Möte 2025-08-26

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens förslag på motionen om att ta ”OTTO” till Stockholm. Förvaltningen bedömer att de utmaningar som beskrivs i motionen och som OTTO ska svara mot redan är omhändertagna genom den samordnade gemensamma tillsyn som bedrivs i staden sedan 2023. Stadens tillståndsgivande och tillsynande förvaltningar deltar redan idag i samordnade tillsyner i syfte att särskilt granska verksamheter och organisationer som utifrån indikatorer har upprepade avvikelser och bedöms vara oseriösa eller otillåtna.

Kommunstyrelsen har remitterat en motion från Jan Jönsson och Christina Tufvesson (båda L) till socialnämnden för yttrande. Motionärerna vill att staden ska utreda hur det kan skapas fler tillgängliga lokaler för föreningsliv och lokala entreprenörer i staden, särskilt i ytterstaden. De skriver att mötesplatser för föreningar och lokala entreprenörer är en viktig del av en levande stad och att det särskilt i ytterstaden finns ett stort engagemang men en brist på lokaler.

Förvaltningen kan konstatera att det inom staden finns en struktur för att tillhandahålla lokaler för föreningslivet i Stockholm, genom samlingslokaler som antingen drivs av staden eller av lokalförvaltande organisationer med ekonomiskt stöd från staden. Kulturnämnden beviljar årligen bidrag till lokalförvaltande organisationer som i sin tur tillgängliggör lokaler för föreningslivet. För en del av de föreningar som beviljas bidrag från socialnämnden passar det verksamheten väl att hyra in sig i lokala samlingslokaler. De föreningar som bedriver kontinuerlig daglig verksamhet har ofta behov av egna lokaler eller av att dela med en eller ett fåtal andra verksamheter. Förvaltningen anser att det är viktigt att tillse att det finns god tillgång till båda formerna av lokaler. Förvaltningen ser dock inte att det finns behov av en ny modell inom staden för att tillhandahålla lokaler för föreningar, som motionärerna föreslår.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.

I motionen framhåller Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (L) att

1. Stockholms stad snarast tillsätter en egen ansvarsutredning kring Eolshäll med utgångspunkt i vad som redovisas i motionens bilaga ”Eolshäll och staden” samt
2. att staden parallellt utreder kompensatoriska åtgärder i någon form för de drabbade individer som fortfarande är i livet, med inspiration från den norska modellen med ”rettferdsvederlag”.

Att utreda ansvar och kompensatoriska åtgärder som efterfrågas i motionen är komplicerat. De utredningar och undersökningar som genomförts inom staden och av staten visar att det är en svår uppgift att klarlägga en kommun, myndighet eller organisations roll och utkräva ansvar därefter. Flera av rapporterna i den så kallade Vanvårdsutredningen beskriver tydliga exempel på den komplexitet som föreligger.

Utredningarna visar att liknande övergrepp som de som inträffat på Eolshäll har skett i andra familjehem och barnhem i flera av landets kommuner. Det är beklagligt att perioden för statens utredning endast sträcker sig till 1980 och därmed inte omfattar de individer som drabbades vid Eolshäll.

Socialförvaltningen menar att regeringen bör överväga en ny vanvårdsutredning som omfattar de personer som blev utsatta för övergrepp efter år 1980. De som har utsatts för vanvård och övergrepp eller försummelse i samhällsvården har rätt att få upprättelse av staten.

Dennis Wedin (M), Jan Jönsson (L), Jonas Naddebo (C) och Nike Örbrink (KD) har lagt en motion i kommunfullmäktige om Stockholms stads stöd i återuppbyggnaden av Ukraina. Motionärerna lyfter behovet att öka stödet till Ukraina vilket de föreslår ska göras genom aktivering av vänortsavtalet mellan Stockholms stad och Kiev som en solidaritetshandling men också för att staden ska kunna hjälpa till med kompetens i samband med Kievs återuppbyggnad. Motionärerna föreslår också inrättande av en praxis för Stockholms stad som innebär att förvaltningar och bolag regelbundet inventerar, samlar ihop och donerar utrustning till återuppbyggandet av Ukraina.

