Möte 2025-11-06

Bromma stadsdelsnämnd beslutade den 12 december 2024 att genomföra ett övertagande av parkskötsel inklusive vinterväghållning i egen regi. Nämnden beslutade att detta ska vara genomfört senast under 2026. För att möjliggöra detta behöver stadsdelsförvaltningen ändamålsenliga lokaler för personal, fordon, maskiner och utrustning.

Stadsdelsförvaltningen förespråkar att genom ett arrendeavtal med Exploateringskontoret i Stockholms stad nyttja marken på Bergslagsvägen 49 med en paviljonglösning.

Förvaltningen föreslår att Bromma stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens förslag att genom ett arrendeavtal med Exploateringskontoret i Stockholms stad nyttja marken på Bergslagsvägen 49. På platsen har Peab idag verksamhet som avvecklas, inklusive rivning av befintlig byggnad. Därefter kan förvaltningen tillträda platsen den 1 mars 2026 och uppföra adekvat paviljongbyggnad.

Bromma stadsdelsnämnd godkände reviderade attestregler för Bromma stadsdelsförvaltning vid stadsdelsnämndens sammanträde den 2 oktober 2025, §6, BRO 2024/620. Stadsdelsförvaltningen har upprättat ett förslag till reviderade attestregler för Bromma stadsdelsförvaltning där ett förtydligande i tabellen gällande beloppsgränser för högsta attestnivå är gjord. Förslaget till nya attestregler återfinns i bilaga 1, nuvarande attestregler återfinns i bilaga 2.

I enlighet med vad som anges i stadens budget för 2025 ska stadsdelsnämnderna ta fram handlingsplaner för utfasning av fossila bränslen i stadsmiljöverksamheten till 2030. Med anledning av övergången till parkdrift i egen regi under 2026 genomför förvaltningen nu inköp av fordon och maskiner. Huvuddelen av de genomförda och planerade inköpen är, i enlighet med handlingsplanen samt stadens fordonsstrategi, eldrivna. Förvaltningen kommer dock att ha behov av tre fordon i form av traktor, lastmaskin samt redskapsbärare som drivs med det förnyelsebara drivmedlet HVO100 (hydrerad vegetabilisk olja). Därutöver gör förvaltningen bedömningen att dessa behöver fungera som beredskapsfordon i händelse av begränsad tillgång till elektricitet. Vid inköp av fordon som inte ryms inom strategin ska ärendet prövas i respektive nämnd för beslut. Då de maskiner som förvaltningen har behov av inte finns på marknaden idag som eldrivna, föreslår förvaltningen att ett avsteg från fordonsstrategin görs för inköp av dessa.

Hanna Wistrand (L) efterfrågar i sin skrivelse en beskrivning av hur förvaltningen arbetar med forskning och evidens. I skrivelsen efterfrågas en överblick över arbetssätt, effektivitet och akademiska samarbeten, samt om det finns en gemensam strategi för kunskapsutveckling. I skrivelsen lämnas fem frågeställningar som förvaltningen har besvarat utifrån de förutsättningar och arbetssätt som finns inom respektive avdelning.

Förvaltningens utgångspunkt för allt arbete är att det ska utgå ifrån vad som skapar värde för verksamheternas respektive målgrupper. Förvaltningen skaffar och utnyttjar kunskap om de behov som finns genom samverkan, både intern och extern, samt genom omvärldsbevakning

Hur arbetet är organiserat skiljer sig mellan förvaltningens avdelningar och mellan olika enheter inom respektive avdelning. I förvaltningens svar redovisas hur de olika avdelningarna bedriver sitt arbete utifrån de fram lämnade frågeställningarna.

Bromma stadsdelsnämnd har mottagit ett medborgarförslag om att webbsända nämndens sammanträden och göra det möjligt för invånare att skicka in frågor till nämnden via en chattfunktion. Förslaget innehåller även önskemål om att sändningarna ska spelas in och tillgängliggöras i ett webbarkiv.

Förvaltningen ser positivt på förslag som avser att öka deltagandet vid nämndens möten, men anser att det finns utmaningar och begränsningar som måste beaktas.

Stadsdelsförvaltningen föreslår att nämnden inte ska webbsända nämndens möten enligt medborgarförslaget med tanke på aspekter som rör integritet för mötesbesökarna.

