Möte 2025-02-18

Ordförande Arvid Vikman Rindevall (S) öppnade sammanträdet och föredragningslistan godkändes.

Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) och vice ordföranden Johan Kling (C) utsågs att justera dagens protokoll.

Protokollet ska justeras senast den 25 februari 2025.

Arbetsmarknadsnämnden beslutade att låta Nora Karlsson, politisk sekreterare från Centerpartiet, närvara vid dagens sammanträde.

Ingen personalföreträdare närvarade.

Året har präglats av förberedelser för att utöka komvux i egen regi och implementering av komvuxupphandlingen. Två nya skolenheter har startat, en i Liljeholmen i november 2024 och en i Kista vid årsskiftet. Hittills har de cirka 1 500 elever. Antalet aspiranter ökar från tidigare år och förberedelser inför ny socialtjänstlag 2025 har genomförts.

Arbetet med "Fler till studier" har utökats till fler stadsdelar med fokus på stadens fokusområden och efterfrågan på studie- och yrkesvägledning har flerdubblats. Vid årsskiftet öppnade ett nytt Vuxenutbildningscentrum i Järva, vilket ökar tillgången till studie- och yrkesvägledning ytterligare. Parallellt har nämnden nått ca 1 000 individer genom utbildningsmässor, i samarbete med representanter från arbetsgivare och utbildningsanordnare. Samarbete med civilsamhället har fortsatt för att de ska kunna sprida budskapet om komvux och arbetsmarknadsinsatserna som en väg till att etablering på arbetsmarknaden och långsiktig försörjning.

42 000 elever har studerat inom vuxenutbildningen, varav 11 000 elever inom yrkesvux eller yrkeshögskolan. Stadens personal inom äldreomsorg och förskola har utbildats i yrkessvenska. En ny flerstegsutbildning mot vård och omsorg har tagits fram, för att möjliggöra utbildningen för en bredare målgrupp i en kontext med växande personalbehov. Parallellt har flera utbildningar med miljöinriktning utvecklats, t.ex. mot installatörsbranschen där det finns ett växande behov av arbetskraft för att kunna möta klimatomställningen. Arbetsmarknadsinsatser som mark och parkskötsel bidrar till grön omställning, liksom renovering och hantering av stadens möbler och inventarier genom Stocket.

Antalet personer som tar del av nämndens arbetsmarknadsinsatser genom Jobbtorg Stockholm har ökat, drygt 8 500 har under året varit inskrivna, en ökning med 1 200 sedan 2023. Störst ökning i antal sker bland de personer med försörjningsstöd som ökar med drygt 500 personer. En förklaring till ökningen är att de personer som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och som får kompletterande försörjningsstöd, på grund av otillräcklig ersättning från Arbetsförmedlingen, numera kan fortsätta vara inskrivna på jobbtorgen. Detta innebär att personer inte avslutas när de till exempel tar del av jobb och utvecklingsgarantin genom Arbetsförmedlingen.

Genom nämndens uppsökande arbete har fler kvinnor med svag ställning på arbetsmarknaden över 30 år tagit del av insatser inom nämndens verksamheter under året. Målgruppen för personer med funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan som tar del av insatser inom nämndens verksamheter har ökat med 40 procent, från strax under 500 personer under 2023 till närmare 700 personer, som ett resultat av informationsspridning av insatsen till stadsdelsnämnderna.

Nämnden har under året också ökat antalet Stockholmsjobb som kombineras med studier som syftar till att stärka aspiranternas konkurrensförmåga på arbetsmarknaden men också för att inspirera till vidare studier när det är lämpligt. Nämnden överträffar årsmålet gällande aspiranter som avslutas till studier och arbete efter insats.

Fler ungdomar har fått stöd inom ramen för Kommunens aktivitetsansvar (KAA). Fler ungdomar inom KAA har avslutats till studier och arbete i jämförelse med föregående år.