Socialförvaltningen anser att mandatet för att fatta beslut i frågorna ligger på stadsövergripande nivå.

I motionen framhåller Jan Jönsson (L) Stockholms stads ansvar att säkerställa att alla i staden bemöts med respekt och att motverka diskriminering och fördomar. En kartläggning önskas för att identifiera var och hur diskriminering, fördomar och hatbrott mot hbtqi-personer förekommer i stadens verksamheter.

Socialförvaltningen förhåller sig till samtliga diskrimineringsgrunder, genom att göra dem kända och arbeta aktivt med dessa. Förvaltningen arbetar utifrån Stockholms stads personalpolicy och Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna.

Kartläggning av kränkande särbehandling, trakasserier och dylikt sker kontinuerligt vad gäller samtliga diskrimineringsgrunder bland annat genom medarbetarundersökningar. Genom ett strategiskt och strukturerat arbetssätt arbetar förvaltningen för att både arbeta förebyggande samt hantera och åtgärda eventuella avvikelser och anmälningar.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens svar på motionen.

Motionären Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholms stads förskole- och skolgårdar inventeras ur ett tillgänglighetsperspektiv för att säkerställa att de är användbara för alla – inklusive barn med funktionsnedsättning. Han hänvisar till Funktionsrätt Stockholms rapport Så funkar skolan! som visar på brister i tillgänglighet och utanförskap i skolmiljön.

Staden har antagit ett program för tillgänglighet och delaktighet 2024–2029, där ett målområde fokuserar på att göra utemiljöer tillgängliga för alla. I linje med detta program är ett fortsatt systematiskt arbete för att skapa en inkluderande skolmiljö väsentlig.

Förvaltningen ställer sig positiv till det fortsatta arbetet med skolmiljön och ser rapporten som ett viktigt kunskapsunderlag för att uppnå programmets mål om ett tillgängligt och inkluderande Stockholm.

Kommunstyrelsen har remitterat motionen om att Stockholm ska leva upp till Europarådets människohandelskonvention av Kristin Jacobsson (C) till socialnämnden för yttrande. Människor som är utsatta för människohandel har rätt till betänketid enligt artikel 13 i Europarådets konvention om bekämpande av människohandel. Motionären framför att fåtal ansökningar om betänkandetid har skickats från socialtjänsten till Migrationsverket. Därför önskar motionären att Stockholms stad säkerställer att de internationella åtaganden som finns för att stödja och skydda offer för människohandel följs.

Socialförvaltningen arbetar för att stöd och skydd ges till personer som är utsatta för människohandel. Regionskoordinatorernas arbete sker i nära samverkan med åklagare, polisen och andra myndigheter och aktörer. Under våren 2025 har regionkoordinatorerna skickat in två ansökningar om tidsbegränsat uppehållstillstånd till Migrationsverket.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på motionen.

Kommunstyrelsen har bett socialnämnden att svara på remiss av en motion från Åsa Nilsson Söderström (L) om att inrätta ett kompetenscenter mot transnationellt förtryck i Stockholm.

Frågan om transnationellt förtryck är angelägen och socialförvaltningen delar skribentens mening att de personer som utsätts bör få ett adekvat stöd. Förvaltningen bedömer dock att förslaget i motionen inte är förenligt med kommunala kompetensen.

Jan Jönsson (L) har i en skrivelse till kommunstyrelsen ställt frågor utifrån att antalet vräkta barnfamiljer i Stockholm fortsatt är högt. I svaret redogör förvaltningen för tillgänglig statistik samt för hur socialtjänsten generellt arbetar för att förebygga och förhindra att barnfamiljer blir avhysta.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen.

Arbetsmarknadsförvaltningen har tagit fram ett förslag på en handlingsplan för hur Stockholm stad framåt ska arbeta med det kommunala aktivitetsansvaret. Kommunernas aktivitetsansvar regleras i 29 kap. 9 § skollagen, och innebär att kommunerna har en skyldighet att följa upp ungdomar i åldern 16 - 20 år som inte går i gymnasiet och saknar gymnasieexamen, samt erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. Handlingsplanen, som går i linje med skolverkets allmänna råd och har tagits fram i samarbete med utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Planen beskriver uppdrag, organisation, ansvarsfördelning samt inriktning för insatser och avser gälla perioden 2025 – 2027.

