Möte 2026-06-09

Socialnämnden har beretts möjlighet att yttra sig över rapporten Förskola i Stockholm 2025, som belyser förskolans roll i barns utveckling, trygghet och likvärdiga förutsättningar. Rapporten lyfter särskilt vikten av samverkan mellan förskola och socialtjänst, tidiga insatser samt arbetet med att förebygga att barn far illa.

Socialförvaltningen delar i huvudsak rapportens bedömningar och konstaterar att samverkan fungerar väl men behöver stärkas ytterligare, särskilt avseende främjande och tidiga insatser. Samtidigt identifieras utmaningar kopplade till variationer i arbetssätt mellan stadsdelsförvaltningar, låg inskrivningsgrad och hög frånvaro i vissa områden samt behov av ökad likvärdighet i stöd till barn med särskilda behov. Förvaltningen bedömer att det finns behov av att utveckla arbetet med orosanmälningar, barns psykiska hälsa och tidig upptäckt av utsatthet. Befintliga samverkansstrukturer är ändamålsenliga men behöver kompletteras med riktade kunskapshöjande insatser och gemensamma utbildningar. Detta bedöms sammantaget bidra till en stärkt och mer likvärdig samverkan mellan förskola och socialtjänst.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtande som svar på remissen.

Socialnämnden ombeds av kommunstyrelsen att yttra sig om remiss av Program för stadsnära odling. Programmet framhåller att Stockholm är en fantastisk stad för odling med tillgång till koloniträdgårdar, gemensamhetsodlingar samt odling i trädgårdar och på gårdar. Syftet med Stockholms stads Program för stadsnära odling är att det ska vara ett stadsövergripande styrdokument som gäller för stadens samtliga nämnder och bolagsstyrelser och det ska fungera som ett stöd för stadens interna arbete. Förvaltningen har synpunkter på hur begreppet särskilda boenden används i programmet och föreslår att begreppet bör bytas ut då det i sammanhanget är missvisande. Förvaltningen efterfrågar även en förklaring till begreppet specialboenden, ett begrepp som inte används inom socialnämndens verksamhetsområden. Vidare understryker förvaltningen vikten av ett kunskapsstöd för att underlätta för verksamheter som vill börja odla.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.

Stadsrevisionen i Stockholms stad är kommunfullmäktiges kontrollinstrument för att granska den verksamhet som bedrivs i nämnder och bolag. Revisionen har granskat om socialnämndens verksamhet sköts på ett i huvudsak ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt samt om den interna kontrollen har varit tillräcklig.

Revisionskontoret bedömer att nämnden i huvudsak har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt.

Den interna styrningen och kontrollen bedöms i huvudsak vara tillräcklig, med en tydlig organisation och väl fungerande rutiner.

Under revisionens granskning har utvecklingsområden identifierats. Samtliga utvecklingsområden kommer att hanteras i enlighet med rekommendationerna.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som yttrande till revisionskontoret över årsrapport 2025.

Yrkesresan är ett strukturerat arbetssätt för introduktion och långsiktig kompetensutveckling för medarbetare inom socialtjänsten. Satsningen på Yrkesresan är ett samarbete mellan kommunal, regional och nationell nivå. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) är projektägare. Alla utbildningar i Yrkesresan är kvalitetssäkrade av Socialstyrelsen och genomförs på ett pedagogiskt och systematiskt sätt. Förvaltningen ser behov av att stärka arbetet med att ge medarbetare kontinuerlig, kunskapsbaserad kompetensutveckling som genomförs strukturerat och möter verksamheternas behov. Förvaltningen bedömer att en anslutning till Yrkesresan bidrar till att Stockholms socialtjänst arbetar mer kunskapsbaserat.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens förslag till hemställan om att ansluta till Yrkesresan och att socialnämnden överlämnar förslaget till kommunfullmäktige för godkännande.

Den aktuella kvalitetsgranskningen avser eftervård vid avslutad placering för barn i åldern 13–17 år och omfattar 30 ärenden från stadsdelsförvaltningarna Farsta, Hägersten-Älvsjö och Södermalm. Granskningen omfattar både handläggningen under placering och den efterföljande vården.

Barnen i granskningen har ofta omfattande och sammansatta behov. Majoriteten av barnen har neuropsykiatriska och/ eller psykiatriska diagnoser samt vuxit upp i hem med social problematik, där våld i familjen är vanligast, följt av missbruk, kriminalitet och psykisk ohälsa hos vårdnadshavare. De placeras i regel under tonåren utifrån egna beteendeproblem. En stor andel av barnen och deras familjer har tidigare erfarenhet av både öppenvårdsinsatser och placeringar.

