Hoppa över navigering
  1.   1

    Godkännande av dagordning och tid för justering

  2.   15

    Svar på remiss - Funktionsprogram för förskolelokaler

  3.   20

    Redovisning av ej verkställda beslut inom avdelning äldreomsorg

  4.   23

    Protokoll förvaltningsgruppen 2026

  5.   27

    Nämndens och förvaltningens frågor

  6.   28

    Sociala delegationens protokoll 2026

  7.   29

    Begäran om yttrande från Skolinspektionen

  8.   30

    Överflyttning av vårdnad till särskilt förordnad vårdnadshavare enligt 6 kap 8 § föräldrabalken (FB)

  1. § 1

    Godkännande av dagordning och tid för justering

  2. Förvaltningens Stadsmiljöenhet inom avdelning Ekonomi, lokal och stadsmiljö reviderar årligen parkförsörjningsplanen för Bromma. Reviderad plan anmäls årligen till nämnd. Målet med planen är att tydliggöra och sammanställa Brommas framtida behov av investeringar och reinvesteringar på parkmark och i naturreservaten.

    Parkförsörjningsplanen utgör förvaltningens underlag för investeringar och reinvesteringar under 2026 samt en preliminär budgetering för 2027 till 2030. Nämnden föreslås godkänna planerade investeringsprojekt utifrån tilldelad budget för innevarande år samt att besluta om en inriktning för de kommande fyra åren.

    Parkförsörjningsplanen är nu reviderad och avser perioden 2026 till 2030 och den totala kostnaden för investeringar och reinvesteringar uppskattas uppgå till cirka 110 mnkr.

    Bilagor

  3. Stadsdelsförvaltningarna i region Västerort (Bromma, HässelbyVällingby och Järva) har i samarbete tagit fram en boendeplan för bostäder med särskild service samt stödboende för personer med funktionsnedsättning för perioden 2026-2035. Regionens boendeplan bildar, tillsammans med övriga regioners boendeplaner, underlag till den stadsövergripande boendeplanen som tas fram av socialförvaltningen.

    Boendeplanen omfattar bland annat redovisning av befintliga boenden och prognos av behovet av nya bostäder till år 2035.

    Bilagor

  4. Bromma stadsdelsförvaltning avropar i dagsläget lokalvård motsvarande cirka 21 heltidstjänster. I samband med verksamhetsplan för 2025 och 2026 fick Bromma stadsdelsförvaltning i uppdrag att utreda möjligheten att övergå till lokalvård i egen regi.

    Under de senaste åren har förvaltningens verksamheter upplevt brister i städkvaliteten. Vilket också bekräftas av den genomförda avtalsuppföljningen. Utifrån en samlad bedömning anser stadsdelsförvaltningen att det kan vara fördelaktigt för verksamheterna att ur ett kvalitetsperspektiv överta daglig lokalvård i egen regi efter att nuvarande avtal löper ut. Förvaltningen föreslår att lokalvård inom förvaltningens verksamheter där så är möjligt, succesivt övergår till lokalvård i egen regi från och med juli 2026.

    Bilagor

  5. Förvaltningen föreslår ytterligare förändringar inom ekonomi, upphandling lokaler och statsbidrag för förbättrad synkronisering med serviceförvaltningen. Vidare föreslås en ny delegation inom personal gällande arbetsmiljöuppgifter i enskilt hem och ändringar gällande godkännande av jourhem i individ- och familjeomsorgens enhet barn- och unga.

    Bilagor

  6. Ett medborgarförslag har inkommit till Bromma stadsdelsnämnd med önskemål om att mer saker görs för att minska antalet unga som dricker. Förvaltningen känner till problematiken med ungas alkoholkonsumtion och redogör för det förebyggande arbete som bedrivs gällande ungas alkoholvanor. Förvaltningen redogör även för en mängd olika aktiviteter som erbjuds för att skapa meningsfulla aktiviteter för unga, som är en del av det förebyggande arbetet.

