Möte 2025-09-23

I en motion från (L) lyfts förslag om förbättringar för att underlätta för besöksnäringen. Förslagen är att staden, i samråd med representanter för besöksnäringen, genomför en utredning av det rådande regelverket. Förslaget innebär även att staden uppdaterar sina rutiner och arbetssätt för att ytterligare underlätta för branschen. Därtill föreslås att en årlig översyn av regelverket och dess effektivitet sker inom ramen för branschrådet, där representanter från både staden och besöksnäringen regelbundet träffas.

Förvaltningens bedömning är att det redan idag finns ett gott samarbete mellan förvaltningen och näringsidkarna. Vidare är det en balansakt att upprätthålla tillräcklig kontroll för att upptäcka och förhindra fusk och oegentligheter utan att vara alltför byråkratiskt för den stora majoritet av näringsidkare som sköter sig. Förvaltningen anser att den balansen fungerar och att föreslagna åtgärder i nuläget inte är behövliga.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på motionen.

I en motion föreslås att kommunfullmäktige beslutar att staden ska revidera sina allmänna lokala föreskrifter för att möjliggöra förtäring av medhavd alkoholhaltig dryck på stadens öppna träffpunkter. En sådan revidering förutsätter att det inte sker någon yrkesmässig försäljning av lättdrycker i lokalerna.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.

Socialnämnden har mottagit en remiss från kommunstyrelsen gällande motionen från Gabriel Kroon och Mats Johansson (SD) om att stoppa bygget av LSS-boendet i Lammholmen.

Socialförvaltningen betonar behovet av fler LSS-boenden i staden, då det idag råder ett stort underskott som påverkar möjligheten att erbjuda trygga och anpassade bostäder för personer med omfattande funktionsnedsättningar. Platsen Lammholmen har valts ut efter en helhetsbedömning som tagit hänsyn till kollektivtrafik, samhällsservice och områdets lugna karaktär. Tekniska och miljömässiga utredningar har genomförts under projektets förstudie av byggaktörens konsulter.

Förvaltningen ser inga tillräckliga skäl att avbryta projektet, då ett stopp skulle fördröja viktiga insatser för en redan utsatt grupp.

Oppositionsborgarrådet Andréa Hedin (M) har lämnat en Motion om att råda bot på familjehemsplatser i Stockholms stad. Motionären beskriver hur bristen på familjehem innebär risk för att barn som behöver omhändertas dels tvingas vänta på hjälpinsatser och dels riskerar att placeras på något av de 25 procent av HVB som motionären anger att det förekommer hot, våld och liknande på. Motionären föreslår att Stockholm ska hämta inspiration från Karlskrona kommun där kommunanställda kan beviljas tjänstledigt på hel- eller deltid för uppdrag som familjehem.

Under 2025 har Socialnämnden i budgetuppdrag att genomföra en utredning om bland annat hur staden ska kunna öka antal rekryterade jour- och familjehem. Nämnden ska tillsammans med stadsdelsnämnderna utveckla och intensifiera arbetet för att rekrytera fler familjehem och jourhem. I uppdraget tas också höjd för nämndens särskilda ansvar för att utveckla rekryteringar av kvalificerade familjehem för att bättre möta socialtjänstens behov av familjehem som kan ta emot ungdomar med social problematik. Inom ramen för utredningen har kontakt tagits med Karlskrona kommun. Karlskrona Kommuns erbjudande om tjänstledighet på hel- eller deltid för uppdrag som familjehem har inte genererat något förstärkt familjehem eller kontrakterat jourhem.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har bett socialnämnden att svara på remiss av en motion från Jan Jönsson (L) och Anne-Lie Elfvén (L) om att stadens socialtjänst måste kopplas tydligare till forskning och utvärdering.

Socialförvaltningen delar motionärernas uppfattning om vikten av uppföljning, utvärdering och forskning, liksom ett nära samarbete mellan akademi och praktik. Däremot bedömer förvaltningen att andra, mer flexibla samverkansformer mellan akademi och praktik, är mer ändamålsenliga än den modell för en akademisk socialtjänst som prövades 2022 – 2023, och har därför valt att istället vidareutveckla dessa successivt, utifrån gemensamt identifierade behov.

Kommunstyrelsen har remitterat en motion av Jan Jönsson (L) och Åsa Nilsson Söderström (L) om att kartlägga hedersförtryck i Stockholms förskolor i avsikt att sedan använda kartläggningens resultat för att identifiera och förstärka insatser för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck i förskolan. Motionärerna vill säkerställa att förskolepersonal får tillräcklig utbildning och stöd för att kunna upptäcka och motverka hedersförtryck.