Ett omfattande och intensivt arbete framkommer i alla ärenden. Vårdkedjan präglas inte sällan av avbrott, omstarter och återkommande akuta situationer. Konsekvensen blir en låg grad av förutsägbarhet för såväl barn och vårdnadshavare som för yrkesverksamma, vilket i sin tur ställer mycket höga krav på samordning, kontinuitet och framförhållning i insatserna.

Två tredjedelar av ärendena övergår i eftervård efter avslutad placering. Eftervården består ofta av parallella insatser, främst familjebehandling och kontaktpersonsinsatser. I dialogerna med de granskade verksamheterna framträder ett behov av mer flexibla, praktiska och stödjande familjepedagogiska insatser som kan bidra till en fungerande vardagsstruktur i övergången från placering till hemmet. Granskningen visar även ett behov av en mer sammanhållen vårdkedja där eftervården planeras tidigt och integreras redan under placeringstiden, med stöd till vårdnadshavare under hela placeringen som samordnas med barnets insatser.

Utifrån granskningen bedöms rättssäkerheten upprätthållas genom strukturerade utredningar och regelbundna uppföljningar. Samtidigt finns utvecklingsbehov i arbetet med SMARTA mål i vårdplaner och uppdrag, för att ytterligare stärka tydligheten.

RBM används redan i relativt hög grad, men behöver utvecklas för att i högre grad stödja individanpassade insatser. Det gäller särskilt hur barnets förutsättningar, inklusive kognitiva och exekutiva funktioner, samt vårdnadshavares förmåga att genomföra och upprätthålla förändringar, beaktas i bedömningen.

Det framkom i dialoger med verksamheterna att det är utmanande att få till samordning med en helhetssyn i komplexa ärenden som kräver många aktörers medverkan.  Sociala insatsgrupper tillsammans med pilotprojektet BUP ANB har i hög grad bidragit till att relevanta aktörer finns runt barnet, men för barn utanför projektet saknas ofta regionens medverkan. Särskilt tydlig är frånvaro av habiliteringen och samverkan med funktionshinderområdet, i relation till den höga diagnostätheten i urvalet. Införandet av skolsamordnare har haft tydligt positiva effekter och bidragit till en mer kontinuerlig skolgång i nästan samtliga ärenden. En slutsats är att när en samordnare har ett tydligt ansvar för en fråga ökar förutsättningarna för resultat.

Delaktighet för barn framträder i dokumentationen i relativt hög grad, men det är inte alltid tydligt hur barns inflytande faktiskt påverkar besluten. Barns förståelse av processer och beslut behöver säkerställas genom att information anpassas och tillgängliggörs, för att stärka den reella delaktigheten ur ett barnrättsperspektiv.

Ur intervjun med SOS Barnbyar framkommer att barn lyfter stabila och varaktiga relationer som avgörande för en fungerande vårdkedja. Kontinuitet, tillit och långsiktiga vuxenrelationer behöver därför prioriteras i utvecklingen av eftervården som en del av en sammanhållen och robust vårdkedja.

Nätverksarbete sker i begränsad omfattning, trots att arbetet är en central skyddsfaktor för långsiktigt hållbara resultat. I dialogerna framträder samtidigt en positiv utveckling inom området, och arbetet bedöms ha potential att stärkas ytterligare genom mer systematik och kontinuitet.

Ett mer strukturerat arbete för att involvera civilsamhällets resurser bör ses som en viktig del av den fortsatta utvecklingen av eftervården, för att bidra till sammanhang som kan finnas kvar även när socialtjänstens insatser upphör.

Aktuell kvalitetsgranskning avser handläggningstider i ärenden som avser insatserna biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans enligt 9 § 2 LSS, bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför det egna hemmet enligt 9 § 8 LSS, bostad med särskild service för vuxna enligt 9 § 9 LSS samt bostad med särskild service enligt 11 kap 1 § SoL. Som en del i granskningen har även beslutstider i ett antal ärenden granskats. Granskningen är genomförd i stadsdelsförvaltningarna Enskede-Årsta-Vantör, Hägersten-Älvsjö, Järva, Skärholmen och Södermalm under våren 2026.

