Möte 2025-09-30

Serviceförvaltningen gör bedömningen att servicenämnden bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges tre inriktningsmål. I tertialrapport 2 redovisar förvaltningen eventuella avvikelser för verksamhet och ekonomi jämfört med verksamhetsplan och budget. 

Förvaltningen har under perioden påbörjat i huvudsak allt arbete enligt verksamhetsplan 2025. Ett fåtal av nämndens aktiviteter kommer prioriteras till kommande verksamhetsår. 

Kommunstyrelsen har remitterat näringslivspolicy samt etableringsstrategi för Stockholms stad för besvarande.

Servicenämnden deltog i det uppdrag som gavs i kommunfullmäktiges budget 2024 om att se över och revidera stadens näringslivspolicy samt att fram en etableringsstrategi som bilaga till näringslivspolicyn. Näringslivspolicyn syftar till att skapa en förståelse för vilka grundläggande förutsättningar som har betydelse för ett gott företagsklimat. Policyn är ett viktigt strategiskt styrdokument och ska bidra till att staden utvecklar organisation och arbetssätt samt till att vägleda kring prioritering av satsningar i stadens verksamheter så att dessa underlättar för företag att starta, verka och växa i Stockholm. Det övergripande och långsiktiga målet för stadens näringslivsarbete är att Stockholm ska vara en stad med hållbar tillväxt.

I näringslivspolicyn beskrivs övergripande strukturer som påverkar näringslivets förutsättningar genom sju ramvillkor för ett gott företagsklimat. Dessa ramvillkor påverkar näringslivet och är sådant som staden har rådighet över och som alla kan utvecklas i syfte att förbättra företagsklimatet. Syftet är att ramvillkoren ska integrera företagens och företagarnas behov i stadens näringslivsfrämjande arbete. Ramvillkoren är:

1. Effektiv myndighetsutövning och god företagsservice

2. Attraktiv stadsmiljö

3. Innovationsklimat som främjar hållbarhet

4. God infrastruktur, bra framkomlighet och internationell

5. Tillgänglighet

6. Tillgång till kompetens

7. God livskvalitet

8. Nationell och internationell konkurrenskraft

I policyn beskrivs varje ramvillkor och kompletteras med en målbild, åtgärder samt organisation och ansvar, där nämnder och bolagsstyrelser som har en särskilt viktig roll kopplat till respektive ramvillkor anges.

Som en bilaga till näringslivspolicyn har en etableringsstrategi tagits fram som ett kompletterande styrdokument för stadens etableringsfrämjande arbete. Etableringsstrategin fastställer prioriteringar som vägleder i arbetet med företagsetableringar, investeringar och omlokaliseringar. Strategin är även viktig för en strategisk och effektiv planering av stadens

markanvändning kopplad till näringslivets utveckling.

Näringslivspolicyn är ett internt styrdokument som beslutas av kommunfullmäktige och förvaltas av stadsledningskontoret. Utvecklingen av näringslivsarbetet ska konkretiseras i nämndernas och bolagsstyrelsernas verksamhetsplaner utifrån den riktning som näringslivspolicyn och etableringsstrategin pekar ut. Uppföljning görs i ordinarie styrning och uppföljning, utifrån vilken kommunstyrelsen sammanställer en årlig uppföljningsrapport över stadens samlade näringslivsfrämjande arbete.

Serviceförvaltningen anser att policyn uppfyller syftet och att indelningen med de olika ramvillkoren gör policyn tydlig och lättöverskådlig. Därtill är det positivt att policyn innefattar en ansvarsfördelning för det kommunala näringslivsuppdraget samt att respektive ramvillkor har en uttänkt organisation med förvaltningar som har ett särskilt ansvar för ramvillkoren. Serviceförvaltningen har två verksamhetsområden som särskilt bidrar till stadens näringslivsarbete; Kontaktcenter Stockholm och verksamhetsområdet upphandling och inköp. Förvaltningen ser potential i att utveckla gränssnittet för tjänsten företagsservice som tillhandahålls genom Kontaktcenter Stockholm i syfte att ytterligare förbättra stadens service till företag och till policyns målbild.

Serviceförvaltningen anser också att det är positivt att kommunstyrelsen och Stockholm Business Region håller ihop stadens näringslivsarbete och för implementeringen av näringslivspolicyn med tillhörande utbildningar. För serviceförvaltningens organisation är det särskilt verksamhetsområde Kontaktcenter Stockholm samt upphandling och inköp som bidrar till att nå näringslivspolicyns mål. Vidare tycker förvaltningen att det är positivt att uppföljningen inkorporeras i ordinarie styrning och uppföljning.

2018 infördes EU:s dataskyddsförordning, även kallad GDPR.
 

Förordningen syftar till att värna om skyddet för levande individers personliga integritet och rättigheter vid behandling av personuppgifter.
 

Servicenämnden är personuppgiftsansvarig vilket innebär att det är nämnden som bär huvudansvaret för att de personuppgifter som behandlas inom nämndens olika verksamheter hanteras korrekt och att dataskyddsförordningen efterlevs.
 