Arbetet med att förebygga skolavbrott inom gymnasieskolan har resulterat i goda resultat. Avgångselever i introduktionsprogram har fått stöd i att övergå i komvux.

Omorganisationer, där den av kommunfullmäktige beslutade chefsstrukturen har implementerats, har genomförts inom förvaltningen. Flertalet utbildningar, däribland i förändringsledning har erbjudits. Friskfaktorer är nu en integrerad del av arbetsmiljöarbetet och ska även framåt vara ett verktyg för att nå målen inom den organisatoriska och sociala arbetsmiljön (OSA-mål).

Arbetsmarknadsnämnden deltar i den stadsövergripande och sammanhängande satsningen Fokus Järva, som syftar till en samlad plan för utvecklingen av Järva med utgångspunkt i översiktsplanen. Nämnden bedriver jobbtorg och skolor i Järva och har förstärkt samverkan med andra nämnder och verksamheter inom Stockholms stad och med externa aktörer inom ramen för Fokus Järva.

Arbetsmarknadsförvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 250207.
 

Förslag till beslut

Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) yrkade att nämnden skulle bifalla förvaltningens förslag till beslut.

Beslutsgång

Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) fann, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden beslutade enligt förvaltningens förslag till beslut.

Särskilt uttalande

Vice ordföranden Johan Kling (C) , ledamoten Per Rosenkrantz (M) m.fl. och ledamoten Christina Tufvesson (L) lämnade gemensamt följande särskilda uttalande.

Från Centerpartiet, Moderaterna och Liberalerna vill vi börja med att föra fram ett stort tack till förvaltningen för ett väl genomfört arbete och bra underlag under 2024. Vi vill också tacka majoriteten för ett gott samarbete och spänstiga debatter.

Arbetsmarknadsnämndens verksamhetsberättelse för 2024 visar på en rad utmaningar inom Stockholms arbetsmarknadspolitik. Vi i Centerpartiet, Moderaterna och Liberalerna ser med oro på att den styrande majoriteten saknar en tydlig strategi för att bryta långtidsarbetslösheten, stärka matchningen mellan utbildning och arbetsmarknad samt säkerställa en effektiv användning av skattemedel.

1. Passivitet inför långtidsarbetslöshet och försörjningsberoende

Antalet individer med försörjningsstöd som tar del av arbetsmarknadsinsatser har ökat under året, här behövs en långsiktig strategi för att minska bidragsberoendet och stärka arbetslinjen. Det är oroande att en stor andel deltagare inte går vidare till sysselsätttning.

Våra insatser behöver mer effektiva uppföljningssystem.  Att fler står utanför arbetsmarknaden är ett underbetyg till den styrande majoritetens politik.

2. Otillräckliga insatser för en fungerande arbetsmarknadsmatchning

Stockholm lider av stora kompetensutmaningar inom exempelvis vård, teknik och klimatrelaterade branscher. Vi står därmed inför en stor utmaning. Vi vill stärka

det strukturerade samarbetet med näringslivet för att säkerställa att vuxenutbildningarna som erbjuds leder till faktiska jobb. Att öppna fler skolenheter inom vuxenutbildningen är i grunden positivt, men utan en tydlig koppling till arbetsmarknadens behov blir det en ineffektiv åtgärd. Här återstår mer att göra.

3. Bristfällig integrationspolitik – fler måste komma i arbete

Trots att Stockholm har ett stort antal utrikesfödda i arbetsför ålder är arbetslösheten inom denna grupp fortsatt hög. Vi efterfrågar ett tydligare fokus på snabbare etablering genom yrkesinriktade språkutbildningar, validering av utländska utbildningar och fler praktikplatser i samverkan med privata aktörer. Nuvarande politik riskerar att leda till fortsatt utanförskap.

4. Naturvetenskapliga studieresultat och arbetsmarknadsrelevans

En stark och innovativ arbetsmarknad kräver att Stockholm har en utbildningspolitik som rustar invånarna för framtidens yrken. Vi ser dock med oro på att det saknas konkreta åtgärder för att förbättra naturvetenskapliga studieresultat inom vuxenutbildningen och arbetsmarknadsutbildningarna.

