Möte 2025-03-17

Stadsledningskontoret har genomfört en revidering av Riktlinjer om mutor och representation. En omarbetad version med delvis nytt innehåll föreslås ersätta stadens nuvarande riktlinjer. Föreslagna riktlinjer om representation, mutor och jäv m.m. tydliggör stadens förhållningssätt. Nya avsnitt är Bisysslor, Visselblåsarfunktion samt hur nämnd/bolagsstyrelse ska hantera misstanke om brott och om allvarliga oegentligheter uppstår. Varje nämnd/bolagsstyrelse föreslås fastställa egna lokala anvisningar för sina respektive verksamhetsområden.

Socialförvaltningen är positivt inställda till de reviderade riktlinjerna i stor men lämnar även specifika synpunkter och förslag till förbättringar. De senare inkluderar förtydliganden av vissa begrepp och regler, exempelvis gällande gåvor, minnesgåvor och bisysslor, samt förslag om att tydliggöra handlingsplanen och informera om regler för bisyssla vid nyanställning och årligen vid medarbetarsamtal. Sammantaget anser socialförvaltningen att de reviderade riktlinjerna är ett viktigt steg mot att skapa förutsättningar för ansvarsfulla personliga överväganden och beslut, och föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen.

I kommunfullmäktiges budget 2024 fick förskolenämnden i uppdrag att, i samarbete med stadsdelsnämnderna, ta fram riktlinjer för öppen förskola. Med anledning av nya tillämpningsanvisningar föreslogs riktlinjerna rubriceras Program för öppen förskola. Förskolenämnden godkände programmet den 10 december och överlämnade det sedan till kommunstyrelsen för fortsatt beredning.

Syftet med Program för öppen förskola är att säkerställa en jämn kvalitet och god uppföljning av verksamheten. Det sociala perspektivet och arbetet med inskrivningsgrad ska vara tydligt närvarande.

Socialförvaltningen ser öppna förskolan som en betydelsefull arena för att nå små barn och deras föräldrar med främjande och förebyggande aktiviteter och insatser. I Program för öppen förskola nämns familjerådgivning som en viktig samarbetspartner till öppna förskolan. Socialförvaltningen anser att det vore värdefullt om även föräldrarådgivning nämns eftersom det är den verksamhet inom socialtjänsten som har mest samarbete med öppna förskolan. Ibland är samarbete mellan mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst formaliserat i ett avtal om familjecentral och socialförvaltningen önskar därför att även familjecentral lyfts i programmet.

Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen om program för öppen förskola.

Betänkandet Ökat uppgiftsbyte i det brottsförebyggande arbetet – skolans och socialtjänstens behov (SOU 2024:87) ger förslag på hur skola, socialtjänst och brottsförebyggande myndigheter ska kunna lämna uppgifter om barn och unga som riskerar att utvecklas ogynnsamt. Utgångspunkten för betänkandet är att uppgifter ska kunna utbytas i brottsförebyggande syfte.

Betänkandet utgör en del av regeringens aviserade arbete med att underlätta informationsutbyte mellan myndigheter i syfte att förhindra brott. De huvudsakliga förslagen i betänkandet är att skolan har behov av mer information om enskilda från socialtjänsten, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och från andra skolor. Informationen kan dels användas till att sätta in stödjande insatser och främja god skolanknytning, dels för att höja säkerheten för skolans personal.

För socialtjänstens vidkommande föreslås en sekretesslättnad reglerad enligt 10 kap. 18 d § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL. Bestämmelsen kommer till viss del att motsvara socialtjänstens nuvarande möjlighet att lämna uppgifter till Polismyndigheten i syfte att förebygga brott.

Betänkandet föreslår också en utvidgad uppgiftsskyldighet avseende elever vid skolbyten. Den utvidgade uppgiftsskyldigheten innebär att det utöver uppgifter rörande elevens skolsituation också ska överlämnas uppgifter om det finns konkreta omständigheter som talar för att eleven kommer att utöva brottslig verksamhet, alternativt att eleven riskerar att utsättas för brott.

Betänkandet påtalar att socialtjänstens behov av information från skolan i brottsförebyggande till stor del tillgodoses av skyldigheten enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL, att genast anmäla kännedom om eller misstanke om att ett barn far illa till socialnämnden. Vad gäller unga över 18 år är dock möjligheterna att lämna information till socialtjänsten mer begränsade trots att socialtjänsten har ett långtgående ansvar även för denna grupp. Betänkandet landar i bedömningen att då andra myndigheter i relativ hög utsträckning lämnar information till socialtjänsten kring individer över 18 år bör sådan informationsdelning vara föremål för en särskild reglering. Bestämmelsen är åldersneutral och regleras i 23 kap. 6 b § OSL.

