Möte 2025-10-23

Utbildningsnämnden fastställer lärotiderna för en period om tre år i taget och beslut togs senast i oktober 2022 med lärotider till och med läsåret 2026/2027. Ett förslag till fortsatta lärotider för läsåren 2027/2028, 2028/2029 samt 2029/2030 framgår av tjänsteutlåtandets bilagor. Utbildningsförvaltningen föreslår gemensamma lovdagar för samtliga skolformer.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag till lärotider och lovdagar för läsåren 2027/2028, 2028/2029 samt 2029/2030 för grundskolan och den anpassade grundskolan. Vidare föreslår utbildningsförvaltningen att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag till lärotider och lovdagar för läsåren 2027/2028, 2028/2029 samt 2029/2030 för gymnasieskolan och den anpassade gymnasieskolan. Undantag görs för Kungliga Svenska Balettskolans lärotider som reglereras i en särskild förordning.

Kommunstyrelsen har remitterat betänkandet ”Verktyg för en mer likvärdig resursfördelning till skolan (SOU 2025:72)” till utbildningsnämnden för yttrande.

Förvaltningen är i huvudsak positiv till utredningens förslag som, om de genomförs, kan bidra till en mer likvärdig resursfördelning inom förskoleklass och grundskola. För utbildningsnämnden skulle förslagen sammantaget ge ekonomiska fördelar, och ett bättre utnyttjande av ekonomiska resurser. Förvaltningen menar dock att utredningens uppskattning av kostnaden för det kommunala utbudsansvaret är i underkant. Vidare anser förvaltningen också att utredningens argument emot en norm även för fristående skolor inte uppväger fördelarna, och menar därför att en norm för fristående skolor bör övervägas. Förvaltningen ställer sig bakom utredningens förslag att mer noggrant utreda och definiera resursskolans målgrupp och uppdrag. Avslutningsvis vill förvaltningen också lyfta behovet av att se över definitionen av grundbeloppet i skollag och skolförordning.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Beslutet kräver omedelbar justering med hänsyn till remisstiden.

Kommunstyrelsen har remitterat ”Handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter 2030” till utbildningsnämnden för yttrande. Handlingsplanen är kopplad till stadens program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet) och har som övergripande mål att säkerställa att stockholmare har lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och könskarakteristika.

Utbildningsförvaltningen ser positivt på ambitionen att ta steg framåt i arbetet och vill framhålla att arbetet kräver långsiktighet och lyhördhet från civilsamhällesorganisationer som företräder hbtqi+-personers rättigheter. Vidare föreslår förvaltningen ett antal ändringar i själva handlingsplanen för att samordna kontakterna med målgrupperna, göra handlingsplanen mer inkluderande och för att ytterligare synliggöra det intersektionella perspektivet. Förvaltningen ser en risk i att intentionen med ett samlat MR-program försvåras av att viktiga frågor delas upp i flera handlingsplaner och vill därför framhålla att det är viktigt att göra dokumenten begripliga för verksamheterna, till exempel genom konkreta sammanhållna mål och prioriteringar bland de uppdrag som finns i handlingsplanerna. Staden bör också komplettera handlingsplanen med en konsekvensanalys av förslagens ekonomiska och administrativa påverkan för verksamheterna.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Beslutet kräver omedelbar justering med hänsyn till remisstiden.

Kommunstyrelsen har remitterat ”Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030” till utbildningsnämnden för yttrande. Handlingsplanen är kopplad till stadens program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet) och har som övergripande mål att säkerställa att nationella minoriteter och urfolket samerna har full tillgång till sina rättigheter.

Utbildningsförvaltningen ser positivt på ambitionen att ta steg framåt i arbetet och vill framhålla att arbetet kräver långsiktighet och lyhördhet utifrån de nationella minoriteternas önskemål. Förvaltningen föreslår att det intersektionella perspektivet ska bli tydligare i handlingsplanen. Förvaltningen ser även en risk i att intentionen med ett samlat MR-program försvåras av att viktiga frågor delas upp i flera handlingsplaner och vill därför framhålla att det är viktigt att göra dokumenten begripliga för verksamheterna, till exempel genom konkreta sammanhållna mål och prioriteringar bland de uppdrag som finns i handlingsplanerna. Förvaltningen ser också att staden bör komplettera handlingsplanen med en konsekvensanalys av förslagens ekonomiska och administrativa påverkan för verksamheterna.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Beslutet kräver omedelbart justering med hänsyn till remisstiden.