    Bilagor

  7. Ett medborgarförslag har inkommit till Bromma stadsdelsnämnd med önskemål om att Brommaplan görs tryggare och mer hållbart. I medborgarförslaget önskas att staden förbättrar städning och belysning samt ökar närvaron av vuxna/trygghetsvärdar.

    Stadsdelsförvaltningen har sedan 2022 bedrivit olika typer av samverkansinsatser i Brommaplan. Åtgärder som genomförts i Brommaplan är bl.a. extra städning, trygghetsvandringar, belysningsåtgärder och platsaktivering i form av Sommar i Bromma. Eftersom Brommaplan är under utredning för ombyggnad kan staden inte göra allt för kostsamma investeringar. Inom ramen för stadsdelsförvaltningens rådighet finns fältassistenter vid Brommaplan. Även mobila ordningsvakter, trygghetsvärdar och områdespoliser finns på platsen.

    Bilagor

  8. Ett medborgarförslag har inkommit till Bromma stadsdelsnämnd med önskemål om fler soptunnor vid Kyrksjön. Förslagsställarna har genomfört en fältstudie där de undersökt antalet soptunnor runt om Kyrksjön, då de tycker att det finns för få i området. Ett annat förslag som skulle kunna förbättra situationen är tydligare skyltning som visar när nästa soptunna kommer och var de finns. På det sättet tror förslagsställarna att nedskräpningen kan minska.

    Förvaltningen har tagit del av den fältstudie som förslagsställarna genomfört och kommer att se över möjligheten att sätta ut fler alternativt ändra placeringen på några av de befintliga soptunnorna. På grund av att området är ett naturreservat med höga naturvärden anser förvaltningen att det snarare krävs ett arbete med förändrat beteende än alltför många nya soptunnor, frekventare tömning eller skyltar. Förvaltningen vill uppmuntra allmänheten att använda stadens applikation Tyck till för att göra felanmälningar till staden om exempelvis överfulla soptunnor. Staden samarbetar också med Håll Sverige Rent (en ideell obunden stiftelse som arbetar för att minska nedskräpningen i Sverige) i två nationella kampanjer per år för att minska nedskräpningen.

    Bilagor

  9. Ett medborgarförslag har inkommit till Bromma stadsdelsnämnd med önskemål om att tillskapa fler sittplatser på Solviksbadet. I medborgarförslaget föreslås att öppna paviljongerna igen, montera en enkel träbänk mot väggen och under taket samt placera ut fler parkbänkar.

    Förvaltningen instämmer i att Solviksbadet är en plats med bra förutsättningarna för att ge Brommabor möjlighet att njuta av solen. Förvaltningen arbetar för att öka de rekreativa värdena i stadsdelsområdets parker och naturområden och anser att förslaget är i linje med det uppdraget.

    Byggnader ägs inte av stadsdelsförvaltningen utan av fastighetskontoret vars uppdrag är i första hand att förvalta och utveckla lokaler för stadens egna behov. Därför har förvaltningen varit i dialog med fastighetskontoret för att undersöka om ett samarbete kan vara aktuellt i syfte att tillskapa fler sittplatser i området. Frågor om bygglov och finansiering behöver klargöras men ambitionen är att tillmötesgå medborgarförslaget.

    Bilagor

  10. Ett medborgarförslag har inkommit till Bromma stadsdelsnämnd med önskemål om att bygga parkeringsplatser samt ett nytt övergångsställe vid Norra Ängby skola.

    Inom Stockholms stad är det trafiknämnden som är ansvarig för gator och parkeringar, stadsdelsnämnden ansvarar för parkmark. Förvaltningen har samrått med trafikkontoret i frågan och lämnar svar på de frågor som lyfts i medborgarförslaget. Sammanfattningsvis bedömer trafikkontoret att det finns tillräckligt med parkering samt platser för på-och avstigning för att möta behovet vid skolan. Trafikkontoret anlägger aldrig nya parkeringsytor vid skolor, men kan ibland reglera om befintlig gatuparkering för att bättre möte behoven på platsen. Det anser dock inte trafikkontoret att det finns behov av på denna plats.