Sammantaget visar granskningen på både styrkor och utvecklingsområden hos de granskade enheterna. Flera av dessa berör flera eller samtliga enheter men det kan konstateras att det är en variation både inom och mellan de granskade enheterna. Majoriteten av ansökningarna handläggs inom en rimlig tid. Det förekommer dock ärenden med längre handläggningstider hos samtliga förvaltningar och det är inte alltid möjligt att utläsa av dokumentationen varför handläggningen blivit längre än normalt. Granskningen visar också att bedömningar avseende tidsbegränsning av beslut i större utsträckning behöver utgå från den enskildes individuella förutsättningar. Handläggning och dokumentation sker till stor del i enlighet med lagstiftning, riktlinjer samt föreskrifter och allmänna råd. Det finns samtidigt behov av fortsatt utvecklingsarbete för att säkerställa att handläggning och dokumentation alltid sker på ett rättssäkert och likställt sätt.

Socialnämnden har i budget för 2026 fått i uppdrag att i samråd med stadsdelsnämnderna och Region Stockholm utreda möjligheten att införa ACT-team, tvärprofessionella team som arbetar med personer med komplex samsjuklighet.

Efter att budgetuppdraget tilldelades socialnämnden har det kommit en lagrådsremiss och en proposition med förslag på ny lagstiftning på området. Förslaget innebär en skyldighet för kommunerna och regionen i ett län att gemensamt bedriva samordnad vård- och stödverksamhet. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2028.

Socialförvaltningen ser att budgetuppdraget med att utreda möjligheten att införa ACT-team behöver utökas till att även innefatta att utreda förutsättningarna för att bedriva en samordnad vård- och stödverksamhet i pilotform tillsammans med Region Stockholm. Detta som en förberedelse för kommande lagstiftning på området.

Socialnämnden ansvarar för stadsövergripande avtal samt en aktiv avtalsuppföljning av de avtal som socialnämnden tecknat enligt lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) samt avtal enligt lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV).

Förvaltningen redovisar i denna årsrapport resultatet från avtalsuppföljningen av verksamheter i privat regi som bedrivs enligt socialtjänstlag (2001:453), SoL och lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och som är upphandlade av socialnämnden enligt LOU och LOV. I årsrapporten föreslår socialförvaltningen även ett urval för kommande avtalsuppföljning för åren 2026–2028.

Under 2025 genomförde förvaltningen 89 av 104 planerade uppföljningar. Skälen till att vissa uppföljningar inte genomfördes berodde på att leverantörer inte hade inkommit med underlag för uppföljning i tid, att avtal blev uppsagda innan eller i samband med avtalsuppföljningen och i några enstaka fall på grund av att uppföljningar inte hunnit genomföras av stadsdelsförvaltningar eller socialförvaltningen. Dessa kommer att slutföras under år 2026.

Den årliga avtalsuppföljningen av utförare inom LOV som bedriver boendestöd samt ledsagning och avlösning enligt SoL/LSS, har genomförts gemensamt av socialförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna. Verksamheter upphandlade enligt LOU, i detta fall avtalen avseende dygnetruntvård för barn och unga samt konsultentstödda jourhem, har följts upp av socialförvaltningen. Det samlade resultatet sammanställs i en årsrapport (bilaga 1).

Resultatet från uppföljningarna visar att huvuddelen av leverantörerna efter förtydliganden, kompletteringar och åtgärder av påtalade brister möter avtalens krav. De brister som framkommit har till största delen berört avsaknad av eller ofullständiga rutiner och att det systematiska kvalitetsarbetet har behövt utvecklas. Brister har också funnits i hur utförarna erbjuder handledning och introduktionsutbildning. Inom vissa insatser har det i några fall kunnat konstateras att andelen personal som har adekvat utbildning eller tillsvidareanställning inte varit tillräckligt hög. Ett avtal inom dygnetruntvård för barn och unga hävdes och tre avtal inom jourhem sades upp efter att bristerna bedömts vara allvarliga.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner årsrapporten för 2025 och socialförvaltningens plan för avtalsuppföljning 2026–2028 samt att den överlämnas till stadsdelsnämnderna för kännedom.

Förvaltningen har sedan 2023 ett offentligt partnerskap (IOP) med föreningen Street Minds. Syftet med överenskommelsen är att utveckla verksamheten inom Bostad Först och tillhandahålla en öppen verksamhet i syfte att erbjuda stöd utifrån principerna om aktivt engagemang och deltagarstyd verksamhet.

Nuvarande överenskommelse löper ut 30 juni. Båda parter önskar att inleda en ny överenskommelse med samma syfte.

Förvaltningen bedömer att överenskommelsens verksamhet och målgrupp inryms inom socialnämndens ansvarsområde och föreslår där med att godkänna partnerskapet med föreningen Street Minds.

