Möte 2025-03-20

Stadsdelsförvaltningarna i region Västerort (Bromma, Hässelby-Vällingby och Järva) har i samarbete tagit fram en boendeplan för bostäder med särskild service samt stödboende för personer med funktionsnedsättning för perioden 2025-2035. Regionens boendeplan bildar, tillsammans med övriga regioners boendeplaner, underlag till den stadsövergripande boendeplanen som tas fram av socialförvaltningen. Boendeplan tas upp för beslut i vardera
stadsdelsnämnd och överlämnas därefter till socialförvaltningen. Boendeplanen omfattar bland annat redovisning av befintliga boenden, individuella avtal utanför valfrihetssystemet och prognoser av behovet av nya bostäder under en tio års period. Den sammanfattande bedömningen är att SWECOS prognos är den mest tillförlitliga och den som socialförvaltningen huvudsakligen bör utgå ifrån vid planering av nybyggnation för att stadens utbud och befolkningens behov ska matcha.

Tidplanen för arbetet med boendeplanen förutsätter att stadsdelsförvaltningen senast 14 februari överlämnar boendeplanen med ett godkänt kontorsutlåtande till socialförvaltningen. Senast den 18 april ska respektive stadsdelsnämnds protokollsutdrag överlämnas till socialförvaltningen. Boendeplanen samt ett godkänt kontorsutlåtande har överlämnats till socialförvaltningen i avvaktan på stadsdelsnämndens sammanträde den 20 mars.

I Stockholms stads kvalitetsprogram (dnr 2021/866) har staden formulerat sju kvalitetsdrivande och grundläggande förhållningssätt som är gemensamma för organisationen. Ett av förhållningssätten är ”stockholmarnas fokus”, som innebär att nämnden och förvaltningen förväntas arbeta efter målgruppens perspektiv för att få en större förståelse för de lokala behoven och önskemålen. Det arbetssättet förutsätter en aktiv och kontinuerlig dialog med
brommaborna. Dialogen har skett och kan ske på olika sätt. Under 2023 och 2024 har målgruppsanpassade dialoger och medborgarbudget prövats. För att skapa en närmare dialog mellan förvaltningen och nämnden i planeringen av medborgartillvända arbetssätt har under 2024 ett planeringsråd arbetat, och i dialog med förvaltningen prövat, och diskuterat möjliga arbetssätt. Arbetssättet har utvärderats i dialog med rådet och bedömningen är att det är ett
värdefullt bidrag till det meborgarnära arbetssättet men att uppdraget inom planeringsrådet kan koncentreras till utvärdering av genomförda insatser och inspel till förvaltningens verksamhetsplanering på området.

I verksamhetsplan 2025 har förvaltningen fått i uppdrag att arbeta vidare med hur förvaltning och nämnd tillsammans ska arbeta med medborgardialoger, trygghetsvandringar och medborgarbudget

De förvaltningar som ingår i region västerort (Järva, Hässelby-Vällingby samt Bromma) har i samarbete tagit fram en boendeplan för äldre. Boendeplanen ska vara en regional boendeplan för äldre, ett dokument där regionens gemensamma behov av ombyggnad, avveckling, nyproduktion, driftsformer och inriktningar sammanfattas och analyseras. I analysen ingår behovet av vård- och omsorgsboende, profilboende, vård- och omsorgsboende med
särskild inriktning som exempelvis språk samt behovet av korttidsboende, servicehus och seniorboende. Boendeplanen för äldre bygger på bland annat Sweco:s framskrivning av äldreomsorgsbehovet i Stockholms stad under perioden 2025-2050.

Antalet personer över 65 år och äldre väntas öka stort i västerort. Från år 2024 till 2050 förväntas en ökning om 61 procent. Det är främst utvecklingen i åldersgruppen 80 år och äldre som har betydelse för att beräkna behov av äldreomsorg enligt Sweco:s äldreomsorgsprognos 2024. I takt med att regionen förväntas få fler äldre prognostiseras även antalet omsorgstagare med behov av vård- och omsorgsboende att öka. Från 2024 till 2050 prognostiseras en ökning i region västerort med 1015 personer, vilket motsvarar en ökning på 79 procent. Prognosen för Bromma stadsdelsnämnd är att behovet under samma
tid ökar med 423 personer, vilket motsvarar 103 procent. Förutsatt den planerade nyproduktionen samt att invånare i Bromma väljer att bo kvar inom stadsdelen i den utsträckning som de gör för närvarande anses Brommas behov av platser på vård- och omsorgsboenden tillgodosett fram till senare delen av planperioden. Detta antagande baseras även på att inga boenden avvecklas under planperioden. Dock är detta en prognos och behovet kan förändras
under perioden varpå ytterligare platser kan behövas.