Socialförvaltningen önskar förtydliga den del i handlingsplanen som berör socialtjänstens ansvar i samverkan kring ungdomar med konstaterad eller förmodad hotbild. Förvaltningen lämnar där ett förslag på omformulering av texten.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har till socialnämnden remitterat betänkandet Sveriges internationella adoptionsverksamhet – lärdomar och vägen framåt (SOU 2025:61).

Utredningen visar att det finns systematiska brister och betydande risker för oegentligheter inom den internationella adoptionsverksamheten, vilka svenska myndigheter saknar reell möjlighet att kontrollera. Utifrån ett barnrättsperspektiv bedömer utredningen att den statligt godkända förmedlingsverksamheten bör avvecklas, då den inte längre anses vara en rättssäker eller hållbar omvårdnadslösning.

Förvaltningen ställer sig positiv till flera av adoptionskommissionens förslag, särskilt inrättandet av ett nationellt resurscenter med ansvar för adoptionsspecifika frågor till adopterade, adoptivföräldrar och yrkesverksamma. Förvaltningen betonar vikten av att detta center även samordnar föräldrautbildning inför adoption samt vid behov samverkar med aktörer för närliggande grupper, som familjehemsplacerade samt barn som tillkommit genom surrogat- och donation. Förvaltningen framhåller att individuella bedömningar av barn under 15 års mognad för att ta emot olika former av stöd kräver hög kompetens och god kännedom om det enskilda barnet och dess situation.

Förvaltningen ställer sig positiv till att domstol ska kunna avvisa en adoptionsansökan om tillstånd från Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) saknas, då det stärker barnets rättssäkerhet. Samtidigt efterlyser förvaltningen förtydliganden kring undantagsregeln som tillåter MFoF att godkänna adoptioner utan att svenska krav uppfyllts, eftersom den riskerar att kringgå lagstiftningens intentioner.

Förvaltningen är kritisk mot att utredningen inte tillräckligt belyser socialnämndens roll i medgivandeprocessen, vilket leder till oklar ansvarsfördelning mellan MFoF och socialnämnder. Förvaltningen anser att det minskade antalet medgivandeutredningar gör det svårt för kommunerna att upprätthålla nödvändig kompetens, vilket kräver stora resurser. Därför föreslås att ett fåtal socialnämnder får ett nationellt ansvar för medgivandeutredningar, alternativt att det nationella resurscentret stödjer och samordnar arbetet.

Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner tjänsteutlåtande som svar på remissen.

Det svenska påföljdssystemet föreslås genomgå stora förändringar med ökade repressiva åtgärder och straffskärpningar som resultat. Vidare föreslås att nätverksrelaterad kriminalitet ska straffas hårdare än övrig brottslighet. Förvaltningen ser att förslagen i straffreformsutrednigen kan komma att leda till kostnadsökningar för socialtjänsten, då fler personer kan komma att vara i behov av socialtjänstens insatser för återintegrering i samhället efter längre anstaltsvistelser. Perspektivförskjutningen kan även leda till att rehabiliterande insatser för lagöverträdare och framförallt de med särskilda sårbarheter äventyras. Förvaltningen ser även att flera av förändringarna kan ge stora konsekvenser för barn och unga, dels som anhöriga till föräldrar dömda till fängelse men också som unga lagöverträdare.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen.

