Sammanträdets öppnande och godkännande av föredragningslistan
Val av protokollsjusterare och tid för justering av protokollet
Beslut om närvarorätt för personalföreträdare samt övriga närvarande
Yttrande över remiss av slutbetänkandet Ändring av permanent uppehållstillstånd för vissa utlänningar (SOU 2025:99)
Utsändes senare
Bilagor
Nämndens frågor och skrivelser
Förvaltningsinformation
Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) öppnade sammanträdet och föredragningslistan godkändes.
Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) och vice ordföranden Johan Kling (C) utsågs att justera dagens protokoll.
Protokollet ska justeras senast den 23 oktober 2025.
Arbetsmarknadsnämnden gav Nils Norling, praktikant från Samordningsförbundet Stockholms stad och William Ejeborg, politisk sekreterare för Centerpartiet närvarorätt vid dagens sammanträde.
Den 16 juni 2025 beslutade kommunfullmäktige i fyra ärenden som avsåg socialtjänstens tillhandahållande av insatser utan behovsprövning enligt nya socialtjänstlagen (2025:400), SoL. Två ärenden, efter gemensamt förslag av socialnämnden och äldrenämnden, avsåg de insatser som stadsdelsnämnderna och socialnämnden redan innan den nya socialtjänstlagen har tillhandahållit utan behovsprövning, dnr KS 2025/308 och dnr KS 2025/318. För dessa insatser beslutade kommunfullmäktige att insatserna, från och med 1 juli 2025 till och med 31 oktober 2026, får tillhandahållas utan behovsprövning i likhet med hur de tillhandahölls innan den nya socialtjänstlagen trädde i kraft 1 juli och att återrapportering om dessa insatser ska ske senast 30 september 2026.
Enligt socialtjänstlagen är det upp till varje kommuns socialnämnd att besluta om, och i så fall hur, möjligheten att ge en insats utan behovsprövning ska tillämpas i den egna kommunen. För att en insats ska kunna erbjudas utan behovsprövning enligt 11 kap. 5 § SoL krävs att socialnämnden fattar ett särskilt beslut om det. Ett sådant beslut gäller sedan för hela insatsen.
För att omställningen enligt ny socialtjänstlag ska hinna genomföras med stöd av de statliga medel som aviserats till och med år 2028 anser arbetsmarknadsförvaltningen, socialförvaltningen och äldreförvaltningen att det finns behov av en beslutsordning där respektive facknämnd, utifrån sitt reglemente, får i kommunfullmäktiges ställe besluta att
 
Innan beslut fattas i arbetsmarknadsnämnd, socialnämnd och äldrenämnd ska fackförvaltningarna ha inhämtat synpunkter från stadsdelsförvaltningarna. I de fall en insats endast ges av en facknämnd ska synpunkter ha inhämtats från de förvaltningar som berörs.
Bilagor
Kommunfullmäktige beslutade den 14 oktober 2024 om en Rese- och mötespolicy för Stockholms stad.
Arbetsmarknadsförvaltningen har nu uppdaterat och utarbetat ett förslag till rese- och mötespolicy för arbetsmarknadsnämnden med beaktande av stadens policy.
Den största förändringen är att policyn omfattar även möten, vilka ofta har en nära koppling till resande i tjänsten. Det framhålls också att alla resor ska ske på ett miljöriktigt, trafiksäkert och kostnadseffektivt sätt. Det framhålls särskilt att resor ska undvikas om möten istället kan genomföras via teknik för distansmöten.
Utgångspunkten är att policyn ska bidra till att minska klimatpåverkan, bidra till en säker och trygg arbetsmiljö och säkerställa kostnadseffektivitet. 
Bilagor
Jan Jönsson och Christina Tufvesson, Liberalerna, har lämnat in en motion om att ta fram en åtgärdsplan för att minska avhopp från sfi, svenska för invandrare.
Arbetsmarknadsförvaltningen delar motionärernas åsikt om vikten av kontinuerliga och fullföljda studier inom sfi som en del av integrationen. Därför genomför Vuxenutbildning Stockholm regelbundna uppföljningar under året av hur skolorna arbetar med bland annat att förebygga avhopp. Möjligheten till planerade och tidsbegränsade studieuppehåll samt sammanhållna studiegrupper är förändringar som har införts från och med 2025 med syfte att hålla kvar eleverna i studier. Det är dock viktigt att se att deltagandet i sfi påverkas av många andra faktorer som ligger utanför vuxenutbildningens kontroll och därmed inte är möjliga att skriva in i en åtgärdsplan.
Arbetsmarknadsförvaltningen menar att det inte finns behov av ytterligare åtgärdsplan utan att frågan är ständigt aktuell och hanteras löpande både centralt och lokalt på skolenheterna.
 
1. Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) yrkade att nämnden skulle bifalla förvaltningens förslag till beslut.
 
2. Tjänstgörande ersättare Lovisa Lanryd (L) yrkade att nämnden skulle bifalla Liberalernas förslag till beslut enligt nedan:
 
Det är bra att staden arbetar för att motverka avhopp från SFI genom olika insatser, såsom kombinationsutbildningar, praktik med språkstöd och SFI för föräldralediga. Samtidigt är det helt nödvändigt att samla detta i en särskild åtgärdsplan. Mot bakgrund av den höga andelen avhopp och de integrationsutmaningar detta innebär vill vi se en plan som tydligt visar på ansvarsfördelning, resursbehov och uppföljning.
Orsakerna till avhopp är ofta komplexa och individuella, men just därför behövs en helhetsplan som knyter samman de olika aktörernas ansvar. Exempelvis kan det handla om förstärkt stöd till studerande med särskilda behov, utvecklad samverkan med Arbetsförmedlingen och Jobbtorg, samt en tydligare roll för civilsamhället som ofta når grupper som annars riskerar att hoppa av.
En åtgärdsplan skulle också bidra till större transparens och möjlighet att följa utvecklingen över tid. På så sätt kan vi bättre säkerställa att de insatser som görs faktiskt minskar avhoppen och stärker nyanländas språkkunskaper. Språket är nyckeln till integration och egen försörjning. Därför måste frågan ges högre prioritet och ett mer samlat grepp.
Förvaltningen säger att man delar vår åsikt om vikten av kontinuerliga och fullföljda studier inom sfi som en del av integrationen. Det är bra att förvaltningen delar vår bedömning i denna fråga. Dock anser förvaltningen att en åtgärdsplan inte behövs eftersom frågan är ständigt aktuell och hanteras löpande. Det påståendet är skäl nog att det bör tas fram en åtgärdsplan eftersom en sådan skulle konkretisera var problemen finns, vad som behöver göras och när det ska göras.
Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) ställde yrkandena mot varandra och fann att nämnden beslutade enligt förvaltningens förslag till beslut.
 
Tjänstgörande ersättare Lovisa Lanryd (L) reserverade sig mot beslutet till förmån för Liberalernas förslag till beslut.
Bilagor
Yttrande över remiss av Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter
Kommunstyrelsen har remitterat handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter till arbetsmarknadsnämnden för yttrande.
Handlingsplanen syftar till att stärka arbetet med att tillgodose de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter och riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser.
Arbetsmarknadsförvaltningen ser positivt på framtagandet av handlingsplanen och att den kan bidra till att stärka arbetet för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter.
Arbetsmarknadsförvaltningen betonar vikten av:
1. Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) yrkade att nämnden skulle bifalla förvaltningens förslag till beslut.
 
2. Ledamoten Per Rosencrantz m.fl (M) och tjänstgörande ersättare Lovisa Lanryd (L) yrkade att nämnden skulle bifalla Moderaternas och Liberalernas gemensamma förslag till beslut enligt nedan:
 
Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa att de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter värnas.
Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra.
Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt.
Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer.
Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) ställde yrkandena mot varandra och fann att nämnden beslutade enligt förvaltningens förslag till beslut.
 
Tjänstgörande ersättare Lovisa Lanryd (L) reserverade sig mot beslutet till förmån för Moderaternas och Liberalernas gemensamma förslag till beslut.
 
