Möte 2026-10-20

Stadsledningskontoret har tillsammans med berörda nämnder och bolag tagit fram en ny handlingsplan för klimatanpassning som ska ersätta ”Handlingsplan för klimatanpassning av Stockholms Stad 2021-2024”. Förslaget till ny handlingsplan har sin utgångspunkt i miljöprogrammets mål jämte samlade erfarenheter som gjorts i stadens klimatanpassningsarbete under de gångna fem åren. Förslaget innefattar totalt 25 olika aktiviteter som utgör underlag för det som ska prioriteras i stadens klimat-anpassningsarbete framåt. I planen finns också kartlagda klimatrisker såsom skyfall, värmebölja och torka. Handlingsplanen ska genomföras genom att ansvariga nämnder och bolag implementerar planens aktiviteter i sina respektive verksamhetsplaner. Aktiviteter för klimatanpassnings- och beredskapsfrågor ska inte utgå från genomsnittliga invånare utan bör ta hänsyn till att olika grupper i samhället har olika förutsättningar för att hantera kriser. Av planen framgår vilka nämnder som ansvarar för respektive aktivitet.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har remitterat betänkandet En reform av den statliga barn- och ungdomsvården (SOU 2026:52) till socialnämnden för yttrande senast den 3 november 2026.

Förslag om att inrätta Myndigheten för statlig barn- och ungdomsvård (MBU)

Betänkandet En reform av den statliga barn- och ungdomsvården (SOU 2026:52) innehåller förslag om hur den statliga vården för barn och unga med stora vård- och skyddsbehov ska förändras. Bakgrunden till utredningen och förslagen är de omfattande brister och grundläggande problem som över tid har konstaterats inom Statens institutionsstyrelse (SiS) för placerade barn och unga. Bristerna har fått konsekvenser för barns och ungas trygghet, vårdkvalitet, tillgång till hälso- och sjukvård, delaktighet och rättssäkerhet.

Utredningen föreslår att en ny statlig myndighet inrättas – Myndigheten för statlig barn- och ungdomsvård (MBU) med ett tydligare vårdande uppdrag än SiS har i dag.

Utformningen av statliga hem för barn och unga

De statliga hemmen ska utformas med en intern vårdkedja för att kunna erbjuda en likvärdig och trygg vård av god kvalitet med så få frihetsinskränkningar som möjligt.

Därför föreslås att varje statligt hem för barn och unga ska bestå av minst sex och högst tolv vårdenheter. Hemmet ska ha både låsbara och delvis öppna vårdenheter, inklusive utskrivningsförberedande vårdenheter, för att möjliggöra individuell anpassning utan att barnet behöver byta statligt hem.

Vid varje statligt hem för barn och unga ska det finnas vårdenheter för:

• mottagning och behovsbedömning (låsbar)
• behandling utifrån vårdbehov (låsbar och delvis öppen)
• utskrivningsförberedande vård (delvis öppen).

Vårdenheter för behandling ska vara inriktade på något av följande vårdbehov:

• skadligt bruk och beroende
• sexuell beteendeproblematik
• särskilda skyddsbehov
• annat socialt nedbrytande eller destruktivt beteende eller
• brottslig verksamhet.

Ett statligt hem för barn och unga ska vara indelat i vårdenheter efter barnens eller de ungas ålder: 12 år eller yngre, 13–17 år samt 18–20 år.

Utredningen föreslår att högst fem barn och unga ska få vårdas samtidigt på en vårdenhet. Om det finns särskilda skäl ska högst sex få vårdas samtidigt under en kortare tid. På vårdenheter för integrerad vård och på vårdenheter för barn som är 12 år eller yngre ska högst fyra få vårdas samtidigt.

Bemanning och kompetens

Barn och unga som vårdas i den statliga barn- och ungdomsvården har de mest omfattande och komplexa vårdbehoven av alla barn och unga i samhällsvård. Personalens kompetens bör motsvara dessa behov. De nya kompetenskrav som infördes 1 juli 2025 för personal som är anställd för att ge vård, omsorg och uppfostran eller behandling föreslås också omfatta personalen vid de statliga hemmen för barn och unga

Utbildningskravet för denna personal är minst en tvåårig eftergymnasial utbildning eller en utbildning som motsvarar det, om det inte finns särskilda skäl. Utbildningen ska vara inriktad mot socialt arbete, socialpedagogik, beteendevetenskap eller annat relevant ämnesområde.

