Möte 2025-08-28

Stockholms skolfastigheter AB (SISAB) planerar ett större underhållsprojekt på Matteusskolan som ligger i Norra innerstadens stadsdelsnämndsområde. I samband med underhållsarbetet föreslår utbildningsförvaltningen att verksamhetsanpassningar görs. De planerade åtgärderna syftar till att möta arbetsmiljökrav och förbättra ventilationen. De möjliggör också en högre fyllnadsgrad och en omställbarhet på Matteusskolan.

Behovet att tillskapa ändamålsenliga lokaler som kan användas upp till full kapacitet är styrande. Befintliga lokaler är i behov av verksamhetsanpassningar för en långsiktig användning, främst vad gäller kök och matsal, men även antalet toaletter. Åtgärderna säkerställer att lokalerna uppfyller gällande myndighetskrav. Genom att åtgärda arbetsmiljön och ventilationen minskar också risken för miljöföreläggande.

Skolan behöver under byggnationstiden evakueras och kommer därför att tillfälligt flytta sin verksamhet till Roslagstullspaviljongen och Observatorielundens skola. Verksamhetsanpassningar, underhåll och evakuering planeras att genomföras med start i augusti 2027 och pågå till och med juni 2029.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag att genomföra verksamhetsanpassningar på Matteusskolan till en uppskattad hyresgenererande projektkostnad om 91,4 mnkr och med en uppskattad tillkommande hyra år 1 om cirka 7,9 mnkr.

SISAB planerar underhållsåtgärder i den äldre delen av Långbrodalsskolans två huskroppar. Projektet omfattar dels en ombyggnation av tillagningsköket och matsalen, dels ventilationsåtgärder i sju klassrum, ett grupprum och matsalen. Tillagningsköket har tillfälligt ställts om till mottagningskök i väntan på nödvändigt underhåll. Ombyggnationen syftar till att uppfylla myndighetskrav och säkerställa en tillagningskapacitet om 700 portioner. Ventilationsåtgärderna är nödvändiga för att skolan fortsatt ska kunna nyttjas med full elevkapacitet.

Åtgärderna kräver två evakueringar: till Örbyskolan och till Johan Skytteskolans aula, som tillfälligt kommer att användas som matsal. Projektet och produktionstiden har anpassats så långt det är möjligt för att begränsa evakueringstiden.

Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner genomförandeförslaget avseende ombyggnation av kök och matsal samt ventilationsåtgärder i den äldre delen av Långbrodalsskolan, enligt förvaltningens förslag, och att nämnden ansöker hos kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott om godkännande av genomförandeförslaget. Detta till en uppskattad hyresgenererande kostnad om 36,7 mnkr, med en tillkommande första årshyra om cirka 3,2 mnkr.

Gröndalsskolans kvarvarande lokaler förslås rivas då de i dagsläget utsätts för skadegörelse samtidigt som narkotikarelaterad brottslighet förekommer på platsen. Syftet är att öka tryggheten på platsen samt att minska kostnaderna för trygghetsskapande åtgärder, hyra och driftskostnader. Lokalerna är inte möjliga att upplåta för annan verksamhet då de är i behov av omfattande underhåll. På längre sikt planeras en ny skola byggas på platsen.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag att riva kvarvarande byggnader på Gröndalsskolan, kv. Blocket 32 i Gröndal till en direktfinansierad kostnad om cirka 12.6 mnkr samt restvärde om cirka 875 tkr. Beslutet föreslås justeras omedelbart för att säkerställa att rivningen kan genomföras så snart det går.

Utbildningsnämndens beslut från den 22 maj 2025 § 7, i ärende rubricerat Observatorielundens skola – beslut om avveckling, har överklagats. Förvaltningsrätten i Stockholm har förelagt kommunen att yttra sig i målet senast den 1 september 2025.

Utbildningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till yttrande som förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner och överlämnar till förvaltningsrätten som yttrande i målet. Sammanfattningsvis bedömer förvaltningen att det överklagade beslutet är fattat av rätt organ, är en angelägenhet för kommunen, har tillkommit på ett lagligt sätt och inte strider mot lag eller annan författning. Förvaltningen anser därför inte att det föreligger någon grund för upphävande, varför nämnden bör yrka att förvaltningsrätten ska avslå överklagandena. Med hänsyn till svarstiden bör beslutet justeras omedelbart.