Kommunstyrelsen har remitterat ”Handlingsplan för romsk inkludering 2030” till utbildningsnämnden för yttrande. Handlingsplanen är kopplad till stadens program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet) och har som övergripande mål att säkerställa romers lika tillgång till de mänskliga rättigheterna genom att motverka antiziganism och främja romsk inkludering.

Utbildningsförvaltningen ser positivt på ambitionen att ta steg framåt i arbetet och vill framhålla att arbetet kräver långsiktighet och lyhördhet utifrån romers önskemål. Förvaltningen föreslår att det intersektionella perspektivet ska bli tydligare i handlingsplanen. Förvaltningen ser även en risk i att intentionen med ett samlat MR-program försvåras av att viktiga frågor delas upp i flera handlingsplaner och vill därför framhålla att det är viktigt att göra dokumenten begripliga för verksamheterna, till exempel genom konkreta sammanhållna mål och prioriteringar bland de uppdrag som finns i handlingsplanerna. Förvaltningen ser också att staden bör komplettera handlingsplanen med en konsekvensanalys av förslagens ekonomiska och administrativa påverkan för verksamheterna.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Beslutet kräver omedelbar justering med hänsyn till remisstiden.

Kommunstyrelsen har remitterat en motion om att utreda införandet av spetsklasser i humaniora av Jan Jönsson (L) till utbildningsnämnden för yttrande. Motionen föreslår att staden genomför en utredning om att införa spetsutbildningar i humaniora på gymnasieskolan.

Utbildningsförvaltningen ser inte ett behov av att införa spetsklasser inom humaniora. Även om motionens intentioner är förståeliga, bedömer förvaltningen att frågan inte motiverar en separat satsning i nuläget. Förvaltningen arbetar redan löpande med att utveckla gymnasieskolornas utbud, och föreslår därför att eventuell kartläggning av behovet av spetsklasser inom humaniora hanteras inom ramen för det ordinarie utbudsarbetet, snarare än som en särskild insats.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Med hänsyn till remisstiden behöver beslutet justeras omedelbart.

Kommunstyrelsen har remitterat en motion om ett stabilt skolval i grundskolan av Jan Jönsson (L) till utbildningsnämnden för yttrande. Motionären vill att staden utreder förutsättningarna för ett begränsande av antal skolbyten på grundskolan, med inspiration från Uppsalas modell.

Förvaltningen anser att skolbyten i staden redan har begränsats genom införandet av skolbytesperioder utöver skolvalsperioden. Det måste dock finnas undantag för elever som flyttar in till kommunen eller flyttar långt inom kommunen som kan komma att behöva göra ett skolbyte mellan skolbytesperioderna. Detta för att säkerställa elevers rätt till en skola nära hemmet i enlighet med skollagen.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Med hänsyn till remisstiden behöver beslutet justeras omedelbart.

Kommunstyrelsen har remitterat en motion från Jan Jönsson (L) om kostnader för att upprätthålla en god arbetsmiljö i skolan till utbildningsnämnden för yttrande. Motionären föreslår att staden reviderar samverkansavtalet med SISAB så att bolaget – via lokalhyran – tar kostnader som rör skolans arbetsmiljö och säkerhet, exempelvis för inpasseringssystem och ventilation.

Utbildningsförvaltningen ställer sig positiv till delar av förslaget. Det pågår en översyn av samverkansavtalet där frågan om inpasseringssystem behandlas, och förvaltningen har tidigare framfört öppenhet inför att samla ansvaret för inpasseringssystem hos SISAB. Förvaltningen anser dock att arbetsmiljö och säkerhet är en alltför generell kategori av åtgärder för att det ska vara möjligt att överföra allt ekonomiskt ansvar för detta. Vidare vill förvaltningen också framhålla att hyreskostnaderna finansieras inom förvaltningens budget. Att ändra det ekonomiska ansvaret för den breda kategori av åtgärder som föreslås i motionen kan få konsekvenser för den andel av förvaltningens budget som kan betalas ut till skolorna.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Förvaltningen föreslår vidare att beslutet justeras omedelbart på grund av remissens svarstid.

Utbildningsnämnden har mottagit en motion om att staden bör utreda förutsättningarna att begränsa antalet skolbyten på gymnasieskolan av Jan Jönsson (L). Motionären erfar att en del elever byter skola flera gånger första terminen eller längre in på läsåret. Motionären menar att elevernas skäl till skolbyten är vaga och ofta baserade på en kort tids upplevelser av en skola och andra elever, och att föräldrar ofta anser att skolvalet inte är viktigt eftersom det går att byta skola.

