Möte 2026-10-22

Förvaltningen föreslår förändringar inom kapitel 6 – individ- och familjeomsorg och kapitel 9 – ekonomiskt bistånd med anledning av lagändringar i Mottagandelagen som trädde ikraft den 1 oktober.

Vidare förslås mindre justeringar i kapitel 2 – ekonomi, upphandling, lokaler och stadsbidrag.

Den 10 november 2023 beslutade Miljö- och hälsoskyddsnämnden om ett föreläggande avseende Bromma stadsdelsnämnd om att utreda tänkbara orsaker till höga bakteriehalter vid Ängbybadet östra. Stadsdelsnämnden svarade på föreläggandet i ett tjänsteutlåtande till nämnden den 12 december 2024 samt den 18 december 2025. Miljöförvaltningen svarade i januari 2026 på den redovisning av åtgärder nämnden fattade beslut om 18 december 2025. Miljöförvaltningen såg positivt på stadsdelsförvaltningens förslag att fortsätta arbeta enligt åtgärdsplanen samt att genomföra DNA-spårning under badsäsongen 2026. Badplatsen har efter 2025 års säsong fortsatt en dålig klassificering, vilken även kom att gälla
kommande badsäsong (2026). Utredningsärendet hos miljöförvaltningen har därför hållits öppet tills en förbättring av
badvattenkvaliteten kan konstateras. Miljöförvaltningen har önskat att Bromma stadsdelsnämnd efter badsäsongen 2026 återkommer med en kort utvärdering av säsongen. Utvärderingen kommer att utgöra del av underlag för en eventuell manuell omklassificering inför badsäsongen 2027.

Under säsongen har hundvallning, modifiering av landskapet för att minska öppna ytor, extra städning och kontroller samt skyltning med information genomförts. Därutöver har enheten miljöfarlig verksamhet och avfall på Miljöförvaltningen, utfört en tillsyn av enskilda närliggande avlopp för att bedöma om de kan vara en bidragande faktor till badvattenkvaliteten. Tillsynen visar att flera hus har avloppslösningar som inte lever upp till dagens krav, främst rörande avloppsvatten från bad-, disk och tvätt. Det kan konstateras att några hus har ledningar som går rakt ner i vattnet, för några råder det oklarheter kring var ledningarna går och några arrendatorer saknas det fortfarande uppgifter från. Förvaltningen konstaterar utifrån de badvattenprover som tagits under sommarsäsongen 2026 att det inte skett någon förbättring utan snarare en liten försämring.

Detta trots de iakttagelser som gjorts på plats, av såväl personal som städat stranden som ansvariga för hundvallning, om att det varit färre fåglar och fågelavföring vid badet under sommaren 2026. Förvaltningen inväntar resultatet från den DNA-analys som genomförts samt observationer från dykare. Om dessa hinner inkomma under oktober kommer ärendet att kompletteras med dessa. Förvaltningen avser att arbeta vidare med de åtgärder som bedöms relevanta även under nästkommande säsong om inte en omklassificering sker innan dess samt fortsätta dialogen med berörd enhet på Miljöförvaltningen om de enskilda närliggande avloppen

Under de senaste åren har provpunkten Johannelundsbadet visat avvikande badvattenprover med höga eller mycket höga
bakteriehalter. De avvikande provresultaten har framkommit fördelat under den större delen av sommaren. Vid klassificering efter säsong 2024 erhöll Johannelundsbadet (Minneberg) klassificeringen Dålig badvattenkvalitet via Havs- och vattenmyndigheten baserat på förhöjda bakteriehalter under de senaste fyra årens provtagning. En permanent Avrådan från bad har gällt på Johannelundsbadets provtagningspunkt under hela perioden sommaren 2025. Med anledning av den försämrade badvattenkvaliteten vid Johannelundsbadet (Minneberg) har Bromma stadsdelsnämnd delgivits ett föreläggande från miljö- och hälsoskyddsnämnden att utreda tänkbara orsaker till de höga bakteriehalterna samt ta fram en åtgärdsplan innehållande förslag på åtgärder för att minimera höga bakteriehalter.

Stadsdelsnämnden svarade på föreläggandet i ett tjänsteutlåtande till nämnden den 18 december 2025. Badplatsen har efter 2025 års säsong fortsatt en dålig klassificering, vilken även kom att gälla kommande badsäsong (2026). Det innebär att avrådan från bad har fortsatt gällt under hela badsäsongen 2026. Utredningsärendet hos miljöförvaltningen har därför hållits öppet tills en förbättring av badvattenkvaliteten kan konstateras. Miljöförvaltningen önskar att Bromma stadsdelsnämnd efter badsäsongen 2026 återkommer med en kort utvärdering av säsongen. Utvärderingen kommer att utgöra del av underlag för en eventuell manuell omklassificering inför badsäsongen 2027.

