Möte 2025-09-30

Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) öppnade sammanträdet och föredragningslistan godkändes.

Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) och Rune Thyselius (C) utsågs att justera dagens protokoll. Protokollet ska justeras senast den 2 oktober 2025.

Arbetsmarknadsnämnden gav följande personer närvarorätt till dagens sammanträde: Sirpa Wahlberg, Sveriges Skolledare, Pernilla Unell, enhetschef vid Staben för strategi och samordning, William Ejeborg, politisk sekreterare för Centerpartiet.

Närmare 30 000 personer har studerat vid vuxenutbildningen. Andelen elever i stadens egen regi har ökat, särskilt inom sfi där 59 procent nu studerar i egen regi. Nytt avtal och nya utbildningsformer har införts och klassrumsundervisning har ökat i andel. Vuxenutbildningscentrum Järva har etablerats och mött 3 100 stockholmare. Vägledning vid medborgarkontor/bibliotek har utökats. Elevnära stöd implementeras successivt på skolorna under hösten. Studieresultaten har minskat marginellt och ligger strax under målvärdet på 80 procent.

Utbildningsutbudet har utvecklats med tydlig koppling till klimatomställningen och bristyrken och under hösten startar nya utbildningar, exempelvis inom vård och omsorg samt till distributionselektriker. Samverkan med arbetsgivare och branschorganisationer har fördjupats, vilket lett till jobbgarantier. Språkstöd för stadens medarbetare har utökats, och projekt inom äldreomsorgen har kartlagt utbildningsbehov hos över 1 300 medarbetare.

Arbetet med unga har fortsatt genom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) och 49 procent av de som avslutas går till studier. Nämnden arbetar förebyggande mot skolavhopp och ett mobilt studieteam har genomfört över 600 pedagogiska insatser. Inom projektet Min Framtid har cirka 450 unga fått psykosocialt och praktiskt stöd. Antalet inskrivna på Jobbtorg Stockholm har ökat till nästan 6 000 personer, med fortsatt hög andel försörjningsstödstagare. Särskilt stor ökning syns inom målgrupperna från Lagen om stöd och service (LSS) och målgruppen från socialpsykiatrin. Fler unga i gruppen Unga som varken arbetar eller studerar (UVAS) 19–29 år har skrivits in. Av de som avslutas går 75 procent av deltagarna till arbete eller studier. Särskilt unga kvinnor går vidare i större utsträckning än tidigare.

Arbetet med Stockholmsjobb pågår som planerat och årsmålet förväntas uppnås. 68 procent som avslutat en Stockholmsjobbsanställning har gått vidare till arbete eller studier tre månader efter avslutad anställning. Samverkan med Arbetsförmedlingen har fortsatt, särskilt med fokus på lönestödsinsatser.

Återbruket genom Stocket har fortsatt att bidra till minskade koldioxidutsläpp, hittills med närmare 100 000 kg CO₂ och bidrar till stadens cirkulära ekonomi.

9 800 ungdomar har haft feriejobb under sommaren, och med höst- och jullovsplatser väntas målet om 11 000 platser uppnås. Arbetet med att nå ut i lokalområdena har fortsatt, bland annat via stadsdelsmammor och -systrar. Arbetsmarknadsnämnden har fortsatt sitt arbete med att skapa en sammanhållen stad, med särskilt fokus på områden som Järva, Farsta, Hagsätra-Rågsved och Skärholmen. Ett tvärgående arbetssätt har implementerats för att samordna nämndens uppdrag med stadsdelsnämndernas lokala behov.

Nämndens verksamheter arbetar med omställningen till nya socialtjänstlagen samt med införande av ämnesbetygsreformen, nya verksamhetssystem och digital kompetensutveckling. Beredskapsarbetet har stärkts, särskilt med fokus på skolattacker, och informationssäkerheten har utvecklats inför kommande NIS2-direktiv.
 

Arbetsmarknadsförvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 250918.

Förslag till beslut

Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) yrkade att nämnden skulle bifalla förvaltningens förslag till beslut.

Beslutsgång

Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) fann, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden beslutade enligt förvaltningens förslag till beslut.
 

Särskilt uttalande

Tjänstgörande ersättare Rune Thyselius (C), ledamoten Per Rosencrantz m.fl. (M) och ledamoten Christina Tufvesson (L) lämnade gemensamt in följande särskilda uttalande:

Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet vill inledningsvis tacka förvaltningen för ett gott arbete, bra underlag och god service. Vi har följande synpunkter på Tertialrapport 2 för 2025.

