omsorgsboende i Hökarängen.

Boendet är litet med endast elva platser. Bedömningen är att det till övervägande del uppfyller de krav som ställs för att ha förutsättningar att ge en säker vård och omsorg av god kvalitet.

Alla vård- och omsorgsboenden följs upp årligen. När det gäller de kommunalt drivna boendena ansvarar stadsdelsnämnden för uppföljningen. Förvaltningen redovisar nu årets uppföljning av Ängsö vård- och omsorgsboende i Farsta strand.

Boendet är ett litet med endast tretton platser. Bedömningen är att det till övervägande del uppfyller de krav som ställs för att ha förutsättningar att ge en säker vård och omsorg och av god kvalitet.

Utifrån ett regeringsuppdrag har Arbetsmiljöverket genomfört tillsyn inom äldreomsorgen i Sverige. Tre av Farsta stadsdelsnämnds enheter inom äldreomsorgen har inspekterats: Postiljonen vård- och omsorgsboende, Ängsö vård- och omsorgsboende och Farsta Norra hemtjänst.



Av inspektionerna framgick att flera delar i nämndens etablerade arbetsmiljöarbete fungerade bra men brister konstaterades i delar av det förvaltningsövergripande och de inspekterade enheternas systematiska arbetsmiljöarbete. Inspektionerna visade att nämnden behövde komplettera, verksamhetsanpassa och i vissa fall upprätta nya rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet. De nya och kompletterade rutiner som förvaltningen har arbetat fram utifrån Arbetsmiljöverkets krav återfinns på förvaltningsnivå, avdelningsnivå och enhetsnivå.



Arbetet med framtagandet av rutinerna har skett i nära samverkan mellan arbetsgivaren och fackliga företrädare.

En särskild utredare har haft i uppdrag att se över styrningen och uppföljningen av den nya funktionshinderpolitiken som presenterades av regeringen och beslutades av riksdagen år 2017.



Det nya målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund.



Utredningen problematiserar kring olika utmaningar, pekar på möjligheter och vad som krävs för att nå det nya nationella målet. Bland annat pekar utredningen på att traditionella sätt att styra och följa upp politiken behöver prövas och utvecklas. Utredningen betonar även den avgörande roll som förtroendevalda på olika samhällsnivåer behöver ta om politiken ska förverkligas.



Förvaltningen delar den problembild och de möjligheter som utredaren pekar på. Vi har inget att invända mot de förslag som utredaren lyfter fram utan ställer oss positiva till att förslagen realiseras.

Kulturdepartement har fått i uppdrag av regeringen att utreda formerna för en myndighet för romska frågor. Bedömningen är att en sådan myndighet skulle skapa den stabilitet och långsiktighet som ett framgångsrikt arbete med att främja romers mänskliga rättigheter behöver. En myndighet är en tydlig markering om att regeringen inte accepterar att romers mänskliga rättigheter fortsätter att kränkas och att ansvaret för detta tillkortakommande är statens. En sådan myndighet skulle också komplettera det viktiga arbete som görs idag av regeringen, statliga och kommunala aktörer samt av det romska civilsamhället. Kulturdepartementets förslag är nu på remiss.


Förvaltningen har svårt att bedöma om det finns behov av en särskild myndighet för romska frågor. Vi är positiva till satsningar som synliggör, samlar och sprider kunskap om den nationella minoriteten romer. Vi är också positiva till att metoder utvecklas för att motverka antiziganism och diskriminering av romer.

På uppdrag av kommunfullmäktige har stadsledningskontoret lämnat förslag till att socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården huvudsakligen övergår från fysiska huvudakter i pappersform till digitala huvudakter samt arkivering i digital form. Huvudsyftet med övergången är att effektivisera handläggningsstödet och förenkla administrationen.

Förvaltningen ställer sig positiv till den föreslagna digitaliseringen.

Den 1 januari 2018 trädde lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i kraft. Lagen skapar för båda parter, Region (tidigare landsting) och kommun, en gemensam målbild med patienten i fokus. I den samordnade vården och omsorgen är arbetet med utskrivningsprocessen en del som syftar till att ingen ska behöva vara kvar på sjukhus när hen inte behöver det. Med patienten i fokus ska Region och kommun samordna insatser på alla nivåer.

Ett förslag till en långsiktig överenskommelse för somatisk slutenvård har tagits fram samt ett förslag på övergångsregel för utskrivning från psykiatrisk slutenvård. Förslaget avser val av betalningsmodell och antalet fristdagar fram till att kommunens betalningsansvar inträder. Betalningsansvaret omfattar patienter inom slutenvården som bedömts utskrivningsklara, som är bokförda i kommunen. För Stockholms stad föreslås att genomsnittliga dagar beräknas och att betalningsansvar fastställs per stadsdelsnämnd och inte för kommunen som helhet.


Förvaltningen anser att en samsyn kring ansvar, roller och målbild skapar ökade förutsättningar för vidare samverkan mellan kommunen och Regionen. Förslaget kommer att ställa ökade krav på Stockholms Trygghetsjours jourhandläggare som handlägger biståndsärenden utanför kontorstid. De ökade kraven berör även utförarverksamheter som kommer att behöva ta emot nya brukare med kortare varsel. Förvaltningen anser även att gemensamma uppföljningar av överenskommelsen är av vikt för att säkra efterlevnaden.

Stadsdelsnämnden skickade en skrivelse till trafiknämnden den 8 mars 2018 om bristfällig snöröjning och halkbekämpning i Fagersjö. På grund av halka händer det att bussar inte kommer uppför backarna på Havsörnsvägen. Stadsdelsnämnden uppmanar trafiknämnden att uppdra till sin förvaltning att i samarbete med Farsta stadsdelsförvaltning, entreprenörer och landstingets trafikförvaltning ta fram en åtgärdsplan.


Trafiknämnden har behandlat skrivelsen och lämnat ett svar den 13 juni 2019. Till följd av kritik från flera håll har trafiknämnden genomfört både en intern och en extern revision. Den externa revisionen har bland annat lett till polisanmälan av entreprenören. Den interna revisionen har lett till en omorganisation för att renodla verksamheten. Fokus kommer att läggas på att utveckla beställarrollen, att tydliggöra processer och arbetssätt samt att förbättra kontroll och uppföljning av entreprenader.