Utbildningsnämnden har i kommunfullmäktiges budget för 2025 fått i uppdrag att genomföra en fördjupad studie om frånvaron i grundskolan med förslag till åtgärder för ökad skolnärvaro. Studien visar att den genomsnittliga elevfrånvaron i staden ökade under covidpandemin för att sedan minska, men fortfarande är cirka två procentenheter högre i snitt än innan pandemin. Ökningen utgörs av anmäld frånvaro, inte oanmäld, och ses brett över olika skolområden och elevgrupper.

Skolor som arbetar framgångsrikt med att minimera elevfrånvaron tenderar att arbeta på ett sätt som gör det svårt att vara borta och lätt att komma tillbaka. För att hålla elevfrånvaron så låg som möjligt är det därför viktigt att skolor arbetar medvetet och aktivt med närvarofrämjande och frånvaroförebyggande åtgärder. Förvaltningen kan stötta skolorna i detta arbete genom förstärkt kommunikation av framgångsrika arbetssätt och goda exempel, och genom säkerställande av ändamålsenliga systemstöd. Ytterligare en åtgärd är att fortsätta att utveckla samverkan mellan skola och socialtjänst kring upprepad och längre frånvaro.

Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och rapporten Det ska vara svårt att vara borta och lätt att komma tillbaka - En studie av elevfrånvaro i grundskolan i Stockholms stad som svar på budgetuppdraget om att genomföra en fördjupad studie om frånvaron i grundskolan med förslag till åtgärder för ökad skolnärvaro.

Kommunstyrelsen har remitterat motionen ”Angående folkhögskolor som väg till självständighet och inkludering” av Andréa Hedin (M) till utbildningsnämnden för yttrande. Motionären föreslår att kommunfullmäktige ska besluta att Stockholms stad utvecklar möjligheten att köpa utbildningsplatser på folkhögskolor till enskilda individer under 18 år som inte klarar gymnasieskolan.

Utbildningsförvaltningen instämmer i att folkhögskola kan utgöra ett bra alternativ, men vill lyfta betydelsen av det arbete som förvaltningen gör tillsammans med arbetsmarknadsförvaltningen inom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) och Ungvux. Genom detta arbete finns det möjlighet att bland annat upphandla platser inom folkhögskola. Enligt arbetsmarknadsförvaltningen finns det inte, som det ser ut i dagsläget, ett behov av att utöka antalet platser på folkhögskola eftersom det inte finns en större efterfrågan.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Med hänsyn till remisstiden föreslås omedelbar justering av beslutet.

Kommunstyrelsen har remitterat en motion av Svante Linusson (C) till utbildningsnämnden för yttrande med förslag om att kommunstyrelsen, i samråd med utbildningsnämnden, bör utreda en tidigareläggning av sportlovsveckan i Stockholm, som normalt infaller vecka 9. Detta för att öka sannolikheten för snö och möjligheten för barn att delta i vinteraktiviteter i sitt närområde. Förslaget syftar till att anpassa sportlovet till de nya klimatförhållandena så att även de barn som inte har förmånen att resa till snön får uppleva en riktig vintervecka på hemmaplan.

Förvaltningen instämmer i att lek och sport är gynnsamma aktiviteter under elevernas ledighet, oavsett årstid. Snö i Stockholm kan dock svårligen garanteras även vid tidigareläggande av sportlovet. Vecka 9 är en väletablerad tidpunkt för ledighet för Stockholms elever, likaså en del av ett nationellt system som vid förändring skulle påverka fler än Stockholms invånare. Förvaltningen avråder därför från att tidigarelägga sportlovet.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Med hänsyn till remisstiden behöver beslutet justeras omedelbart.

Kommunstyrelsen har till utbildningsnämnden remitterat en motion från Jan Jönsson (L) om att etablera Viva Lyceum vård och omsorg. Motionären föreslår dels att staden startar en ny vård- och omsorgsutbildning benämnd Viva Lyceum för att integrera gymnasium och Komvux, dels att staden utifrån vissa villkor helt eller delvis finansierar körkort för elever på vård- och omsorgsprogrammet.

Förvaltningen delar motionärens uppfattning att det finns ett stort behov av medarbetare inom vård- och omsorg, men framhåller att det redan finns många samverkansområden mellan stadens befintliga vård- och omsorgsutbildningar samt att det finns flera nackdelar med att bedriva gymnasieskola och Komvux tillsammans. Vidare menar förvaltningen att Kungsholmens västra gymnasium inte har rätt förutsättningar för inrättande av det nya utbildningscentret enligt motionärens förslag.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Med hänsyn till remisstiden behöver beslutet justeras omedelbart.

Kommunstyrelsen har remitterat en motion från Centerpartiet (C) om att säkerställa att barn med autism inte hamnar i kläm mellan staden och regionen.