Inledning

Arbetsförmedlingens senaste rapport (augusti 2025) visar att arbetslösheten i Stockholm har ökat sedan det rödgröna styret tillträdde. I augusti uppgick arbetslösheten till 7,4 procent, motsvarande cirka 40 000 personer – en nivå som ligger över både riksgenomsnittet (7,0 procent) och arbetslösheten i Stockholms län.

Utöver satsningar på utbildning och kompetensmatchning krävs ett aktivt arbete för att stärka stadens näringslivsklimat. Ett växande och livskraftigt näringsliv är en förutsättning för att fler arbetslösa ska få jobb. Det är därför oroande att Stockholm har tappat 44 placeringar i Svenskt Näringslivs företagsklimatranking och nu ligger på plats 151 i landet.

Att majoriteten gång på gång valt att höja skatten har hämmat jobbtillväxten i Stockholm. Särskilt oroande är att antalet inskrivna på jobbtorgen nu uppgår till 5 989 personer – drygt 400 fler än samma period föregående år. Det visar på allvarliga problem på stadens arbetsmarknad. På sikt är detta inte en hållbar nivå och staden måste bli mer lösningsorienterad.

Vuxenutbildning – volymer och betyg

Sverige är ett litet och exportberoende land och behöver vara en innovativ kunskapsnation för att klara den internationella konkurrensen. Det är därför viktigt att elever får godkända betyg inte bara i yrkesämnen utan även i teoretiska ämnen som matematik och engelska.

Det är oroande att arbetslösheten biter sig fast samtidigt som färre studerar inom vuxenutbildningen i år jämfört med föregående år. Att en större andel elever klarar yrkeskurser än teoretiska kurser påverkar resultaten. Det är naturligtvis viktigt att verksamheten fungerar väl oavsett elevantal.

Vi är dock bekymrade över den långsiktiga ekonomin för vuxenutbildningen, då kostnaderna ökat kraftigt jämfört med den budget som sattes för 2025. När Stockholms stad lånar en miljon kronor i timmen är det avgörande att nämnderna aktivt håller sig inom sina ramar.

Ökad andel i egen regi

Inom SFI studerar nu drygt 60 procent i kommunal regi. Motsvarande siffra inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning är 32 procent. Egen regi har framför allt ökat inom kurser i svenska som andraspråk och naturvetenskapliga ämnen.

Majoriteten verkar betrakta egen regi som ett värde i sig, då delar av vuxenutbildningen återtagits från privata utförare. Vi värnar valfriheten och menar att vuxenutbildningen ska kunna bedrivas både i kommunal och privat regi. Det viktiga är att verksamheten fungerar väl och ger goda resultat – inte driftsformen i sig.

Kompetensförsörjning och samarbete med näringslivet

Tertialrapporten visar att nämnden samarbetar nära med branschorganisationer och arbetsgivare för att öka ansökningarna till utbildningar inom bristyrken. Kompetensförsörjning och kompetensutveckling har redan stor betydelse för Stockholms ekonomiska utveckling och kommer att bli ännu viktigare framöver.

Vi vill därför betona vikten av att arbetsmarknadsförvaltningen målmedvetet fortsätter utveckla dialogen med branscher och arbetsgivare så att utbildningar inom nuvarande och framtida bristyrken kan anordnas snabbt och effektivt.

Kvinnor och män

Varje människa ska ha rätt att vara sig själv och styra sitt liv. Ur ett individperspektiv handlar det om att kunna välja utifrån egna intressen och ambitioner, utan att begränsas av könsstereotypa föreställningar. Ur ett samhällsperspektiv byggs ett framgångsrikt samhälle bäst av individer som kunnat göra fria val i studier, yrkesval och företagande.

Det är därför bekymmersamt att de verksamheter Arbetsmarknadsnämnden ansvarar för präglas av stora skillnader mellan kvinnor och män, vilket tycks spegla könsstereotypa mönster.

Av informationen om Jobbtorg Stockholm framgår bland annat att fler män än kvinnor omfattas av olika åtgärder. När det gäller avslut till arbete och studier avslutar fler kvinnor till studier, medan fler män än kvinnor går vidare till arbete. Arbetsmarknaden är, som konstateras, könssegregerad.