Under säsongen har hundvallning, modifiering av landskapet för att minska öppna ytor, extra städning och kontroller samt skyltning med information genomförts. Därutöver har DNA-spårning beställts för att kunna avgöra om det är bakterier från fågel, människa eller annat som orsakar dålig badvattenkvalitet. Resultat väntas under oktober. Förvaltningen har undersökt om fritidsbåtar kan ha en påverkan på badvattenkvaliteten vid Johannelundsbadet. Förvaltningen kan inte dra några slutsatser om fritidsbåtarnas eventuella påverkan på badvattenkvaliteten. Förvaltningen konstaterar utifrån de badvattenprover som tagits under sommarsäsongen 2026 att det skett en förbättring jämfört med föregående år. Detta styrks av de iakttagelser som gjorts på plats, av såväl personal som städat stranden som ansvariga för hundvallning,
om att det varit färre fåglar och mindre fågelavföring vid badet under sommaren 2026. Förvaltningen inväntar resultatet från den DNA-analys som genomförts samt observationer från dykare. Om dessa hinner inkomma under oktober kommer ärendet att kompletteras med dessa. Förvaltningen avser att arbeta vidare med de åtgärder som bedöms relevanta även under nästkommande säsong om inte en omklassificering sker innan dess.

Liberalerna har inkommit med en skrivelse där de noterar att förvaltningen har genomfört ett stort arbete med att förbättra
effektiviteten inom hemtjänsten i egen regi. I syfte att säkerställa inte enbart ekonomisk hållbarhet utan även en övergripande
hållbarhet för framtiden önskar Liberalerna få en bild av vilka erfarenheter och reaktioner som hittills har framkommit med
anledning av arbetet.

Liberalerna efterfrågar om förvaltningen har sett några positiva eller negativa reaktioner från brukare och anhöriga kopplade till förändringarna samt vilka reaktioner som har framkommit från berörd personal. Därutöver efterfrågas förvaltningens egna
erfarenheter av arbetet.

I en skrivelse till Bromma stadsdelsnämnd ställer Liberalerna följande frågor:

• Hur ofta inventeras Brommas olika spontanidrottsytor?
• Hur säkerställer ni att våra spontanidrottsytor underhålls på rätt sätt?
• Det finns idag en lekplatsplan för Bromma som hanterar utveckling och upprustning av lekplatser. Finns det något
liknande för våra spontanidrottsytor? Om inte finns det planer på att ta fram en?

Tillsyn av spontanidrottsytor sker veckovis och inventering sker vid funktionskontroll fyra gånger per år. Genom regelbunden tillsyn och funktionskontroll säkerställs att avvikelser eller behov av underhåll upptäcks. Beroende på omfattning görs en bedömning om eventuella åtgärder. I Parkförsörjningsplanen redovisas bedömt behov av investeringar och reinvesteringar. Nämnden godkänner planerade investeringsprojekt utifrån tilldelad budget för innevarande år samt beslutar om en inriktning för de kommande fyra åren. I arbetet med framtagande av denna plan görs en genomgång av identifierade investerings- och reinvesteringsbehov för parker och grönområden. Ytor för spontanaktivitet ingår i parkförsörjningsplanen och därmed anser förvaltningen inte att det behövs en separat plan för spontanidrottsytor.

Ett medborgarförslag har inkommit till Bromma stadsdelsnämnd med önskemål om att undersöka möjligheten att anlägga en mindre gemensam stadsodling i området kring Jenalunden i närheten av Blackebergs gymnasium.

Om en förening är intresserad av att starta en stadsodling på parkmark kan kontakt tas med stadsdelsförvaltningen som gör en bedömning om platsens lämplighet och därpå tecknar brukaravtal med berörd förening. Ett brukaravtal för odling är ett skriftligt avtal mellan en förening och stadsdelsförvaltningen för att få använda stadens parkmark till stadsodling. Stadsdelsförvaltningen ser positivt på stadsodling men behöver ett konkret förslag att ta ställning till. Därefter kan en bedömning om platsens lämplighet göras utifrån framkomlighet, drift och skötsel, trygghet med mera.

Ett medborgarförslag har inkommit till Bromma stadsdelsnämnd med önskemål om att där nämnden ansvarar för park- och grönytor, successivt omvandla lämpliga kortklippta gräsytor och rondeller till slåtteräng eller annan blomrik ängsvegetation.
Förvaltningen arbetar i enlighet med Stockholms stads budget samt stadsdelsnämndens verksamhetsplan där det framgår att
stadsdelsnämnden ska fortsätta öka andelen höggräs vid ytor som inte används för rekreation. Detta genom att i första hand anlägga ängsmark, i andra hand genom att minska antalet klipptillfällen i stor omfattning, i syfte att skapa sammanhängande ängsstråk, öka biologisk mångfald och minska driftkostnader för klippning. I Bromma stadsdelsnämndsområde sköts idag en femtedel av gräsytorna som slåtteräng och två femtedelar av gräsytorna som höggräs. Resterande ytor bedöms inte lämpliga utifrån trafiksäkerhetssynpunkt eller då de fungerar som ytor för rekreation.

Stadsdelsnämnden har fått i uppdrag av kommunstyrelsen att besvara remissen avseende riktlinjer om bedömningsgrunder för
barn i behov av särskilt stöd. Förvaltningen ställer sig överlag positivt till gemensamma riktlinjer för Stockholms stad då det främjar likvärdighet mellan de kommunala förskolorna i staden.