Ett medborgarförslag har inkommit till Bromma stadsdelsnämnd om ett cykelställ utanför förvaltningshuset. Kvarteret är utformat för fotgängare och cykelparkeringar finns på flera platser runtomkring området utmed Ulvsundavägen och Flygplatsinfarten. Förvaltningen har framfört önskemålet om cykelparkering närmare förvaltningshuset till fastighetsägaren.

Stadsdelsnämnden har fått ett detaljplaneförslag på remiss gällande bostäder och en lokal för centrumändamål längs Tranebergsvägen. Planförslaget omfattar två lamellbyggnader (Hus A och B) på Tranebergsvägens södra sida med totalt cirka 60 bostäder, sex lägenheter i gruppbostad enligt LSS och/eller SoL, samt en lokal för centrumändamål. Bostäderna ska upplåtas med hyresrätt. På motsatt sida av Tranebergsvägen medger planen en placering för en ny transformatorstation.

Förvaltningen är sammantaget positiv till detaljplaneförslaget men gör ett antal medskick bland annat gällande lokalen för centrumändamål, arbetet med grönkompensation, framtida skötsel samt allmänhetens fortsatta tillgång till naturområdet.

Kommunstyrelsen har remitterat ett ärende gällande ändring i de allmänna lokala ordningsföreskrifterna till Bromma stadsdelsnämnd för yttrande. Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen bereder för kommunfullmäktige om att införa en ny paragraf i de allmänna lokala ordningsföreskrifterna om att lustgas inte får brukas som berusningsmedel på offentlig plats.

Stadsdelsförvaltningen ser positivt på förslaget då användningen av lustgas i berusningssyfte inte bara har medfört farliga konsekvenser för ungdomars hälsa, utan även bidragit till ökad nedskräpning och utmaningar i avfallshantering. Hanteringen av tuberna innebär ett arbetsmiljöproblem för förvaltningens driftentreprenör och på sikt för den egna personalen när driften ska skötas i egen regi. Nedskräpningen innebär också en stor kostnad för förvaltningen som utöver renhållningskostnaden även behöver bekosta inlämning av farligt avfall. Enligt stadsledningskontorets förslag förordas att förbudet mot bruk av lustgas ska ske på offentlig plats utifrån den geografiska definitionen tätort, vilket även andra kommuner har använt sig av. Förvaltningen vill påpeka att det är av stor vikt att även naturreservatsområden omfattas.

Stadsdelsnämnden har av kommunstyrelsen fått en remiss av en motion om pilotprojekt vinterhjälpen. Motionen kommer från Centerpartiet i Stockholms stad.

Motionären föreslår att Stockholms stad ska: • genomföra ett pilotprojekt, vinterhjälpen, som ger äldre personer möjlighet att få hjälp med halkbekämpning utanför sin bostad under vintersäsongen

Stadsdelsförvaltningen ser positivt på förslaget och bedömer att motionens inriktning går i linje med den nya socialtjänstlagen. Samtidigt vill förvaltningen framföra en rad utmaningar som bör utredas grundligt inför ett eventuellt införande.

Stockholms stad hanterar årligen ett stort antal externa remisser. I kommunfullmäktiges budget för 2023 fick kommunstyrelsen i uppdrag att se över hur stadens remissvar kan göras tydligare och mer enhetliga. En översyn har därför genomförts och visat på behovet av en gemensam riktlinje för hantering av externa remisser.

Förslaget till ny riktlinje bygger vidare på stadens nuvarande arbetssätt men tydliggör och utvecklar flera delar av processen. Den innehåller skärpta formkrav för nämnder och bolag för att säkerställa en mer konsekvent och kvalitativ hantering. Riktlinjen förtydligar också stadsledningskontorets roll i att bedöma remisser och sammanställa stadens gemensamma svar.

I riktlinjen anges att nämnder och bolag i sina remissvar ska följa remissens disposition, endast lämna synpunkter på delar som berör den egna verksamheten samt avge tydliga ställningstaganden. Vidare ska remissvaren undvika onödiga upprepningar av remissens innehåll och omfattande beskrivningar av stadens verksamheter, samt säkerställa att eventuella egna förslag är tydligt formulerade. Syftet är att skapa en enhetlig, effektiv och transparent process som ger beslutsunderlag av högre kvalitet och ett mer samlat uttryck för stadens ståndpunkter.