Utredningen Förbättrade förutsättningar för IVO – förslag för att motverka oseriösa kriminella aktörer inom hälso- och sjukvården (Ds 2025:17) gavs den 2 oktober 2024 i uppdrag att analysera och lämna förslag som ger IVO möjlighet att ta ut en sanktionsavgift eller förbjuda en verksamhet som bedriver hälso- och sjukvård och som inte fullgjort sin anmälningsskyldighet enligt Patientsäkerhetslagen (PSL) och om ytterligare uppgifter, och i så fall vilka bör lämnas i samband med anmälan samt om vårdgivarens skyldighet att anmäla förändringar eller flytt av en verksamhet bör skärpas. I utredningens uppdrag ingår också att analysera och ta ställning till om det bör införas en skyldighet för regioner och kommuner att underrätta IVO när de på grund av oegentligheter eller brister i vårdens utförande inleder en granskning, säger upp, häver eller inte förlänger avtal som slutits med en verksamhetsutövare.

Utredningen föreslår:

• Att det införs en möjlighet för IVO att ta ut en sanktionsavgift eller förbjuda en verksamhet för vilken anmälningsskyldigheten inte har fullgjorts.
• Att anmälningsskyldigheten till IVO ska utökas med verksamhetschefens person- eller samordningsnummer samt att vårdgivarregistret ska få innehålla den uppgiften.
• Att regioner och kommuner ska ha en underrättelseskyldighet till IVO om det finns anledning att anta att en privat vårdgivares verksamhet, som bedrivs genom avtal, på grund av oegentligheter eller brister i vårdens utförande inte uppfyller kraven på god vård.

Socialförvaltningen ställer sig positiv till att det införs en skyldighet för regioner och kommuner att underrätta IVO som syftar till att motverka kriminella och oseriösa aktörer. Förvaltningen är medveten om att utredningen bedömer att frågan om återrapportering för IVO ligger utanför utredningens uppdrag men vill likt Sveriges kommuner och regioner (SKR) påpeka vikten av att IVO, som nationell aktör och tillsynsmyndighet, bör ha en återrapporteringsskyldighet till regionerna och kommunerna för att undvika att underrättelserna annars blir verkningslösa.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.

Klimatanpassningsutredningen har avslutat sitt arbete genom att överlämna betänkandet Bättre förutsättningar för klimatanpassning SOU 2025:51 till regeringen. Socialnämnden ombeds av kommunstyrelsen att yttra sig över remissen.

Utredningens uppdrag har varit att analysera och föreslå ny eller anpassad lagstiftning för att kunna genomföra effektiva klimatanpassningsåtgärder. Utredningen har lämnat elva förslag till förändringar i befintlig lagstiftning, varav ett av förslagen rör inomhustemperaturer.  

Socialförvaltningen anser att det är bra att Folkhälsomyndigheten får bemyndigande att utfärda föreskrifter om högsta inomhustemperatur för känsliga grupper. Tydliga regler behövs för att minimera hälsorisker vid bland annat värmeböljor.   

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens svar på remissen.

Kommunstyrelsen har till socialnämnden remitterat betänkandet Hem för barn och unga, För en trygg, säker och meningsfull vård (SOU 2025:84).

Utredningen har tillsatts mot bakgrund av allvarliga strukturella brister i kvalitet, säkerhet och uppföljning inom verksamheter som avser placering av barn och unga på hem för vård eller boende (HVB). I avsikt att hantera bristerna genom att säkerställa en trygg och säker vårdmiljö har utredningen haft i uppdrag att särskilt utreda en ökad differentiering av vården vid HVB och införande av särskilda befogenheter på HVB. Inom ramen för detta har utredningen även behandlat hälso- och sjukvårdsfrågor genom att analysera förutsättningarna för att differentiera vården med särskilt fokus på tillgång till specialiserad hälso- och sjukvård vid HVB, samt belysa ansvarsfördelningen och samverkan mellan socialnämnd och region i relation till vårdens tillgänglighet.

Förvaltningen ser förslagen som välgrundade, nödvändiga och genomförbara. Reformen skapar bättre förutsättningar för kommunerna att erbjuda en trygg, likvärdig och professionell vård till barn och unga i behov av HVB-placering.