Handlingsplanen utgår från två huvudsakliga angreppssätt. Det ena innebär att befintliga klimatrelaterade risker identifieras och hanteras genom exempelvis fysiska åtgärder, anpassade rutiner och varningssystem. Det andra innebär att klimatanpassning integreras långsiktigt i fysisk planering, byggande och verksamhetsutveckling. För skyfall anges bland annat principer för riskbedömning, prioritering och ansvar, medan arbetet med värmeböljor och torka inriktas på att skydda människors hälsa och stärka stadens motståndskraft.

Förvaltningen ställer sig positiv till handlingsplanen och bedömer att den utgör ett viktigt styrdokument för stadens fortsatta
klimatanpassningsarbete. Samtidigt ser förvaltningen flera utmaningar i genomförandet. Att aktiviteterna ska prioriteras och
finansieras inom befintlig ram riskerar att innebära att nödvändiga investeringar och underhåll i exempelvis parker, lekplatser och andra anläggningar behöver prioriteras ned. Möjligheten att ansöka om särskilda klimatinvesteringsmedel har därför varit betydelsefull och har gjort det möjligt att samordna klimatåtgärder med ordinarie parkinvesteringar på ett kostnadseffektivt sätt.

Förvaltningen bedömer vidare att klimatåtgärder så långt som möjligt bör integreras i ordinarie investeringsprojekt. Det finns samtidigt behov av flexibilitet att omdisponera investeringsmedel mellan budgetår eftersom större projekt kan försenas av oförutsedda förhållanden under genomförandet.

Stadsdelsnämnderna medverkar i flertalet av handlingsplanens aktiviteter men har inte huvudansvar för någon av dem.
Förvaltningen efterfrågar därför tydligare former för ansvar, samordning och genomförande. Ett mer konkret lokalt
åtgärdsprogram bedöms också kunna underlätta prioriteringen av investerings- och driftmedel. Förvaltningen ser slutligen behov av möjlighet till budgetjustering

samt stadsövergripande kartunderlag över bland annat värmeöar och känsliga verksamheter, såsom förskolor och äldreboenden, för att underlätta identifiering och prioritering av lokala klimatanpassningsbehov.

Årsprognosen 2026 visar på en positiv budgetavvikelse för året med 53,3 mnkr. Den positiva prognosen består i huvudsak av förväntat överskott inom äldreomsorgen.

Förvaltningen redovisar varje kvartal beslut som inte verkställts inom tre månader till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
Socialförvaltningen sammanställer statistik i staden om ej verkställda beslut och detta ärende blir ett underlag för deras
sammanställning.

Från Liberalerna har det inkommit en skrivelse med rubriken "Skrivelse fler vuxna på kvällarna".

Skrivelsen lyder:

"Den senaste tidens oroligheter i Bromma, med bland annat bråk vid en spontan fotbollsmatch i Åkeshov och störningar riktade mot boende, aktualiserar behovet av fler närvarande vuxna i våra bostadsområden.

Det handlar inte bara om att hantera ordningsstörningar när de uppstår, utan framför allt om att förebygga dem. Vuxna som rör sig där ungdomar vistas kan skapa trygghet, bygga relationer och bidra till att konflikter inte eskalerar.

Här finns en möjlighet att bättre ta tillvara föreningslivets engagemang. Många idrottsföreningar har redan stora nätverk av föräldrar och andra vuxna som skulle kunna bidra genom organiserad nattvandring.

I Farsta har stadsdelsförvaltningen utvecklat ett samarbete där lokala föreningar får ekonomisk ersättning för nattvandring. Ersättningen går till föreningarnas verksamhet. Liknande modeller finns i andra kommuner, bland annat Täby och Vallentuna.

Det är en modell med dubbel nytta. Fler vuxna finns på plats där ungdomar vistas, samtidigt som föreningarna får ett ekonomiskt tillskott som kan stärka deras barn- och ungdomsverksamhet.

Vi menar att Bromma bör utveckla ett liknande samarbete, där föreningarnas insatser samordnas med stadsdelens fältassistenter, polis, befintliga nattvandrare och andra trygghetsaktörer. Syftet är inte att ersätta det professionella trygghetsarbetet, utan att komplettera det med fler engagerade vuxna och större lokal förankring.

Mot denna bakgrund vill vi fråga förvaltningen:

1. Hur arbetar förvaltningen idag med att organisera och stödja nattvandring och annan frivillig vuxennärvaro i Bromma?
2. Vilken dialog förs med det lokala föreningslivet om möjligheten att bidra till trygghetsarbetet?
3. Hur ser förvaltningen på möjligheten att införa ekonomisk ersättning till föreningar som organiserar nattvandring, enligt den modell som redan används i Farsta?
4. Kan förvaltningen återkomma med ett konkret förslag på hur ett sådant samarbete skulle kunna organiseras, samordnas med befintliga trygghetsinsatser och finansieras i Bromma?