Hoppa över navigering
  1.   1

    Sammanträdets öppnande och godkännande av föredragningslistan

  2.   2

    Val av protokollsjusterare och tid för justering av protokollet

  3.   3

    Beslut om närvarorätt för personalföreträdare samt övriga närvarande

  4.   15

    Nämndens frågor och skrivelser

  5.   16

    Förvaltningsinformation

  1. Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) öppnade sammanträdet och föredragningslistan godkändes.

  2. Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) och vice ordföranden Johan Kling (C) utsågs att justera dagens protokoll. Protokollet ska justeras senast den 30 maj 2025.

  3. Ingen personalföreträdare närvarade vid sammanträdet. Övriga närvarande var Karina Uddén, arbetsmarknadsdirektör, Amanda Broman, nämndsekreterare, Pernilla Unell, enhetschef samt William Ejeborg, politisk sekreterare (C).

  4. Nelson Mandela-priset instiftades av Stockholms stad 1998 och syftar till att belöna och uppmärksamma goda initiativ i arbetet för en mer öppen och integrerad stad genom att skapa mötesplatser mellan nya och etablerade stockholmare. Arbetsmarknadsnämnden förestås tilldela 2025 års Nelson Mandela-pris till Miljöverkstan Flaten.

    Arbetsmarknadsförvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 15 maj 2025.

    Förslag till beslut

    Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) yrkade att nämnden skulle bifalla förvaltningens förslag till beslut.

    Beslutsgång

    Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) fann, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden beslutade enligt förvaltningens förslag till beslut.

    Bilagor

  5. Nämnden har under jan-mars bidragit till regionens kompetensförsörjning genom 24 000 elever inom vuxenutbildningen, varav drygt 6 900 elever inom yrkesvux eller yrkeshögskolan. Nya bristyrkesutbildningar har införts, varav vissa med jobbgaranti. Nytt komvuxavtal har införts och med det distansundervisning med lärarledda lektioner. Tillgången till lokal studie- och yrkesvägledning har utökats, både genom Vuxenutbildningscentrum Järva och utökade öppettider för vägledning på bibliotek/medborgarkontor. Studieresultaten är goda och arbete kring stödinsatser pågår.

    Arbetslösheten ökar i Stockholm och antalet inskrivna inom nämndens arbetsmarknadsverksamhet, Jobbtorg Stockholm, ökar. Nämnden når och ger stöd tilll fler kvinnor och unga i det uppsökande arbetet. Antalet personer med funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan ökar inom verksamheten samtidigt som fler avslutas från Jobbtorg Stockholm till arbete och studier. Nämnden avslutar fler personer till arbete och studier denna period i jämförelse med tidigare år.

    Fler gymnasieelever i riskzon för skolavbrott har fått stöd för att stanna kvar i sin utbildning. Samtidigt utvecklas nya utbildningsformer inom komvux för unga med stödbehov. Arbetet med feriejobb går enligt plan och målet om 11 000 platser bedöms uppnås.

    Arbetsmarknadsnämnden har arbetat för att höja kompetensen hos sina medarbetare och har deltagit i att stärka arbete inom stadens fokusområden, såsom Järva och Söderort. Nämnden har bidragit till stadens hållbarhetsmål genom yrkesutbildningar som behövs på grund av klimatomställning och genom att kombinera arbetsmarknadsstöd med insatser inom grön omställning. Återbruket av inventarier via Stocket har lett till minskade koldioxidutsläpp.

    Arbetsmarknadsförvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 15 maj 2025.

    Förslag till beslut

    Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) yrkade att nämnden skulle bifalla förvaltningens förslag till beslut.

    Beslutsgång

    Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) fann, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden beslutade enligt förvaltningens förslag till beslut.

    Särskilt uttalande

    Vice ordföranden Johan Kling (C), ledamoten Per Rosencrantz m.fl. (M) samt ledamoten Christina Tufvesson (L)​ lämnade följande särskilda uttalande.

    Från Centerpartiet, Moderaterna och Liberalerna skulle vi vilja börja med att tacka förvaltningen för ett gott arbete, bra underlag och service.

    Vi har följande synpunkter på Tertialrapport 1 för 2025.

    Inledning

    Den senaste rapporten från Arbetsmarknadsnämnden (mars 2025) visar att arbetslösheten i Stockholm har ökat sedan det socialdemokratiska styret tillträdde. I december 2024 uppgick arbetslösheten till 7,3 procent, vilket motsvarar cirka 40 000 personer – en nivå som ligger över både riksgenomsnittet (7,1 procent) och arbetslösheten i Stockholms län. Särskilt allvarligt är att ungdomsarbetslösheten har stigit markant, vilket tyder på att unga drabbas hårt av den negativa utvecklingen på arbetsmarknaden. Utöver insatser för att fler ska komma i rätt utbildning och vidare till arbete krävs ett aktivt arbete för att stärka näringslivsklimatet i staden. Ett växande och livskraftigt näringsliv är en grundförutsättning för att fler arbetslösa ska få jobb. Det är därför oroande att Stockholm tappar placeringar i olika näringslivsrankningar, samtidigt som det styrande majoriteten väljer att höja skatten, något som riskerar att ytterligare försvaga företagsklimatet.