All personal vid de statliga hemmen för barn och unga ska ha personlig lämplighet för anställningen. På varje statligt hem för barn och unga ska det finnas en chef för verksamheten, en chef med ansvar för den sociala vårdens innehåll och kvalitet samt enhetschefer för vårdenheterna. På varje statligt hem för barn och unga ska det finnas olika chefsroller. För de chefer som har ansvar för den sociala vårdens innehåll och kvalitet samt för enhetscheferna föreslås krav på högskoleutbildning motsvarande minst 180 högskolepoäng inom socialt arbete, psykologi, beteendevetenskap, socialpedagogik eller annat relevant ämnesområde.

Bemanningen vid de statliga hemmen för barn och unga ska vara anpassad efter barnens och de ungas behov av vård och säkerställa en trygg och säker vård. Den ska också säkerställa att personalen genast kan uppmärksamma och ge det skydd, stöd och annan hjälp som barnet eller den unge behöver.

Utredningen föreslår att Myndigheten för statlig barn- och ungdomsvård ska se till att den som är anställd för att ge vård, omsorg och uppfostran eller behandling får den introduktionsutbildning som behövs för arbetsuppgifterna.

Myndigheten ska också se till att personalen får den kompetensutveckling som behövs samt kontinuerlig handledning. Utredningen föreslår att personalen ska ges kontinuerlig utbildning och handledning i kunskapsbaserade metoder och arbetssätt för att förebygga behovet av tvångsåtgärder.

Integrerad skolverksamhet

En väl fungerande, likvärdig och integrerad skolverksamhet är avgörande för att uppfylla den statliga barn- och ungdomsvårdens uppdrag och för att stärka barnens framtida livschanser. Skolan fungerar på många håll väl inom SiS i dag och mycket bedöms kunna överföras till den nya myndigheten. Det som fortsatt behöver utvecklas är likvärdigheten i skolornas arbetssätt och förutsättningar, en arbetsmodell för att integrera skolan med den övriga vården samt arbetet med att öka skolnärvaron.

Hälso- och sjukvård och integrerad vårdform

Barn och unga som är placerade ska ha god tillgång till hälso- och sjukvård och tandvård. Utredningen föreslår att Myndigheten för statlig barn- och ungdomsvård och regionen ska ingå överenskommelser om samarbete om hälso- och sjukvård och tandvård för barn och unga som vårdas på statliga hem för barn och unga.

Utredningen föreslår också att den nya myndigheten ska få i uppdrag att tillhandahålla och utföra vissa hälso- och sjukvårdsinsatser vid de statliga hemmen för barn och unga. Hälso- och sjukvårdsverksamheten ska omfatta:

• hälsofrämjande och förebyggande åtgärder
• bedömning av psykiskt och fysiskt hälsotillstånd och
• hantering av läkemedel.

Utredningen bedömer att en ny vårdform för integrerad vård behövs för en begränsad grupp av barn och unga med mycket omfattande psykiatriska vårdbehov i förening med de sociala vårdbehov som föranlett placeringen i ett statligt hem för barn och unga. Vårdformen bör regleras som ett gemensamt åtagande för Myndigheten för statlig barn- och ungdomsvård och regionen.

Sammanhållen vårdkedja

Utredningen föreslår en sammanhållen vårdkedja. Myndigheten för statlig barn- och ungdomsvård ska få utföra uppdrag åt kommuner i samband med eftervård eller andra insatser som anknyter till verksamheten vid statliga hem för barn och unga. Socialnämnden har fortsatt ansvar för planering och insatser efter utskrivning. Förslaget ger myndigheten möjlighet att utföra uppdrag när en kommun efterfrågar det, men innebär inte att myndigheten får ansvar för att erbjuda eftervård.

Stärkt skydd mot våld, missförhållanden och övergrepp

Utredningen föreslår ett stärkt skydd mot missförhållanden samt tydligare dokumentation och underrättelser vid fysiska ingripanden. Om någon i personalen ingriper fysiskt mot ett barn eller en ung person ska chefen för verksamheten utan dröjsmål underrätta socialnämnden och Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Barnet eller den unge ska erbjudas ett uppföljande samtal efter ett fysiskt ingripande. Under samtalet ska barnet eller den unge få information om anledningen till att det fysiska ingripandet behövde genomföras och ges möjlighet att framföra sin uppfattning om ingripandet. Barn och unga ska enkelt kunna framföra klagomål till en oberoende funktion och få återkoppling.

Utredningen föreslår att en självständig funktion i form av ett särskilt ombud för barn och unga i statlig barn- och ungdomsvård inrättas vid Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Säkerhetsarbetet behöver omfatta både fysiskt skydd och personalens förmåga att skapa trygghet och förebygga konflikter. Ett kvalificerat relationellt arbete, där personalen genom närvaro, kontinuitet och lyhördhet bygger förtroendefulla relationer med barn och unga, är en central del av en trygg och säker vård och bidrar till att förebygga konflikter, hot och våld som kan drabba både barn och unga och personal.