Utbildningsförvaltningen anser att det vore mycket svårt att utan specifikt lagstöd få till en frivillig överenskommelse om att begränsa skolbyten med de 26 kommuner och över 100 fristående huvudmän som ingår i den gemensamma gymnasieregionen i Stockholm. Enligt gymnasieförordningen 7 kap. 8 § får huvudmän anta sökande vid en senare tidpunkt än vid början av utbildningen om de är behöriga och har de kunskaper och färdigheter som krävs. Förslaget om att begränsa möjligheten att söka gymnasieskola efter läsårsstart bör snarare lyftas med lagstiftaren.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Med hänsyn till remisstiden behöver beslutet justeras omedelbart.

Kommunstyrelsen har remitterat en motion om att införa ett system för att upptäcka bortförda elever av Jan Jönsson (L) till utbildningsnämnden för yttrande. I motionen föreslås inrättandet av ett datasystem som slår larm om en elev skrivs ut från en skola utan att ha skrivits in på en ny skola. Fortsatt föreslås även en spärr som omöjliggör utskrivning tills eleven är inskriven på en ny skola.

Hemkommunen ansvarar för att elever fullgör sin skolplikt och får den utbildning de har rätt till, oavsett vilken skolhuvudman som ansvarar för undervisningen. Det finns tydliga riktlinjer som skolorna ska arbeta utifrån för att följa upp orsaker till frånvaro och för att vid behov vidta åtgärder. Förvaltningen anser vidare att det idag finns systemstöd som signalerar om en elev skrivs ut från skola. En elev som är klassplacerad i en kommunal grundskola kan inte skrivas ut utan att skolan först grundligt utrett orsakerna till elevens frånvaro.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Med hänsyn till remisstiden behöver beslutet justeras omedelbart.

Kommunstyrelsen har remitterat en motion till utbildningsnämnden från Destiny Zandi Lindgren (KD) om att utreda hur stadens skolor kan tillgängliggöras som replokaler efter skoltid. Motionären föreslår att skolornas musiksalar skulle kunna göras tillgängliga som replokaler efter skoltid, vilket skulle underlätta för unga musiker.

Utbildningsförvaltningen ser positivt på att öka nyttjandegraden av lokaler i stadens skolor utanför verksamhetstid. Idag finns det inga formella hinder från utbildningsförvaltningens sida för att tillgängliggöra musiksalar för uthyrning efter skoltid via bokningssystemet som idrottsförvaltningen hanterar och förvaltar. Vissa anpassningar kan behöva göras av lokalerna för att de ska kunna användas som replokaler. För att skattemedel ska användas så effektivt som möjligt är det viktigt att klargöra de faktiska behoven. Att tillgängliggöra och upplåta lokaler för andra verksamheter utanför skoltid bör heller inte bekostas av utbildningsnämndens budgetmedel vars ändamål är att finansiera skolundervisning.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Med hänsyn till remisstiden behöver beslutet justeras omedelbart.

Kommunstyrelsen har remitterat en motion från av Jonas Naddebo och Claes Nyberg (båda C) som föreslår att staden skyndsamt utreder möjligheten att etablera högstadieplatser i Norra Bromma. Motionärerna lyfter fram att området växer snabbt, men trots detta saknar högstadieplatser inom rimligt avstånd från elevernas bostäder. Enligt motionärerna strider detta mot skollagens och barnkonventionens krav på likvärdig tillgång till utbildning. De föreslår därför att staden utreder möjliga lösningar – som upprustning av Bällstalundsskolan, utbyggnad av Mariehällsskolan eller en extern skola i Solvallastaden.

Utbildningsförvaltningen delar uppfattningen att Norra Bromma är ett område i utveckling. Däremot bedömer förvaltningen att behovet av högstadieplatser redan är tillgodosett inom ramen för skollagens princip om en skola nära hemmet, som i Stockholms stad innebär cirka 4 kilometer från folkbokföringsadress till en högstadieskola. En nyetablering riskerar dessutom minska fyllnadsgraden på skolor i angränsande stadsdelsnämndsområden. Förvaltningen menar att resurser bör användas för att stärka befintliga skolor, samt att Adolfsbergsskolans permanenta lokaler bör utformas flexibelt för att möta framtida behov.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Beslutet kräver omedelbar justering med hänsyn till remisstiden.