Sverige har länge haft en utmaning med sjunkande resultat i matematik och naturvetenskapliga ämnen, vilket påverkar tillgången på kvalificerad arbetskraft inom teknik, IT, energi och klimatrelaterade yrken.

Om Stockholm ska vara en ledande stad inom innovation och hållbar utveckling krävs det att fler människor får möjlighet att utbilda sig inom de naturvetenskapliga och tekniska områden som efterfrågas på arbetsmarknaden.
 

Avslutande kommentar

Centerpartiet, Moderaterna och Liberalerna står för en politik som sätter arbetslinjen i fokus och säkerställer att människor snabbare kommer i arbete. Vi ser att den nuvarande majoritetens politik präglas av ineffektivitet och brist på tydliga mål. Stockholm förtjänar en arbetsmarknadspolitik där insatserna utvärderas noggrant, där utbildningar är kopplade till arbetsmarknadens behov och där skattepengar används effektivt.

Vi kommer att fortsätta granska majoritetens politik och driva på för reformer som skapar fler jobb, stärker integrationen och bryter utanförskapet – med ett särskilt fokus på att fler ska få tillgång till den naturvetenskapliga kompetens som framtidens arbetsmarknad kräver.

Vi instämmer inte med majoritetens åsikt att Komvux i egen regi är vägen framåt. Vi är pragmatiska avseende driftsform, det viktiga är att vuxenutbildningen fungerar bra och ger bra resultat.

Den viktigaste arbetsmarknadspolitiken är den ekonomiska politiken, att Stockholms ekonomi växer och att det finns företag och arbetsgivare som vill anställa. Därför behöver villkoren för att starta och driva företag förbättras.

En ny socialtjänstlag föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Förslagen

i propositionen ”En förebyggande socialtjänstlag – för ökade

rättigheter, skyldigheter och möjligheter” (prop. 2024/25:89) syftar

bland annat till att socialtjänsten ska kunna arbeta mer

förebyggande och vara lätt tillgänglig. I propositionen föreslås att

socialnämnden ska erbjuda insatser i form av rådgivning, omsorg,

vård, stöd och annan hjälp till enskilda som behöver det.

Socialnämnden föreslås även få befogenhet att erbjuda vissa

insatser utan individuell behovsprövning. Om socialnämnden vill

erbjuda en insats utan individuell behovsprövning kan

socialnämnden välja att besluta att en viss insats ska erbjudas till en

avgränsad målgrupp.

I ärendet föreslås vilka av de socialtjänstinsatser som

arbetsmarknadsnämnden idag tillhandahåller som s.k. öppna

insatser som framöver ska erbjudas som insatser utan individuell

behovsprövning till följd av förslaget till ny socialtjänstlag. I

ärendet föreslås också vilka målgrupper som ska kunna ta del av

insatserna.

Arbetsmarknadsförvaltningen föreslår att följande insatser ska
erbjudas utan individuell behovsprövning, förutsatt att riksdagen
fattar beslut om ny socialtjänstlag i enlighet med förslag i prop. 2024/25:89:
 

• insatsen Arbetsmarknadsrådgivning till personer som nås
  via arbetsmarknadsnämndens uppsökande uppdrag,
• insatsen Förebygga skolavbrott till elever som riskerar att
  avbryta sina studier,
• insatsen Bron som är ett stöd till unga som går sista året i
  anpassad gymnasieskola för övergång till arbete eller
  fortsatta studier,
• insatsen Etableringsstöd till nyanlända vid stadens
  Welcome house, och
• insatsen IPS (Individual placement and support) integrerat
  i psykosvården under den tid projektet pågår.