    Vuxenutbildning, volymer och betygen

    Sverige är ett litet och exportberoende land och för att klara sig i den internationella konkurrensen behöver vi vara en innovativ kunskapsnation. Därför är det viktigt att elever inte bara får godkända betyg i mera praktiska ämnen utan även i teoretiska betyg som matematik och engelska. Det är positivt att vi kan konstatera att antalet unika elever som läser teoretiska kurser har ökat med 8%. Men kan samtidigt konstatera att antalet elever i absolut tal minskat med 1200 personer.

    Andelen med godkänt betyg har minskat något sedan senaste året. Inom komvux på grundskolenivå beror det främst på lägre andel med godkänt betyg inom svenska som andraspråk, SVA. Inom gymnasiala kurser beror det på att teoretiska kurser har ökat i antal, samtidigt som yrkeskurser har minskat. Då en högre andel får godkänt betyg på yrkeskurser än på teoretiska kurser, påverkar volymförändringen resultatet. Det är naturligtvis viktigt att en verksamhet fungerar bra oavsett mängden elever.

    Ökad andel i egen regi

    Inom sfi studerar nu 60 procent på utbildningar som drivs i egen regi och inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning är motsvarande siffra 32 procent. Egen regi har ökat mest inom grundläggande kurser i svenska som andraspråk/svenska och naturvetenskapliga kurser.

    Majoriteten verkar anse att driftsformen egen regi har ett värde i sig eftersom man återtar delar av vuxenutbildningen för att i stället driva i egen regi. Vi är måna om valfriheten och vi anser att kommunal vuxenutbildning ska kunna bedrivas i såväl egen som privat regi; det viktigaste är att det fungerar väl och ger bra resultat.

    Kompetensförsörjning/kompetensutveckling – samarbete med näringsliv och offentlig sektor

    I tertialrapporten anges att nämnden nära samarbetar med både branschorganisationer och arbetsgivare för att öka antalet ansökningar till utbildningar som leder till kompetens inom bristyrken. Mycket talar för att kompetensförsörjnings-/kompetensutvecklingsaspekten redan är och kommer att ha en mycket stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen i Stockholm. Därför vill vi gärna betona vikten av att arbetsmarknadsförvaltningen kontinuerligt och målmedvetet fokuserar på denna typ av dialog med branschorganisationer och näringsliv så att i synnerhet anordnandet av utbildningar i närvarande och framtida bristyrken kan göras snabbt och effektivt.

    Kvinnor och män

    Varje människa ska ha rätten att få vara sig själv och styra sitt eget liv. Ur individsynpunkt handlar det om att kunna få göra val som styrs av det egna intresset, den egna ambitionen utan påverkan av könsstereotypa föreställningar. Ur samhällssynpunkt handlar det om att det goda och ekonomiskt framgångsrika samhället bäst byggs av individer som har kunnat göra just fria val när det gäller studier, val av yrke, startande av företag etc. Det är därför oroande att notera att i de verksamheter som Arbetsmarknadsnämnden ansvarar för finns det stora skillnader mellan kvinnor och män, som verkar avspegla könsstereotypa föreställningar.

    Av informationen under rubriken Jobbtorg Stockholm framgår bl.a. att betydligt fler män än kvinnor är föremål för olika åtgärder från samhällets sida. Vad gäller avslut till arbete och studier så är det så att även om kvinnorna i större utsträckning än män avslutar till studier så är det betydligt fler män än kvinnor som kommer ut i arbete. Arbetsmarknaden är, som det konstateras, könssegregerad.

    Vi noterar att Arbetsmarknadsnämnden arbetar aktivt med att försöka luckra upp de föreställningar och beteenden som leder till en könssegregerad arbetsmarknadsmarknad. Dock menar vi att det nuvarande läget är bekymmersamt och något att hålla ögonen på för att förhoppningsvis kunna komma fram till metoder och åtgärder som kan vara mer framgångsrika. När det gäller i synnerhet nyanlända kvinnor tror vi att stärkt samverkan mellan jobbtorg och stadsdelsmammor är en väg framåt.

    KAA

    När det gäller KAA är det, i synnerhet mot bakgrund av den ökande ungdomsarbetslösheten, oroande att antalet sökta och nådda ungdomar har minskat jämfört med föregående år, detta som ett resultat av färre uppsökande insatser.

    Bilagor

  6. Arbetsmarknadsförvaltningen har mottagit en skrivelse från Liberalerna. Skrivelsen ställer frågor om inrättande av regionalt yrkesvux.