Betänkandet föreslår däremot ingen särreglering av uppgiftsutbytet inom ramen för specifika samverkansformer som sociala insatsgrupper (SIG) eller skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF) eftersom det inte bedömts möjligt att avgränsa tillämpningsområdet.

Sammanfattningsvis innebär betänkandets förslag utökade möjligheter eller skyldigheter att lämna information om enskilda

• från socialtjänsten till skolan (förslaget i 10 kap. 18 d § OSL)
• från Polismyndigheten och Säkerhetspolisen till skolan (förslaget i 35 kap. 10 e § OSL)
• mellan skolor (förslaget i 3 kap. 12 j § skollagen 2010:800)
• från skolan till socialtjänsten (förslaget i 23 kap. 6 b § OSL)
• från Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Tullverket till socialtjänsten och Statens institutionsstyrelse, SiS (förslaget i 35 kap. 10 c § OSL).

Förvaltningen ställer sig positiv till betänkandets förslag i stort och bedömer att det utifrån den organiserade brottslighetens metoder och tillvägagångssätt är nödvändigt med myndighetssamverkan och uppgiftslämning i brottsförebyggande syfte. Socialtjänst, skola och polis behöver stärka det ömsesidiga uppgiftslämnandet i vissa delar för att försvåra rekrytering och för att i ett tidigt skede kunna ge stöd och hjälp.

Sett till utvecklingen i stort och till regeringens uttalade vilja att underlätta informationsflödet mellan myndigheter, vilken konkretiserats i flera utredningar och betänkanden, menar förvaltningen att om uppluckringen av socialtjänstens sekretess drivs för långt, finns en inte obetydlig risk att allmänhetens förtroende och tillit till myndigheten kan komma att skadas.

Revisionsrapporten granskar socialtjänstens arbete med att identifiera, stödja och ge insatser till barn och unga i riskzon för kriminalitet. Rapporten konstaterar att socialtjänsten arbetar i enlighet med lagstiftning och stadens riktlinjer, men identifierar förbättringsområden såsom bristfällig dokumentation, otillräcklig uppföljning av insatser och hög personalomsättning.

Revisorerna rekommenderar att socialnämnden ökar användningen av bedömningsinstrument, utvecklar systematisk uppföljning av insatser samt stödjer stadsdelsnämnderna i utbildning och implementering av bedömningsinstrument. Förvaltningen planerar att stärka användningen av bedömningsinstrument genom fortsatta utbildningsinsatser och en utbildning i implementering.

Inom ramen för framtidens socialtjänst och en kunskapsbaserad socialtjänst pågår flera insatser, såsom utbildning, handledning samt spridning av information och stödmaterial om individbaserad systematisk uppföljning. Resultaten analyseras och används för att vidareutveckla en kunskapsbaserad socialtjänst.

Prognosen baseras på utfallet per 28 februari 2025 samt utifrån dialog med samtliga chefer om eventuella avvikelser från budget.

De flesta verksamheterna har en prognos i balans med budget. Underskott prognostiseras främst inom område jour- och rådgivande verksamhet samt strategi och utveckling. Underskotten täcks inom nämndens budgetram. Nämnden återkommer i samband med tertialrapport 2 med begäran om medel för LSS-kollo och nyanlända.

Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) 3 kap. 10 § ska vårdgivaren senast den första mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse som ska hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. Gamlebo tillhör kategorin särskilt boende för äldre och bostäder med särskild service enligt 5 kap 5 § SoL. Gamlebo erbjuder specialinriktad heldygnsomsorg för äldre, hemlösa kvinnor och män som till följd av missbruks- och/eller psykisk ohälsa har ett omvårdnadsbehov. Eftersom Gamlebo utför hälso- och sjukvårdsinsatser enligt Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) ska bestämmelserna om patientsäkerhetsberättelse tillämpas. Patientsäkerhetsberättelse biläggs ärendet.

Verksamheten når upp till det grundkrav som ställs för att ge en god och säker vård och har identifierat utvecklingsområden för att ytterligare stärka patientsäkerheten. Dessa områden berör kontaktmannaskap, hälso- och sjukvårdsdokumentation, utveckling av ett strukturerat ledningssystem samt SIP (samordnad individuell plan).