Socialförvaltningen ser att förskolenämnden och berörda stadsdelsnämnder är de remissinstanser som bäst besvarar om det finns behov av en kartläggning av hedersproblematik i förskolan och behov av utbildning av förskolepersonal gällande heder. Socialförvaltningens synpunkter berör socialtjänstens ansvarsområden och frågor relaterade till samverkan.

Socialförvaltningen ser samverkan mellan socialtjänst, förskola och andra aktörer som avgörande i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Förvaltningen medverkar i det fortsatta utvecklingsarbetet i enlighet med sina uppdrag.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen.

I budget för 2024 och 2025 hade kulturnämnden i uppdrag att ta fram en kulturskoleplan i linje med Kulturskolan Stockholms förändringsarbete. Planen skulle definiera Kulturskolans roll i den kommunala verksamheten samt lägga en grund för dess utveckling på både kort och lång sikt. Kulturnämnden fattade i maj 2025 beslut om att godkänna förslaget på kulturskoleplan.

Socialförvaltningen ser positivt på kulturskoleplanen och de fem strategiska utvecklingsområden som kommer att styra Kulturskolans prioriteringar i verksamhetsplaner och budgetar samt integreras i ordinarie system för styrning och uppföljning. Arbetet med utvecklingsområden ska skapa förutsättningar för att delta och för att främja ett jämlikt och jämställt deltagande.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen.

Socialnämnden ombeds av kommunstyrelsen att yttra sig om Betänkandet Stärkt patientsäkerhet genom rätt kompetens. I betänkandet analyseras vilka förändringar som behövs i regler och strukturer för yrken och utbildningar inom hälso- och sjukvården samt tandvården. Syftet är att identifiera behov av särskild kompetens för att stärka patientsäkerheten. Förvaltningen instämmer i betänkandets bedömning och lämnar ett antal kommentarer.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.

Socialnämnden ombeds av kommunstyrelsen att yttra sig om Betänkandet Ansvaret för hälso- och sjukvården (SOU 2025:62). Betänkandet belyser för- och nackdelar samt redovisar bedömningar av ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för den regionala hälso- och sjukvården. Kommittén lämnar därutöver vissa konkreta förslag om ett utökat statligt ansvar inom särskilda områden, såsom kompetensförsörjning, läkemedel och vaccinationer. En analys av den kommunala hälso- och sjukvården ingår inte i betänkandet. Förvaltningen anser att direktivets begränsning att endast undersöka den hälso-och sjukvård som regionerna ansvarar för och att det kommunala hälso- och sjukvårdsansvaret inte är inkluderat, gör att betänkandet inte är heltäckande med hänsyn till Sveriges rådande hälso- och sjukvårdssystem. Förvaltningen lämnar kommentarer till både de bedömningar och förslag som lyfts fram i betänkandet.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har i enlighet med uppdrag från kommunfullmäktige 2024 reviderat stadens näringslivspolicy samt tagit fram en etableringsstrategi för staden. Arbetet har skett i samarbete med olika nämnder och Stockholm Business Region AB.

Den reviderade näringslivspolicyn och etableringsstrategin syftar till att bredda och fördjupa kunskapen om och förståelsen för vilka grundläggande förutsättningar som har betydelse för näringslivet och för ett gott företagsklimat. Näringslivspolicyn ska bidra till att staden utvecklar arbetssätt och organisation för att underlätta för företag att starta, verka och växa i Stockholms alla stadsdels-områden. Vidare ska företagsklimatet vara anpassat till Stockholms unika förutsättningar och behov liksom till stadens position i Sverige och internationellt.

Näringslivspolicyn är uppbyggd kring sju ramvillkor, förutsättningar, som är väsentliga för ett gott företagsklimat. Bland dessa ramvillkor finns effektiv myndighetsutövning och god företagsservice, attraktiv stadsmiljö, god infrastruktur, bra framkomlighet och internationell tillgänglighet. Möjligheten att påverka dessa ramvillkor ligger även inom stadens rådighet.

Etableringsstrategin identifierar tre inriktningar för det etableringsfrämjande arbetet som ska möta stadens möjligheter och utmaningar. Etableringar ska prioriteras som bland annat främjar tillväxt, innovation, konkurrenskraft, arbetstillfällen, hållbar stadsutveckling och grön omställning. Utifrån stadens styrkor har också fyra branschområden identifierats där etableringsarbete ska läggas för att attrahera bland annat tech-bolag och startups, bolag inom life science eller inom besöksnäring.