Utbildningsförvaltningen instämmer med motionärernas påpekande om vikten av god samverkan mellan region och kommun vid övergång mellan förskola och skola. Det finns en samverkansrutin mellan Storstockholm och Region Stockholm som syftar till att barn ska få rätt stöd för att kunna utvecklas utifrån sina individuella förutsättningar. I denna rutin tydliggörs roller och ansvarsfördelning. Inom ramen för utbildningsförvaltningens egna rutiner för elevers övergång mellan för- och grundskola tydliggörs att Elevhälsans medicinska insats (EMI) tar över det medicinska ansvaret som Barnhälsovården (BHV) haft för förskolebarnen.

tbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Beslutet justeras omedelbart med hänsyn till svarstiden.

Kommunstyrelsen har remitterat en motion från Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (båda L) till utbildningsnämnden för yttrande. Motionärerna vill att Stockholms stad utreder stadens inblandning i verksamheten kopplad till pojkhemmet Eolshäll.

Den som har blivit utsatt för övergrepp och vanvård har rätt att få upprättelse för det, vilket staten kommit fram till i Vanvårdsutredningen ”Vanvård i social barnavård under 1900-talet” (2009:99) och Upprättelseutredningen ”Vanvård i social barnomsorg” (SOU 2011:61). Förvaltningen menar att det är beklagligt att de statliga utredningar som genomförts endast utrett ansvar och kompensation för utsatta under tiden innan år 1980. Eftersom frågan om Eolshäll och andra familjehem och barnhem berör många fler kommuner än enbart Stockholms stad anser förvaltningen att Regeringen bör överväga att göra en ny vanvårdsutredning för att ge upprättelse till de personer som blivit utsatta för övergrepp efter år 1980.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har remitterat en motion från Jan Jönsson (L) om en ny kartläggning av antisemitism och att en ny åtgärdsplan upprättas till utbildningsnämnden för yttrande. Motionen framhåller att den nya kartläggningen bör genomföras i nära samverkan med utbildningsnämnden, arbetsmarknadsnämnden, förskolenämnden och stadsdelsnämnderna. Representanter från den judiska minoriteten och experter på området bör inkluderas.

Arbetet mot antisemitism är angeläget och förvaltningen har arbetat med det under lång tid. År 2021 genomfördes en kartläggning av antisemitism i stadens skolor och utifrån kartläggningen togs en rapport fram med rekommendationer. Arbetet med de rekommenderade åtgärderna är pågående och långsiktigt. Förvaltningen anser att resultatet bör inväntas och utvärderas. Vidare framgår det även av stadens budget att en ny kartläggning av rasism, där antisemitism är inkluderat, i stadens pedagogiska verksamheter ska genomföras under året.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Med hänsyn till remisstiden föreslås beslutet justeras omedelbart.

Kommunstyrelsen har remitterat en motion från Jan Jönsson (L) om att kartlägga förekomsten av afrofobi till utbildningsnämnden för yttrande.

Arbetet med att motverka rasism är ett angeläget område för staden. Kommunstyrelsen har därför i budgeten för 2025 fått i uppdrag att, i samarbete med utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna och med stöd av representanter från civilsamhället och experter, kartlägga förekomsten av alla former av rasism i stadens pedagogiska verksamheter. Utbildningsförvaltningen föreslår att den redan pågående kartläggningen färdigställs innan ytterligare kartläggning inom samma område genomförs. Först när den pågående kartläggningen färdigställts är det möjligt att bedöma om det finns behov av ytterligare eller mer fördjupad kartläggning.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Med hänsyn till remisstiden föreslås omedelbar justering av beslutet.

Kommunstyrelsen har remitterat en motion om att implementera läsinlärningsmetoden ”phonics” i större utsträckning i stadens skolor av Jan Jönsson (L) till utbildningsnämnden för yttrande. Motionären beskriver att experter lyfter i en artikel om läsinlärning och lässvårigheter att val av metod kan ha avgörande betydelse för elevernas läsförmåga på längre sikt.

Utbildningsförvaltningen menar att en effektiv läsundervisning för den grupp elever som behöver det, kräver mer än bara ”phonics”. Det behövs en balanserad och språkutvecklande undervisning som integrerar både avkodning och språkförståelse och som tar hänsyn till elevernas unika språkliga och kulturella bakgrunder.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Med hänsyn till remisstiden behöver beslutet justeras omedelbart.

Kommunstyrelsen har remitterat en motion från Jan Jönsson (L) om tillgängliga skolgårdar till utbildningsnämnden för yttrande. Motionären föreslår att staden genomför en inventering av stadens skolgårdar samt gör nödvändiga upprustningar utifrån ett tillgänglighetsperspektiv.