Kommunstyrelsen har remitterat en motion till utbildningsnämnden från Kristin Jacobsson och Claes Nyberg (båda C) om att Stockholms stad borde satsa på frystorkning av överbliven mat, i syfte att minska matsvinnet och bidra till ökad krisberedskap. Motionärerna föreslår ett pilotprojekt i utvalda skolor för att testa insamling och frystorkning av överbliven mat.

Förvaltningen delar motionärernas uppfattning att det är av stor vikt att minska matsvinnet och att ha en god livsmedelsberedskap i händelse av kris eller störningar i livsmedelsförsörjningen. Samtidigt vill förvaltningen betona att det sedan ett par år pågår ett arbete med att bygga upp och etablera ett centralt beredskapslager av livsmedel i staden, och att samtliga skolor successivt har byggt upp egna omsättningslager.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Beslutet behöver justeras omedelbart med hänsyn till remisstiden.

Kommunstyrelsen har remitterat en motion om att etablera duschbås på alla stadens skolor av Jan Jönsson (L) till utbildningsnämnden för yttrande. Motionären framhåller att många elever avstår från att duscha efter idrottslektionerna på grund av bristande trygghet i omklädningsrummen. Detta menar motionären kan påverka både elevers välbefinnande och deras deltagande i idrottsundervisningen. Motionen föreslår därför att alla skolor i staden ska utrustas med duschbås.

Utbildningsförvaltningen delar uppfattningen att det är viktigt att elever ges möjlighet att duscha på ett tryggt och integritetssäkert sätt. Förvaltningen har redan påbörjat ett arbete för att se över hur utformningen av duschar och omklädningsrum kan regleras i nämndens funktionsprogram. Arbetet omfattar frågan om duschbås som en möjlig lösning, liksom andra åtgärder för att uppnå samma syfte.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har remitterat en motion av Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (båda L) till utbildningsnämnden för yttrande med förslag om att staden ska utreda införandet av Skottlandsmodellen i någon form i Stockholms stad. Skottlandsmodellen är en modell där skola, socialtjänst samt hälso- och sjukvård samordnar tidiga insatser för barn och unga. I motionen finns också förslag om att staden samtidigt ska förbereda en förstärkning och vidareutveckling av samhandlingen mellan skola och socialtjänst i syfte att utöka antalet aktörer.

Utbildningsförvaltningen instämmer i att det är viktigt att barn och unga får stöd i ett tidigt skede och ser positivt på en stadsgemensam modell för samordnat stöd. Dock anser förvaltningen att det inte är aktuellt att utreda en ny modell i nuläget. Socialtjänsten anpassar just nu sitt arbete efter den nya socialtjänstlagen och staden har därutöver pågående satsningar för att samordna stöd till elever med omfattande frånvaro. Erfarenheterna av insatserna kan bli viktiga i arbetet med en eventuell ny modell och förvaltningens bedömning är därför att man bör avvakta ytterligare uppföljning av dessa.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Med hänsyn till remisstiden krävs omedelbar justering av beslutet.

Emil Rapp (L) har lämnat en skrivelse till utbildningsnämnden där han frågar hur förvaltningen hanterar kränkningar av grundlagsskyddade rättigheter. Bakgrunden är ett ärende som uppmärksammast i media där en av stadens rektorer dömts för brott mot efterforskningsförbudet. Emil Rapp (L) ser att det är viktigt att utbildningsnämnden som huvudman säkerställer att liknande ärenden hanteras på ett för allmänheten betryggande sätt.

Rektorer och övriga chefer i Stockholm stad ska ha god kännedom om de regelverk och bestämmelser som gäller för tjänstemän som företräder en myndighet, däribland medarbetares rätt att lämna uppgifter till media, efterforskningsförbudet och repressalieförbudet.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.

Utbildningsnämnden har tagit emot en skrivelse från Claes Nyberg (C), Andréa Hedin (M) och Jan Jönsson (L) med frågor om hur utbildningsförvaltningen ser på tillgången till läxhjälp i Rinkeby när biblioteket ändrar sina öppettider.

Utbildningsförvaltningen har inhämtat information om hur Röda Korsets läxhjälpsverksamhet har påverkats av de förändrade öppettiderna på Rinkeby bibliotek hösten 2025. Verksamheten genomförs på samma sätt som tidigare eftersom biblioteket har förlängd öppettid för de elever som deltar i läxhjälpen.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.