Vi noterar att nämnden arbetar aktivt för att bryta dessa mönster. Ändå menar vi att nuläget är oroande och måste följas noggrant för att utveckla mer framgångsrika metoder. För nyanlända kvinnor ser vi särskilt stärkt samverkan mellan jobbtorg och stadsdelsmammor som en möjlig väg framåt.

KAA

Mot bakgrund av den höga ungdomsarbetslösheten är det oroande att antalet sökta och nådda ungdomar inom KAA har minskat jämfört med föregående år, till följd av färre uppsökande insatser. Det är också bekymmersamt att färre avslutats, trots en marginell ökning av antalet inskrivna i KAA-registret.
 

I skrivelsen till arbetsmarknadsnämnden om samverkan med civilsamhället i arbetsmarknadsarbetet lyfter Liberalerna att de anser att den idéburna sektorn är en viktig och nödvändig del för att skapa en inkluderande arbetsmarknad och bryta långtidsarbetslösheten. Liberalerna önskar svar på vilka civilsamhällesaktörer arbetsmarknadsnämnden samverkar med, hur formerna ser ut och hur resultaten följs upp samt om det finns planer på att utveckla, bredda eller fördjupa samverkan med idéburna aktörer. Vidare önskar Liberalerna även svar på hur förvaltningen ser på de hinder som lyfts i Fremias rapport och hur kan dessa hanteras på kommunal nivå.

Förvaltningen ser positivt på samverkan med civilsamhället samtidigt som civilsamhällets organisationer inte ska göra förvaltningens arbete. Samverkan med det civila samhället bör handla om vad vi kan göra tillsammans, så att det gynnar flera stockholmare under lång tid. Förvaltningen har en omfattande samverkan med civilsamhällesaktörer. Samverkan sker främst informellt genom exempelvis informationsträffar, mässor, i det uppsökande arbete och genom integrationspakten. Det förekommer även formell samverkan som genom upphandling, Idéburet offentligt partnerskap (IOP), i gemensamma projekt och där civilsamhället är arbetsgivare. Förvaltningen har ingen samlad uppföljning av samverkan utan uppföljningen ligger under respektive verksamhet och genomförs genom exempelvis avtalsuppföljningar och deltagaruppföljningar beroende på form av samverkan.

Förvaltningen är positiv till fördjupad samverkan men formerna för samverkan måste vara sådana att de inte krockar med gällande rättvilket gör att samverkan i form av exempelvis IOP och reserverad upphandling enligt LOU förutsätter en noggrann rättslig prövning i varje fall.
 

Arbetsmarknadsförvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 250918.
 

Förslag till beslut

Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) yrkade att nämnden skulle bifalla förvaltningens förslag till beslut.

Beslutsgång

Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) fann, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden beslutade enligt förvaltningens förslag till beslut.

Kommunstyrelsen har remitterat Näringslivspolicy för Stockholms stad och Etableringsstrategi för Stockholms stad till arbetsmarknadsnämnden för yttrande.

Den framtagna näringslivspolicyn med bilagd etableringsstrategi syftar till att bidra till breddad och fördjupad kunskap om näringslivets förutsättningar och att staden ska utveckla arbetssätt, organisation och samverkan för att underlätta för företag att starta, verka och växa. Policyn är ett internt styrdokument för verksamheter och medarbetare i Stockholms stad. Policyn beskriver sju ramvillkor inom vilka stadens verksamheter har rådighet och kan bidra till utveckling.

Arbetsmarknadsnämnden har i stort inget att erinra i ärendet. Förvaltningen lämnar ett antal önskemål om förtydliganden och kompletteringar. 
 

Arbetsmarknadsförvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 250918.

Förslag till beslut

1. Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) yrkade att nämnden skulle bifalla förvaltningens förslag till beslut.
 

2. Ledamoten Christina Tufvesson (L) yrkade att nämnden skulle bifalla Liberalernas förslag till beslut enligt nedan:
 

1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag
2. Att anföra följande
    

Det är positivt att Stockholm tar fram en uppdaterad näringslivspolicy och etableringsstrategi. Samtidigt vill vi framhålla flera brister i policyn och riktningen. Den rödgröna majoriteten har under en längre tid visat bristande intresse för att utveckla stadens företagsklimat i praktiken. Företagare återkommer till att de inte upplever staden som särskilt välkomnande, och detta är ett allvarligt problem som policyn inte adresserar på ett tillräckligt tydligt sätt.