Förvaltningen ställer sig positiv till utredningens föreslagna förändringar som syftar till att göra HVB-placeringar mer ändamålsenliga, kunskapsbaserade och trygghetssäkrade. Särskilt förslaget om en ökad differentiering av HVB genom att införa en ny placeringsform, hem för barn och unga. Placeringsformen, som avser barn och unga under 18 år, förväntas ge upphov till förbättrad kvalitet i vården genom att vården blir mer individanpassad, ändamålsenlig och effektiv. Genom att tydliggöra HVB:s uppdrag och införa behovsbaserad specialisering kan vården bli mer effektiv, trygg och säker för barn och unga. Förändringarna förväntas skapa en mer hållbar vårdkedja där varje barn får det stöd som bäst matchar deras behov, i rätt miljö, vid rätt tidpunkt.

För att öka tryggheten föreslår utredningen att vissa befogenheter införs såsom möjligheter att begränsa vistelse utanför hemmet, begränsa elektronisk kommunikation, utföra alkohol- och drogtester, kroppsvisitation, rumsvisitation samt omhänderta otillåtna föremål. Förvaltningen ser positivt på dessa utökade befogenheter och ser samtidigt vikten av att personalen är trygg och säker i förhållande till utförandet.

Förvaltningen ställer sig positiv till införandet av tydliga kompetenskrav och lämplighetsprövning av personal inom HVB-verksamheter. Sådana krav bedöms vara centrala för att säkerställa att vården bedrivs av personal med adekvat utbildning, erfarenhet och personlig lämplighet. Detta skapar förutsättningar för en trygg och professionell vårdmiljö där barn och ungas behov bättre kan tillgodoses, samtidigt som det stärker skyddet mot risker för bristande omsorg, otrygghet och i värsta fall övergrepp. Förvaltningen ser också att en sådan reglering skulle kunna bidra till ökad likvärdighet i verksamheternas kvalitet över hela landet, oavsett huvudman.

Förvaltningen ställer sig positiv till de åtgärdsförslag som utredningen föreslår för att säkerställa en jämlik, god och patientsäker hälso- och sjukvård för barn och unga som vårdas i generella och specialiserade hem. Det krävs ett förtydligat ansvar för regionen att tillhandahålla med hälso- och sjukvård även i institutionsvård.

Förvaltningen ställer sig positiv till införandet av nationella riktlinjer samt ett nationellt system för uppföljning av kvalitet inom HVB-verksamheter. Ett sådant ramverk bedöms vara avgörande för att skapa en mer enhetlig och rättssäker vård över hela landet. Genom att etablera tydliga och gemensamma riktlinjer minskar risken för godtyckliga bedömningar, otydlig praxis samt variationer i kvalitet mellan olika vårdgivare och geografiska områden.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen.

Prognosen baseras på utfallet per 31 juli 2025 samt utifrån dialog med samtliga chefer om eventuella avvikelser från budget.

Nämnden prognostiserar totalt ett resultat, efter prognos prestationsförändringar, som är ett överskott mot budget med 4,6 mnkr.

De flesta verksamheterna har en prognos i balans med budget. Underskott prognostiseras främst inom område hemlöshet och missbruk, jour- och rådgivande verksamhet samt ledning och administration. Underskotten täcks inom nämndens budgetram. Nämnden återkommer i samband med tertialrapport 2 med begäran om medel för LSS-kollo och nyanlända.

Förvaltningen föreslår nämnden att från och med 1 september justera vårdavgiften för Stockholm stad Essinge HVB avseende ungdomar, som på grund av yttre omständigheter inte kan bo kvar hemma, från 4 500 kr/dygn till 2 650 kr/dygn.

Socialförvaltningen har sammanställt årsrapporter för personligt ombud sedan 2015. I rapporten sammanställs information om målgruppen för personligt ombud, systembrister samt hur organisationerna för ledningsgrupper ser ut.

Personligt ombud riktar sig till personer med långvariga och omfattande psykiska funktionsnedsättningar som har behov av särskilt stöd för att kunna ta tillvara sina rättigheter i samhället. I syfte att tillvarata personligt ombuds kunskaper om systemfel och samverkansproblem har en stadsövergripande årsrapport sammanställts om verksamheten.

Socialförvaltningen överlämnar rapporten till stadsdelsnämnderna för kännedom men också som ett underlag för fortsatt utvecklingsarbete.