    Stockholmsregionens kommuner har i dagsläget valt att samverka och samplanera i sex olika kluster när det gäller statsbidrag för yrkesvux. I ett av dessa kluster samverkar Stockholms stad med Nacka och Värmdö kommun. Förvaltningen planerar inte att verka för att utvidga samverkan av regionalt yrkesvux än vad som är överensenskommet i regionen inom ramen för Stockholms kommunförbund.

    Arbetsmarknadsförvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 15 maj 2025.

    Förslag till beslut

    Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) yrkade att nämnden skulle bifalla förvaltningens förslag till beslut.

    Beslutsgång

    Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) fann, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden beslutade enligt förvaltningens förslag till beslut.

    Särskilt uttalande

    Ledamoten Christina Tufvesson (L) lämnade följande särskilda uttalande.

    Vi tackar förvaltningen för ett sakligt och väl genomarbetat svar. Samtidigt saknar vi ett framtidsperspektiv som vi anser bör tas i beaktande i det fortsatta arbetet.

    Visst kan ett utökat regionalt samarbete innebära administrativa utmaningar och kräva politisk samordning. Här vill vi dock invända att man på sikt skulle kunna etablera en tydligare struktur gentemot staten i frågor om statsbidrag och styrning.

    Det är självfallet också viktigt att beakta elevernas önskemål om geografisk närhet. Samtidigt riskerar förvaltningens resonemang begränsa Stockholms möjlighet att ta en strategisk ledarroll för att säkra framtida kompetensförsörjning i hela regionen.

    I själva verket kräver den regionala arbetsmarknaden regional samverkan. Stockholm är navet i en sammanhängande arbetsmarknadsregion där arbetskraftens rörlighet redan är hög. Det är därför inte orimligt att även utbildningssystemet avspeglar denna realitet. Ett regionalt Yrkesvux skulle innebära större valfrihet för elever genom breddat utbildningsutbud. Vidare kan resursanvändning bli effektivare genom gemensam planering och en bättre matchning mot näringslivets kompetensbehov uppnås. Matchningsbristen är idag ett stort problem i svensk arbetsmarknad överlag, men regeringens utbildningsreformer med fokus på yrkesskolornas viktning mot arbetsmarknadens behov kommer kunna göra mycket för att åtgärda detta problem.

    Förvaltningen poängterar att staden redan ingår i ett mindre klustersamarbete (med Nacka och Värmdö) och att ett större regionalt samarbete kräver politisk vilja från 26 kommuner.

    Samtidigt borde alla dessa kommuner se fördelarna i hur ett regionalt yrkesvux skulle kunna  ge tillgång till fler specialiserade utbildningar – oavsett hemkommun. En gemensam planering minskar också risken för överetablering av samma utbildningar. En regional modell skulle kunna spegla hela arbetsmarknadsregionens behov – snarare än enskilda kommuners. Detta är särskilt viktigt i en storstadsregion med rörlig arbetskraft.

    Det finns således strategiskt långsiktiga vinster med ett regionalt samarbete, så som ökad valfrihet, bättre resursanvändning och förbättrad matchning mot arbetsmarknadens behov.

    Bilagor

  7. I detta ärende presenteras förslag till handlingsplan för arbetet i staden. Handlingsplanen beskriver uppdragets bakgrund och innehåll, organisation för genomförandet, ansvarsfördelning samt inriktning för insatser på en övergripande nivå. Operativa rutiner, samt detaljerade beskrivningar av insatser tas fram och uppdateras på förvaltningsnivå i samverkan mellan arbetsmarknadsförvaltningen och utbildningsförvaltningen.

    Handlingsplanen gäller under perioden 2025 till 2027, förutsatt att inga större förändringar sker i organisation inom staden eller i lagstiftningen.

    I stort är innehållet i denna handlingsplan detsamma som i den tidigare handlingsplanen. De viktigaste skillnaderna är:

    · Att unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck och unga med hotbild har adderats till de grupper som är föremål för förstärkt samverkan.

    · Att socialnämndens roll kopplat till att förebygga och förhindra skolavbrott, samt arbeta för att ungdomar fullföljer en gymnasieutbildning tydliggörs

    · Att Arbetsmarknadsförvaltningen har särskilda insatssamordnare för arbete med skolavbrott.

    Arbetsmarknadsförvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 16 maj 2025.

    Förslag till beslut

    Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) yrkade att nämnden skulle bifalla förvaltningens förslag till beslut.

    Beslutsgång

    Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) fann, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden beslutade enligt förvaltningens förslag till beslut.

    Särskilt uttalande

    Vice ordföranden Johan Kling (C) lämnade följande särskilda uttalande.

