Möte 2025-10-21

En motion har remitterats till socialnämnden från kommunstyrelsen om att införa ett specifikt system för att upptäcka bortförda elever. Motionen framhåller förslag om att införa ett datasystem som uppmärksammar när en elev skrivs ut från en skola utan att ha skrivits in på en ny, samt med en spärr som omöjliggör utskrivning tills att det finns en ny skola inskriven.

Motionären Jan Jönsson (L) ämnar med sitt förslag att lättare upptäcka bortförda elever. Genom att säkerställa att Stockholms stad vet varför elever är frånvarande och även täpper igen luckor i systemet som möjliggör att barn kan försvinna, där ingen har ansvaret att ha koll på vart barnen tar vägen när de skrivs ut ur skolan.  

Socialförvaltningen delar motionens förslag om vikten av ett system för att förhindra bortförandet av barn. Socialförvaltningen anser dock att ett lokalt system för stadens skolor inte är tillräckligt, utan välkomnar ett nationellt system som omfattar samtliga skolor i både kommunal och privatregi för att kunna säkerställa att barn inte förs ut ur landet mot sin vilja.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på motionen.

Kommunstyrelsen har remitterat en motion till socialnämnden från Jan Jönsson och Anne-Lie Elfén (L) gällande ett förslag om att införa Skottlandsmodellen i någon del av Stockholms stad. Modellen syftar till att identifiera barn som är i behov av ett tidigt samordnat stöd från flera huvudmän och att underlätta koordineringen av insatser. Vidare framförs behov av att utveckla samverkan mellan fler aktörer så att allt fler barn kan ges stöd i ett tidigt skede.

Förvaltningen delar motionärernas syn gällande vikten av ett tidigt, samordnat och likvärdigt stöd där barnets rättigheter sätts i centrum. Förvaltningen arbetar för att förstärka och fördjupa det pågående utvecklingsarbetet som sker i staden vad gäller samverkan mellan myndigheter och övriga samverkansparter i frågor om barn i behov av tidigt samordnat stöd.

Modellen Getting it right for every child (GIRFEC), även kallad Skottlandsmodellen, innebär en omfattande strukturförändring och skulle inverka på pågående och redan etablerade insatser och samverkansformer. Olika varianter av modellen, anpassade till en svensk kontext, studeras i ett forskningsprogram vid Linnéuniversitetet som pågår till 2027. I Järva pågår ett pilotprojekt som tar avstamp i den GIRFEC-inspirerade modellen Kronobarnsmodellen.

Förvaltningen ser risker med att införa en ny modell som ersätter befintliga strukturer innan dess att den är utvärderad och en genomgående analys har genomförts som utreder hur modellen skulle inverka på etablerade insatser och strukturer. Förvaltningen ser också vikten av att involverande parter är överens om införande av modellen. Detta ses som komplicerat i Stockholms stad då det finns mängder av utförare, både kommunala, regionala och fristående, som skulle behöva vara villiga att genomföra de anpassningar  GIRFEC innebär.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på motionen.

Socialnämnden har mottagit en remiss gällande en motion ifrån Andréa Hedin (M) angående stärkta insatser mot gängkriminalitet och rekrytering av unga.

I motionen framhålls en oroväckande utveckling i Stockholm där allt fler unga rekryteras in och utnyttjas av den organiserade brottsligheten. Socialtjänstens arbete med att identifiera tidiga tecken på normbrytande beteende och kriminalitet samt erbjuda adekvata stödåtgärder försvåras enligt motionären av socialsekreterarnas arbetsbelastning med en hög personalomsättning som leder till en sämre kvalité i handläggningsförfarandet med risk för felbedömningar som följd.

Motionären föreslår som dellösning på problemet kommunfullmäktige att besluta om att utöka stadens övergripande förstärkningsteam med ett specialistteam av socialsekreterare kunniga inom barn- och unga i kriminalitet och gängmiljöer. Teamets uppdrag ska vara att både handlägga ärenden och handleda socialsekreterare i ärenden som gäller gängrelaterad brottslighet.

Socialförvaltningen delar motionärens beskrivna problembild att rekrytering av unga till kriminella nätverk är ett samhällsproblem och att det är viktigt att dessa barn och unga fångas upp i tid av socialtjänsten och ges det stöd och skydd de har behov av.