Förvaltningen ställer sig positiv till den föreslagna riktlinjen och tillstyrker de nya formkraven. Förvaltningen delar bedömningen att remissvar bör vara kortfattade och fokuserade men betonar att vissa beskrivningar av stadens verksamheter ibland är nödvändiga för att ge läsaren tillräcklig kontext.

Förvaltningen vill samtidigt uppmärksamma att tidsramarna för vissa remisser ibland är för korta för att nämnden ska hinna behandla ärendena. I dessa fall lämnas ett kontorsyttrande som sedan anmäls till nämnden. Det vore därför önskvärt att kommunstyrelsen i sådana fall begär förlängd svarstid för att nämnderna ska kunna bidra med välgrundade synpunkter.

Avslutningsvis framhåller förvaltningen att det bör göras en översyn av vilka remisser som skickas till stadsdelsnämnderna. Endast remisser som direkt berör nämndernas uppdrag eller har särskild betydelse för invånarna i området bör vidarebefordras, för att säkerställa en effektiv och ändamålsenlig hantering. Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen som svar på remissen.

Hbtqi är ett samlingsbegrepp som omfattar homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera personer och intersexpersoner. Gruppen förenas av att bryta mot samhälleliga normer kring kön, könsidentitet och sexuell läggning. I kommunfullmäktiges budget för 2025 framgår att arbetet med hbtqi-personers rättigheter är en central del av stadens strategi för att säkerställa de mänskliga rättigheterna. Arbetet ska förstärkas med särskilt fokus på bemötande, mötesplatser för barn och unga, aktiviteter för äldre samt ökad delaktighet i samhället.

Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter och möjligheter 2030 är en av sex handlingsplaner som kopplas till Stockholms stads program för mänskliga rättigheter (MR-programmet). Syftet är att stärka stadens arbete med att tillgodose hbtqi-personers rättigheter samt att integrera dessa perspektiv i stadens styrning och verksamhetsutveckling. Handlingsplanen gäller till och med år 2030 och omfattar samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Det övergripande målet är att säkerställa att alla stockholmare har lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika.

Trots stora framsteg de senaste årtiondena visar forskning och myndighetsrapporter att hbtqi-personer, särskilt transpersoner och bisexuella, fortfarande har sämre livsvillkor och hälsa än befolkningen i stort. Hbtqi-personer med utländsk bakgrund, annan hudfärg eller funktionsnedsättning möter dessutom en särskild utsatthet.

Handlingsplanen utgår från MR-programmets tre fokusområden Kunskap och information, Välfärd och service samt Delaktighet och inflytande där mål har formulerats som effektmål och resultatmål. Dessa syftar till att skapa tydlig styrning av arbetet men också ge verksamheterna flexibilitet att utforma egna aktiviteter utifrån sina förutsättningar.

Förvaltningen är positiv till handlingsplanen och bedömer att den är ett viktigt styrdokument som stärker, utvecklar och samordnar stadens arbete med hbtqi-personers rättigheter. Planen har tydlig koppling till verksamhetsområdesmål 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt, samt till förvaltningens pågående arbete med mänskliga rättigheter och kvalitetsutveckling.

Förvaltningen ser att genomförandet av handlingsplanerna inom MR-programmet kan öka kunskapen om inkluderande och normkritiska arbetssätt, vilket bidrar till bättre bemötande och ökad delaktighet för invånare. Förvaltningen konstaterar dock att handlingsplanen saknar ett arbetsgivarperspektiv, vilket riskerar att försvaga helheten i stadens arbete. Staden har som arbetsgivare en viktig roll i att förebygga diskriminering och främja en inkluderande arbetsmiljö genom policyer, utbildning och språkbruk som stärker tryggheten för hbtqipersoner.

Handlingsplanen bedöms vidare bidra positivt till stadens jämställdhets- och barnrättsarbete. Den tydliggör att diskriminering inte är acceptabel och stärker stadens arbete med lika rättigheter enligt både mänskliga rättigheter och barnkonventionen. Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen som svar på remissen.

I kommunfullmäktiges budget för 2025 framgår att stadens arbete med att säkerställa de mänskliga rättigheterna, inklusive de nationella minoriteternas rättigheter, ska intensifieras. Särskilt betonas behovet av att stärka arbetet med romsk inkludering genom ökad kunskap och praktisk handling, i nära dialog med representanter för minoritetsgrupperna.