    Centerpartiet i Stockholms stad ser positivt på ambitionen att stärka kommunens aktivitetsansvar 2025–2027. Ett starkt samhälle byggs underifrån, där varje individ ges möjlighet att forma sin egen framtid. För oss i Centerpartiet är det centralt att unga som står utanför utbildning och arbete inte lämnas bakom. De ska fångas upp tidigt, mötas med tillit till sin förmåga, och ges verktyg att själva ta nästa steg mot studier, arbete och egenmakt.

    Vi efterlyser en tydligare roll för civilsamhället och det lokala näringslivet i arbetet med aktivitetsansvaret. Det är i mötet mellan det offentliga och den ideella kraften, mellan myndigheter och småföretagare, som de långsiktiga lösningarna växer fram. Ingen aktör sitter ensam på alla svar, men tillsammans kan vi erbjuda fler vägar till delaktighet, sysselsättning och framtidstro.

    Digitaliseringens möjligheter är ett sätt att göra stödet mer tillgängligt och anpassat. Med rätt digitala verktyg blir det lättare för unga att hitta information, få kontakt och göra egna val, särskilt för dem som inte känner sig hemma i traditionella strukturer. Staden behöver tänka mer användarvänligt och hitta nya sätt att möta ungdomar där de är.

    Handlingsplanens betoning på individanpassning och samverkan mellan skola och socialtjänst är i linje med vår syn på en nära välfärd, där systemet formas kring människan, inte tvärtom. Samtidigt ser vi att arbetet behöver börja tidigare. När frånvaro och oro uppstår måste samhället kliva fram snabbare och mer samlat. En skola som ser varje elev, i nära samverkan med sociala insatser, är grunden för att ingen ska falla igenom.

    Vi välkomnar att hedersrelaterat våld och förtryck lyfts i planen. Alla ska ha rätt att bestämma över sitt eget liv. Ingen ska behöva känna sig kontrollerad eller hotad. Här har staden ett tydligt ansvar att agera och se till att stödet verkligen finns på plats.

    Sammanfattningsvis ser Centerpartiet att handlingsplanen tar viktiga steg i rätt riktning. Men för att ge varje ung stockholmare verklig framtidstro krävs ett aktivitetsansvar som genomsyras av tillit till individen, kraften i samverkan, teknisk utveckling och en orubblig tro på friheten att forma sitt eget liv.

    Bilagor

  8. Kvalitetsutmärkelsen ska stimulera och uppmuntra det systematiska kvalitetsarbetet och en långsiktigt hållbar utveckling. Den ger samtidigt staden möjlighet att lyfta fram förebilder och goda exempel.

    Inom arbetsmarknadsförvaltningen har enheten Kvalitet och utveckling inom avdelningen Jobbtorg Stockholm anmält sig till Kvalitetsutmärkelsen 2025. Med anledning av detta föreslås arbetsmarknadsnämnden besluta att godkänna deltagandet.

    Arbetsmarknadsförvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 15 maj 2025.

    Förslag till beslut

    Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) yrkade att nämnden skulle bifalla förvaltningens förslag till beslut.

    Beslutsgång

    Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) fann, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden beslutade enligt förvaltningens förslag till beslut.

    Bilagor

  9. Kommunstyrelsen har remitterat promemorian Utökade register-kontroller inom utbildningsväsendet och en ny grund för avskiljande av studenter till arbetsmarknadsnämnden för yttrande.

    Förslagen i promemorian innehåller – vad gäller arbetsmarknadsförvaltningens område – två separata och sinsemellan självständiga förslag. Det första förslaget rör utökade registerkontroller inom skolväsendet, inklusive komvux. Det andra förslaget rör ökade möjligheter att avskilja studerande på bl.a. yrkeshögskolan.

    Arbetsmarknadsförvaltningen är positiv till grundförslagen i promemorian,

    · dels att komvux får möjlighet att begära registerutdrag på samma sätt som övriga skolväsendet,

    · dels att även registerutdrag ur misstankeregistret avseende väckta åtal ska begäras vid nyanställning,

    · dels att registerutdragen inte ska vara äldre än sex månader,

    · dels att en ny avskiljandegrund införs för studerande på bl.a. yrkeshögskolan.

    Förslagen är väl motiverade och välkomnas av förvaltningen.

    Arbetsmarknadsförvaltningen har dock tre synpunkter på delförslag.

    1.     Förvaltningen anser att samma brott som ska visas i registerutdrag till övriga skolformer även bör gälla för komvux. Det saknas skäl att endast mycket allvarliga brott ska ingå när nyanställning sker inom komvux.

    2.     Idag finns ett undantag som innebär att en person som får en förnyad anställning hos samma arbetsgivare inom ett år inte behöver uppvisa ett nytt registerutdrag. Förvaltningen anser att tidsgränsen för när ett registerutdrag ska visas upp ska sänkas till sex månader och att undantaget görs fakultativt, så att arbetsgivaren får begära registerutdrag men inte måste göra det vid förnyad anställning mellan sex månader och ett (1) år. På detta sätt kan den administrativa bördan begränsas.