LSS/SoL-hälsan ska i enlighet patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) årligen avrapportera sitt patientsäkerhetsarbete i en rapport. Verksamheten har under året arbetat för att stärka samverkan med externa aktörer och förbättra samordningen mellan regionen och kommunens hälso- och sjukvårdsteam. Informationssäkerhet har prioriterats, och alla medarbetare har utbildats. Ett nytt digitalt system för händelserapportering har införts. En enkätundersökning har genomförts för att stärka patientmedverkan och delaktighet.

Medarbetarna har erbjudits kompetenshöjande insatser via interna och externa utbildningar, och en digital plattform har lanserats för att effektivisera informationsspridning till omsorgspersonal på LSS/SoL-verksamheter. En översyn av delegeringsprocessen för läkemedelshantering har påbörjats efter en extern granskning och de årliga riskanalyserna har haft ett särskilt fokus på vårdövergångar och samverkan med slutenvården.

Tre klagomål och synpunkter har inkommit under året och hanterats enligt verksamhetens lokala rutiner. Inga allvarliga vårdavvikelser har utretts enligt Lex Maria.

Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner LSS/SoL-hälsans patientsäkerhetsberättelse för 2024 och överlämnar ärendet till stadsdelsnämnderna för kännedom.

Socialförvaltningens avdelning för strategi och utveckling genomför på uppdrag av socialnämnden vartannat år i september månad en strukturerad kartläggning över vuxna personer över 20 år som är kommuninvånare och som lever i någon boendesituation som enligt stadens definition betraktas som hemlöshet. Kartläggningen baseras på uppgifter från socialtjänst, akutboenden, frivilligorganisationer, uppsökare och beroendeakutmottagningar. Denna kartläggning avser mätdygnet 25-26 september 2024 och omfattar 2 196 personer, vilket är en minskning med 332 personer och 13 procentenheter jämfört med föregående kartläggning som genomfördes år 2022.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner rapporten över personer som lever i hemlöshet i Stockholms stad 25-26 september 2024 och överlämnar ärendet till kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna för kännedom.

Socialförvaltningens avdelning för strategi och utveckling genomför på uppdrag av socialnämnden vartannat år i oktober en strukturerad kartläggning över vuxna personer, 20 år och äldre, med skadligt bruk och beroende aktuella för ansökan, utredning eller biståndsbedömd insats inom Stockholms stads socialtjänst. Denna kartläggning avser oktober månad 2024 och omfattar 2 631 personer.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner rapporten om socialtjänstens kontakter med vuxna med skadligt bruk och beroende under oktober 2024 och överlämnar ärendet till kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna för kännedom.

Enligt 4 kap. 2 § hälso- och sjukvårdslagen (HSL) ska det finnas en person, verksamhetschef, som ansvarar för verksamhet där det bedrivs hälso- och sjukvård. Förvaltningen föreslår att socialnämnden utser områdeschefen för område hälso- och sjukvård, Åsa Hellström till verksamhetschef enligt HSL för vård- och omsorgsboendet Gamlebo.

Förvaltningen föreslår i ärendet ett idéburet offentligt partnerskap tillsammans med tre brottsofferjourer för insatser med brottsoffertstöd för perioden 1 april 2025 till och med 31 dec 2025.

• I partnerskapet ingår följande organisationer från idéburen sektor:
• Brottsofferjouren Stockholm-Gotland (organisationsnummer 802490-7720,
• Brottsofferjouren Södra Stockholm (organisationsnummer 802476-1044),
• Brottsofferjouren Västerort (organisationsnummer 802015-4822).

Partnerskapet syftar till att erbjuda brottsofferstöd i hela staden, samt ta tillvara på de ideella krafter som finns inom Brottsofferjourerna som kompletterar den kommunala verksamheten.

Socialnämnden kan med stöd i kommunallagen 6 kap 5 § uppdra åt en anställd inom kommunen eller regionen att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller grupp av ärenden.

I 6 kap 6 § anges om en nämnd med stöd av 5 § uppdrar åt förvaltningschefen inom nämndens verksamhetsområde att fatta beslut, får nämnden överlåta år förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt annan anställd inom kommunen att fatta beslut s.k. vidaredelegation. Socialnämnden har 2024-09-24 fastslagit den nu gällande delegationsordningen.

Det uppstår kontinuerligt behov av ändringar och kompletteringar i nämnders delegationsförteckningar. Ändringar och kompletteringar beror i allmänhet på ändringar i reglemente, lagstiftning, organisatoriska förändringar eller annat inom förvaltningen som påverkar beslutsfattande. Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner delegationsordningen.