Ett dåligt företagsklimat slår ytterst mot stadens välstånd, framtidstro och välfärd. Ambitionen bör vara att Stockholm ska ha Sveriges bästa företagsklimat. Den ambitionen lyser tyvärr med sin frånvaro i förslaget till ny näringslivspolicy.

En välkomnande attityd

Det är i stadens bemötande av företagare som den största kritiken finns. Många företag vittnar om att de snarare möts av misstro än av en serviceinriktad och problemlösande inställning. Detta måste ändras i grunden. Stockholm behöver ett förhållningssätt där företagen ses som en partner och möjliggörare, inte som ett problem. Den rödgröna majoriteten talar gärna om tillväxtens betydelse, men utan en tydlig förändring i stadens attityd riskerar det att stanna vid ord.

Stöd till nyföretagande

Inriktningen för nyföretagarrådgivningen har ändrats mer åt vad politiken önskar sig, snarare än företagen. Dessutom har finansieringen bantats ned och det har etablerats ett märkligt förfarande där man först behöver delta i gruppaktiviteter för att kunna komma ifråga för rådgivning individuellt.

Detta är ett tydligt exempel på hur stödet till entreprenörer har försvagats. Staden borde snarare ha byggt vidare på den tidigare funktionen som den såg ut under Stockholm Business Regions regi.

Andra kommuner, som Solna, erbjuder i dag coacher som lotsar nya företag hela vägen från idé till etablering, och det är ett arbetssätt som ofta lyfts fram som gott exempel av näringslivet självt. Stockholm bör pröva en liknande modell. I policyn nämns småföretagare bara i förbifarten – trots att det är just de små och medelstora företagen som står för den största potentialen till nya jobb. Vi vill därför betona vikten av att återupprätta ett tydligt stöd för nyföretagande och att särskilt lyfta småföretagens villkor i policyn.

Tillstånd och tillsyn

När det gäller tillstånd och tillsyn borde stadens uttalade inriktning vara ”Lätt att göra rätt”. Om en företagare begår ett mindre misstag eller administrativt fel och själv påtalar det, ska det kunna rättas enkelt utan att leda till sanktioner. I dag upplever många företagare snarare motsatsen – att små fel kan leda till stora konsekvenser. Här måste en kulturförändring ske. Dessutom måste de nämnder som ansvarar för tillstånd och tillsyn arbeta tätare tillsammans. Företagare ska inte behöva navigera mellan en mängd olika kontaktpersoner i samma ärende. Den rödgröna majoriteten har hittills inte prioriterat att samordna stadens processer, och resultatet blir en tungrodd byråkrati som hämmar företagandet.
 

Dialog med näringslivet

Policyn nämner att näringslivets framkomlighetsbehov ska beaktas, men det räcker inte. Vi vill att staden uttryckligen åläggs att föra en löpande dialog med näringslivet, och att denna dialog inte bara handlar om information i efterhand. Staden måste aktivt inhämta och tillämpa näringslivets behov i planeringen och kommunikationen av förändringar i trafikmiljön och det offentliga rummet. Kommunikation ska ske ömsesidigt och i realtid, så att företag ges faktisk möjlighet att både påverka och anpassa sig.

Internationell tillgänglighet

Under avsnittet om infrastruktur och internationell tillgänglighet behöver policyn utvecklas ytterligare. Internationell tillgänglighet, välfungerande infrastruktur och god framkomlighet är grundläggande för tillväxt och besöksnäring i Stockholm. Det handlar både om människors möjlighet att resa och om att varor och tjänster ska kunna levereras på ett effektivt sätt. Samtidigt är energiförsörjningen en central faktor för att stadens näringsliv ska vara konkurrenskraftigt. Stadens rådighet är delvis begränsad, vilket gör samverkan på regional, nationell och internationell nivå avgörande. Vi vill särskilt framhålla att staden måste verka för att kapaciteten vid Arlanda utvecklas i takt med framtidens behov, inte minst med hänsyn till forskningens och näringslivets krav på internationell tillgänglighet. Den rödgröna majoriteten har hittills visat en passiv hållning i dessa frågor.

Sammanfattningsvis ser vi positivt på ambitionen att utveckla Stockholms näringslivsarbete. Men policyn lämnar flera viktiga frågor därhän. Attityden till företagare, stödet till nyföretagande, småföretagens villkor, effektivare tillstånds- och tillsynsprocesser, en verklig dialog om framkomlighet samt satsningar på internationell tillgänglighet är frågor som måste ges större tyngd. Den rödgröna majoriteten har hittills inte visat reformvilja på dessa områden, och det riskerar att göra Stockholm mindre attraktivt för företag och entreprenörer framöver.