    3.     Förvaltningen gör bedömningen att det vore värdefullt att kunna begära belastningsregisterutdrag under pågående anställning. Ifråga om avvägningen mellan integritetsintresset och behovet av ett utdrag gör förvaltningen bedömningen att om det införs tydliga begränsningar, så är intrånget i den personliga integriteten godtagbar.

    Arbetsmarknadsförvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 23 maj 2025.

    Förslag till beslut

    Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) yrkade att nämnden skulle bifalla förvaltningens förslag till beslut.

     

    Beslutsgång

    Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) fann, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden beslutade enligt förvaltningens förslag till beslut.

    Bilagor

  10. Kommunstyrelsen har remitterat promemorian Ett höjt bidrag vid återvandring till arbetsmarknadsnämnden för yttrande.

    Promemorian beskriver att regeringen kraftigt vill stimulera och öka den frivilliga återvandringen från Sverige. Förslagen i promemorian innebär i huvudsak att återvandringsbidraget kraftigt höjs.

    Arbetsmarknadsförvaltningen instämmer inte i promemorians förslag som innebär att återvandringsbidraget höjs. Vidare uppfattar arbetsmarknadsförvaltningen inte att de förväntade effekterna av förslaget framgår på ett tydligt sätt. Det gör i sin tur bedömningen av konsekvenserna för kommunernas kostnader, för enskilda och för integrationen bristfällig. Arbetsmarknadsförvaltningen ser att en höjning av återvandringsbidraget kan innebära en risk för minskat förtroende och motivation hos individer att ta del av förvaltningens stöd och insatser.

    Arbetsmarknadsförvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 23 maj 2025.

    Förslag till beslut

    1. Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) yrkade att nämnden skulle bifalla förvaltningens förslag till beslut.

    2. Ledamoten Ann-Christine Carlberg (SD) yrkade att nämnden skulle bifalla Sverigedemokraternas förslag till beslut enligt nedan.

    Beslutsgång

    Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) ställde yrkandena mot varandra och fann att nämnden beslutade enligt förvaltningens förslag till beslut.

    Reservation

    Ledamoten Ann-Christine Carlberg (SD) reserverade sig mot beslutet till förmån för Sverigedemokraternas förslag till beslut.

    Förslag till beslut

    1      Att nämnden tillstyrker utredningens förslag i sin helhet.

    2      Därutöver anföra följande:

    Regeringen med stöd av Sverigedemokraterna driver en palett av förslag för att åstadkomma en mer ansvarsfull invandringspolitik. Detta för att komma tillrätta med den segregation som mångårig kravlös invandringspolitik åsamkat Sverige. Ett väsentligt ökat återvandringsbidrag är en sådan åtgärd. Syftet är att underlätta för invandrare som inte funnit sig tillrätta i Sverige att genom ökat återvandringsbidrag skapa en ekonomisk möjlighet, för de som så vill, att etablera sig på en annan plats, de själva väljer. Vi anser att utredningen har landat rätt och att nämnden ställer sig bakom dess förslag.

    Särskilt uttalande

    Vice ordföranden Johan Kling (C) lämnade följande särskilda uttalande.

    Centerpartiet i Stockholms stad motsätter sig regeringens förslag om ett kraftigt höjt återvandringsbidrag, och anser att det är en felriktad åtgärd som riskerar att skada integrationsarbetet i landet och staden. Vi tror på en integrationspolitik där möjligheterna står i fokus, och nyanlända ska ges möjligheter att snabbt komma in i samhället genom arbete, utbildning och kunskaper i svenska.

    Vi hade velat se dessa resurser användas för att erbjuda intensiv språkundervisning och samhällsorientering från dag ett, att fler praktik- och lärlingsplatser skapas i samarbete med näringslivet, och att civilsamhällets roll i integrationsarbetet stärks genom långsiktigt stöd till föreningar och organisationer. Att istället erbjuda ekonomiska incitament för att människor ska lämna landet sänder ut fel signaler – det riskerar att förvärra upplevd känsla av utanförskap och minska viljan att bidra till samhället, och få en negativ påverkan på förtroendet för myndigheter och kommunala verksamheter.

    Bilagor

  11. Kommunstyrelsen har remitterat rapporten Förskola i Stockholm 2024 till arbetsmarknadsnämnden för yttrande. Rapporten syftar till att ge en stadsövergripande bild av kvaliteten för både fristående och kommunal förskola i Stockholms stad 2024.

    Arbetsmarknadsnämnden delar rapportens analyser. Kvalitetsarbetet lyfts förtjänstfullt med ett perspektiv på social- och ekonomisk hållbarhet i syfte att skapa jämlika förutsättningar med god kvalitet för barnen i förskolan.

    Arbetsmarknadsnämnden har inga ytterligare synpunkter.

    Arbetsmarknadsförvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 15 maj 2025.