Förvaltningen föreslår i ärendet ett idéburet offentligt partnerskap tillsammans med trossamfundet Frälsningsarmén för insatser till personer i prostitution och människohandel för en inledande perioden om 10 juni 2026 till och med 31 dec 2026. Därefter förlängs partnerskapet automatiskt med ett kalenderår i taget, dock som längst till 31 december 2028.

Socialförvaltningen har sedan 2022 en överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap (IOP) som förnyades 1 april 2025 tillsammans med tre Brottsofferjourer i Stockholm. Målsättningen med partnerskapet är att Brottsofferjourerna ska erbjuda och utföra brottofferstöd till alla brottsutsatta i Stockholm som önskar kontakt med jourerna samt att parterna ska länka vidare målgruppen när så är aktuellt. Verksamheten ska årligen redovisas samt delges socialnämnden för kännedom.

Brottsofferjourerna hanterade under året sammanlagt 3 017 ärenden varav ca 63 procent var kvinnor och 37 procent män. Stödcentrum mottog 26 ärenden för personer under 21 år från Brottsofferjourerna.

Förvaltningen bedömer att verksamheten bedrivits enligt plan samt att målsättningen uppnåtts och föreslår socialnämnden att godkänna uppföljningen.

Antalet ej verkställda beslut enligt LSS var 158 stycken under kvartal 1, 2026. Detta är en ökning med 39 beslut jämfört med samma period förra året och en minskning med 24 beslut jämfört med föregående kvartal.

De främsta förändringarna gällande ej verkställda beslut enligt LSS är att beslut minskat för insatserna avlösarservice, boende för barn, bostad för vuxna, daglig verksamhet och korttidsvistelse. Antalet inrapporterade beslut gällande kontaktperson och korttidstillsyn är oförändrat jämfört med föregående period. Däremot har antalet ökat för insatserna ledsagarservice och personlig assistans.

Antalet ej verkställda beslut enligt SoL var 131 stycken under kvartal 1, 2026. Detta är en ökning med 20 beslut jämfört med samma period förra året och en minskning med 12 beslut jämfört med föregående kvartal.

De främsta förändringarna gällande ej verkställda beslut enligt SoL är en ökning för insatserna annat bistånd och kontaktfamilj. Däremot har antalet ej verkställda beslut minskat för insatserna boendestöd, bostad (IFO) ledsagning, permanent bostad, sysselsättning och öppenvård. Antalet inrapporterade beslut för hemtjänst, kontaktperson, korttidsboende och stödboende är oförändrat.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner rapporteringen av ej verkställda beslut enligt LSS och SoL, kvartal 1, 2026 och att rapporteringen överlämnas till kommunfullmäktige.

Bromma stadsdelsförvaltning planerar i samverkan med socialförvaltningen att förhyra en gruppbostad i fastigheten Utombordaren 2 i Bromma.

Stadens boendeplan visar att det kommer saknas många boendeplatser fram till 2035. Målet med det här projektet är att skapa fem nya platser till 2026 och på så sätt minska underskottet.

Boendet kommer att bestå av fem lägenheter, gemensamma – och personalytor med en total yta på 351 kvadratmeter. Det kommunala bolaget Stockholmshem beräknar tillträde till boendet i september 2026.

Den totala årshyran för boendet beräknas till cirka 1,9 miljoner kronor. Hyresavtalet kommer börja gälla i september år 2026 och kommer löpa fram till år 2036.

Bromma stadsdelsförvaltning föreslår att:

1. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens förslag till förhyrning av en gruppbostad med fem lägenheter i fastigheten Utombordaren 2 i Bromma till en hyreskostnad på 1,9 miljoner kronor per år.
2. Nämnden ansöker hos kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott att godkänna förslaget gällande förhyrning.
3. Stadsdelsdirektören får i uppdrag att teckna hyresavtal med Stockholmshem AB under förutsättning att kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott samt socialnämnden godkänner införhyrningen.

Socialförvaltningen föreslår att:

1. Socialnämnden godkänner förvaltningens förslag om att beställa en gruppbostad med fem lägenheter med gemensamhets – och personalutrymmen i fastigheten Utombordaren 2 i Bromma.

Socialförvaltningen planerar att beställa en ny gruppbostad i kvarteret Stångholmsbacken 1 i Skärholmen som ska hyras av stadsdelsförvaltningen.

Stadens boendeplan visar på ett stort underskott på boendeplatser fram till 2035. Projektet bidrar till att minska detta underskott med sex platser fram till år 2028.

Boendet är en gruppbostad med sex lägenheter i ett flerbostadshus med gemensamhets och personalytor med en total yta på 406 kvadratmeter. Byggaktören Storsala AB beräknar tillträde till gruppbostaden år 2028.