Ett medborgarförslag har inkommit till Bromma stadsdelsnämnd gällande uppförandet av en trappa vid ett skogsområde mellan Sundby och Enebyparken. Medborgaren menar att området är svårtillgängligt för äldre, personer med funktionsvariationer och för personer med barnvagn och att förslaget kommer att gynna framkomligheten i området.

Ett medborgarförslag har inkommit till Bromma stadsdelsnämnd gällande ett önskemål om att anlägga en skatepark vid Rimiparken i Nockebyhov. Medborgaren menar att det finns behov av fler aktivitetsmöjligheter för större barn i området och ser att en skatepark fyller behovet.

Ett medborgarförslag har inkommit till Bromma stadsdelsnämnd den 3 februari 2025. Förslaget innebär att stadsdelsnämnden ger medborgarna tillåtelse att anlägga blomsterstråk på utvalda grönområden med syftet att gynna biologisk mångfald, skapa en mer trivsam stadsmiljö och stärka det lokala engagemanget. Vidare föreslås att stadsdelsnämnden tar initiativ till att koordinera ett projekt där frivilliga samlas för att planera, anlägga och underhålla
blomsterstråk. Stadsdelsförvaltningen föreslås även tillhandahålla riktlinjer och stöd samt säkerställa att anlagda ytor skyddas från skötselmaskiner och annan oavsiktlig påverkan. Förslagsställaren vill även att stadsdelsförvaltningen ska identifiera lämpliga platser för blomsterstråk, erbjuda material som pallkragar, jord och frön samt undersöka möjligheter till sponsring eller samarbete med organisationer. Vidare föreslås att en pilotinsats genomförs i
Blackeberg.

I skrivelse till Bromma stadsdelsnämnd, daterad 2025-01-23 vill skribenterna ha svar på frågor gällande lågtröskelboende. Förvaltningen placerar endast i undantagsfall klienter på lågtröskelboende och när det görs är det för att lösa ett akut och kortvarigt behov för personer med beroendesjukdom som befinner
sig i hemlöshet. Vid uppföljning av insatsen görs en planering för en mer långsiktig boende- och behandlingslösning för den enskilde. Detta kan t.ex.
vara att motivera den enskilde till att ta emot stöd och hjälp för sitt missbruk från Region Stockholm, att prova insats drogfritt stödboende eller att ställa personen i kö till Bostad Först.

I en skrivelse till Bromma stadsdelsnämnd vill Liberalerna, Centerpartiet och Moderaterna se en ökad samverkan mellan stadsdelsförvaltningen och Brommas koloniträdgårdsföreningar. Skribenterna menar att det skulle gynna stadsdelsförvaltningen i dess arbete genom möjligheter till kunskapsutbyte, aktiviteter med mera. Vidare lyfter skribenterna att koloniträdgårdsföreningarna utgör ett kulturarv och fyller en viktig ekologisk funktion. De är öppna för
allmänheten och erbjuder kurser, säsongsfik, trädgårdsvandringar, marknader med mera.

Regeringen har tillsatt en utredning för att analysera i vilken omfattning samverkan bör vara obligatorisk mellan det offentliga och fastighetsägare. Utredningens uppdrag har varit att föreslå åtgärder för att uppnå samarbetsformer för att bedriva långsiktigt förbättringsarbete i den byggda miljön samt att föreslå andra insatser som bidrar till ökad trygghet, som ett sätt att lyfta utsatta områden. Utredningens betänkande lägger fram författningsförslag som innebär två alternativa möjligheter att införa en avgift som blir obligatorisk för alla fastighetsägare inom ett samverkansområde.

Det ena alternativet innebär att en fastighetsägarförening initierar och förvaltar en obligatorisk avgift för områdessamverkan. Det andra alternativet innebär att en kommun vid behov ska kunna införa en kommunal avgift som är obligatorisk för alla inom ett samverkansområde. Den föreslagna lagstiftningen syftar till att säkerställa en långsiktig och förutsebar finansiering samt till att skapa incitament för fastighetsägare att engagera sig i områdessamverkan. Utredningen föreslår att lag om avgift för områdessamverkan ska träda i kraft den 1 juni 2026.

Vidare föreslår utredningen följande åtgärder för ökad trygghet i byggd miljö, som ett sätt att lyfta utsatta områden:
- Inrätta ett nationellt kunskapscentrum för trygghet och säkerhet i den byggda miljön
- Tillsätta en utredning av brister i tillsynen av den byggda miljön och ge förslag på hur dessa kan åtgärdas
- Tillsätta en utredning om att införa ett krav på tillstånd för att fastighetsägare ska få ta ut hyra av bostadshyresgäster

Förvaltningen bedömer att det finns ett behov av ökad samverkan mellan kommunen och fastighetsägare i Bromma och ser positivt på förslagets potential att skapa ett ökat engagemang och därigenom en ökad rådighet. Dessutom kommer arbetet lokala fastighetsägare till gagn genom att bostadsområden och lokalcentra blir mer attraktiva och utsätts för mindre skadegörelse.