Handlingsplan för romsk inkludering 2030 syftar till att stärka stadens arbete för romsk inkludering och säkerställa romers lika tillgång till de mänskliga rättigheterna. Handlingsplanen gäller till och med år 2030 och riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Det övergripande målet är att staden ska säkerställa romers fulla tillgång till sina rättigheter genom att motverka antiziganism och främja romsk inkludering. Fokus ligger på att motverka diskriminering och på att förbättra situationen för de romer som befinner sig i socialt och ekonomiskt utanförskap.

Handlingsplanen är kopplad till Stockholms stads program för mänskliga rättigheter (MR-programmet) och utgår från dess tre fokusområden:
• Kunskap och information,
• Välfärd och service
• Delaktighet och inflytande.

För varje område har mål formulerats och delats in i effektmål och resultatmål. Effektmålen beskriver de långsiktiga förändringar som eftersträvas, medan resultatmålen anger de konkreta förändringar som ska genomföras i stadens verksamheter. Målen ger både tydlig styrning och flexibilitet för nämnder och bolagsstyrelser att inom sina verksamhetsområden utarbeta aktiviteter för att uppnå dem.

Vissa mål är särskilt riktade till specifika nämnder eller bolagsstyrelser, medan andra kräver bred samverkan mellan flera aktörer. Uppföljning ska ske inom ramen för stadens ordinarie processer, där resultat och utmaningar redovisas. Under framtagandet av handlingsplanen har synpunkter inhämtats från kommunstyrelsens referensgrupp för romsk inkludering.

Förvaltningen ställer sig positiv till den föreslagna handlingsplanen och bedömer att den utgör ett viktigt styrdokument för att stärka, utveckla och samordna stadens arbete för romsk inkludering. Planen bedöms ligga i linje med verksamhetsområdesmål 3.7: Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt, samt med förvaltningens arbete för mänskliga rättigheter och kvalitetsutveckling.

Förvaltningen framhåller att genomförandet av handlingsplanerna inom MR-programmet kan stärka verksamheternas kunskaper om inkluderande och normkritiska arbetssätt. Detta bidrar till ett gott bemötande och ökad delaktighet för stadens invånare. Samtidigt konstateras att handlingsplanen saknar ett tydligt arbetsgivarperspektiv. Staden har som arbetsgivare en central roll i att förebygga diskriminering och skapa inkluderande arbetsmiljöer. Om detta perspektiv inte ska ingå i handlingsplanen bör avgränsningen motiveras och ansvarsfördelningen tydliggöras.

Förvaltningen bedömer att handlingsplanen bidrar till att uppfylla barnkonventionen, särskilt genom att stärka barns rätt till skydd, delaktighet och likabehandling. Ett ökat förtroende mellan romska familjer och offentliga institutioner, särskilt socialtjänsten, bedöms ha stor betydelse för barns trygghet och utveckling.

Vidare bedöms handlingsplanen omfatta både kvinnor och män och därmed bidra till stadens jämställdhetsarbete. Åtgärder för romsk inkludering utgör en central del av stadens arbete med mänskliga rättigheter och demokrati. Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen som svar på remissen.

Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 har som syfte att stärka och samordna stadens arbete med att säkerställa dessa gruppers rättigheter. Planen gäller till och med år 2030 och omfattar samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Det övergripande målet är att staden ska garantera att de nationella minoriteterna och urfolket samerna fullt ut kan tillgodogöra sig sina rättigheter.

Handlingsplanen är kopplad till Stockholms stads program för mänskliga rättigheter och bygger på tre fokusområden: Kunskap, Välfärd och service samt Delaktighet och inflytande. För varje område har mål formulerats som delas in i effektmål och resultatmål. Effektmålen beskriver långsiktiga förändringar, medan resultatmålen anger de konkreta förbättringar som ska genomföras i verksamheterna. Målen syftar till att ge en tydlig styrning av arbetet samtidigt som de lämnar utrymme för nämnder och bolagsstyrelser att själva utforma aktiviteter inom sina verksamhetsområden.