Utbildningsförvaltningen instämmer med motionären om att alla stadens skolgårdar ska vara tillgängliga för alla barn och unga. Utbildningsnämnden beslutade den 12 juni 2025 om ”Lekvärdesriktlinjer för stadens skolor och förskolor”. Riktlinjerna syftar till att alla ny- eller ombyggda skolgårdar är tillgängliga för alla barn och unga.

Utbildningsförvaltningen ser positivt på förslaget att inventera skolgårdarna på stadens alla grundskolor utifrån tillgänglighetsaspekter. Inventeringen skulle med fördel kunna ligga till grund för urvalet av skolgårdar till förvaltningens skolgårdsprojekt. Förvaltningen vill samtidigt betona att en inventering av stadens alla grundskolor är ett mycket omfattande arbete som förutsätter att resurser avsätts i budget. Därtill lyfter även förvaltningen vikten av att ambitionsnivån för en upprustning av skolgårdar behöver tydliggöras och att resurser avsätts i budget.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen.

Utbildningsnämnden har fått en motion på remiss från kommunstyrelsen av Jan Jönsson (L) med förslaget att staden tar initiativ till att ändra i samverkansavtalet så att kostnaden för byte av inpasseringssystem blir en fastighetsägarfråga.

Utbildningsförvaltningen ställer sig i grunden positiv till motionens förslag avseende ansvar för inpasseringssystem. Samtidigt vill förvaltningen framhålla att det redan pågår en översyn av samverkansavtalet, där frågan om inpasseringssystem ingår. Förvaltningen vill också framhålla att även hyreskostnader finansieras inom förvaltningens budget och att ett förflyttat ansvar därför har begränsade effekter på förvaltningens ekonomi som helhet.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Förvaltningen föreslår vidare att beslutet justeras omedelbart på grund av remissens svarstid.

Kommunstyrelsen har remitterat en motion från Jan Jönsson (L) om att förlägga yrkesprogram på någon eller några av de populära innerstadsskolorna med teoretisk profil till utbildningsnämnden för yttrande.

Förvaltningen arbetar systematiskt med en bredd av insatser för att öka yrkesprogrammens attraktivitet och Yrkes-SM 2026 lyfts fram särskilt i tjänsteutlåtandet. Därtill arbetar förvaltningen även med fortbildning av studie- och yrkesvägledare och förlägger samtliga nätverk för grundskolornas studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor med yrkesprogram. Förvaltningen bedömer att det i första hand är viktigt att öka yrkesprogrammens attraktivitet och fylla befintliga platser och hänvisar till de vägledande principer som togs fram i samband med en snarlik aktivitet i Stockholms stads budget för 2024.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har remitterat en motion av Jan Jönsson (L) om att införa ett Stockholmsprov i svenska till utbildningsnämnden för yttrande. I motionen föreslås att staden inför ett Stockholmsprov i svenska, likt det diagnostiska matematikprov som finns i staden.

Utbildningsförvaltningen anser inte att ett diagnostiskt prov i svenska, likt det prov i matematik, skulle kunna uppfylla det tänkta syftet i tillräckligt hög grad för att motivera kostnaden för genomförandet. Ett diagnostiskt prov i svenska behöver vara utformat likt det nationella provet i årskurs 9 för att kunna jämföras med betygen. Provet behöver därför fånga det centrala innehållet och målen från kursplanen, vilket är svårt att uppnå i ett diagnostiskt prov utan att vara alltför omfattande. Det är heller inte praktiskt genomförbart med ett omfattande prov vid terminens start i gymnasieskolan.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har remitterat en motion från Jan Jönsson (L) om vikten av att släppa in politiska ungdomsförbund på skolor. Motionären menar att flera skolor nekar dessa förbund tillträde, ofta av oro för ordningsstörningar, vilket enligt motionären begränsar elevernas möjlighet att ta del av olika politiska perspektiv och därmed hämmar deras demokratiska utveckling.

Skolan har ett viktigt demokratiskt uppdrag, vilket regleras i skollagen, läroplaner och kursplaner. Politisk information är en del av detta uppdrag. Enligt 1 kap. 5a § skollagen beslutar rektorn om politiska partier ska bjudas in till skolan, och vilka som i så fall ska delta, utifrån objektiva grunder. Rektorn ansvarar även för ordning, trygghet och studiero vid sådana besök.

Utbildningsförvaltningen har tagit fram stödmaterial gällande politiska partier i skolan som stadens skolor kan ta del av via förvaltningens intranät. Stödmaterialet bygger på vägledning och information från Skolverket och Sveriges kommuner och regioner (SKR).