Socialförvaltningen ser dock inte behov av att utöka socialtjänstens stadsövergripande förstärkningsteam med ett specialistteam av socialsekreterare kunniga inom barn- och unga i kriminalitet och gängmiljöer utan anser att det brottsförebyggande arbetet bör utvecklas lokalt. Socialförvaltningen ser risker i att förlägga aktiv handläggning centralt, specifikt kring brottsförebyggande frågor och barn och unga där den lokala kännedomen är av stor vikt för de bedömningar som genomförs.

Socialförvaltningen ser främst att utvecklandet av det lokala myndighetsarbetet sker genom fortsatt kompetenshöjande utbildningar kring målgruppen, framförallt genom implementering av strukturerade bedömningsinstrument som berör risk- och skyddsfaktorer för allvarligt normbrytande beteende. Detta kombinerat med ett aktivt arbete med den reviderade handlingsplanen för socialsekreterares arbetsmiljö och arbetssituation i syfte att behålla kompetens och erfarenhet i verksamheterna.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen.

Socialnämnden har fått en remiss om en motion från Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (L) gällande att utreda nya metoder för att upptäcka och förebygga sexuell exploatering online.

I motionen beskrivs att rekrytering, annonsering och kontakt mellan offer och förövare vid sexuell exploatering av barn och unga flyttats till digitala miljöer. Motionärerna föreslår att staden ska utreda hur en arbetsmetod, liknande det nederländska Online Outreachprogrammet, kan införas i Stockholm i syfte att upptäcka och förebygga sexuell exploatering online.

Mikamottagningen och mottagningen för köpare av sexuella handlingar, KAST, inom enheten mot prostitution och människohandel, bedriver uppsökande arbete online. Arbetet har bedrivits systematiskt och kontinuerligt sedan 2017.

Förvaltningen delar bilden att det finns ett behov av att ytterligare utveckla närvaro och uppsökande verksamhet online. Juridiska och tekniska förutsättningar för detta är under pågående utredning. I de digitala sociala mediernas värld blir kommungränser en begränsning och förvaltningen ser att en utveckling av uppsökande verksamhet online bör göras länsgemensamt eller nationellt.

Kommunstyrelsen har remitterat en motion till socialnämnden från Jan Jönsson (L) och Anne-Lie Elfvén (L) som föreslår.

• Att Stockholms stad utreder möjligheten att införa ett kommunalt ersättningssystem för barn och unga som utsatts för övergrepp eller allvarliga försummelser i samhällsvård, inspirerat av den norska modellen för "rettferdsvederlag".

Att utreda ansvar och kompensatoriska åtgärder som efterfrågas i motionen är komplicerat. De utredningar och undersökningar som genomförts inom staden visar att det är en svår uppgift att klarlägga en kommun, myndighet eller organisations roll och utkräva ansvar därefter.

Vanvårdsutredningens rapporter (SOU 2009:99, 2011:61) har haft stor betydelse och resulterat i en offentlig ursäkt till drabbade personer och givit möjlighet för utsatta att söka ekonomisk kompensation från staten, likt den norska modellen för ”rettferdsvederlag”. I det fall ett kommunalt ersättningssystem skulle vara möjligt anser förvaltningen att även en sådan utredning bör ske på nationell nivå, vilken kommun individen har varit placerad i eller av bör inte utgöra en avgörande faktor för möjlighet till kompensation.

Socialförvaltningen menar att regeringen bör överväga en ny vanvårdsutredning som omfattar de personer som blev utsatta för övergrepp efter år 1980. De som har utsatts för vanvård och övergrepp eller försummelse i samhällsvården skulle på så sätt kunna få upprättelse av staten.

Förvaltningen anser att föreslagen handlingsplan för bostadsförsörjning som helhet är adekvat och väl genomarbetad. Dispositionen med huvuddokument och tillhörande bilagor är pedagogisk och lättillgänglig.

Vad gäller målgruppen personer med fysisk och psykisk funktionsnedsättning föreslår förvaltningen utveckling av målformuleringar, kartbilder samt information om boendeplanen för LSS och SoL för att stärka perspektiv på bostadsförsörjningen för personer med behov av särskilt stöd.

Vad gäller målgrupperna personer i hemlöshet samt personer utsatta för våld i nära relationer bedömer förvaltningen att inriktningen i den föreslagna handlingsplanen för bostadsförsörjning långsiktigt kan bidra till att sänka trösklarna till bostadsmarknaden för hushåll med svag ställning på densamma, vilket omfattar många av de personer socialtjänsten möter.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.

Till Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet) hör sex handlingsplaner, varav en är Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter och möjligheter 2030. Kommunstyrelsen har remitterat handlingsplanen till socialnämnden för yttrande.