    Förslag till beslut

    1. Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) yrkade att nämnden skulle bifalla förvaltningens förslag till beslut.

    2. Ledamoten Ann-Christine Carlberg (SD) yrkade att nämnden skulle bifalla Sverigedemokraternas förslag till beslut enligt nedan.

    Beslutsgång

    Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) ställde yrkandena mot varandra och fann att nämnden beslutade enligt förvaltningens förslag till beslut.

    Reservation

    Ledamoten Ann-Christine Carlberg (SD) reserverade sig mot beslutet till förmån för Sverigedemokraternas förslag till beslut.

    Förslag till beslut

    1. Att i huvudsak bifalla förvaltningens förslag till beslut.

    2. Att det genomförs en systematisk analys för att identifiera vilka förskolor som har utmaningar kopplade till personalens svenskkunskaper.

    3. Att centrala riktlinjer tas fram för hur bedömning av behovet av språkstöd ska ske.

    4. Därutöver anföra följande:

    Förskolerapporten visar återigen att det finns ett omfattande behov av att stärka personalens kompetens i svenska inom förskolan. Sverigedemokraterna anser att ojämlika förutsättningar för språkutveckling utgör det största hindret för en likvärdig utbildning. Vi ser med stor oro på de negativa konsekvenser som bristande språkkunskaper hos förskolepersonalen kan medföra för barns lärande och framtida möjligheter.

    Särskilt allvarligt är detta i stadsdelar som Järva och Skärholmen, där andelen barn med annat modersmål än svenska är högst, samtidigt som inskrivningsgraden i förskolan är låg. För att säkerställa att alla barn får tillgång till en likvärdig utbildning måste inskrivningsgraden i dessa områden öka och tillgången till språkutvecklande miljöer stärkas.

    Vi konstaterar att det i nuläget saknas tydliga och enhetliga kriterier för att bedöma behovet av språkstärkande insatser hos personalen. Bedömningen baseras idag på rektorers eller biträdande rektorers subjektiva uppfattningar, vilket innebär en risk för godtycke, felbedömningar och uteblivna insatser. En sådan ordning riskerar att underminera både arbetsmiljö och kvalitet i undervisningen.

    Vidare framgår det av rapporten att det, med undantag för Skärholmen, inte går att påvisa några tydliga förbättringar i undervisningens kvalitet efter genomförda språkstärkande insatser. Det är särskilt oroande att det finns medarbetare som enligt rapporten är i behov av grundläggande utbildning i svenska. Förvaltningen påpekar också att effekterna av de genomförda insatserna generellt sett är svåra att koppla till förbättringar i verksamheten.

    Detta tyder på att de insatser som hittills genomförts inte har varit tillräckliga och måste betraktas som ett misslyckande.

    Mot bakgrund av detta anser Sverigedemokraterna att mer kraftfulla åtgärder är nödvändiga. Vi har därför föreslagit att ett språktest införs vid nyrekrytering till förskolan samt att deltagande i språkstärkande insatser görs obligatoriskt för medarbetare som bedöms ha behov av detta.

    Vi förordar vidare att staden genomför en systematisk analys av vilka förskolor som har utmaningar kopplade till personalens svenskkunskaper. Detta för att mer träffsäkert kunna rikta insatser dit de gör störst nytta. Dessutom bör centrala riktlinjer tas fram för hur behovet av språkstöd ska bedömas, detta i syfte att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i processen.

    Särskilt uttalande

    Ledamoten Per Rosencrantz (M), mfl lämnade följande särskilda uttalande.

    I förskolan läggs grunden för vidare språkkunskaper som påverkar barnens förutsättningar genom hela deras skolgång. Tyvärr ser vi alltför många barn börja förskoleklass utan tillräckliga språkkunskaper i svenska, vilket skapar hinder för deras fortsatta lärande och skolans kompensatoriska uppdrag. Därför är det viktigt att säkerställa en hög nivå av språklig kompetens bland förskolepersonalen. Andra kommuner går nu före Stockholm i denna fråga och det finns ett tydligt fackligt stöd. Moderaterna har föreslagit språktest för förskolepersonal men som inte hörsammats.

    Personalens språkkunskaper påverkar inte bara barnens språk- och kunskapsutveckling, utan är viktiga för en god kvalitet i hela förskolans verksamhet. Bristande språkkunskaper kan leda till missförstånd och försvåra samverkan mellan förskolan och exempelvis socialtjänsten vilket kan påverka barnens trygghet negativt.