Beslutsgång

Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) ställde yrkandena mot varandra och fann att nämnden beslutade enligt förvaltningens förslag till beslut.
 

Reservation

Ledamoten Christina Tufvesson (L) reserverade sig mot beslutet till förmån för Liberalernas förslag till beslut.
 

Särskilt uttalande

Tjänstgörande ersättare Rune Thyselius (C) lämnade följande särskilda uttalande:

Sedan vänsterstyret tillträdde i Stockholms stad har företagarpolitiken märkbart försvagats, och under Tidöregeringen har regelbördan och byråkratin för företagen ökat ytterligare. Det har lett till fler konkurser, stigande arbetslöshet, minskad tillväxt och nyföretagande. Vi behöver en förbättrad företagarpolitik.

I förslaget till Stockholms stads näringslivspolicy pekas fyra fokusområden ut: att stimulera tillväxt och företagande, att förbättra servicen och myndighetsutövningen, att skapa mer attraktiva miljöer och ökad framkomlighet samt att öka tillgången till arbetskraft och rätt kompetens. Det är bra ambitioner, men i realiteten ser det annorlunda ut. Staden stänger dörren för många som vill starta företag. Bara en av tre nyföretagare är kvinnor. Bland unga är det väldigt låg kunskap om att starta och driva företag – men istället fokuserar staden på andra målgrupper.

Centerpartiets ambition är att Stockholm ska ha Sveriges bästa företagsklimat. För att nå dit krävs bland annat att företag inte slussas runt i sina kontakter med staden, utan att det finns ”en väg in” i form av en utpekad kontaktperson för företag, samt en rad ytterligare åtgärder för att förbättra företagens villkor. Vi behöver utveckla allt från bättre dialog mellan näringsliv och politiker till trygghetsskapande åtgärder för näringsidkare för att förebygga utsatthet för rån, hot och våld. Vi vill att unga människor i Stockholm tidigt ska få insikter i företagandets villkor. Staden ska erbjuda koncept som Ung företagsamhet i skolorna och samverka med näringslivet för sommarföretagande, där ungdomar ges möjlighet att sommarjobba som egenföretagare.

Företagarna är våra främsta jobbskapare och utan dem stannar Stockholm. Stockholms stad behöver bli bättre på att ha en god dialog med Stockholms företagare. Stockholms företagare ska känna att staden står på deras sida i kampen mot regelkrångel, byråkrati, bedrägerier och brottslighet. Centerpartiet vill att Stockholms stad erbjuder långtidsarbetslösa att läsa in gymnasiet eller utbilda sig till ett specifikt bristyrke. Vi måste ställa krav på dem som mottar ekonomiskt bistånd att stå till arbetsmarknadens förfogande. Dagens SFI, svenska för invandrare, behöver bli bättre. Centerpartiet vill säkerställa att SFI är ändamålsenlig, ger goda kunskaper i svenska och utgår från de förutsättningar som individen har. Det är också viktigt att man tidigt får kunskap om hur samhället fungerar.

Ledamoten Per Rosencrantz m.fl. (M) lämnade följande särskilda uttalande:

Tack vare företag, forskning och innovation har Stockholm i hundratals år varit en samlingspunkt för människor och nya idéer. Det är tack vare dragningskraften företag har haft som Stockholm inte bara är Sveriges politiska, utan också ekonomiska och sociala, centrum. Det är företagen – stora som små – vi har att tacka för Stockholms välstånd. Därför är frågan om vilket näringslivsklimat Stockholm ska ha, en av de mest avgörande när vi också ställer oss frågan vilket Stockholm vi ska ha i framtiden.

Näringslivspolicyn som togs fram under den grönblå majoriteten hade som ambition att Stockholm skulle ha Sveriges bästa företagsklimat. Denna ambition finns inte att finna i den uppdaterade versionen till näringslivspolicy. Det är en olycklig ambitionssänkning som riskerar både Stockholms välstånd och välfärd.