Handlingsplanen utgår från MR-programmets tre fokusområden:

• Kunskap och information
• Välfärd och service
• Delaktighet och inflytande

Till varje fokusområde hör ett antal mål uppdelade i effektmål och resultatmål och för varje resultatmål finns och ansvariga nämnder angivna.

Förvaltningen ställer sig positiv till den föreslagna handlingsplanen för hbtqi-personers rättigheter och möjligheter 2030. Arbetet med en öppen, jämställd och jämlik stad fri från diskriminering och rasism behöver prioriteras och vara likställt i hela staden, vilket innebär behov av stadsövergripande samordning och stöd. Förvaltningen delar handlingsplanens syn att stadens medarbetare behöver mer kunskap om hbtqi-personers rättigheter, och framhåller att utbildningar som tas fram måste vara genomförbara utifrån olika verksamheters förutsättningar, och svara mot olika verksamheters skiftande behov. Förvaltningen ser också positivt på att frågor som rör hbtqi-personers utsatthet för våld lyfts fram, då det är ett viktigt utvecklingsområde för staden.

Stockholms stad antog 2024 ett program för mänskliga rättigheter (MR-programmet) som fungerar som paraply för sex handlingsplaner. En av dessa är föreslagen handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030, som ersätter tidigare riktlinjer. Målet är en öppen, jämlik och jämställd stad fri från diskriminering och rasism.

Handlingsplanen utgår från tre fokusområden; Kunskap och information, Välfärd och service samt Delaktighet och inflytande.

Förvaltningen ställer sig positiv till föreslagen handlingsplan och betonar vikten av ett samordnat och likställt MR-arbete i staden. Utmaningar i handlingsplanen kan bland annat vara ansvarsfördelning, stöd i implementering av planen och utbildning.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens svar på motionen.

Kommunstyrelsen har remitterat Handlingsplan för romsk inkludering 2030 till socialnämnden för besvarande.

Till Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet) hör sex handlingsplaner, varav en är Handlingsplan för romsk inkludering 2030. Stockholms stads Handlingsplan för romsk inkludering 2030 syftar till att romer med stadigvarande vistelse i kommunen ska ha samma möjligheter som övriga invånare. Det övergripande målet är att romer ska ha full tillgång till mänskliga rättigheter, leva utan diskriminering och ha verkligt inflytande över sin livssituation.

Handlingsplanen utgår från MR-programmets tre fokusområden: 

• Kunskap och information
• Välfärd och service
• Delaktighet och inflytande

Till varje fokusområde hör ett antal mål uppdelade i effektmål och resultatmål och för varje resultatmål finns ansvariga nämnder angivna. Uppföljning sker inom ordinarie processer och vartannat år gör stadsledningskontoret en bedömning av stadens arbete med mänskliga rättigheter. Målen omfattar bland annat att stadens medarbetare ska ha god kunskap om romers rättigheter och utsatthet, att romer ska nås av information om stadens service samt att romer ska ges inflytande i frågor som berör dem. Handlingsplanen är ett verktyg för att säkerställa att romers rättigheter respekteras och att deras livsvillkor förbättras i praktiken.

Förvaltningen är positiva till Handlingsplanen för romsk inkludering 2030 och uppskattar struktur och koppling till MR-programmets fokusområden. Samtidigt medför flera handlingsplaner ett stort antal styrdokument för stadens verksamheter att förhålla sig till, och många olika mål att arbeta med och följa upp.

Förvaltningen önskar en ökad tydlighet och konkretisering gällande vilka förväntningar som finns för de särskilt ansvariga nämnderna under respektive fokusområde. Förvaltningen ser fördelar med att kommunstyrelsen samordnar arbetet med handlingsplanen då fackförvaltningar saknar mandat för styrning. Framförallt kopplat till öppna samråd, för att öka likställighet och tydlighet i stadens dialog med romska grupper.

Förvaltningen föreslår att begreppet minoritetsstress lyfts in tydligare i planen, särskilt inom fokusområdet kunskap och information. Slutligen delar förvaltningen handlingsplanens syn på att en förutsättning för att stadens medarbetare ska kunna arbeta i enlighet med program och handlingsplaner är att de får mer kunskap om mänskliga rättigheter och romsk inkludering.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens svar på remissen.

Handlingsplan för en åldersvänlig stad fokuserar på att bidra till att stadens verksamheter har en gemensam målbild om att äldre i Stockholms stad har goda möjligheter att vidhålla en god hälsa och tillgänglighet till samhället, känna välbefinnande samt möjlighet att bidra till samhället. Handlingsplanen beskriver tydliga mål för det arbetet samt hur uppföljningen av handlingsplanen sedan ska ske i ordinarie processer för uppföljning.