Socialförvaltningen föreslår att nämnden godkänner bifogad årsrapport för personligt ombud 2024.

Socialnämnden samarbetar med ett antal idéburna organisationer för att ge stöd till EU- och tredjelandsmedborgare som vistas tillfälligt i staden och som befinner sig i en utsatt situation. Stödet ges i form av härbärge nattetid och dagverksamheter. Uppföljning av partnerskapet sker i en gemensam verksamhetsrapport som upprättas två gånger per år. Detta ärende avser verksamhet som bedrivits inom partnerskapet under perioden 1 november 2024 till och med 30 april 2025.

Nattverksamhet har bedrivits vid två härbärgen som sammanlagt har genomfört 9 177 övernattningar, varav cirka 29 procent avser kvinnor. Dagverksamhet har bedrivits vid sju olika verksamheter som sammanlagt tagit emot 38 692 besök, varav cirka 37 procent från kvinnor. De vanligaste nationaliteterna bland besökarna i så väl dag- som nattverksamheterna är personer från Rumänien och Polen. Jämfört med motsvarande period för ett år sedan har antalet övernattningar i nattverksamheten minskat med cirka 32 procent. Antalet besök i dagverksamheterna har ökat med cirka sex procent jämfört med motsvarande period för ett år sedan.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner uppföljningen av IOP-samarbetet med idéburna organisationer som ger stöd till EU- och tredjelands-medborgare som vistas tillfälligt i Sverige och som befinner sig i en utsatt situation.

Socialnämnden ansvarar för stadsövergripande avtal samt en aktiv avtalsuppföljning av de avtal som socialnämnden tecknat enligt lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) samt avtal enligt lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV).

Förvaltningen redovisar i denna årsrapport resultatet från avtalsuppföljningen av verksamheter i privat regi som bedrivs enligt socialtjänstlag (2001:453), SoL och lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och som är upphandlade av socialnämnden enligt LOU och LOV. I årsrapporten föreslår socialförvaltningen även ett urval för kommande avtalsuppföljning för åren 2025–2027.

Under 2024 genomfördes 130 av 154 planerade uppföljningar. Skälen till att vissa uppföljningar inte genomfördes berodde på att leverantörer inte har inkommit med underlag för uppföljning i tid, att avtal blev uppsagda innan eller i samband med avtalsuppföljningen och i några enstaka fall på grund av att uppföljningar inom LOV inte har hunnit genomföras av stadsdelsförvaltningar eller socialförvaltningen.

2024 års avtalsuppföljning av utförare inom LOV som bedriver korttidsvistelse, korttidstillsyn, bostad med särskild service för barn och ungdom respektive vuxna, sysselsättning inom socialpsykiatrin och stödboende inom socialpsykiatrin har gemensamt genomförts av socialförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna. Verksamheter upphandlade enligt LOU, i detta fall insatser för vuxna personer med missbruksproblematik, har följts upp av socialförvaltningen. Det samlade resultatet sammanställs i en årsrapport (bilaga 1).

Resultatet från uppföljningarna visar att huvuddelen av leverantörerna efter förtydliganden, kompletteringar och åtgärder av påtalade brister möter avtalens krav. De brister som kom fram rörde främst ofullständiga rutiner för avvikelser, rutin för hantering av missförhållanden eller risker för missförhållanden enligt Lex Sarah. Andra brister som uppmärksammades rörde verksamheters ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete där behov av utveckling och förbättring identifierades. Det har också uppmärksammats att leverantörer inte alltid anmäler ändringar till socialförvaltningen, så som byten av föreståndare eller nya underleverantörer. Bristerna i övrigt varierade beroende på vilket avtalsområde som följdes upp. Under 2024 genomfördes uppföljningarna med fokus på två huvudinriktningar, dels hur verksamheterna bedrivs kvalitetsmässigt i enlighet med avtalens krav och dels med fokus på ekonomiska kontroller av utförarnas bolag.