Barn och unga behöver kunna känna sig trygga på det statliga hem där de vårdas och ha kontakt med personer som är viktiga för dem. Begränsningar av rörelsefriheten och möjligheterna till elektronisk kommunikation ska ha stöd i lag och tillämpas enligt de förutsättningar som gäller för respektive åtgärd.

Utredningen föreslår att Myndigheten för statlig barn- och ungdomsvård ska få föra ett säkerhetsregister. Registret ska ge den nya myndigheten möjlighet att, inom tydliga rättsliga ramar, hantera de uppgifter som behövs för att förebygga brott och skydda barn och unga samt personal mot hot och våld. Åtkomst till och delning av information ska begränsas till de uppgifter som behövs för uppdraget och som det finns rättsligt stöd för.

Finansiering och förutsättningar

För att säkerställa platskapaciteten föreslår utredningen att beläggningsgraden ska ligga på 70 procent vid planeringen av antalet platser. Det är den beläggningsgrad som utredningen bedömer att det krävs för att differentieringen samt skyldigheten att akut kunna tillhandahålla platser ska kunna upprätthållas.

Utredningen bedömer att regeringen i samband med den nya myndighetens inrättande bör se över finansieringsmodellen för den statliga barn- och ungdomsvården. Översynen bör bland annat omfatta hur kommunernas andel ska beräknas framöver.

Utredningen föreslår att författningsändringarna ska träda i kraft den 1 februari 2029.

Kommunstyrelsen har remitterat Socialdepartementets promemoria Utökad tillsyn över barn vars föräldrar omfattas av aktivitetskrav enligt socialtjänstlagen (Ds. 2026:19) till socialnämnden för yttrande.

Aktivitetskravet infördes den 1 juli 2026 och innebär att socialnämnden dels ska tillhandahålla aktiviteter och dels att enskilda som har fått försörjningsstöd under minst tre sammanhängande månader ska delta i anvisad aktivitet för att ha rätt till fortsatt försörjningsstöd. För att möjliggöra en utökad tillsyn av barn vars föräldrar omfattas av aktivitetskravet har kommunerna tillförts medel. Kommunerna är dock inte skyldiga att erbjuda de berörda barnen tillsyn i större omfattning än barn till föräldrar som inte arbetar eller studerar och som inte omfattas av aktivitetskravet.

I promemorian föreslås ändringar i skollagen som innebär att barn vars förälder omfattas av aktivitetskravet enligt socialtjänstlagen ska erbjudas förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i den omfattning som behövs för att föräldern fullt ut ska kunna delta i anvisade aktiviteter.

Socialnämnden har mottagit en remiss från kommunstyrelsen av promemorian Slutredovisning av tilläggsuppdraget om stärkt samverkan mellan socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri i brottsförebyggande syfte, Ds 2026:18.

I slutredovisningen lämnas förslag som syftar till att stärka samverkan mellan socialtjänst, hälso- och sjukvård och andra berörda aktörer. Förslagen omfattar bland annat nationellt kunskapsstöd, regionala konsultationsfunktioner, utveckling av samverkansformerna SSPF och SIG samt individbaserad systematisk uppföljning

Prognosen baseras på utfallet per 30 september 2026 samt utifrån dialog med samtliga chefer om eventuella avvikelser från budget.

Nämnden prognostiserar totalt ett resultat, efter prognos prestationsförändringar, budgetjusteringar och resultatöverföring, som är ett överskott mot budget med 16,1 mnkr.

De flesta verksamheterna har en prognos i balans med budget. Underskott prognostiseras främst inom område verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Underskottet täcks inom nämndens budgetram. Större överskott prognostiseras främst inom område barn och ungdom, hemlöshet och missbruk samt strategi och utveckling.

Enligt 11 kap. 5 § socialtjänstlagen (2025:400) får socialnämnden tillhandahålla insatser för att tillgodose personliga behov utan behovsprövning. För att en insats ska kunna erbjudas utan behovsprövning krävs ett särskilt beslut från socialnämnden.

Insatser som ska erbjudas utan behovsprövning utgör en del av utvecklingen av första linjens socialtjänst i enlighet med socialtjänstlagens intentioner om en mer lätt tillgänglig och förebyggande socialtjänst. Vissa insatser erbjuds utan behovsprövning i hela staden, medan mer utvecklingsinriktade insatser behöver prövas genom pilotprojekt i utvalda stadsdelsnämnder. Våldspreventiv samtalsgrupp för personer med funktionsnedsättning är en sådan insats som föreslås att i ett pilotprojekt prövas att ges utan behovsprövning. Insatsen syftar till att minska risken för att målgruppen utsätts eller utsätter andra för våld, detta genom att stärka självkänslan, öka kunskapen om våld och rättigheter samt utveckla verktyg för kommunikation och samtycke.