De ovan nämnda insatser som arbetsmarknadsförvaltningen föreslår
ska erbjudas utan individuell behovsprövning har ett tydligt
förebyggande syfte. Förvaltningen bedömer att insatserna behöver
vara lätt tillgängliga för att fånga upp individer som har behov av
stöd och underlätta för dem att få hjälp i ett tidigt skede.
 

Arbetsmarknadsförvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 250206
 

Förslag till beslut

Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) yrkade att nämnden skulle bifalla förvaltningens förslag till beslut.

Beslutsgång

Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) fann, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden beslutade enligt förvaltningens förslag till beslut.

Christina Tufvesson med flera från Liberalerna har lämnat en

skrivelse till arbetsmarknadsnämnden angående utbildningen

svenska för lastbilsförare, sfl. Skrivelsen lyfter frågor kring

utbildningens form och framtid. Frågan grundar sig i beslutet att

utbildningen inte längre ska vara en del av utbudet av svenska för

yrkesutbildade (sfx) utan istället vara en kombinationsutbildning.

Det var styrgruppen för sfx-samarbetet som fattade beslutet om byte

av inriktning. Anledningen var att styrgruppen önskade att renodla

utbildningarna inom sfx till att endast omfatta akademiska yrken.

Arbetsmarknadsförvaltningen delar styrgruppens bedömning och

håller med om att utbildningen för lastbilsförare passar bättre som

kombinationsutbildning. Upplägget med yrkes- och språkutbildning

integrerat i en kombinationsutbildning kommer att ge eleverna

starkare yrkeskunskaper och en stabilare språklig grund för arbete

efter utbildningen.

Arbetsmarknadsförvaltningen delar inte fullt ut frågeställarnas bild

av att utbildningen som den ser ut idag gör det enkelt för eleverna

att komma ut i arbete. En uppföljning i den senaste elevgruppen

som avslutade sin utbildning gav signaler om att eleverna skulle ha

behövt ytterligare kunskaper i svenska för att kunna etablera sig på

arbetsmarknaden.

Arbetsmarknadsförvaltningen håller med om vikten av att fortsätta

marknadsföra utbildningen och har fått positiva gensvar från andra

kommuner i länet om att låta elever studera sfl även som

kombinationsutbildning.

Arbetsmarknadsförvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 250206
 

Förslag till beslut

Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) yrkade att nämnden skulle bifalla förvaltningens förslag till beslut.

Beslutsgång

Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) fann, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden beslutade enligt förvaltningens förslag till beslut.

Särskilt uttalande

Ledamoten Christina Tufvesson (L) lämnade följande särskilda uttalande.

Arbetsmarknadsförvaltningen anför att de inte delar den bild vi fått till oss, om i vilken utsträckning lastbilsförarna kom ut i arbete. Man menar att en uppföljning visar att de inte gjorde det, i hög grad på grund av bristande svenska. Hur förvaltningen genomfört sin undersökning redogörs dock inte för.

Svaren om låg sysselsättningsgrad står i bjärt kontrast till att länets övriga kommuner fortsatt positiva är till att skicka sökande till lastbilsförarutbildningen, en av de dyraste komvuxutbildningarna i landet. Till saken hör att även ex-territoriella kommuner utanför länsgränserna skickat långtidsarbetslösa elever till SFL (Linköping, Västerås, Trosa, Nyköping, Uppsala, Knivsta bland annat, liksom det kommit förfrågningar även från Kalmar och Lindesberg). Det har även ringt yrkesskolor för rådfrågning om just svenska för lastbilsförare då de önskat starta liknande utbildningar själva, varför det till synes finns positiva uppfattningar om SFL utanför Stockholms stad.