    Att upptäcka barn som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck är en viktig uppgift redan i förskolan. En förutsättning för att personalen ska kunna hjälpa dessa barn är att någon på skolan ser och förstår barnets livssituation, utsatthet och behov. Det är därför nödvändigt att förskolans-, skolans och fritidsverksamhetens personal har en grundkunskap om vad hedersrelaterat våld och förtryck innebär och på vilket sätt det kan ta sig uttryck. Rapporten om förskolan i Stockholm 2024 vittnar om att det är vanligt förekommande att förskolepersonalen inte har kunskap om vad anmälningsskyldigheten innebär och att förskolan har bristfälliga rutiner för orosanmälan till socialtjänsten. Här finns ett angeläget och viktigt utvecklingsarbete att fortsätta att göra.

    Vi ser allvarligt på de rapporterade skillnaderna mellan stadsdelar i definitioner och vilka resurser som olika behov hos barnen medför. Förskolan i Stockholm är inte likvärdig mellan stadsdelar och när antalet barn med NPF diagnoser ökar är det viktigt och brådskande att Stockholm får stadsgemensamma bedömningsgrunder för barn i behov av särskilt stöd, något vi i Moderaterna också har drivit. Det är i grunden bra att barn får sina diagnoser tidigt, så de kan få det stöd de har rätt till, för att få rätt möjligheter inför skolstart. Det kräver mycket tid och engagemang från personalen att både lära sig hur man undervisar barn med olika diagnoser, samt ta sig tiden att jobba med barnen både enskilt och i mindre grupp.

    Oavsett skolform är närvaro en viktig faktor för barnens utveckling. Utmaningarna som stadsdelarna ser kring att identifiera vilka barn är folkbokförda i stadsdelen men som vistas någon annanstans eller i utlandet kommer vi att följa framgent och anser att samtliga stadsdelar ska börja systematiskt följa barns frånvaro från förskolan.

    Särskilt uttalande

    Ledamoten Christina Tufvesson (L)​ lämnade följande särskilda uttalande.

    Förskolerapporten är ett viktigt underlag för att kunna följa upp utvecklingen inom stadens förskolor, och arbetet för att höja kvaliteten på Stockholms förskolor. Nedan lyfter vi några frågor som vi tycker är särskilt viktiga att fokusera på framöver.

    Systematiskt kvalitetsarbete

    Tack vare att vi nu har en förskolenämnd har ett arbete för att säkra kvalitetsuppföljningen i de kommunala förskolorna nu kunnat påbörjas. Årets rapport visar tyvärr att det är en lång väg att gå innan vi har ett enhetligt och likvärdigt systematiskt kvalitetsarbete över hela staden. Detta arbete måste intensifieras.

    Inskrivningsgrad och närvaro i förskolan

    Förskolenämnden måste arbeta för att närvaron i förskolan av barn i områden där närvaron är låg blir bättre. Här behöver arbetet med att utveckla och kvalitetssäkra metoder stärkas. Informationsinsatser för ökad närvaro i förskolan består ofta av brevutskick, men erfarenheten visar att relationsbyggande arbete och långsiktig samverkan mellan aktörer som möter familjer är mer framgångsrika.

    Det är också viktigt att staden får en tydligare bild av närvaron i förskolan. Hög och kontinuerlig frånvaro påverkar kontinuiteten i barns utbildning och kan ge negativa konsekvenser, inte minst gällande den språkliga utvecklingen. Tack vare det gemensamma närvarosystemet finns nu en möjlighet att göra nödvändiga uppföljningar.

    Vi vill lyfta vikten av att framöver analysera mer i detalj vad som är framgångsrika åtgärder för att öka både inskrivningsgrad och närvaro, och säkerställa att det sker ett meningsfullt utbyte kring ”best practices” mellan stadsdelarna.

    Insatser för att stärka barns språkutveckling i svenska och för flerspråkighet

    Personalens kunskaper i svenska språket är en avgörande faktor för undervisning av hög kvalitet. Satsningar på kompetensutveckling i svenska språket för medarbetarna har genomförts i nästan alla stadsdelsområden.

    Liberalerna menar att det är alarmerande att efter alla dessa år med olika insatser för att öka personalens kunskaper i svenska språket så har det fortfarande inte ordentligt utvärderats vilka insatser som är effektiva och vilka som inte är det. Inför kommande år behöver detta göras för att säkerställa att kvaliteten i våra förskolor höjs.

    Likaså behöver återkopplingen från kartläggningen Hitta språket utvecklas till att bli mer likvärdig i alla stadsdelsområden och ge en mer heltäckande bild av barnens språkliga utveckling.

    Orosanmälningar och samverkan med socialtjänsten

    Förskolan står för en bråkdel av orosanmälningarna, och rutinerna varierar över staden. Det är ett underbetyg när det samtidigt råder stor enighet om att många barns problembeteende varit välkända ända sen förskolan.

    Under 2024 var förskolan uppgiftslämnare för 2,4 procent av det totala antalet orosanmälningar sett till staden som helhet. Sett till stadsdelsområdena finns det en variation i motsvarande siffra, från 1,4 procent i Järva till 3,5 procent i Bromma. Det är oroande att tre stadsdelar - Enskede-Årsta-Vantör, Norra innerstaden samt Skärholmen - hade ett minskat antal orosanmälningar 2024 i jämförelse med 2023.