    Den aktuella platsen som förslagsställaren önskar omvandlas till parkeringsplatser är idag parkmark. Att bygga en parkeringsyta på ängen skulle påverka den biologiska mångfalden negativt samt innebära en försämrad motståndskraft vid skyfall och värme. Mot denna bakgrund anser stadsdelsförvaltningen att den aktuella platsen inte är lämplig för anläggning av parkeringsplatser.

    Bilagor

  11. Ett medborgarförslag har inkommit till Bromma stadsdelsnämnd med önskemål om förbättring av skogsstigen från Sedumbacken till skolan Nya Elementar. Enligt förslagsställarna skulle man kunna lösa det genom att till exempel lägga grus eller bark på stigen alternativt fixa en träspång med galler för att minska halkrisken.

    Den skogsstig som förslagsställarna vill att förvaltningen förbättrar genom att lägga på grus eller bark alternativt fixar en träspång är inte ett officiellt stråk enligt kartan nedan utan just en upptrampad skogsstig. Då naturmarken är kuperad finns inte förutsättningar för att anlägga ett tillgängligt stråk. Av denna anledning samt då åtgärder nyligen har genomförts för att göra skolvägen tryggare avser inte förvaltningen att utföra förbättringar av skogsstigen.

    Bilagor

  12. I en motion till kommunfullmäktige framför Moderaterna, genom Johan Paccamonti, att Myrberget är ett grönområde i Alvik med såväl höga natur- och rekreationsvärden. Denna grönska är enligt motionen hotad på grund av det planarbete som pågår avseende byggnation utmed Tranebergsvägen. Enligt motionen behöver Myrberget skyddas och planarbetet avbrytas. Det bör även ses över hur grönområdet kan ges ett starkare skydd för att undvika att nya hot mot Myrberget uppstår i framtiden.

    Det aktuella detaljplaneförslaget för del av fastigheten Alvik 1:1 m.fl. vid Tranebergsvägen var på samråd under hösten 2025. Stadsdelsnämnden yttrande sig då i egenskap av remissinstans, i ett ärende med diarienummer BRO 2025/447. Park- och naturområdet där Myrberget ingår finns utpekat i parkplan för Bromma där målet är att bevara naturvärden och funktion som grönskande barriär mellan områden. Förvaltningen anser att det mest fördelaktiga för såväl natur och miljö är om byggnation kan ske på hårdgjorda ytor i första hand. Det ligger dock inte inom stadsdelsförvaltningens uppdrag att avgöra vilka områden som bör bebyggas eller inte. Att skydda grönområdet på Myrberget genom att inrätta exempelvis ett naturreservat eller biotopskyddsområde är det kommunfullmäktige som beslutar om med stöd av 7 kap. 4 § miljöbalken.

    Bilagor

  13. Stadsdelsnämnden har ombetts yttra sig över en remiss från kommunstyrelsen. Ärendet som remitterats gäller ny digital karta till Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Stockholms kommun samt ändring i 22 § avseende förorening från hund. Den nya digitala kartbilagan syftar till att åstadkomma en enhetlig utformning och därmed göra de lokala ordningsföreskrifterna tydligare samt mer överskådliga och tillgängliga – för stockholmarna, stadens verksamheter och andra myndigheter. Ändringen som föreslås av 22 § går ut på att förorening efter hund ska plockas upp även i ytterstaden.

    Stadsdelsförvaltningen ser positivt på de föreslagna ändringarna. I november förra året svarade stadsdelsnämnden på en remiss från kommunstyrelsen gällande att införa en ny paragraf i de allmänna lokala ordningsföreskrifterna om att lustgas inte får brukas som berusningsmedel på offentlig plats (dnr BRO 2025/469). Förvaltningen anser att även dessa platser bör inkorporeras i den digitala kartbilagan.

    Bilagor

  14. Stadsdelsnämnden har fått i uppdrag av kommunstyrelsen att besvara remissen avseende handlingsplan för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad. Förvaltningen ställer sig överlag positivt till handlingsplanen då den skapar en riktning i barnrättsarbetet och nämner viktiga verksamheter och exempel i hur verksamheter kan utveckla barnrättsarbetet. Samtidigt ser förvaltningen ett behov av ett övergripande stöd i barnrättsarbetet och implementeringen av handlingsplanen för att säkerställa att barns rättigheter tillgodoses på samma sätt.