Stadens riktlinjer för att motverka felaktiga utbetalningar inom den personliga assistansen, antagna av kommunfullmäktige i april 2024 (KS 2023/1333) innehåller bestämmelser om informationsdelning i staden avseende anmälningar till IVO enligt 15 § LSS och anmälningar till polis som gjorts med stöd av bidragsbrottslagen.

Socialförvaltningen samordnar information vilket möjliggör för staden att föra statistik över antal polisanmälningar och anmälningar till IVO kopplat till felaktiga utbetalningar och välfärdsbrott. För att Stockholms stad ska kunna följa statistik över antal anmälningar kopplat till felaktiga utbetalningar och välfärdsbrott inom personlig assistans redovisas uppgifterna årligen i ett tjänstutlåtande till socialnämnden i mars.

Från första juli 2024 till sista januari 2025 har en anmälan till IVO enligt 15§ 11 LSS inkommit. Anmälan gäller en assistanssamordnare och har gjorts av Järva stadsdelsförvaltning.

Kommunen ska enligt socialtjänstlagen (SoL) och lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och till kommunens revisorer rapportera alla gynnande beslut enligt 4 kap. 1 § SoL och 9 § LSS som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet.

Antalet ej verkställda beslut enligt LSS uppgick kvartal 4, 2024 till 152 stycken vilket är en minskning med 63 beslut jämfört med kvartal 3, 2023 och en minskning med 8 stycken jämfört med kvartal 3, 2024.

Antalet ej verkställda beslut enligt SoL uppgick kvartal 4, 2024 till 136 stycken. Det är en ökning med 4 beslut jämfört med kvartal 4, 2023 och en minskning med 20 stycken jämfört med kvartal 3, 2024.

Anledning till minskning av antalet ej verkställda beslut enligt LSS är en minskning av ej verkställda beslut för insatserna bostad för vuxna, avlösarservice, korttidsvistelse och personlig assistans. Barnboende, daglig verksamhet och korttidstillsyn har däremot ökat. Insatserna kontaktperson och ledsagarservice är oförändrade i antalet inrapporterade ej verkställda beslut.

Anledning till minskning av antalet ej verkställda beslut enligt SoL är en minskning av ej verkställda beslut i öppenvård, bostad (IFO), och kontaktfamilj. Boendestöd, kontaktperson och annat bistånd har ökat i antal. Sysselsättning, hemtjänst, ledsagning, korttidsboende, permanent bostad och stödboende har inte förändrats i antal sen senaste rapportering.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner rapporteringen av ej verkställda beslut enligt LSS och SoL, kvartal 4, 2024 och att rapporteringen överlämnas till kommunfullmäktige.

Liberalerna, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna har i en skrivelse till socialförvaltningen beskrivit en situation på Östra reals skolgård där mellanstadieelever från kringliggande skolor ska stökat och bland annat kastat smällare. Författarna ställer frågor om vad förvaltningen gjort åt situationen då de uppfattar att samverkan skola, polis, socialtjänst och fältassistenter drabbats negativt av sammanläggningen av Östermalm och Norrmalm. Norra innerstadens stadsdelsförvaltning har kommit med ett eget svar som redogör för vad de gjort inom ramarna för sitt geografiska områdesansvar i form av samverkansinsatser, stöd till skolan och förstärkt närvaro av fältassistenterna på platsen. Socialförvaltningen har inte haft anledning att agera i den specifika situationen men arbetar kontinuerligt utifrån uppdrag i budget med att utveckla det uppsökande fältarbetet i staden.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.

Jan Jönsson (L), Andrea Hedin m.fl. (M) och Henrik Falk (C) framhåller i en gemensam skrivelse att omhändertagna och placerade barn hör till samhällets mest utsatta. Jämfört med barn som bor kvar hemma har placerade barn sämre utfall inom en rad livsområden. Forskning har visat att dessa barn löper förhöjda risker för att utveckla missbruksproblem, att lagföras för brott och att dö i ung ålder och en ny rapport från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) visar att placerade barn dessutom löper högre risk att inte överleva barndomen. Enligt denna rapport beror detta främst på att barn i dygnsvård begår suicid i högre utsträckning jämfört med andra barn, och att detta sker under själva placeringstiden. Mot denna bakgrund undrar Liberalerna, Moderaterna och Centerpartiet i en gemensam skrivelse bland annat om det förs någon övergripande statistik i staden kring placerade barns suicidfrekvens samt om socialförvaltningen bedömer att det finns praktiska och juridiska förutsättningar att följa upp dessa barn efter placeringstidens slut.