Socialförvaltningens förslag till plan för kommande avtalsuppföljning år 2025–2027, är att följa upp LOU-avtalen inom insatser för barn och unga, med särskilt fokus på dygnetruntvård och jourhemsverksamheter, samt LOV-avtal inom ledsagar- och avlösarservice enligt SoL och LSS och boendestöd inom socialpsykiatrin.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner årsrapporten för 2024 och socialförvaltningens plan för avtalsuppföljning 2025–2027 samt att den överlämnas till stadsdelsnämnderna för kännedom.

I skrivelsen från Centerpartiet, Moderaterna och Liberalerna ställs följande frågor om socialtjänst i Skärholmen och Järva:

1. Vad för konkreta åtgärder kommer Socialförvaltningen tillsammans med Skärholmens stadsdelsförvaltning att vidta för att komma till rätta med problemen inom socialtjänsten?
2. Vilka åtgärder planeras eller övervägs för att motverka den pressade situationen inom socialtjänsten i Järvaområdet?
3. Hur säkerställs att barn och ungas behov är styrande i beslut om insatser – även i tider av ekonomisk press?
4. Hur arbetar staden för att motverka den tystnadskultur som flera socialsekreterare nu vittnar om, och hur säkerställs det att deras oro tas på allvar av chefer och ansvariga politiker?
5. Bedömer förvaltningen att det finns en liknande risk i Järva som i Skärholmen – att akuta ärenden fördröjs med potentiellt mycket allvarliga konsekvenser?

Förvaltningen arbetar kontinuerligt med att främja en hållbar arbetssituation för stadens socialsekreterare. Detta sker i huvudsak inom ramen för Stockholms stads handlingsplan för en hållbar arbetssituation inom socialtjänsten (SOF 2023/22). Arbetet sker tillsammans med stadsdelsförvaltningarna där aktiviteter utförs inom olika fokusområden som bedömts vara av särskild betydelse.

Vid behov anpassar socialförvaltningen sina arbetssätt för att stötta upp lokalt om en stadsdelsförvaltning har särskilda behov, det gäller inte minst för utsedda fokusområden. Socialförvaltningen har under året bl.a. tagit fram utbildningsmaterial om hur otillåten påverkan påverkar en hållbar arbetssituation och arbetsmaterial för att öka kunskap och kompetens för att motverka och förhindra detta. Inom Framtidens socialtjänst (SOF 2023/625) sker ett stadsövergripande arbete där samtliga förvaltningar genomför en rad aktiviteter för att socialtjänsten ska bli ännu mer tillgänglig och på ett ännu bättre sätt organisera sin verksamhet och erbjuda insatser efter stockholmarnas behov, akuta såväl som långsiktiga.

Andrea Hedin (M) m.fl. har genom en skrivelse ställt frågor om insatsen boendestöd. Skribenten lyfter att boendestöd är en viktig insats som bland annat kan vara preventiv och förebyggande. I skrivelsen lyfts frågor om hur ersättningen ser ut, om den är likvärdig för olika driftsformer, om det finns mått för effektivitet och kvalitet, hur majoriteten ser på olika driftsformer, om några privata boendestödsverksamheter har lagts ned och om det finns planer på att utöka egenregin.

Förvaltningen är enig med skribenten om att boendestöd är en viktig insats som kan förebygga större utsatthet och kostnader. Under 2024 hade 6328 stockholmare insatsen, fördelat på verksamhetsområdena socialpsykiatri, funktionsnedsättning, skadligt bruk och beroende och äldreomsorg.

Ersättningen för boendestöd inom valfrihetssystemet regleras i kommunfullmäktiges budget och utföraren får betalt per beställd timma. Stadsledningskontoret genomför årliga brukarundersökningar som kan jämföras på stadens hemsida.

Sedan valet 2022 har tio avtal inom valfrihetssystemet för boendestöd sagts upp, varav fem avtal har sagts upp av socialförvaltningen och fem avtal har sagts upp av utförarna själva. Socialförvaltningen har inte fått några signaler om att stadsdelsförvaltningarna planerar att utöka sin boendestödsverksamhet. Ett visst boendestöd bedrivs utanför valfrihetssystemet, framför allt gäller det boendestöd till personer som tillhör målgruppen skadligt bruk och beroende.