    Bilagor

  15. Stadsdelsnämnden har fått i uppdrag av kommunstyrelsen att besvara remissen avseende funktionsprogram för förskolelokaler. Förvaltningen ställer sig positiv till förslag om ett funktionsprogram för förskolelokaler.

    Bilagor

  16. Näringsidkare med serveringsstället Ängby Slott ansöker för Ängsgläntas Gårdsbutik AB om stadigvarande serveringstillstånd till allmänheten, i restaurang, måndag-söndag kl. 11:00-01:00 och om stadigvarande serveringstillstånd till allmänhet, i uteservering, måndag-söndag 11.00-01.00. De ansökta alkoholdryckerna är vin, starköl, spritdrycker, andra jästa alkoholdrycker och alkoholdrycksliknande preparat. Ängby Slott är beläget på Stora Ängby allé 32-34 i Bromma. Stadsdelsförvaltningen finner inte att serveringstillstånd enligt ansökan skulle medföra någon nackdel utifrån en social bedömning och föreslår därför stadsdelsnämnden att tillstyrka ansökan.

    Bilagor

  17. Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Den ska beskriva hur verksamhetens patientsäkerhetsarbete har bedrivits under året, vilka resultat som uppnåtts, vilka åtgärder som vidtagits samt övergripande mål och strategier inför kommande år.

    Patientsäkerhetsberättelsen ska finnas tillgänglig från den 1 mars varje år för den som önskar ta del av den. Patientsäkerhetsberättelser för 2025 har upprättats för Bromma stadsdelsförvaltnings samtliga vård- och omsorgsboenden i egen regi.

    Bilagor

  18. Årsprognosen 2026 visar på en positiv budgetavvikelse för året med 9,9 mnkr. Den positiva prognosen består av den centralt avsatta bufferten

    Bilagor

  19. Förvaltningen redovisar varje kvartal beslut som inte verkställts inom tre månader till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Socialförvaltningen sammanställer statistik i staden om ej verkställda beslut och detta ärende blir ett underlag för deras sammanställning.

    Bilagor

  20. § 20

    Redovisning av ej verkställda beslut inom avdelning äldreomsorg

  21. Från Liberalerna har en skrivelse med rubriken "Fråga om stadsdelens ekonomi från Liberalerna" inkommit. Skrivelsen lyder:

    "Vi har tidigare bett om att få en mer uppdelad bild av hur ekonomin utvecklar sig i stadsdelen. Svaret har varit att den mall som används är staden-gemensam. Som syns nedan i denna månads sammanfattning är posten Individ och familjeomsorg (190,3 mkr) uppdelad i sina huvudsakliga beståndsdelar: Socialpsykiatri, Vuxna, Barn & Ungdom och Flyktingmottagande. Individ och familjeomsorg utgör ungefär 9% av stadsdelens budget (190,3 / 2 066).

    Men budgetens tre största poster Äldreomsorg (ca 41%), Förskola (ca 21%) och Omsorg av funktionsnedsatta (ca 17%) saknar motsvarande uppdelning. Tillsammans utgör dessa tre områden nästan 80% av budgeten. Det går inte enkelt att få en överblick på hur de delarna utvecklar sig. Det gör stadsdelsnämndens arbete mycket svårare.

    Därför vore det bra att hitta en lösning på hur nämnden på ett enkelt sätt skulle kunna få en överblick på hur dessa tre jätteposter i budgeten utvecklar sig. Vi ber därför förvaltningen att ta fram ett förslag på hur frågan kan lösas. Låt oss lämna två olika förslag som input.

    Det första förslaget, som också är vårt första val, är att låta de skriftliga kommentarerna inledas med en sammanhållen översiktlig ekonomisk uppdelning av de huvudsakliga underenheterna per område. Vi har noterat att andra stadsdelar använder kommentarsfältet på ett annat sätt.