Förvaltningen anser att det är positivt att ha möjligheten att införa en avgift med syftet att stimulera till samverkan och engagemang. Däremot ser förvaltningen att införandet av en avgift där det redan finns en fungerande samverkan riskerar att ha en kontraproduktiv effekt. Ett alternativ kan vara att de fastighetsägare som aktivt engagerar sig och investerar i trygghetsskapande åtgärder undantas från avgiftskravet. Alternativt kan fastighetsägarna, istället för att betala en avgift, förbinda sig att avsätta en viss procent av sin budget till trygghetsskapande åtgärder, vilket rapporteras i företagets hållbarhetsredovisning. Som betänkandet framhåller anser förvaltningen att en eventuell avgift bör belasta olika fastighetsägare på ett proportionerligt sätt, exempelvis utifrån storlek på fastighetsbeståndet. Kommunen bör fortsatt ha en samordnande roll i arbetet med platssamverkan, för att säkerställa att involverade aktörer drar åt samma håll och att det råder samsyn kring åtgärdsbehoven.

Förvaltningen ser en risk med att förslaget medför behov av utökade administrativa resurser om samverkan med fastighetsägare inte inordnas i redan etablerade arbetssätt inom ramen för samverkansöverenskommelsen. Förvaltningen ser positivt på förslaget om inrättande av ett nationellt kunskapscentrum för att säkerställa att åtgärder är evidensbaserade och effektiva.

Stadsdelsnämnden har fått i uppdrag av kommunstyrelsen att besvara remissen kring program för öppen förskola.

I kommunfullmäktiges budget 2024 fick förskolenämnden i uppdrag att, i samarbete med stadsdelsnämnderna, ta fram riktlinjer för öppen förskola.

Förvaltningen ställer sig positiv till programmet. Då det inte finns nationella styrdokument för öppna förskolan tror förvaltningen att programmet bidrar till att synliggöra verksamheten, får en vägledande funktion och att det kan stärka kvaliteten och likvärdigheten.

Kvalitetsberättelsen redogör för resultat från genomförda egenkontroller utifrån fokusområden samt lyfter goda exempel och utvecklingsbehov utifrån dessa. Genomförda tillsyner/granskningar som genomförts internt och externt utifrån kvalitetsarbete presenteras även i rapporten. Kvalitetberättelsen lyfter goda
exempel samt utvecklingsbehov vad gäller avdelningens arbetssätt och systematik kring att utveckla sina verksamheter för att öka kvaliteten för brukare i enlighet med avdelningens styrdokument för systematiskt kvalitetsarbete. Den sammanfattande bedömningen är att avdelningens enheter i huvudsak arbetar systematiskt med kvalitetsarbetet. Visst behov av utveckling föreligger inom avdelningen och utvecklingsbehoven skiljer sig mellan enheterna.

Kommuner har enligt 16 kap 6 f-h §§ socialtjänstlagen (SoL), en skyldighet att rapportera gynnande beslut enligt 4 kap 1 § SoL som ej verkställts inom tre månader till Inspektionen för vård- och omsorg (IVO), kommunens revisorer samt till kommunfullmäktige. Samma rapporteringsskyldighet gäller enligt 28 f-h §§ lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), gynnande beslut enligt 9 § LSS.

Under kvartal 4 2024 hade avdelning socialtjänst och fritid 34 beslut som inte verkställts inom tre månader, varav sex beslut inom socialpsykiatrin, 26 beslut inom område funktionsnedsättning samt två beslut inom individ- och familjeomsorg. Detta är en minskning inom avdelningen med nio beslut jämfört med föregående kvartal (kvartal 3 2024). Av de rapporterade besluten har åtta beslut avslutats utan verkställande och nio beslut har verkställts.

Det här ärendet redovisar inkomna lex Sarah-rapporter från verksamheter i kommunal och enskild regi samt beslut tagna enligt lex Sarah. Rapporteringen avser perioden 2025-01-25 – 2025-02-27.

Under perioden har fem lex Sarah-rapporter inkommit från verksamheter i kommunal regi. Två av rapporterna kommer från avdelning socialtjänst och fritid, där båda rör brister i rättssäkerhet vid handläggning eller genomförande. Tre av rapporterna kommer från avdelning äldreomsorg och rör brister i rättssäkerhet vid handläggning eller genomförande samt brister i utförande av insatser. Ingen lex Sarah-rapport har inkommit från verksamheter i privat regi.
Under perioden har ett beslut fattats enligt lex Sarah. Beslutet rörde verksamhet i kommunal regi, avdelning socialtjänst och fritid. Lex Sarah-utredningen visade att det inträffade inte utgjorde ett missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande.