De uppgifter man inom SFL haft är således att det absolut stora flertalet kommer ut i arbete, även om det kan ta ganska lång tid. Det är framförallt provet för att få yrkeskompetensbevis (YKB) som ställer till det, även för svensktalande sedan barndomen då det är ganska svårt. YKB är ett extra prov syftande till sund konkurrens, goda sociala förhållanden för förarna och förbättrad trafiksäkerhet (EG-direktiv 2003/59/EG av den 15 juli 2003 om grundläggande kompetens och fortbildning för förare av vissa vägfordon för gods- eller persontransport). Det infördes i Sverige 2008 för buss och 2009 för tung lastbil och blev obligatoriskt den 10 september 2016 för förare i yrkesmässig tung trafik.

2016 genomförde Länsstyrelsen i Stockholms län en undersökning av hela SFX. Det gällde hur många som kommit ut i arbete två år efter avslutad SFX-utbildning. SFL är en liten utbildning, men hade högst andel tidigare elever i arbete av samtliga SFX-utbildningar med runt 95%. SFL låg därmed före bland annat Svenska för medicinare (SFM, som förhoppningsvis inte läggs ner på grund av låg sysselsättningsgrad). De andrahandsuppgifter man inom SFL haft tillgång till vad gäller tidigare elever, motsäger inte andelen i arbete, även om inte alla arbetar med tunga transporter eller har startat egna företag inom transportbranschen.

Arbetsmarknadsnämnden har mottagit en skrivelse från
Moderaterna, som önskar svar på följande frågor:
 

1. Hur stor andel av de inskrivna på Jobbtorget har
   försörjningsstöd, respektive övriga målgrupper som unga
   under kommunens aktivitetsansvar, KAA?
2. Finns det fler grupper som får stöd via Jobbtorget, t.ex.
   individer inskrivna hos Arbetsförmedlingen

Arbetsmarknadsförvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 250206
 

Förslag till beslut

Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) yrkade att nämnden skulle bifalla förvaltningens förslag till beslut.

Beslutsgång

Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) fann, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden beslutade enligt förvaltningens förslag till beslut.

Särskilt uttalande

Ledamoten Per Rosencrantz (M) m.fl. lämnade följande särskilda uttalande.

Moderaterna tackar Arbetsmarknadsnämnden för det detaljerade svaret på vår förfrågan.

I motionen om mer ändamålsenliga feriejobb lyfter

Kristdemokraterna att de vill sänka antalet feriejobb för att

säkerställa att stadens ungdomar erbjuds mer ändamålsenliga

feriejobb. De framhåller att det finns feriejobb som varken ger

ungdomarna erfarenheter eller ökar anställningsbarheten utan har

karaktären av ”hittepå-jobb”.

Vidare beskriver motionen de utmaningar avseende

kompetensförsörjning som äldreomsorgen står inför för att klara den

demografiska utvecklingen. Enligt motionärerna skulle en satsning

på feriejobb inom välfärdssektorn kunna vara ett sätt att trygga

framtida kompetensförsörjning inom äldreomsorgen.

Kristdemokraterna föreslår kommunfullmäktige att besluta om att

stadens feriejobb ska ha ett renodlat fokus på vård och omsorg samt

parkskötsel.

Arbetsmarknadsförvaltningen delar Kristdemokraternas uppfattning

att feriejobb inom äldreomsorgen fyller en viktig funktion.

Arbetsmarknadsförvaltningen genomförde under 2023 en utredning

som visar att det finns potential att öka antalet arbetstillfällen inom

exempelvis äldreomsorgen.

Staden har ett brett utbud och stor variation av feriejobb att tillgå.

Dels för att kunna skapa tillräckligt med platser för att kunna möta

uppdragets mål, men också för att kunna tillgodose ungdomarnas

olika önskemål och behov.

Utifrån syftena med feriejobben och efterfrågan från stadens

ungdomar ser arbetsmarknadsförvaltningen inte att en sänkning av

årsmålen behöver göras för att skapa meningsfulla och kvalitativa

arbetsuppgifter. Däremot behöver arbetet med att höja kvalitén på

de feriejobb som erbjuds fortsätta.
 

Arbetsmarknadsförvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 250206
 

Förslag till beslut

Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) yrkade att nämnden skulle bifalla förvaltningens förslag till beslut.