Uppföljning ska ske inom ramen för stadens ordinarie styr- och ledningsprocesser. Nämnder och bolagsstyrelser ska redovisa resultat och utmaningar i arbetet, medan stadsledningskontoret vartannat år ska bedöma stadens arbete med mänskliga rättigheter och sammanställa en rapport till kommunfullmäktige. Under framtagandet av handlingsplanen har synpunkter inhämtats från Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter, samt konsultation genomförts med företrädare för det samiska folket. Handlingsplanen ersätter tidigare riktlinjer från 2018.

Förvaltningen tillstyrker handlingsplanen och bedömer att den utgör ett viktigt styrdokument för att stärka, utveckla och samordna arbetet inom staden. Planen anses ligga i linje med verksamhetsområdesmål 3.7 – Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt – samt med stadens arbete för mänskliga rättigheter och kvalitetsutveckling.

Förvaltningen bedömer att implementeringen av MR-programmets handlingsplaner kan öka kunskapen om inkluderande och normkritiska arbetssätt, vilket i sin tur stärker invånarnas delaktighet och upplevelse av likabehandling. Förvaltningen konstaterar dock att handlingsplanen saknar ett tydligt arbetsgivarperspektiv, vilket riskerar att försvaga stadens helhetsgrepp om arbetet för de nationella minoriteterna. Om perspektivet inte inkluderas bör detta motiveras och redovisas hur frågorna hanteras i andra delar av organisationen.

Vidare bedöms planen bidra till stadens arbete med barnkonventionen genom att stärka barns rätt till inflytande och skydd, men behovet av särskilda former för delaktighet för barn och unga inom minoriteterna lyfts fram. Även jämställdhetsaspekten beaktas, och handlingsplanen bedöms gynna både kvinnor och män. Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen som svar på remissen.

Årsprognosen 2025 visar på en positiv budgetavvikelse för året med 37,0 mnkr. Den positiva prognosen består i en positiv prognos inom äldreomsorgen med 34,0 mnkr.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har genomfört en tillsyn av samtliga kommuners rättssäkerhet i myndighetsutövningen för barn och unga. Tillsynen har genomförts genom att förvaltningen besvarat en enkät. Utifrån svaren har IVO bedömt att vissa brister finns i verksamheten som stadsdelsnämnden begärs yttra sig över. Utifrån att IVO avslagit begäran om anstånd att inkomma med yttrande så har förvaltningen skickat in ett kontorsyttrande som svar som nu stadsdelsnämnden tar del av.

Det här ärendet redovisar inkomna lex Sarah-rapporter från verksamheter i kommunal och enskild regi samt beslut tagna enligt lex Sarah.

Rapporteringen avser perioden 2025-09-05 – 2025-10-15.

Inkomna rapporter Under perioden har nio lex Sarah-rapporter inkommit från verksamheter i kommunal regi. Sju av dem avser avdelning socialtjänst och fritid och två avser äldreomsorg

Liberalerna och Moderaterna har lämnat en skrivelse med rubriken "Skrivelse för en åldervänlig stad". Skrivelsen lyder:

"Det är viktigt att äldre stockholmare ges möjlighet att delta i samhällslivet, vara delaktiga i beslut som påverkar deras liv och få tillgång till den service och omsorg de behöver.

Därför är det bra att en ny handlingsplan för en åldersvänlig stad nu tas fram. Men fler av socialtjänstens målgrupper borde lyftas in tydligare i planen. Särskilt äldre i utsatta livssituationer riskerar annars att hamna utanför. Det gäller exempelvis äldre med låg inkomst, ensamhet eller psykisk ohälsa, liksom äldre som lever i hemlöshet eller otrygga boendeförhållanden.

Behovet av bostäder för äldre är stort och växer snabbt, samtidigt som många nyproducerade bostäder för seniorer är för dyra. Vi vill särskilt lyfta servicehusen, som under den här mandatperioden har prioriterats ned. Servicehusen fyller en viktig funktion som en trygg, social och självständig boendeform. Liberalerna har länge drivit att personer över 85 år ska ha rätt att flytta till ett servicehus utan biståndsbeslut, och ser det som centralt att den här boendeformen bevaras och utvecklas.

Vi vill också understryka vikten av att handlingsplanen inte enbart fokuserar på den fysiska miljön, utan också på det sociala sammanhanget. En åldersvänlig stad handlar inte bara om tillgänglighet och anpassning – det handlar om gemenskap, aktivitet och möjligheten att fortsätta bidra. Här spelar civilsamhället, kultur- och idrottsverksamheter en avgörande roll.