Årsprognosen 2025 visar på en positiv budgetavvikelse för året med 13,6 mnkr. Den positiva prognosen består i den buffert som finns avsatt.

Tre skrivelser har inkommit till stadsdelsnämnden.

Från Liberalerna med rubriken "Skrivelse om en sammanhållen kedja för arbetsmarknadsinsatser":
"I Stockholms stad ska alla stockholmare få den hjälp som behövs för att kunna stå på egna ben och leva ett självständigt liv. Det behövs ofta individuellt utformade insatser för att ge personer långt ifrån arbetsmarknaden stöd att bli självförsörjande, inte minst för unga utan fullgjord skolgång. Insatserna ska syfta till att hjälpa personer att snabbt nå egen försörjning för att undvika långvarigt behov av bistånd. Ett viktigt fokusområde för det arbetet är gruppen UVAS 16-29 år, unga i varken arbete eller studier.

Målgruppen UVAS är heterogen och anledningarna till en svag ställning på arbetsmarknaden varierar och kan bero på exempelvis kriminalitet, fysisk eller psykisk ohälsa, hemmasittarproblematik, försörjningsstöd eller att personen är nyanländ. Insatser och verktyg för att hjälpa målgruppen in på arbetsmarknaden behöver därför vara mångfacetterade och individuellt anpassade. Det krävs även ett aktivt uppsökande arbete, både fysiskt och digitalt, för att nå målgruppen som sällan själva ansöker om stödinsatser.

En av de främsta riskfaktorerna är när ungdomar inte klarar gymnasiet av olika anledningar. Det innebär i sig en högre tröskel för att sen komma in på arbetsmarknaden som vuxen. Därför är det viktigt att planering och arbetsmarknadsinsatser påbörjas så tidigt som möjligt, om insatser för att ungdomen ska klara skolgången misslyckats. 

För att lyckas få den här den här målgruppen att bli självförsörjande finns ett behov av en sammanhållen kedja för arbetsmarknadsinsatser. Vi vill därför få svar på följande frågor:

1. Hur ser stadsdelens arbete ut för att få gruppen UVAS 16-29 år att bli självförsörjande?
2. Vilket samarbete finns mellan stadsdelens skolor och förvaltningens arbetsmarknadsinsatser?
3. Bedriver stadsdelen något uppsökande arbete för att nå målgruppen?
4. Hur har utvecklingen av andelen UVAS i stadsdelen sett ut över tid?"

Från Liberalerna och Centerpartiet med rubriken "Skrivelse om LVM":
"Lagen om vård av missbrukare i vissa fall, LVM, var menad för att möjliggöra vård för personer som är fast i skadligt missbruk utan egen vilja att söka vård. Lagstiftarens intention var inte att det skulle handla om rent fysiskt livräddande insatser, utan att det skulle innebära vård och rehabilitering från ett beroende. Men idag är praxis att man väntar alltför länge med att använda sig av ett LVM-beslut, vilket resulterat i att när individer med missbruk väl kommer till vårdinstitutioner så är de i extremt dåligt skick. Tyvärr leder det ibland även till dödsfall innan vården kommit tillstånd.

Som landets största kommun har Stockholms stad möjlighet att påverka rättspraxis. Men det kräver en god översiktsbild och en förståelse för hur staden jobbar idag.

Vi vill med anledning av detta ställa följande frågor till förvaltningen:
1. Hur ser rutinerna i stadsdelen ut vad gäller användandet av LVM?
2. Har det skett någon förändring över tid gällande när socialtjänsten tar beslut om LVM?
3. Hur fungerar samverkan med vårdinstitutioner när LVM används, samt utslussningen?"

Från Sverigedemokraterna med rubriken "Anpassade avdelningar på förskolor för barn med autism och intellektuell funktionsnedsättning":
"Inkludering och anpassat stöd i förskolan är avgörande för att alla barn ska få en trygg och utvecklande lärandemiljö. Barn med autism och intellektuell funktionsnedsättning har ofta behov av särskilt anpassade pedagogiska miljöer, strukturerat stöd och specialiserad personal. För att säkerställa en likvärdig tillgång till förskoleverksamhet för dessa barn är det av vikt att det finns anpassade avdelningar med rätt kompetens och resurser.
Vi önskar därför få en översikt av hur det ser ut med anpassade avdelningar för barn med autism och intellektuell funktionsnedsättning inom förskolorna i stadsdelen.

Vi vill därför fråga följande:
1. Hur många förskolor i stadsdelen har särskilda avdelningar eller resursteam anpassade för barn med autism och intellektuell funktionsnedsättning?2. Finns det några fastställda riktlinjer eller strategier för hur sådana avdelningar ska organiseras och utformas?
3. Vilken kompetens och utbildning har personalen på dessa avdelningar?
4. Finns det planer på att utöka eller förbättra dessa resurser?"