Möte 2026-06-11

I tertialrapport 1 följer nämnden upp sin verksamhet och ekonomi per den 30 april 2025. Rapporten har framförallt fokus på eventuella avvikelser jämfört med utbildningsnämndens verksamhetsplan 2026. Där det finns avvikelser beskrivs åtgärder för att öka måluppfyllelsen under året. Rapporten lyfter också hur arbetet fortlöper med vissa av verksamhetsplanens aktiviteter.  

Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges inriktningsmål Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden och Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla kommer att uppnås helt under året i förhållande till utbildningsnämndens uppdrag.

Inriktningsmålet Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning bedöms uppnås delvis genom det arbete som pågår. Att målet inte uppnås fullt ut motiveras främst av att en majoritet av skolorna ännu inte når målen för skolmåltidernas klimatpåverkan eller andelen inköpta ekologiska livsmedel, trots en utveckling mot ökad måluppfyllelse.”

Stadsrevisionen har överlämnat sin årsrapport för 2025 till nämnden för yttrande. Revisionen bedömer, i likhet med tidigare år, att utbildningsnämndens verksamhet delvis har bedrivits på ett ändamålsenligt sätt. Kommunfullmäktiges mål gällande nämndens kärnverksamhet nås inte helt, bland annat avseende elevernas kunskapsresultat, trygghet och frånvaro i skolan. Vidare bedöms nämnden utifrån ett ekonomiskt perspektiv i huvudsak ha bedrivit verksamheten på ett tillfredsställande sätt. Nämndens ekonomiska utfall är i linje med budget. Den interna kontrollen bedöms delvis tillräcklig, men revisionen pekar på behovet av åtgärder för att säkerställa en god kontroll vid samtliga skolenheter.

Nämnden rekommenderas bland annat att säkerställa att krav på strategisk avtalsstyrning och klassificering av avtal följs gällande skolmåltidservice samt att tydliggöra och ge ledning i hur rollen som biträdande rektor kan utformas utifrån skollagens kontext inom den egna skolorganisationen.

Utbildningsförvaltningen redovisar i tjänsteskrivelsen det arbete som pågår eller initierats med anledning av stadsrevisionens granskning. Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det som sitt yttrande till stadsrevisionen.

Utbildningsnämndens Funktionsprogram för skollokaler används sedan 2014 som beställningsunderlag vid ny-, om- och tillbyggnation i stadens skolor. Funktionsprogrammet beskriver vilka kvaliteter och egenskaper som ska uppnås i de färdiga lokalerna.

Utbildningsförvaltningen föreslår att funktionsprogrammet revideras genom att funktionskrav samt en kunskapshöjande text kring lokaler för anpassad grundskola läggs till. Revideringen syftar till att säkerställa likvärdig planering och utformning av dessa lokaler.

Utbildningsförvaltningen föreslår därför att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag till revidering av Funktionsprogram för skollokaler. Förvaltningen föreslår vidare att utbildningsnämnden delegerar till förvaltningen att besluta om mindre ändringar och revideringar i programmet.

Utbildningsnämnden har i kommunfullmäktiges budget för 2026 fått i uppdrag att inrätta en ny naturskola i sydvästra Stockholm. Utbildningsförvaltningen har undersökt skolornas behov samt nyttjande av naturskola och utifrån detta utrett två olika alternativ till utbyggnad av naturskola, ett alternativ med fasta lokaler i närheten av Sätra naturreservat och det andra alternativet med en utökning av den mobila naturskoleverksamheten. Ingen lämplig lokal för naturskolan har kunnat hittas, och kostnaderna för en fast verksamhet är relativt höga. Alternativet om att utöka verksamheten med ytterligare en mobil naturskoleenhet att förorda.

Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att utöka den mobila naturskoleverksamheten i enlighet med förvaltningens förslag, med fokus på sydvästra Stockholm.

Kommunstyrelsen har remitterat ett förslag till reviderat kulturstrategiskt program för Stockholms stad till utbildningsnämnden för yttrande. Programmet syftar till att stärka kulturens roll i staden och innehåller fyra mål som rör kulturaktörernas förutsättningar, jämlik tillgång till kultur, kulturens roll i stadsmiljöer samt kulturens betydelse för stadens identitet.

tbildningsförvaltningen ställer sig positiv till förslaget och bedömer att det skapar goda förutsättningar för ökad samverkan inom staden. Förvaltningen bedömer också att programmet skulle stärkas av en mer utvecklad beskrivning av skolans roll som plats för barns och ungas möten med kultur, där kulturupplevelser och eget skapande är en integrerad del av verksamheten. Programmet harmonierar väl med Stockholms stads program för barns rätt till kultur. Utbildningsförvaltningen föreslår emellertid att det tydliggörs hur de två programmen förhåller sig till varandra.

Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar att överlämna förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remiss.

Kvalitetsutmärkelsen delas årligen ut av Stockholms stad för att uppmärksamma och belöna framgångsrik verksamhetsutveckling. Utmärkelsen ska stimulera och uppmuntra systematiskt kvalitetsarbete och en långsiktig hållbar utveckling.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens anmälan av Bredängsskolan som tävlande i klassen Skola i Stockholms stads kvalitetsutmärkelse 2026. Med anledning av tidplanen för anmälningsförfarandet behöver beslutet justeras omedelbart.

Skolinspektionen har genomfört en tematisk kvalitetsgranskning av Stockholms stad avseende huvudmannens arbete med att säkerställa att utbildningen i stadens gymnasieskolor vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Skolinspektionen bedömer att Stockholms stad i flera avseenden säkerställer att utbildningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Samtidigt konstaterar myndigheten att utvecklingsarbete krävs för att huvudmannen mer systematiskt ska följa upp att utbildningens innehåll och metoder vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt att skolorna har tillräckliga förutsättningar för detta.

Därutöver bedömer Skolinspektionen att beprövad erfarenhet tillvaratas i delar av organisationen, men att huvudmannen behöver utveckla och organisera arbetet så att fungerande arbetssätt för att ta vara på personalens erfarenheter sprids och tillämpas i hela organisationen.

Utbildningsförvaltningen har inlett ett samarbete med Stockholms universitet, Att leda undervisningsutveckling, som omfattar samtliga skolledare vid stadens 27 gymnasieskolor. Insatsen syftar till att stärka skolledarnas förmåga att leda undervisningsutveckling samt att utveckla huvudmannens arbete med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom ramen för insatsen synliggörs, dokumenteras och delas lokala erfarenheter mellan skolor genom lärgrupper och nätverk. Förvaltningen kommer även att utveckla befintliga informationskanaler för att tydligare sprida kunskap, dokumentation och resultat från arbetet.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till Skolinspektionen som redovisning till myndigheten. Med hänsyn till svarstiden behöver beslutet justeras omedelbart

Kommunstyrelsen har remitterat ”Motion om att ge Stockholms stads konstsamling nytt liv med ökad tillgänglighet för stockholmarna” av Andréa Hedin, Lou-Ann Wejke och Kristina Lutz (samtliga från M) till utbildningsnämnden för yttrande. Motionen belyser behovet av förbättrad inventering och digitalisering av samlingen samt föreslår åtgärder för att göra konsten mer tillgänglig för stockholmarna. Flera av motionens förslag berör utbildningsnämndens verksamhetsområde, särskilt i fråga om tillgängliggörande av konst i skolmiljöer och möjligheten att använda konstsamlingen som en resurs i undervisningen.

Utbildningsförvaltningen ställer sig positiv till motionens syfte och bedömer att stadens konstsamling har stor potential att bidra till barns och ungas lärande, kulturupplevelser och bildning. Förvaltningen ser goda möjligheter till ökad samverkan med kulturnämnden, bland annat genom digitalt tillgängliggörande av konsten och genom frivilliga, pedagogiskt förankrade initiativ som utformas i samarbete med lärare i relevanta ämnen. Förvaltningen ställer sig även positiv till att tillsammans med kulturnämnden medverka i arbetet med att placera ut konst i skolor samt att bidra med underlag till en översyn av Stockholm konsts uthyrningsmodell, i syfte att öka möjligheten för skolorna att ta del av konstsamlingen.

Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar att överlämna förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har remitterat en motion till utbildningsnämnden för yttrande. I motionen föreslås att kött, fågel eller fisk alltid ska vara ett alternativ vid bland annat skolmåltider.

Inom stadens kommunala skolverksamhet är det varje skola som beslutar vilka måltider som serveras. Utformning av menyer och recept sker lokalt på skolorna utifrån skolornas förutsättningar, i dialog med elever och utifrån gällande lagkrav och regelverk. Varje skola arbetar för att kunna servera mat som är god, trivsam, varierande, näringsriktig och hållbar. Förvaltningen bedömer att det saknas förutsättningar för att styra skolorna till att vid varje lunchmåltid erbjuda kött, fågel eller fisk.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner tjänsteutlåtandet och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har remitterat en motion av Andréa Hedin (M) till utbildningsnämnden för yttrande. Motionen innehåller förslag om att kommunfullmäktige ska besluta att kartlägga förekomsten av hedersvåld, sexuellt våld och kriminell rekrytering bland elever i de anpassade skolorna samt besluta att ta fram ett trygghetsprogram för att motverka och förebygga hot och våld mot eleverna. I motionen finns också ett förslag om att all personal i de anpassade skolorna ska genomgå en obligatorisk utbildning med fokus på elevernas sårbarhet, hur utsatthet identifieras och om anmälningsskyldighet.