Ledamoten Per Rosencrantz m.fl (M) reserverade sig mot beslutet till förmån för Moderaternas och Liberalernas gemensamma förslag till beslut.
Bilagor
Kommunstyrelsen har remitterat handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter och möjligheter 2030 för yttrande.
Syftet med handlingsplanen är att stärka stadens arbete med att tillgodose hbtqi-personers rättigheter. Arbetsmarknadsförvaltningen ser positivt på framtagandet av handlingsplanen och ser att den kan bidra till att stärka arbetet för allas lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika.
 
Arbetsmarknadsförvaltningen betonar vikten av:
1. Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) yrkade att nämnden skulle bifalla förvaltningens förslag till beslut.
 
2. Ledamoten Per Rosencrantz m.fl (M) och tjänstgörande ersättare Lovisa Lanryd (L) yrkade att nämnden skulle bifalla Moderaternas och Liberalernas gemensamma förslag till beslut enligt nedan:
 
Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa HBTQI-personers rättigheter och möjligheter.
Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra.
Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt.
Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer.
 
3. Ledamoten Ann-Christin Carlberg (SD) yrkade att nämnden skulle bifalla Sverigedemokraternas förslag till beslut enligt nedan:
 
Alla människor ska behandlas lika och med respekt. Ingen ska utsättas för hot, trakasserier eller diskriminering. Detta är en självklar utgångspunkt för stadens arbete och något som ska gälla i alla verksamheter.
Däremot anser vi att normkritiska och genuspedagogiska satsningar för barn riskerar att göra programmet mer ideologiskt än sakligt. Fokus bör i stället ligga på att säkerställa likabehandling och trygghet för alla, oavsett kön, bakgrund eller sexuell läggning.
I verksamheter som riktar sig till barn, särskilt förskolan, är det av yttersta vikt att barn får vara barn. Förskolan ska vara en trygg plats för lek, gemenskap och utforskande, fri från ideologiska inslag. Därför bör handlingsplanen handla om likabehandling och respekt, snarare än normkritisk eller genuspedagogisk styrning.
Samtidigt är det avgörande att stadens verksamheter tydligt motarbetar hedersrelaterat våld och förtryck. Inom en hederskontext finns barn och unga som inte ges rätten att själva välja sin partner, leva öppet med sin sexuella läggning eller forma sina liv utifrån egna önskemål. Detta är en allvarlig kränkning av grundläggande fri- och rättigheter. Staden måste därför prioritera insatser som skyddar dessa personer, i synnerhet barn och unga och säkerställer deras trygghet samt stärker deras möjligheter att leva fritt och självständigt.
 
Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) ställde yrkandena mot varandra och fann att nämnden beslutade enligt förvaltningens förslag till beslut.
 
Ledamoten Per Rosencrantz m.fl (M) reserverade sig mot beslutet till förmån för Moderaternas och Liberalernas gemensamma förslag till beslut.
Tjänstgörande ersättare Lovisa Lanryd (L) reserverade sig mot beslutet till förmån för Moderaternas och Liberalernas gemensamma förslag till beslut.
 
Ledamoten Ann-Christin Carlberg (SD) reserverade sig mot beslutet till förmån för Sverigedemokraternas förslag till beslut.
Bilagor
Kommunstyrelsen har remitterat handlingsplan för romsk inkludering 2030 till arbetsmarknadsnämnden för yttrande.
Handlingsplanen syftar till att stärka arbetet med att tillgodose romers tillgång till de mänskliga rättigheterna och riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser.
Arbetsmarknadsförvaltningen ställer sig positiv till handlingsplanen för romsk inkludering 2030. Förvaltningen välkomnar den höga ambitionsnivån vad gäller utvecklingen av flera handlingsplaner inom området mänskliga rättigheter. Det bör uppmärksammas att med ett stort antal parallella planer behöver de vara konkreta och lättillgängliga.
Arbetsmarknadsförvaltningen betonar vikten av:
1. Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) yrkade att nämnden skulle bifalla förvaltningens förslag till beslut.
 