Vad gäller aggregerad statistik avseende suicid eller suicidförsök bland barn i dygnsvård finns ingen sådan att tillgå i staden. Socialtjänsten följer vården noga och regelbundet på individnivå fram till dess att vården har avslutats och därefter görs uppföljning fram till dess att den enskilde avslutas inom socialtjänsten. När ett barn eller en ungdom har avslutas helt på socialtjänsten finns inte längre juridiska möjligheter för socialtjänsten att fortsätta följa upp individens livssituation över tid. Förvaltningen anser vidare att den slags uppföljning och analys bäst görs av nationella myndigheter såsom Socialstyrelsen eller av högskolor och universitet.

Andréa Hedin med flera (M) har i en skrivelse till socialnämnden ett antal frågor till följd av att Inspektionen för vård och omsorg (hädanefter IVO) har återkallat ett tillstånd för ett HVB-hem i Stockholms län. Frågorna i skrivelsen handlar om vilken information som staden har fått och hur staden har agerat efter IVO:s beslut i fråga om omplacering och hur det har påverkat eventuella placerade barn. En fråga berör även kommunens juridiska ansvar när ett barn kommer till skada till följd av att ett HVB inte följer avtalets krav. Socialförvaltningen kan inte ge specifika svar på frågorna om vilket stöd som enskilda barn har fått eller om enskilda barn har lidit skada då det enbart är placerande stadsdelsnämnd som har insyn i ärenden.

Socialförvaltningen mottog IVO:s beslut om återkallelse av tillstånd och stängning av verksamheten 2024-11-29. Socialförvaltningen hade inte fått någon annan information från IVO eller Polisen innan dess. Socialförvaltningen har inte tillgång till historiska uppgifter om hur många barn som har placerats av staden under 2024. Även om socialförvaltningen inte kan redogöra för omständigheterna i enskilda ärenden så brukar omplacering göras så snart som möjligt med hänsyn till den enskildes behov, men helst omedelbart om en verksamhet förlorar tillståndet och måste stänga och om staden i samband med IVO:s beslut även häver avtalet. Stadens avtal reglerar enbart förhållandet mellan staden och leverantören, så eventuella möjligheter som den enskilde har att åberopa skadestånd blir en civilrättslig fråga. Den enskilde har viss möjlighet att driva en process mot staden i tingsrätten om den kan påvisa att den har lidit skada till följd av fel eller försummelse i myndighetsutövning.

Socialnämnden föreslås att tillsammans med stadsdelsnämnderna upphandla enstaka platser i bostad med särskild service (särskilt boende) och hem för viss annan heldygnsvård (korttidsboende) för personer under 65 år. Målgruppen för upphandlingen är personer under 65 år med somatiska sjukdomar, funktionsnedsättningar och demenssjukdomar som behöver stöd och närhet till personal dygnet runt. Det saknas ett ramavtal för dessa insatser vilket leder till att stadsdelsförvaltningarna upphandlar enstaka platser och tecknar individuella avtal. Genom att upphandla enstaka platser och teckna ett ramavtal förväntas insatser kunna erhållas av god kvalitet och till rimlig kostnad. Ramavtalet ska preliminärt börja gälla från 1 sep 2025 till och med 31 aug 2027. Maximal avtalstid är fem år. Efter 24 månader in i avtalet, eller när som helst efter detta, har beställaren möjlighet att säga upp avtalet med en uppsägningstid om sex månader.

För upphandlingen föreslås bifogat upphandlingsdokument.

Upphandlingen avser lokalvårdstjänster i socialförvaltningens lokaler.

Nuvarande avtal går ut den 31 maj 2025 och avtalstiden för kommande upphandling är preliminärt från den 1 juni 2025 till och med den 31 maj 2027 med möjlighet till förlängning om ett + ett år.

Upphandlingen görs på uppdrag av socialnämnden enligt lag om offentlig upphandling (LOU). Utvärderingen av det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet kommer att ske utifrån hårda obligatoriska kvalitetskrav och lägst pris bland dem som uppnår dessa.

Upphandlingen har delats in i olika delar:

Fem geografiska områden där samtliga lokaler inom området ingår.
1. City
2. Hägersten, Västberga
3. Södermalm
4. Söderort
5. Västerort

På nuvarande avtal har förvaltningen köpt lokalvårdstjänster för cirka 7 miljoner kronor. Det totala kontraktsvärdet för objekts- och ramavtalen får under avtalstiden högst uppgå till 35 miljoner kronor. När angiven gräns är nådd kan socialförvaltningen inte göra ytterligare avrop.