Beslutsgång

Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) fann, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden beslutade enligt förvaltningens förslag till beslut.

Utredningen Språkkrav för språkutveckling föreslår att det införs ett

språkkrav i socialtjänstlagen (2001:453). Språkkravet innebär att

arbetsgivarna ska arbeta för att omsorgspersonalen i äldreomsorgen

har en nivå av kunskaper i svenska språket som är relevanta och

funktionella för de omsorgsinsatser som de genomför.

Bedömningen är att den nivån motsvaras av B2 enligt Gemensam

europeisk referensram för språk, Gers. Utredningen pekar på att

språkutvecklande insatser behövs både på arbetsplatserna och i

utbildningsinsatser för enskilda individer.

Utredningen vill också att Skolverket får i uppdrag att ta fram ett

underlag till en kurs i språk och kommunikation inom

äldreomsorgen för dem som fått ett betyg i svenska på gymnasial

nivå men ändå saknar tillräckliga språkkunskaper. Slutligen gör

utredningen bedömningen att det behöver göras en översyn över hur

utbildningen i svenska och svenska som andraspråk på gymnasial

nivå kan göras mer ändamålsenlig för målgruppen studerande inom

vård- och omsorgsutbildningar.

Arbetsmarknadsförvaltningen är positiv till utredningens

bedömningar och förslag och menar att utredningen går i rätt

riktning när de lyfter fram funktionell språkförmåga. Förslaget att

nivån ska vara B2 är ett rimligt strävansmål även om det för många

kommer att vara svårt att nå på grund av bland annat kort tidigare

skolbakgrund.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

Arbetsmarknadsförvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 250206
 

Förslag till beslut

Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) yrkade att nämnden skulle bifalla förvaltningens förslag till beslut.

Beslutsgång

Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) fann, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden beslutade enligt förvaltningens förslag till beslut.

Arbetsmarknadsnämnden la verksamhetsberättelsen från rådet för funktionshinderfrågor till handlingarna.

Arbetsmarknadsnämnden la sammanställningen av delegationsbeslut samt listan för inkomna och upprättade ärenden till handlingarna.

Arbetsmarknadsnämnden la protokollet från arbetsmarknadsnämnden den 17 december 2024 till handlingarna.

Arbetsmarknadsnämnden la protokollet från rådet för funktionshinderfrågor den 15 januari och den 12 februari 2024 till handlingarna.

Arbetsmarknadsnämnden la protokollet från förvaltningsgruppen den 13 februari 2024 till handlingarna.

Skrivelse

Ledamoten Per Rosencrantz (M) m.fl. överlämnade nedan skrivelse till nämnden för beredning.

Skrivelse angående Jobbtorg

AMF 2025/211

Moderaternas utgångspunkt är att skattebetalarnas pengar ska användas så effektivt som möjligt. Stadens ska således prioritera kommunala kärnuppgifter och regelbundet utvärdera effekterna av satsningar och projekt som genomförs.

Givet att Arbetsförmedlingen har det övergripande ansvaret för arbetsmarknadsinsatser i Sverige finns det en risk att stadens arbetsmarknadsinsatser blir överflödiga. Därför behöver dessa granskas kontinuerligt.

Moderaterna ser behovet av en aktiv arbetsmarknadspolitik för personer som står långt från arbetsmarknaden, men vill samtidigt understryka att detta ska göras effektivt och att utgifterna för insatserna alltid måste vägas mot andra kommunala kärnuppgifter som skola, förskola och äldreomsorg.       

Med anledning av ovanstående vill vi ställa följande frågor till förvaltningen:
 

1. Hur många personer arbetar inom stadens Jobbtorg respektive hela arbetsmarknadsförvaltningen?
2. Hur många arbetar aktivt med jobbförmedling?
3. Hur många jobb per anställd har jobbtorgen förmedlat de senaste 12 månaderna?
4. Hur många av dessa förmedlade jobb har förmedlats tillsammans med Arbetsförmedlingen?
    