Förvaltningen ställer sig överlag positiv till föreslagen handlingsplan för åldersvänlig stad men noterar att skrivningar och mål avseende socialtjänstens målgrupper som fanns i tidigare handlingsplan har tagits bort i det nya förslaget. Förvaltningen anser att det är angeläget att äldre i utsatta livssituationer särskilt lyfts fram och synliggörs. I förslagen handlingsplan nämns några exempel på andra styrdokument som bidrar till att uppfylla målen om en åldersvänlig stad. Förvaltningen anser att handlingsplanen med fördel kan redogöra för fler styrdokument som också har koppling till socialtjänstens målgrupper, såsom hemlöshetsprogrammet.

Prognosen baseras på utfallet per 30 september 2025 samt utifrån dialog med samtliga chefer om eventuella avvikelser från budget.

Nämnden prognostiserar totalt ett resultat, efter prognos prestationsförändringar, som är ett överskott mot budget med 7,8 mnkr.

De flesta verksamheterna har en prognos i balans med budget. Underskott prognostiseras främst inom område verksamhet för personer med funktionsnedsättning, jour- och rådgivande verksamhet, ledning och administration samt stöd till utomstående organisationer. Underskotten täcks inom nämndens budgetram.

Den 16 juni 2025 beslutade kommunfullmäktige i fyra ärenden som avsåg socialtjänstens tillhandahållande av insatser utan behovsprövning enligt nya socialtjänstlagen (2025:400), SoL. Två ärenden, efter gemensamt förslag av socialnämnden och äldrenämnden, avsåg de insatser som stadsdelsnämnderna och socialnämnden redan innan den nya socialtjänstlagen har tillhandahållit utan behovsprövning, dnr KS 2025/308 och dnr KS 2025/318. För dessa insatser beslutade kommunfullmäktige att insatserna, från och med 1 juli 2025 till och med 31 oktober 2026, får tillhandahållas utan behovsprövning i likhet med hur de tillhandahölls innan den nya socialtjänstlagen trädde i kraft 1 juli och att återrapportering om dessa insatser ska ske senast 30 september 2026.

Enligt socialtjänstlagen är det upp till varje kommuns socialnämnd att besluta om, och i så fall hur, möjligheten att ge en insats utan behovsprövning ska tillämpas i den egna kommunen. För att en insats ska kunna erbjudas utan behovsprövning enligt 11 kap. 5 § SoL krävs att socialnämnden fattar ett särskilt beslut om det. Ett sådant beslut gäller sedan för hela insatsen.

För att omställningen enligt ny socialtjänstlag ska hinna genomföras med stöd av de statliga medel som aviserats till och med år 2028 anser arbetsmarknadsförvaltningen, socialförvaltningen och äldreförvaltningen att det finns behov av en beslutsordning där respektive facknämnd, utifrån sitt reglemente, får i kommunfullmäktiges ställe besluta att

• en insats inom socialtjänsten i Stockholms stad ska ges utan behovsprövning samt vilka eventuella villkor som ska gälla för att enskilda ska ta del av insatsen.
• en insats utan behovsprövning på grund av särskilda skäl ska undantas från dokumentation av uppgifter som kan röja den enskildes identitet.
• en insats utan behovsprövning inte längre ska ges utan behovsprövning.

Facknämndernas beslut blir gällande för hela staden. Syftet med förslaget är att omställning ska kunna genomföras på ett effektivt sätt för hela stadens socialtjänst i enlighet med den nya socialtjänstlagen.

Innan beslut fattas i arbetsmarknadsnämnd, socialnämnd och äldrenämnd ska fackförvaltningarna ha inhämtat synpunkter från stadsdelsförvaltningarna. I de fall en insats endast ges av en facknämnd ska synpunkter ha inhämtats från de förvaltningar som berörs.

Socialnämnden kan med stöd i kommunallagen 6 kap 5 § uppdra åt en anställd inom kommunen eller regionen att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller grupp av ärenden.

I 6 kap 6 § anges om en nämnd med stöd av 5 § uppdrar åt förvaltningschefen inom nämndens verksamhetsområde att fatta beslut, får nämnden överlåta åt förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt annan anställd inom kommunen att fatta beslut s.k. vidaredelegation. Socialnämnden har 2025-06-10 fastslagit den nu gällande delegationsordningen.