    Det behöver ske en förändring i arbetssätt för att tidigt bryta problematiska beteenden innan de utvecklas till allvarligare sociala problem och/eller kriminalitet, något som också framgår av den nya socialtjänstlagen och av revisorernas rapport om orosanmälningar i förskolan.

    Staden genomförde under föregående mandatperiod genomlysningen ”Rätt stöd i rätt tid” och det är beklagligt att den rödgröna majoriteten inte gått vidare med några konkreta åtgärder för att öka förskolors benägenhet att göra orosanmälan.

    Vi Liberaler vill se en mer enhetlig hantering av orosanmälningar där rutiner för både anmälan och återkoppling tydliggörs, så att inga barn faller mellan stolarna. Även skyddsrutiner för personalen behöver förtydligas.

    Vi ser också att det finns ytterligare möjligheter att fördjupa och utveckla samverkan mellan förskola och andra myndigheter, särskilt socialtjänst och socialförvaltning. Det är avgörande att tidiga insatser får genomslag och att samverkan sker på ett strukturerat och effektivt sätt i hela staden.

    Personalens utbildningsnivå och förutsättningar för uppdraget

    Den genomsnittliga personaltätheten 2023 var i Stockholm 4,9 barn per heltidstjänst i både kommunal och fristående förskola, vilket var något lägre än genomsnittet för riket. Däremot har Stockholm stad ungefär tio procent färre förskollärare med förskollärarexamen eller förskollärarlegitimation jämfört med resten av landet.

    Sedan 2023 har andelen legitimerade förskollärare ökat för både förskolor i kommunal och enskild regi. Fristående förskolor hade den högsta genomsnittliga ökningen per stadsdelsområde (+1,2 procentenheter), där andelen ökade från 28,7 procent 2023 till 29,9 procent 2024. Det är positivt, och är en utveckling som behöver fortsätta. Barnen i Stockholms förskolor bör ha minst lika välutbildad personal som i resten av landet.

    Att personalen har hög utbildningsnivå är särskilt viktigt i stadens utsatta områden. Trots detta syns inga tydliga mönster mellan socioekonomiskt index och andel legitimerade förskollärare i respektive stadsdelsområde. Liberalerna menar därför att det behövs insatser för att öka antalet legitimerade förskollärare i utsatta områden.

    Siffrorna ovan belyser vikten av att förskoleförvaltningen framöver arbetar än mer intensivt med att säkra kompetensförsörjningen. Arbetsmiljö och löner behövs ses över, karriärvägar stärkas och fortbildning erbjudas för att öka arbetslagens kompetens. Vi behöver med andra ord prioritera professionell utveckling och kompetent ledarskap i ett förtroendefullt arbetsklimat.

    Vi noterar att antal barn per legitimerad förskollärare i kommunal verksamhet är högst i Skärholmen. Här ser vi att majoriteten behöver förstärka arbetet också i Söderort, så att det inte blir ett för ensidigt fokus på insatser på Järva. Vi ser också att antalet barn per förskollärare i fristående verksamheter är alarmerande hög i fristående verksamheter, och menar att tillsynen bör bli mer riskbaserad skärpas i de verksamheter där man misstänker låg kvalitet.

    Skillnader i beslut om tilläggsbelopp

    Vi oroas över de skillnader i förfarandet kring beslut om tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd som framkommer i rapporten. Det handlar dels om skillnader i den process som sker innan ansökan om tilläggsbelopp, dels om skillnader i bedömningsgrunder. Vi menar att gemensamma bedömningsgrunder för staden bör tas fram och kompletteras med utbildningsinsatser. På så sätt kan likvärdigheten öka och barn i hela staden få rätt till samma stöd.

    Slutligen vill vi välkomna att årets rapport åter inkluderar tabeller med statistik från de olika stadsdelarna. Det är ett viktigt verktyg för politikerna i förskolenämnden, stadsdelsnämnderna och kommunfullmäktige att bilda sig en egen uppfattning av hur situationen är i stadens förskolor och dra slutsatser inför det fortsatta arbetet.

    Bilagor

  12. Arbetsmarknadsnämnden la sammanställningen av delegationsbeslut samt listan för inkomna och upprättade ärenden till handlingarna.

    Bilagor

  13. Arbetsmarknadsnämnden la protokollet från arbetsmarknadsnämnden den  22 april 2025 till handlingarna.

    Bilagor

  14. Arbetsmarknadsnämnden la protokollet från förvaltningsgruppen den 22 maj 2025 till handlingarna.

    Bilagor

  15. Liberalerna ställde frågor till förvaltningen vilka kommer att redovisas skriftligt med svar till hela nämnden.

  16. Ingen information från förvaltningen lämnades.

  17. Bilagor

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.