Utbildningsförvaltningen instämmer i vikten av att staden har en tydlig bild av utsattheten hos eleverna i de anpassade skolorna och att personalen som arbetar där har rätt kunskap och kompetens. Det finns nationella studier om målgruppens utsatthet för våld som staden kan bygga sitt arbete på. Förvaltningen anser därför inte att staden ska göra en egen kartläggning. Förvaltningen ser inte heller att staden behöver besluta om ett nytt trygghetsprogram, detta eftersom förvaltningen har stödmaterial som omfattar alla Stockholms stads skolor, oavsett skolform. Vidare är förvaltningen i grunden positiv till att fortsätta öka kunskaperna hos personalen som arbetar i de anpassade skolorna.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Med hänsyn till remisstiden behöver beslutet justeras omedelbart.

Jan Jönsson (L) har lämnat en skrivelse till utbildningsnämnden angående ett mer systematiskt arbete för att stärka elevers förmåga att hantera krav och motgångar. I skrivelsen lyfts att fler elever upplever stress och oro samt att vissa utvecklar kravkänslighet, undvikandebeteenden och frånvaro. Med bakgrund mot detta ställer Jan Jönsson frågor om behovet av ett mer systematiskt arbete, hur nuvarande arbetssätt möter behoven, behov av kompetensutveckling samt eventuella gemensamma riktlinjer/strategi.

Utbildningsförvaltningen konstaterar att stadens skolor redan arbetar aktivt med att stärka elevers förmåga att hantera krav och motgångar. Arbetet bedrivs på olika sätt utifrån lokala behov, men med en gemensam utgångspunkt i elevernas välmående och kunskapsutveckling. Detta arbete är en integrerad del av skolornas uppdrag och utvecklas kontinuerligt inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet.

Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar att godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.

Utbildningsnämnden har mottagit en skrivelse från Jan Jönsson med flera (L) med frågor om att utöka antalet skolsociala team och skolsociala team plus till fler grundskolor, om hur nuvarande organisation och resurssättning motsvarar behovet av en långsiktig hållbar och likvärdig struktur samt om att utreda förutsättningarna för att etablera skolsociala team och skolsociala team plus på stadens gymnasieskolor.

Utbildningsförvaltningen instämmer i att skolsociala team är betydelsefulla för att stärka tryggheten, skapa studiero och stödja elever med upprepad eller längre frånvaro så att de kan öka sin närvaro i skolan. Under året arbetar utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen med ett budgetuppdrag för att vidareutveckla skolsociala team och skolsociala team plus till en sammanhållen skolsocial stödkedja. Inom uppdraget pågår ett pilotprojekt tillsammans med stadsdelsförvaltningarna i Enskede-Årsta-Vantör, Farsta, Järva, Kungsholmen och Skärholmen. I dagsläget har förvaltningen inga planer på att införa skolsociala team på stadens gymnasieskolor. Eftersom de skolsociala teamen arbetar med elever i den stadsdel där de är folkbokförda, och många gymnasieelever går i skolan i andra stadsdelar, finns det praktiska svårigheter att organisera fungerande samarbeten och processer på samma sätt som de skolsociala teamen. För eleverna i gymnasieskolan finns andra insatser för att förhindra avhopp från studierna.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.

Utbildningsnämnden har mottagit en skrivelse från Jan Jönsson med flera (L) med frågor om utökade lovskolor och stödgrupper för gråzonsbarn. Av skrivelsen framgår att gråzonsbarn är elever som varken uppmärksammas som i tydligt behov av stöd eller klarar sig utan extra insatser.

Utbildningsförvaltningen arbetar brett för att höja elevernas kunskapsresultat och för att alla elever ska nå gymnasiebehörighet. Stockholms stads grundskolor ska erbjuda lovskola för alla elever i årskurs 4–9 som riskerar att inte uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för betyget E i ett eller flera ämnen, eller som riskerar att inte uppnå gymnasiebehörighet i årskurs 9. Skolorna ska också erbjuda lovskola för elever i årskurs 1–3 för att ge dem möjlighet att utveckla läsförmåga och kunskaper i svenska. Därutöver ska skolorna även erbjuda elever i årskurs 4–9 frivillig undervisning i form av extra studietid. Utbildningsförvaltningens uppdrag omfattar inte andra huvudmäns verksamhet. Rektorn på varje grundskola har, oavsett huvudman, både uppdrag och mandat att utifrån utredningar om särskilt stöd skapa de grupper och det stöd som möter elevernas behov. Förvaltningen följer kontinuerligt upp närvaro och kunskapsresultat för eleverna i de kommunala grundskolorna.

Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.