Vice ordförande Johan Kling (C), ledamoten Per Rosencrantz m.fl. och ledamoten Christina Tufvesson (L) överlämnade gemensamt nedan skrivelse till nämnden för beredning.

Skrivelse angående nyföretagarrådgivning

AMF 2025/233

Majoriteten har, utefter budget, lagt över verksamheten Starta eget och Scale-up från SBR till AMN från den 1 januari. Av den anledningen är all rådgivning från och med 1 mars pausad. De avtal man nu har kommer då att ha sagts upp med tre månaders uppsägningstid då budgeten fastslogs i början av december.

Under den grönblå majoriteten startades ett kundvalssystem och bokningssystem genom SBR. Staden har auktoriserat de aktörer som ska ingå i kundvalssystemet. Nyföretagarcentrum och ett trettiotal andra aktörer ingick här. Staden såg till att de första tio timmarna med företagarrådgivning skulle vara kostnadsfria. Sedan har staden fastslagit ett timpris utifrån vilket aktörerna kan ta betalt.  
 

Arbetsmarknadsförvaltningen har, utifrån vad vi förstått, valt att inte ta över kundvalssystemet eller bokningssystemet.
 

Mot denna bakgrund önskar vi ställa följande frågor:
 

1. Innebär övergången från SBR till AMN för ovan beskrivna tjänster en neddragning av resurser till Starta eget- och Scale-up-funktionerna?
2. Hur länge tror förvaltningen att staden kommer stå utan nyföretagarrådgivning?
3. Väntas projekten i arbetsmarknadsnämndens ägo innebära en ändrad inriktning, till exempel mer mot stadens behov kontra näringslivets behov?
    

Vice ordförande Johan Kling (C) och ledamoten Christina Tufvesson (L) överlämnade  gemensamt nedan skrivelse till nämnden för beredning.

Skrivelse angående samarbete med folkhögskolor

AMF 2025/232

Liberalerna har varit i kontakt med folkhögskolor som uppger att de gärna skulle se samarbeten med staden för att tillhandahålla yrkesutbildningar. Projektpengar skulle kunna sökas via ESF-rådet under deras programområde som handlar om att underlätta inträde på arbetsmarknaden i Stockholmsregionen. Vi ser att folkhögskolor kan komplettera stadens befintliga utbud då de har en unik pedagogik och förmåga att bemöta elever som inte har klarat av andra typer av studieformer.
 

Mot denna bakgrund önskar vi ställa följande fråga:

1. Har staden för avsikt att ta kontakt med folkhögskolor i syfte att etablera samarbete, exempelvis genom IOP-formen, inom yrkesutbildningsområdet?

Förvaltningschefen informerade om

• Mot bakgrund av skolskjutningen på Campus Risbergska skolan i Örebro följer förvaltningen utvecklingen vad gäller närvaro av elever. Vidare säkerställer förvaltningen att uppföljning av rutiner inom arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet sker.
• Den som är född 2006, 2007, 2008 eller 2009 kan nu ansöka om feriejobb under sommaren 2025. Ansökan är öppen mellan den 13 februari till den 6 mars.
• Det är flera parallella förändringar som påverkar förvaltningens arbete inom vuxenutbildningen. Utöver nya avtal från och med 1 januari 2025 kan reformer om ämnesbetyg, planering och dimensionering av utbildningen utifrån arbetsmarknadens efterfrågan samt införandet av en ny digital lärplattform nämnas.
• Förvaltningen har påbörjat förberedelserna inför den nya socialtjänstlagen, som planeras träda i kraft i juli 2025. Den legala grunden för stadens arbetsmarknadsinsatser är socialtjänstlagen varför den nya lagen kommer att ha påverkan på förvaltningens arbete. Arbetet görs inom ramen för stadens gemensamma införandeprojekt, i syfte att underlätta implementeringen av den nya lagstiftningen.