Dataskyddslagstiftningen innebär ett förtydligat och utökat ansvar och skyldigheter för personuppgiftsansvarig. Enligt förordningen behöver ett dataskyddsombud utses av den personuppgiftsansvarige. Dataskyddsombudets funktion kan beskrivas som en revisor, vars uppgift är att löpande granska att nämndens efterlevnad av dataskyddsförordningen.
 

Den personuppgiftsansvarige ska också säkerställa att dataskyddsombudet på ett korrekt sätt deltar i alla frågor som rör skyddet av personuppgifter och ska stödja dataskyddsombudet i utförandet av de uppgifter som krävs för att uppfylla de krav som framgår av förordningen.
 

Serviceförvaltningen föreslår att Nils Lundborg och Peter Sundström utnämns till servicenämndens dataskyddsombud. Förvaltningen föreslår också att beslutet anmäls till Integritetskyddsmyndigheten (IMY).

Kommunstyrelsen har remitterat handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter till stadens nämnder, bolag och flera föreningar och organisationer. Planen ska stärka arbetet och fungera som styrdokument för samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen tillhör staden MR-program och beskriver för varje fokusområde inriktning, mål och exempel på arbetssätt.

Serviceförvaltningen anser att det är positivt med handlingsplaner för att stödja implementeringen av MR-programmet. Gällande handlingsplanens mål två med delmål är servicenämnden tillsammans med andra nämnder särskilt ansvarig. Kontaktcenter Stockholm kan informera om verksamheter i staden som har äldreomsorg och förskola på nationella minoritetsspråk och/eller med en kulturell inriktning. Kontaktcenter har flertalet medarbetare med språkkompetens inom olika språk och språkkunskaper är i regel en merit vid rekrytering. I dagsläget saknas en samlad översikt av medarbetares kunskaper i de nationella minoritetsspråken, i enlighet med handlingsplanens mål. Kontaktcenter Stockholm uppmanar medarbetare att dela sina språkkunskaper på intranätet. Däremot kan inga särskilda register föras eftersom det skulle bryta mot Dataskyddsförordningen. Förvaltningen ser positivt på samverkan för att stärka arbetet med minoritetsspråken. Ett konkret förslag är att skapa en ”språkkompetens-pool” eller en liknande lösning som gör det möjligt att använda språkresurser brett i staden. Avgörande är dock att en sådan lösning bygger på samtycke och frivillighet samt att den utformas så att den inte strider mot förordningen.

Kommunstyrelsen har remitterat handlingsplanen för romsk inkludering till stadens nämnder, bolag och flera föreningar och organisationer. Planen ska stärka arbetet och fungera som styrdokument för samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen tillhör staden MR-program och beskriver för varje fokusområde inriktning, mål och exempel på arbetssätt.

Serviceförvaltningen anser att det är positivt med handlingsplaner för att stödja implementeringen av MR-programmet och anser att planen konkretiserar arbetet. Att handlingsplanen beskriver genomförande och ansvarsfördelning i staden samt för målen särskilt ansvariga nämnder anser förvaltningen stimulerar ett fokuserat arbete. Förvaltningen uppmärksammar att servicenämnden inte har ett särskilt utpekat ansvar för något av målen. Förvaltningen vill dock framhålla att flera av fokusområdenas mål är i linje med servicenämndens uppdrag. Förvaltningen instämmer i att anti-diskrimineringskrav i upphandlingar är ett viktigt verktyg. I upphandlingar i alla sammanhang sätts krav på att leverantörer ska följa aktuell antidiskrimineringslagstiftning samt värna om principen om alla människors lika värde och människors rätt att bli behandlade och få möjligheter på lika villkor. I upphandlingar av tjänster och byggentreprenader tillämpas den anti-diskrimineringsklausul som beslutats av kommunfullmäktige och därmed görs efterlevnaden av den aktuella lagstiftningen till en avtalsrättslig fråga med sanktionsmöjligheter.

Kommunstyrelsen har remitterat handlingsplanen handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter och möjligheter 2030 till stadens nämnder, bolag och flera föreningar och organisationer. Planen ska stärka arbetet och fungera som styrdokument för samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen tillhör staden MR-program och beskriver för varje fokusområde inriktning, mål och exempel på arbetssätt.

Serviceförvaltningen anser att det är positivt med handlingsplaner för att stödja implementeringen av MR-programmet och instämmer i att mål skapar tydlighet samt anser att det är bra att det finns en flexibilitet i att nämnder och att bolagsstyrelser skapar sina egna aktiviteter. Implementeringen kan dock stärkas ytterligare om införandet ges som budgetaktivitet i kommande budgeter, vilket underlättar både styrning, uppföljning och tillämpning samt samverkan. Servicenämnden har inget särskilt utpekat ansvar för något av målen i planen men flera av fokusområdenas mål är i linje med av nämndens uppdrag. Exempelvis genom upphandlingar, kompetensbaserad rekrytering och service till invånare som kontaktar staden via Kontaktcenter Stockholm. Förvaltningen ser också möjligheter att informationsdelande av statistik, analys och kännedom om invånarens behov med de förvaltningar och bolag som nyttjar servicenämndens tjänster kan utvecklas. Om aktuellt bör det dock hanteras inom ordinarie process för uppdrag och prislista som finns etablerad.