Den tidigare policyn la fokus på service, dialog och samverkan medan det nya förslaget är betydligt mer detaljerat och styrande. Styrkan och hemligheten bakom Stockholms ekonomiska och företagsmässiga framgångar har varit näringslivets bredd och det nära samarbetet med universitet och forskningsinstitut. Men i den nuvarande policyn gör man tydligt att det finns fyra prioriterade områden; tech och startups, life science, grön och hållbar omställning samt besöksnäring. Detta samtidigt som staden nu ska prioritera etableringar som främjar grön omställning, hållbar stadsutveckling och cirkularitet samt att innovationsklimatet definieras uttryckligen som ett som främjar hållbarhet.

Vi känner igen tongångarna från tidigare under mandatperioden. Men exemplen på när politiken framgångsrikt styrt näringslivet är färre än exemplen på det motsatta. Stockholms stad har de senaste åren gjort tydligt – inte minst kopplat till turerna kring nyföretagarrådgivningen – att man saknar förståelse för företagsamhet och tillväxt. Företagsklimatet försämras, nyföretagandet är det lägsta det varit på nästan 20 år och beslutet att flytta över nyföretagandet från SBR till arbetsmarknadsförvaltningen vittnar om hur det politiska styret snarare ser nyföretagande som en arbetsmarknadspolitisk insats snarare än en välståndsbyggare.

Det är bra att den uppdaterade policyn tar sikte på att Stockholms ska vara mer konkurrenskraftigt internationellt. Dock är stora delar av näringslivet numera överens om att det största hotet emot Stockholm och i längden hela Sveriges konkurrenskraft är Arlanda. Stockholm måste tala med en gemensam, stark röst för att öka tillgängligheten till Stockholm från och till resten av världen. Här finns det lite hopp att finna hos majoriteten.

Förutom Arlanda rör kritiken gentemot Stockholms stad från företagare tillstånds- och tillsynsprocesser. Staden ämnar nu lägga större fokus på NKI/NUI-mätningar samt trygghetsundersökningar, varumärkesmätningar och internationella rankingar. Utöver detta ska varje stadsdelsnämnd årligen analysera sitt lokala företagsklimat. Vi ser risken att staden kommer bli allt sämre på att se skogen för alla träden. Företagsklimatet kommer inte att bli bättre tack vare mätningar. Det kommer bli bättre när förståelsen för och företagares vardag ökar och en genomgripande kulturförändring gjorts inom Stockholms stad.

Politiker och förvaltningar behöver inse att Stockholms näringsliv – från internationella storföretag till nyetablerade småföretagare – i regel försöker utveckla Stockholm till det bättre. Det räcker inte med att staden internt har en bättre bild av ansvarsfördelningen mellan förvaltningarna som den nya policyn tar sikte på. För inte minst småföretagare är tillståndsdjungeln Stockholms stad en tidsslukare och återkommande källa till huvudvärk. Det måste gå snabbare att få ett ja eller hjälp från staden och företagare som under lång tid varit välskötta behöver bemötas med större tillit vad gäller tillsyn.

Företag som fuskar eller begår illegal verksamhet ska möta både staden och andra myndigheters fulla motstånd, men i de allra flesta fallen är stadens viktigaste roll bara att vara en möjliggörare. Det handlar om att korta handläggningstider, automatisera det som kan göras (här finns flera andra kommuner Stockholm kan följa) samt att förvaltningar och kontor i betydligt högre utsträckning behöver samspela och tala med samma röst. Det är därför Moderaterna vill samla tillsyn och tillstånd under en enhet och det är obegripligt varför Stockholm ska tolka nationella lagstiftningar strängare och mer tillväxthämmande (exempelvis öppettiderna för gårdsförsäljning).

Stockholms företagare är återkommande utsatta för brott. Regeringen gör allt i sin makt för att öka tryggheten i Sverige och resten av landet men det lokala stödet och hjälpen kommer aldrig helt kunna ersättas av nationella insatser. Antalet trygghetskameror behöver bli fler i framför allt våra utsatta områden och företagare som utsätts för brott måste få stöd från staden. Det är därför Moderaterna vill se att staden inrättar en brottsofferjour för att enkelt kunna ge vägledning och stöd till företag som har drabbats av brottslighet.

Ambitionen i det nya förslaget till näringslivspolicy är god, men förståelsen för Stockholms näringsliv saknas. Den nya policyn riskerar att fjärma sig från det som företagen faktiskt efterfrågar. Stockholm behöver en näringslivspolitik som är flexibel, lyhörd och okomplicerad. Inte ännu ett dokument fullt av mål, delmål och administrativa processer.