Den beräknade totala årshyran uppgår till cirka 1,6 miljoner kronor.

Skärholmens stadsdelsförvaltning föreslår att:

Stadsdelsnämnd godkänner inriktningsärende för projektering av en ny gruppbostad enligt LSS i kvarteret Stångholmsbacken 1 i Skärholmen till en uppskattad första årshyra om cirka 1,6 miljoner kronor.

Socialförvaltningen föreslår att:

Socialnämnden godkänner inriktningsärende för projektering av en ny gruppbostad enligt LSS i kvarteret Stångholmsbacken 1 i Skärholmen.

Socialförvaltningen planerar att beställa en ny gruppbostad i kvarteret Hedvig i Järva som ska hyras av stadsdelsförvaltningen.

Stadens boendeplan visar på ett stort underskott på boendeplatser fram till 2035. Projektmålet är att minska detta underskott genom att skapa sex nya platser fram till år 2028.

Boendet är en gruppbostad med sex lägenheter i ett flerbostadshus med gemensamhets- och personalytor med en total yta på 425 kvadratmeter. Byggaktören Sveafastigheter beräknar tillträde till gruppbostaden år 2028.

Den beräknade totala årshyran uppgår till cirka 1,4 miljoner kronor.

Socialförvaltningen föreslår att:

Socialnämnden godkänner inriktningsärende för projektering av en ny gruppbostad enligt LSS i kvarteret Hedvig i Spånga.

Järva stadsdelsförvaltning föreslår att:

Järva stadsdelsnämnd godkänner inriktningsärende för projektering av en ny gruppbostad enligt LSS i kvarteret Hedvig i Spånga till en uppskattad första årshyra om cirka 1,4 miljoner kronor.

Andréa Hedin med flera (M) har lämnat en skrivelse som handlar om socialnämndens bidrag till ideella föreningar och hur stadens demokrativillkor efterföljs. Skrivelsens frågor handlar om hur många ansökningar av föreningsbidrag från socialnämnden som har fått avslag under mandatperioden till följd av att de inte har uppfyllt stadens demokrativillkor, samt om socialnämnden har inhämtat yttranden från SÄPO eller Polisen i samband med en ansökan om föreningsbidrag.

Socialförvaltningens ansökningsprocess av bidrag till ideella föreningar utgår från att förvaltningen redan innan en ansökan kan skickas in gör en granskning och kontroll av föreningen. Den första granskningen förhindrar att föreningar vars verksamhet står i strid med stadens demokrativillkor tas upp i organisations- och föreningsutskottet. Om en förening agerat på ett sätt som inte är förenligt med demokrativillkoret under tiden som de erhåller bidrag från socialnämnden kan organisations- och föreningsutskottet besluta om att minska, stoppa eller återkräva beviljat bidrag. Under mandatperioden har organisations- och föreningsutskottet beslutat att stoppa ett föreningsbidrag till följd av att de brutit mot stadens demokrativillkor. Organisations- och föreningsutskottet har också under mandatperioden beslutat att samma förening ska erhålla bidrag igen. Förvaltningen har i inga fall inhämtat yttranden från SÄPO eller Polismyndigheten i samband med en ansökan om föreningsbidrag. Däremot pågår dialoger med Polisregion Stockholm om hur ett samarbete kring föreningsbidrag skulle kunna se ut. Det finns en del rättsliga utmaningar som behöver utredas.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.

Ett initiativärende har väckts av Andréa Hedin m.fl. (M), Jan Jönsson (L) samt Kristin Jacobsson (C) angående att uppdra åt socialjouren att se över sina arbetssätt vid stöd till personer i behov av akut logi. Ärendet har väckts mot bakgrund av medial rapportering om att barnfamiljer har hänvisats till ett boende där drogpåverkade personer vistas i allmänna utrymmen.

Initiativtagarna befarar att socialjouren och stadsdelsförvaltningarna använder arbetsmaterial som inte är kvalitetssäkrat i handläggningen av ärenden som gäller akut logi.

Socialförvaltningen anser att socialjouren hanterar akuta logibehov under kvällar och helger enligt fastställda rutiner. Rutinerna uppdateras kontinuerligt genom systematiskt kvalitetsarbete och samverkan. För akuta behov beviljas bistånd för akut logi för att avvärja en nödsituation under en natt eller en helg. Nästkommande vardag förs ärendet över till den aktuella stadsdelsförvaltningen som ansvarar för insatser utifrån det långsiktiga behovet hos den enskilde.
Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på initiativärendet.