Genom att börja i liten skala i ett pilotprojekt kan staden se hur insatsen fungerar i praktiken, identifiera möjligheter, utmaningar och se resultat. Det är mer kostnadseffektivt att först prova att tillhandahålla insatsen i några stadsdelsnämnder och säkerställa att insatsen ger önskat resultat.

Insatsen våldspreventiv samtalsgrupp för personer med funktionsnedsättning föreslås prövas och utvecklas i Farsta, Järva och Södermalms stadsdelsnämnder. En viktig del i genomförande av pilotprojektet är att löpande följa upp resultatet av insatsen, kostnader samt formen för tillhandahållandet av insatsen för att se att insatsen ger önskad effekt.

Antalet ej verkställda beslut enligt LSS var 192 stycken under kvartal 2, 2026. Detta är en ökning med 65 beslut jämfört med samma period förra året och en ökning med 34 beslut jämfört med föregående kvartal.

De främsta förändringarna gällande ej verkställda beslut enligt LSS är att beslut ökat för insatserna avlösarservice, bostad för vuxna, kontaktperson, korttidsvistelse och ledsagarservice. Antalet inrapporterade beslut gällande boende för barn och personlig assistans är oförändrat jämfört med föregående period. Däremot har antalet minskat för insatserna daglig verksamhet och korttidstillsyn.

Antalet ej verkställda beslut enligt SoL var 128 stycken under kvartal 2, 2026. Detta är en ökning med 38 beslut jämfört med samma period förra året och en minskning med 3 beslut jämfört med föregående kvartal.

De främsta förändringarna gällande ej verkställda beslut enligt SoL är att beslut ökat för boendestöd, permanent bostad, sysselsättning och öppenvård. Antalet inrapporterade beslut gällande bostad (IFO), korttidsboende, ledsagning och stödboende är oförändrat jämfört med föregående period. Däremot har antalet minskat för annat bistånd, hemtjänst och kontaktperson.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner rapporteringen av ej verkställda beslut enligt LSS och SoL, kvartal 2, 2026 och att rapporteringen överlämnas till kommunfullmäktige.

Socialförvaltningen planerar att beställa en ny friliggande gruppbostad vid Lammholmsbacken i Skärholmen som ska hyras av stadsdelsförvaltningen.

Stadens boendeplan visar på ett stort underskott på boendeplatser fram till 2035. Projektmålet är att minska detta underskott genom att skapa sex nya platser fram till år 2030.

Boendet är en friliggande gruppbostad med sex lägenheter med gemensamhets – och personalytor med en total yta på cirka 375 kvadratmeter. Det kommunala bolaget Micasa Fastigheter beräknar att gruppbostaden ska vara färdigställd år 2030. Den beräknade totala årshyran uppgår till cirka 2,5 miljoner kronor.

Skärholmens stadsdelsförvaltning föreslår att:

Stadsdelsnämnden godkänner inriktningsärende för projektering av en ny friliggande gruppbostad enligt LSS vid Lammholmsbacken i Skärholmen till en uppskattad första årshyra om cirka 2,5 miljoner kronor.

Socialförvaltningen föreslår att:

Socialnämnden godkänner inriktningsärende för projektering av en ny friliggande gruppbostad enligt LSS vid Lammholmsbacken i Skärholmen.

Socialförvaltningen planerar att beställa en ny friliggande gruppbostad på fastigheten Stänkskärmen 26, i Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsområde, som ska hyras av stadsdelsförvaltningen.

Stadens boendeplan visar på ett stort underskott på boendeplatser fram till 2035. Projektmålet är att minska detta underskott genom att skapa sex nya platser fram till år 2029.

Boendet är en friliggande gruppbostad med sex lägenheter samt gemensamhets- och personalytor med en total yta på cirka 462 kvadratmeter. Byggaktören Micasa Fastigheter AB uppskattar att gruppbostaden är färdigställd år 2029. Den beräknade totala årshyran uppgår till cirka 2,8 miljoner kronor.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning föreslår att:

1. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner inriktningsärende för projektering av en ny friliggande gruppbostad enligt LSS i fastigheten Stänkskärmen 26 i Enskede-Årsta-Vantör till en uppskattad första årshyra om cirka 2,8 miljoner kronor.

Socialförvaltningen föreslår att:

1. Socialnämnden godkänner inriktningsärende för projektering av en ny friliggande gruppbostad enligt LSS på fastigheten Stänkskärmen 26 i Enskede-Årsta-Vantör.