2. Ledamoten Per Rosencrantz m.fl (M) och tjänstgörande ersättare Lovisa Lanryd (L) yrkade att nämnden skulle bifalla Moderaternas och Liberalernas gemensamma förslag till beslut enligt nedan:
Stockholms stad ska vara frihetens stad, där varje individ fritt kan forma sitt liv utan att begränsas av diskriminering. Det är därför viktigt att staden tar sitt ansvar för att säkerställa romsk inkludering.
Vi vill dock peka på en mer övergripande problematik. Stadens program för mänskliga rättigheter är i grunden alltför allmänt hållet och saknar tydliga styrmål. För att kompensera för detta tas det nu fram en rad olika handlingsplaner, vilket leder till en fragmenterad styrning där flera planer överlappar varandra.
Vi menar att det vore klokare att samla arbetet i ett gemensamt och mer konkret program för mänskliga rättigheter, där även arbetet med nationella minoriteter och samer ingår. I ett sådant program skulle särskilda mål och uppdrag för respektive minoritet kunna formuleras, men inom en gemensam struktur och med tydlig ansvarsfördelning. På så sätt skulle staden få ett styrdokument som både är överskådligt och möjligt att följa upp på ett systematiskt sätt.
Sammanfattningsvis är det positivt att frågorna lyfts, men vi anser att styrningen blir mer effektiv och tydlig om arbetet koncentreras i ett samlat program i stället för i ett stort antal separata planer.
 
3. Ledamoten Ann-Christine Carlberg (SD) yrkade att nämnden skulle bifalla Sverigedemokraternas förslag till beslut enligt nedan:
 
Romer ska likt alla andra folkgrupper och minoriteter behandlas med respekt och vara lika inför lagen. I de fall de är svenska medborgare eller lagligt vistas i Sverige ska de åtnjuta samma förmåner och rättigheter som övriga. Dock ska de inte särbehandlas utöver det lagstiftning föreskriver för nationella minoriteter.
 
Den föreslagna strategin är alldeles för långtgående, fördyrande och bred sett till sitt syfte att motverka antiziganism och inkludering av romer. Redan i dagsläget pågår många insatser som hjälper romer och andra folkgrupper. Den nya socialtjänstlagen förväntas leda till ett lyft för samtliga medborgare, inkluderat romer. Likaledes har idag alla barn inklusive romska möjlighet att delta i välfärdsinsatser som öppen förskola mm. En start för romsk inkludering måste vara att inte utforma särpräglade eller isolerade insatser som riktas mot en folkgrupp och därmed skapar såväl segregation som allmänpolitiskt missnöje mot att enskilda grupper gynnas.
Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) ställde yrkandena mot varandra och fann att nämnden beslutade enligt förvaltningens förslag till beslut.
 
Ledamoten Per Rosencrantz m.fl (M) reserverade sig mot beslutet till förmån för Moderaternas och Liberalernas gemensamma förslag till beslut
Tjänstgörande ersättare Lovisa Lanryd (L) reserverade sig mot beslutet till förmån för Moderaternas och Liberalernas gemensamma förslag till beslut.
 
Ledamoten Ann-Christine Carlberg (SD) reserverade sig mot beslutet till förmån för Sverigedemokraternas förslag till beslut.
Bilagor
Justitiedepartementet har remitterat betänkandet Skärpta villkor för anhöriginvandring (SOU 2025:95) till Stockholms stad för yttrande. Kommunstyrelsen har remitterat ärendet vidare till arbetsmarknadsnämnden för yttrande.
Utredningen har haft i uppdrag att göra en översyn av det svenska regelverket för anhöriginvandring i syfte att åstadkomma en restriktiv och ändamålsenlig reglering. Utredningen bedömer att förslagen kommer att innebära att färre personer kommer att uppfylla kraven för att beviljas uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning.
Arbetsmarknadsförvaltningen avstyrker förslagen i utredningen som innebär att möjligheten att vara anknytningsperson begränsas, att anhörigkretsen begränsas och att försörjningskravet skärps. Förvaltningens bedömning är att förslagen riskerar att fördröja berörda personers etablering på arbetsmarknaden och i samhället. Förvaltningen avstyrker även utredningens förslag om att ta bort möjligheten att beviljas fortsatt uppehållstillstånd om personen har särskild anknytning till Sverige om en anknytningsgrundande relation upphör. 
1. Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) yrkade att nämnden skulle bifalla förvaltningens förslag till beslut.
 