Det uppstår kontinuerligt behov av ändringar och kompletteringar i nämnders delegationsförteckningar. Ändringar och kompletteringar beror i allmänhet på ändringar i reglemente, lagstiftning, organisatoriska förändringar eller annat inom förvaltningen som påverkar beslutsfattande. De största förändringarna vid denna revidering beror på ny socialtjänstlag som börjar gälla den 1 november 2025.

Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner delegationsordningen.

I regelverket för lex Sarah anges att rapporteringsskyldigheten fullgörs inom den kommunala socialtjänsten till berörd socialnämnd. I stadens riktlinjer anges att nämnden ska utse någon/några som ansvarar för att ta emot och utreda rapporter. Inom Stockholms stad har personen benämningen lex Sarah-ansvarig. Antalet lex Sarah-ansvariga varierar över tid på grund av att anställningar avslutas på egen begäran och nya personer rekryteras. Förvaltningen föreslår att Lovisa Broström, utvecklingssekreterare inom Område social beredskap, utses till lex Sarah-ansvarig.

Antalet ej verkställda beslut enligt LSS uppgick kvartal 2, 2025 till 127 stycken vilket är en minskning med 33 beslut jämfört med kvartal 2, 2024 och en ökning med 8 beslut jämfört med kvartal 1, 2025.

Antalet ej verkställda beslut enligt SoL uppgick kvartal 1, 2025 till 90 stycken vilket är en minskning med 32 beslut jämfört med kvartal 2, 2024 och en minskning med 21 beslut jämfört med kvartal 1, 2025.

Anledning till ökningen av antalet ej verkställda beslut enligt LSS är en ökning av ej verkställda beslut för insatserna avlösarservice, daglig verksamhet och personlig assistans. Insatserna bostad för vuxna, kontaktperson, korttidstillsyn, korttidsvistelse och ledsagarservice har minskat i antal sedan den senaste rapporteringen. Gällande boende för barn är antalet inrapporterade beslut oförändrad sedan den senaste inrapporteringen.

Anledning till minskning av antalet ej verkställda beslut enligt SoL är en minskning av ej verkställda beslut gällande boendestöd, hemtjänst, kontaktperson, korttidsboende, ledsagning, permanent bostad, sysselsättning och öppenvård. Annat bistånd, bostad (IFO) och kontaktfamilj och har ökat i antal. Gällande stödboende är antalet inrapporterade beslut oförändrad sedan den senaste inrapporteringen.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner rapporteringen av ej verkställda beslut enligt LSS och SoL, kvartal 2, 2025 och att rapporteringen överlämnas till kommunfullmäktige.

En skrivelse angående orosanmälningar till socialtjänsten från SÄPO har inkommit från Yvonne Fernell Ingelström m.fl. (M), Jan Jönsson m.fl. (L), Kristin Jacobsson m.fl (C) och Maurice Forslund (KD). Skrivelsen handlar om att SÄPO i sitt underrättelsearbete uppräcker allt fler barn som uppger att de vill begå brott och attentat i olika former. Skrivelsen lyfter att det handlar om yngre barn upp till övre tonåren, som alla är aktiva i olika forum på nätet och i sammanhang där det förekommer grovt våld. Skrivelsen konstaterar att detta har lett till att SÄPO idag gör betydligt fler orosanmälningar när det gäller barn och unga. Skribenterna har frågor om anmälningarna från SÄPO har ökat och hur socialtjänsten arbetar och samverkar för att förhindra att unga dras in i kriminalitet.

Vad gäller SÄPOS målgrupp, individer som begår systemhotande brott mot Sveriges säkerhet, är det en grupp som främst inkluderas i socialtjänstens förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism (VBE) och som eventuellt kan ingå i målgruppen som omfattas av socialtjänstens arbete med sociala insatsgrupper och avhopparverksamhet.  I Stockholms stads sociala system registreras orosanmälningar som kommer från SÄPO med polis som uppgiftslämnare. Detta innebär att det inte går att få fram uppgifter om anmälningarna från SÄPO har ökat eller minskat och därmed inte heller vilka åldrar som omfattas.

Socialförvaltningen har ett aktivt och mångfacetterat arbete för att stötta det förebyggande arbetet för att unga inte ska dras in i kriminalitet som pågår i stadsdelsförvaltningarnas verksamheter. Socialförvaltningen arbetar löpande med att utveckla rutiner för samverkan med skola och förskola för att upptäcka och förebygga att barn och unga far illa.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner detta tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.