Sammanfattningsvis ser vi handlingsplanen som ett viktigt steg, men vill att staden i det fortsatta arbetet tydligare inkluderar de äldre som står längst ifrån delaktighet och trygghet. En åldersvänlig stad måste vara det för alla äldre, inte bara de som redan har det bra.

-Vilka synpunkter har förvaltningen på förslaget till en ny handlingsplan för en åldersvänlig stad?
- På vilket sätt arbetar förvaltningen med de här frågorna idag?"

Liberalerna och Centerpartiet har lämnat en skrivelse med rubriken "Uppföljning riskanalys parkdrift i egen regi". Skrivelsen lyder:

"Vi skulle vilja be förvaltningen återrapportera hur man har hanterat de risker som lyfts i det riskanalysdokument som togs fram inför beslutet om parkdrift i egen regi 12/12 2024. Riskanalysdokumentet bifogas som bilaga.

Varje risk har ett förslag på lösning i dokumentet, vi vill veta hur har förvaltningen de facto löst ut de olika riskerna eller planerar att lösa ut dem."

Sverigedemokraterna har lämnat en skrivelse med rubriken "Utköp av personal för olämpligt beteende". Skrivelsen lyder:

"Det rapporteras regelbundet om hur personal inom skola och omsorg, som betett sig olämpligt eller till och med brottsligt, köps ut av kommuner i stället för att lagföras. På kort sikt kan detta uppfattas som en praktisk lösning, särskilt i situationer där bevisläget är oklart eller där en redan hårt belastad chef saknar tid och resurser att driva en uppsägningsprocess.

Utköp används ofta när en arbetsgivare vill avsluta en anställning utan att det finns tillräckliga grunder för uppsägning, eller när man vill undvika en långdragen och konfliktfylld process. Kommuner betalar årligen ut stora summor i avgångsvederlag för att avsluta anställningar på detta sätt, trots att det saknas lagstiftning som reglerar utköpsavtal.

I många fall sker utköp även när den anställde har agerat olämpligt – till exempel efter varningar, anklagelser om brott eller andra förseelser i stället för att arbetsgivaren vidtar de rättsliga åtgärder som borde följa. Exempel på sådant beteende kan vara sexuella ofredanden, våldtäkter eller stölder.

Trots allvaret i dessa handlingar har flera personer som köpts ut efter liknande händelser senare fått nya anställningar, ofta inom samma yrkesområden. Den här kortsiktiga hanteringen leder till att personer som visat sig olämpliga för arbete med barn eller äldre kan fortsätta begå övertramp och i värsta fall nya brott.

För att skydda både barn, elever och vårdtagare måste därför allt göras för att sådana personer lagförs och hindras från att fortsätta arbeta i verksamheter där de kan skada andra. Det är oacceptabelt att kommuner gång på gång löser problemet genom ekonomiska uppgörelser, när resultatet blir att nya arbetsplatser och nya människor utsätts för risk och brottslighet.

Mot bakgrund av detta vill vi därför fråga följande:

1. Hur arbetar stadsdelsförvaltningen för att säkerställa att utköp inte används som en lösning vid olämpligt eller brottsligt beteende hos personal inom skola, förskola och omsorg?

2. Vilka rutiner finns för att anmälan och eventuell polisutredning ska genomföras när misstanke om brott eller allvarlig misskötsel uppstår?

3. Hur säkerställer förvaltningen att personer som ändå köpts ut på grund av olämpligt beteende inte återanställs inom samma eller angränsande verksamheter, vare sig inom stadsdelen eller i andra delar av staden?

4. Vilket stöd och vilken vägledning erbjuds chefer när de ställs inför svåra personalärenden av denna typ, särskilt vid misstanke om brott, bristande bevis eller konflikträdsla i organisationen?

5. Finns det särskilda riktlinjer, utbildningar eller samverkansrutiner med stadens HR-avdelning eller juridiska enhet för att stärka chefernas kompetens i att hantera ärenden där utköp övervägs?

6. Hur följer stadsdelsförvaltningen upp och utvärderar de fall där utköp har genomförts, för att säkerställa att rutinerna är rättssäkra och att barn, elever och vårdtagare inte riskerar att utsättas för olämplig personal på nytt?"