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har remitterat en motion från Jan Jönsson (L) om att införa en handlingsplan för att lyfta och stärka arbetet med gråzonsbarn. Motionären vill se en särskild handlingsplan för att säkerställa att gråzonsbarn, barn som inte uppfyller kriterier för anpassad skola men som har svårt att nå målen för grundskola och gymnasieskola på grund av sin kognitiva förmåga, får de förutsättningar de behöver.

Utbildningsförvaltningen instämmer i att det finns barn och unga som behöver stödjas i sin skolgång och i övergången till gymnasieskolan. Etablerade rutiner vid skolövergångar skapar trygghet och möjliggör förebyggande insatser för att säkerställa en bra lärmiljö i den mottagande skolan. Detta inkluderar ett strukturerat utbyte av information och erfarenheter mellan skolor, där avlämnande skola ansvarar för att föra vidare relevant information. Inom gymnasieskolan finns specialpedagogiska verksamheter där undervisningen och lärmiljön anpassas efter elevernas individuella behov, inklusive anpassning av gruppstorlek och arbetssätt. Personalen i dessa verksamheter har specialpedagogisk kompetens, inklusive expertis inom autismspektrumtillstånd (AST) på vissa enheter.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen.

Utbildningsnämnden har mottagit en skrivelse från Liberalerna (L) som tar upp frågan om ansvaret för skolgång för placerade barn som har sin skolgång i någon av stadens skolor, oavsett hemkommun.

Utbildningsförvaltningen instämmer i vikten av att utveckla strategier och arbetsformer för att säkerställa kontinuerlig skolgång för placerade barn och unga. Socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen har en strukturerad samverkan, både sinsemellan och med stadsdelsförvaltningarna. Förvaltningen känner sedan tidigare till projektet UppSam och är positiv till den utökade samverkan som sker inom projektet

Utbildningsförvaltningen föreslår att nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.

Utbildningsnämnden har mottagit en skrivelse från Jan Jönsson (L) angående Infomentor och hur systemet stödjer gymnasieskolorna med bland annat frånvarohantering, uppföljning och rapportering till CSN.

Utbildningsförvaltningen arbetar kontinuerligt, tillsammans med leverantören, för att förbättra funktionalitet i systemstödet. Det finns en plan för detta som skapar struktur och prioritering. De områden som skrivelsen tar upp är identifierade och hanteras genom förändrade arbetsrutiner och/eller förändringar i systemstödets funktioner.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.

Utbildningsnämnden har mottagit en skrivelse från Andréa Hedin med flera (M) om Mariaskolans fritidshem som drivs av en fristående aktör. Ledamöterna har blivit kontaktade av vårdnadshavare som känner oro eftersom de uppfattat att Stockholms stad har tagit ett beslut om att starta upp ett eget kommunalt fritidshem i Mariaskolans regi.

Mariaskolan har inte startat upp någon ny verksamhet. Staden erbjuder alltid ett kommunalt fritidshem för elever i årskurs F-3.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.

Utbildningsnämnden har mottagit en skrivelse från Jan Jönsson (L) med anledning av genomförda besök ute på stadens skolor där det framkommit att leverantörer inte levererar enligt avtal.

Utbildningsförvaltningen redogör i sitt svar hur den centrala upphandlingsfunktion och skolorna arbetar med bland annat kravställning, kontroll och uppföljning av leverantörer. Fortsatt redogör förvaltningen för hur arbetet bedrivs med avtalssanktioner vid brister och vilka avtal som sagts upp eller inte förlängts med anledning av brister i utförandet.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.

Utbildningsförvaltningen anordnar den 25 september 2025 en utbildning för utbildningsnämndens förtroendevalda. Utbildningen har temat ”Hållbar skolutveckling i Stockholm stad”. Stockholms stads regler om arvoden m.m. för kommunala förtroendeuppdrag medger att arvode betalas ut för deltagande i utbildningar. Reglerna medger också att ersättning för förlorad arbetsinkomst kan erhållas.

För att förvaltningen ska kunna betala ut dagarvode och ersättning för förlorad arbetsinkomst behöver nämnden besluta om att deltagandet i utbildningen utgör underlag för arvodering.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner att deltagande i utbildningsförvaltningens utbildning ”Hållbar skolutveckling i Stockholm stad” utgör underlag för arvodering för utbildningsnämndens förtroendevalda. Arvodering för deltagande i utbildningen görs utifrån bestämmelserna i ”Stockholms stads regler om arvoden m.m. för kommunala förtroendeuppdrag” (KS 2024/1310).