    Det andra förslaget är att motsvarande siffror sammanställs och presenteras löpande i nyckeltalsbilagan."


    Från Centerpartiet har en skrivelse med rubriken "Skrivelse från Centerpartiet om att ansluta fritidsbibliotek till Fritidsbanken" inkommit. Skrivelsen lyder:

    "I oktober 2024 öppnade Fritidsbanken en verksamhet i Skärholmens stadsdelsnämnd. Det har blivit en tydlig framgång. Under det första året lånades över 50 000 fritids- och idrottsprylar ut. Bara under årets två första månader uppgick utlåningen till cirka 20 000 artiklar. Efterfrågan är med andra ord stor.

    Centerpartiet har sedan förra mandatperioden drivit att Stockholm bör ha en Fritidsbank i varje stadsdel. Vi menar att det är ett konkret och kostnadseffektivt sätt att stärka social hållbarhet, öka inkluderingen och samtidigt bidra till klimat- och resurseffektivitet.

    Alla familjer har inte ekonomiska möjligheter att köpa ny utrustning när barnen växer. Skridskor, skidor eller fotbollsskor kan behöva bytas varje säsong. Möjligheten att låna utrustning sänker trösklarna till idrott och friluftsliv.

    Men verksamheten är inte enbart till för hushåll med små marginaler. Många i vår stadsdel bor trångt och saknar förråd för en hel uppsättning skidor till familjen. Studenter kan till exempel ha sina friluftsprylar kvar i föräldrahemmet men vilja låna utrustning här för en aktivitet med vänner. Möjligheten att låna gör det också lättare att prova nya aktiviteter.

    Den här typen av verksamhet bidrar dessutom till cirkulär ekonomi. Utrustning som skänks in rustas upp, lagas och slipas vid behov. Det är varken ekonomiskt eller klimatmässigt rimligt att köpa nya produkter som används vid ett fåtal tillfällen. När människor kan låna först leder det också till mer genomtänkta köp.

    Bromma stadsdelsförvaltning planerar att driva ett fritidsbibliotek i möjligheternas hus i Mariehäll. Att utrustning kan lånas är i sig positivt. Samtidigt är det svårt att se varför staden valt att bygga upp egna fritidsbibliotek när ett väl fungerande nationellt koncept redan finns i form av Fritidsbanken. Att uppfinna egna lokala lösningar i stället för att ansluta sig till ett etablerat system riskerar att bli både ineffektivt och kortsiktigt. Centerpartiet menar därför att det finns starka skäl att pröva om verksamheten bör anslutas till Fritidsbanken eller kompletteras med en sådan verksamhet.

    Det finns tydliga fördelar med att vara del av Fritidsbanken jämfört med att driva en helt fristående verksamhet. Fritidsbanken är en nationell ideell organisation med färdigt lånesystem, gemensam webbplats, etablerade rutiner och utbildningsstöd. Lokala Fritidsbanker ingår i ett nationellt nätverk och kan även låna utrustning mellan orter, exempelvis om en skolklass behöver många par skridskor i samma storlek. Medlemsavgiften till den nationella organisationen är dessutom mycket begränsad.

    När stadsdelar i stället driver egna fritidsbibliotek riskerar staden att bygga upp parallella strukturer i stället för att använda ett fungerande nationellt system med en stor lånebank.

    Mot bakgrund av ovanstående vill Centerpartiet ställa följande frågor:

    1. Har förvaltningen utrett möjligheten att ansluta stadsdelens planerade fritidsbibliotek till Fritidsbanken?
    2. Om inte, vilka skäl finns till att verksamheten planeras att drivas fristående från det nationella konceptet?
    3. Har förvaltningen haft dialog med Skärholmens stadsdelsförvaltning om erfarenheter, kostnader och effekter av deras Fritidsbank?
    4. Har förvaltningen haft kontakt med Fritidsbanken Sverige om vad som krävs för att ansluta verksamheten till nätverket?
    5. Vilka skillnader i kostnad, administration och kvalitet ser förvaltningen mellan att driva ett eget fritidsbibliotek och att vara del av Fritidsbanken?"
Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.