Stockholms företag utgör stommen i det som görs och kan göras i Stockholm. Förhoppningsvis kommer företag fortsätta föra människor, innovationer och kapital från olika delar av stan, Sverige och världen samman. De kommer utveckla nya idéer, tjänster, produkter och skapa sådant som ligger långt bortom föreställningsvärlden för kommunala målsättningar. Inför det kan vi som politiker inte göra mycket annat än fascineras, vara tacksamma över ringarna det ger på vattnet – och förhoppningsvis känna stolthet över att vi gjorde vår del i att underlätta att det kunde ske just i Stockholm.
 

Kommunstyrelsen har remitterat Motion om att utreda möjligheten att införa simskola i samarbete med sfi till arbetsmarknadsnämnden för yttrande. I motionen förslås kommunfullmäktige besluta:
 

1. Att utreda möjligheten att erbjuda simundervisning genom kontakt med SFI för att säkerställa att fler vuxna lär sig simma.
2. Att utreda hur idrottsföreningar bäst kan involveras för att erbjuda simundervisning till nyanlända genom SFI.

Arbetsmarknadsförvaltningen instämmer med motionären i ambitionen att simkunnigheten hos nyanlända behöver öka. Förvaltningen anser att det vore bra om flera samhällsaktörer tar upp frågan om simkunnighet samt informerar nyanlända var de kan vända sig för att träna på simning. På så sätt säkerställs att budskapet når fram till den aktuella målgruppen.

Arbetsmarknadsförvaltningen tillstyrker förslaget om att initiera en utredning om hur idrottsföreningar bäst kan involveras för att erbjuda simundervisning till nyanlända. I staden erbjuder Welcome House genom etableringscentrum kostnadsfria föreningsaktiviteter för utrikesfödda vuxna. I år har etableringscentrum kunnat erbjuda 30 personer möjlighet att delta i simundervisning som bedrivs av föreningar i Stockholm. Förvaltningens erfarenhet är att idrottsföreningar i staden saknar kapacitet att kunna erbjuda stora grupper nyanlända simundervisning.
 

Arbetsmarknadsförvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 250918.
 

Förslag till beslut

1. Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) yrkade att nämnden skulle bifalla förvaltningens förslag till beslut.
 

2. Ledamoten Christina Tufvesson (L) yrkade att nämnden skulle bifalla Liberalernas förslag till beslut enligt nedan:
 

1. Att bifalla motionen.
2. Att därutöver anföra följande
    

Vi tackar för det positiva gensvaret på vår motion och ser fram emot att majoriteten tillstyrker motionen när den når kommunstyrelsen.

Beslutsgång

Ordföranden Arvid Vikman Rindevall (S) ställde yrkandena mot varandra och fann att nämnden beslutade enligt förvaltningens förslag till beslut.
 

Reservation

Ledamoten Christina Tufvesson (L) reserverade sig mot beslutet till förmån för Liberalernas förslag till beslut.

Arbetsmarknadsnämnden la sammanställningen av delegationsbeslut samt listan för inkomna och upprättade ärenden till handlingarna.

Arbetsmarknadsnämnden la protokollet från arbetsmarknadsnämnden den 26 augusti 2025 till handlingarna.

Arbetsmarknadsnämnden la protokollet från rådet för funktionshinderfrågor den 27 augusti 2025 och den 24 september 2025 till handlingarna.

Arbetsmarknadsnämnden la protokollet från förvaltningsgruppen den 25 september 2025 till handlingarna.

Inskickade frågor

Sverigedemokraterna hade skickat in frågor gällande kommunikationskostnader hos arbetsmarknadsförvaltningen till förvaltningen.
 

Frågorna har besvarats skriftligen via mail till samtliga i nämnden.

Förvaltningschefen informerade om

• Bakgrund och vidtagna åtgärder med anledning av personuppgiftsincident hos systemleverantören Miljödata
• Reformer som framgår av statsbudgeten och som bedöms påverka nämndens ansvarsområden:
  -   Tidsbegränsning av SFI och medföljande krav om individuella handlingsplaner och uppsökande arbete. Förändringen träder ikraft 1 jan 2026.
  -  Aktivitetskravet som införs i socialtjänstlagen. Kommunen ska erbjuda individanpassade aktiviteter på heltid för personer med arbetsförmåga. Individen måste delta. Kommunen ska följa upp deltagande och dokumentera insatserna. Förändringen träder ikraft 1 jan 2026.