2. Ledamoten Per Rosencrantz m.fl (M) yrkade att nämnden skulle bifalla Moderaternas förslag till beslut enligt nedan:
 
I utredningsförslaget Skärpta villkor för anhöriginvandring (SOU 2025:95) framhålls behovet av tydligare och mer restriktiva regler för anhöriginvandring, bland annat genom skärpta försörjningskrav, krav på varaktigt boende och en mer avgränsad anhörigkrets.
Moderaterna stödjer inriktningen. En politik som tydligare kopplar uppehållstillstånd till egenförsörjning och ansvarstagande stärker arbetslinjen, förbättrar integrationen och minskar risken för bidragsberoende.
Som migrationsminister Johan Forssell framhållit syftar reformen till att Sverige ska ligga på EU:s miniminivå för anhöriginvandring, med regler som är enkla, rättvisa och förutsägbara samt där försörjningskravet gäller fullt ut. Det är en nödvändig kursändring i svensk migrationspolitik.
Asylinvandringen till Sverige är nu på den lägsta nivån på 40 år, vilket visar att den nya inriktningen fungerar och ger konkreta resultat. Mot denna bakgrund bör nämnden ge sitt stöd till regeringens förslag och framhålla vikten av en fortsatt restriktiv och ansvarsfull migrationspolitik som stärker egenförsörjningen och integrationen.
3.  Ledamoten Ann-Christine Carlberg (SD) yrkade att nämnden skulle bifalla Sverigedemokraternas förslag till beslut enligt nedan:
 
Sverigedemokraterna vill i enlighet med vad utredningen kommit fram till att möjligheten till att vara anknytningsperson begränsas, att anhörighetskretsen begränsas och att försörjningskravet skärps.
 
Sverigedemokraterna håller inte med Arbetsmarknadsförvaltningens invändningar om att förslagen riskerar att fördröja berörda personers etablering på arbetsmarknaden och i samhället. Vi håller också med utredningen om att ta bort möjligheten att beviljas fortsatt uppehållstillstånd om personen har särskild anknytning till Sverige om en anknytningsgrundande relation upphör.
Sverigedemokraterna håller inte heller med Arbetsmarknadsförvaltningens övriga synpunkter avseende att försörjningskravet även ska gälla vid prövning av en ansökan av fortsatt uppehållstillstånd. Inte heller förslaget om att införa en huvudregel om att en person med uppehållstillstånd ska ha vistats i Sverige i minst två år innan en ansökan om familjeåterförening kan ges in.
Sammanfattningsvis tillstyrker Sverigedemokraterna förslagen i utredningen som innebär att möjligheten att vara anknytningsperson begränsas, att anhörighetskretsen begränsas och att försörjningskravet skärps. Sverigedemokraterna tillstyrker också utredningens förslag om att ta bort möjligheten att beviljas fortsatt uppehållstillstånd om personen har särskild anknytning till Sverige om en anknytningsgrundande relation upphör.
Sverigedemokraterna föreslår att Arbetsmarknadsnämnden beslutar till Sverigedemokraternas bifall till betänkandet i frågan.
Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) ställde yrkandena mot varandra och fann att nämnden beslutade enligt förvaltningens förslag till beslut.
 
Ledamoten Per Rosencrantz m.fl (M) reserverade sig mot beslutet till förmån för Moderaternas förslag till beslut.
 
Ledamoten Ann-Christine Carlberg (SD) reserverade sig mot beslutet till förmån för Sverigedemokraternas förslag till beslut.
Bilagor
Yttrande över remiss av slutbetänkandet Ändring av permanent uppehållstillstånd för vissa utlänningar (SOU 2025:99)
Justitiedepartementet har remitterat slutbetänkandet Ändring av permanent uppehållstillstånd för vissa utlänningar (SOU 2025:99) till Stockholms stad. Kommunstyrelsen har remitterat ärendet vidare till arbetsmarknadsnämnden för yttrande.
Utredningens förslag syftar i huvudsak till att förmå berörda individer att i högre utsträckning vilja bli svenska medborgare. Detta ska åstadkommas genom att asylrelaterade uppehållstillstånd ska ändras till tidsbegränsade uppehållstillstånd och leda till antingen svenskt medborgarskap, återvändande eller återvandring. Utredningen föreslår att det ska införas en särskild lag om återkallelse av permanent uppehållstillstånd.
Arbetsmarknadsförvaltningens bedömning är att utredningens förslag riskerar att försämra integrationen. Den särskilda lagen kommer att påverka kvinnor mer negativt än män. Detta eftersom det tar längre tid för nyanlända kvinnor att nå egen försörjning som påverkar möjligheten att beviljas tidsbegränsat uppehållstillstånd eller eventuellt medborgarskap. Förslaget kan även leda till familjesplittring. Den föreslagna lagen har en retroaktiv verkan, vilket riskerar att försämra tilliten till rättsväsendet och samhället i stort. Arbetsmarknadsförvaltningen avstyrker utredningens förslag.
 
1. Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) yrkade att nämnden skulle bifalla förvaltningens förslag till beslut.
 
2. Ledamoten Per Rosencrantz m.fl (M) yrkade att nämnden skulle bifalla Moderaternas förslag till beslut enligt nedan:
 
Utredningens förslag innebär att permanenta uppehållstillstånd som huvudregel ersätts med tidsbegränsade tillstånd, och att regelverket utformas så att det tydligare leder till svenskt medborgarskap, återvändande eller återvandring. Syftet är att öka förutsebarhet, ansvarstagande och egenförsörjning samt att harmonisera svensk rätt med EU:s miniminivå. Detta bedömer vi stärker både integration och arbetslinje över tid.
 
Vi noterar invändningar om retroaktiv verkan och konsekvenser för enskilda. Samtidigt innehåller förslaget undantag för den som inom viss tid initierar ett medborgarskapsärende, vilket utgör en viktig rättssäkerhetsventil. Genom tydliga övergångsbestämmelser och omfattande informationsinsatser kan tillämpningen ske likformigt och rättssäkert.
 
Mot denna bakgrund tillstyrker vi förslaget och framhåller vikten av att staden samverkar med Migrationsverket och Statens servicecenter för att säkerställa att reformen genomförs på ett rättssäkert och förutsägbart sätt.
 
3. Ledamoten Ann-Christine Carlberg (SD)  yrkade att nämnden skulle bifalla Sverigedemokraternas förslag till beslut enligt nedan:
 
Sverigedemokraterna välkomnar ändringen av permanent uppehållstillstånd och att Tidöregeringen återtar kontrollen över migrationen till Sverige genom att anpassa regelverket till miniminivån enligt EU-rätten. Vi välkomnar den offentliga utredningen och föreslår att Stockholm stad ska ställa sig bakom den i sin helhet.
Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) ställde yrkandena mot varandra och fann att nämnden beslutade enligt förvaltningens förslag till beslut.
 
Ledamoten Per Rosencrantz (M) anmälde att samtliga närvarande M-ledamöter reserverade sig mot beslutet till förmån för Moderaternas förslag till beslut.
 
Ledamoten Ann-Christine Carlberg (SD) reserverade sig mot beslutet till förmån för Sverigedemokraternas förslag till beslut.
Bilagor
Sammantaget prognostiserar nämnden ett överskott på 3,5 mnkr. Prognosen bygger på att nämnden beviljas ersättning för sökta budgetjusteringar i tertialrapport 2.
Nämndens investeringar förväntas uppgå till cirka 5,4 mnkr. 
Bilagor
Arbetsmarknadsnämnden la sammanställningen av delegationsbeslut samt listan för inkomna och upprättade ärenden till handlingarna.
Bilagor
Arbetsmarknadsnämnden la protokollet från arbetsmarknadsnämnden den 30 september 2025 till handlingarna.
Bilagor
Arbetsmarknadsnämnden la protokollet från rådet för funktionshinderfrågor den 15 oktober till handlingarna.
Bilagor
Arbetsmarknadsnämnden la protokollet från förvaltningsgruppen den 16 oktober 2025 till handlingarna.
Bilagor
Liberalerna hade skickat in frågor gällande industritekniska utbildningar till förvaltningen. Ett skriftligt svar skickas via mail till samtliga i nämnden.
Förvaltningschefen informerade att