Socialförvaltningen bedömer att näringslivspolicyn kommer kunna utgöra ett bra stöd till förvaltningen. De ramvillkor som föreslås är relevanta och målbilderna som sätts är eftersträvansvärda och nåbara. Även planen för implementering i den ordinarie budget- och verksamhetsprocessen är ändamålsenlig. Förvaltningen föreslår därför att socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen, och att kommunfullmäktige kan anta den föreslagna näringslivspolicyn och etableringsstrategin samt att nämnda dokument implementeras på sätt som anges.

Kommunstyrelsen har till socialnämnden remitterat Betänkandet - Ett nationellt förbud mot tiggeri (SOU 2025:83) för besvarande.

Utredningen Ett nationellt förbud mot tiggeri tillsattes som en del av Tidöavtalet med uppdrag att analysera om ett nationellt förbud mot tiggeri bör införas.

Utredningen konstaterar att ett nationellt förbud mot tiggeri inte är nödvändigt. Tiggeri har minskat kraftigt sedan 2015 och de flesta som tigger i dag är svenska medborgare i hemlöshet med psykisk ohälsa och/eller beroendesjukdom. Gruppen EU-medborgare som tidigare rest till Sverige för att tigga har minskat kraftigt bland annat beroende på Sveriges minskade bruk av kontanter och förändrade förutsättningar i hemländerna.

Trots utredningens konstaterade slutsats efterfrågades lagförslag för hur ett nationellt förbud mot tiggeri skulle kunna se ut. Utredningen presenterar därför två olika lagförslag. Huvudförslaget avser en ny paragraf i brottsbalken och det alternativa förslaget avser ett mer begränsat förbud enligt ordningslagen. Utredningen fastslår att båda förslagen kan slå hårt mot redan utsatta grupper så som utomnordiska romer, kvinnor, personer med funktionsnedsättningar samt barn.

Förvaltningen delar utredningens slutsats att ett nationellt förbud mot tiggeri inte bedöms nödvändigt. Förvaltningen delar även bilden att ett nationellt förbud mot tiggeri kan stjälpa redan socialt utsatta grupper.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har remitterat slutbetänkandet Ökat informationsutbyte mellan myndigheter – några anslutande frågor (SOU 2025:45) till socialnämnden för yttrande.

Delbetänkandet SOU 2024:63 överlämnades den 2 september 2024 och fokuserade på behovet av informationsutbyte för att motverka fusk, brottslighet och felaktiga utbetalningar samt på sekretessbrytande regler. Slutbetänkandet SOU 2025:45 publicerades den 25 april 2025 och redovisar de återstående frågeställningarna från direktivet.

Syftet med utredningen (SOU 2025:45) är att:

• analysera behovet av att utbyta öppen offentlig information mellan myndigheter, särskilt att överväga en bestämmelse som tillåter myndigheter att dela offentlig information på eget initiativ utan föregående förfrågan
• genomföra en översyn av myndigheternas registerförfattningar för att säkerställa att föreslagna förändringar är praktiskt genomförbara
• väga detta behov mot individens rätt till integritet och dataskydd.

Utredningen föreslår en lagändring som gör det möjligt för myndigheter att lämna ut offentlig information till annan myndighet på eget initiativ, även utan formell begäran, för att stödja effektiv samverkan och snabba åtgärder. Förslagen ska ta hänsyn till att den enskildes integritet ska skyddas. Utredningen menar att informationsutbytet bör ligga inom ramen för dataskyddsförordningen och sekretesslagen. En översyn av befintliga registerförfattningar föreslås också för att undanröja lagliga hinder och möjliggöra de föreslagna utbytena på ett ändamålsenligt sätt.

Förvaltningen är generellt positiv till förslagen, men vill tydligt understryka att rättssäkerheten och integritetsskyddet måste vara central. Även om utredningens förslag innehåller viktiga förstärkningar av integritetsskyddet kvarstår behovet av tydligare avgränsningar och uppföljning. Den generella sekretessbrytande bestämmelsens breda tillämpningsområde riskerar att leda till utlämnande av uppgifter som inte är nödvändiga för mottagarens uppdrag. Möjligheten till proaktivt utlämnande bör därför kombineras med krav på dokumentation, intern kontroll och återkommande uppföljning, i syfte att värna den enskildes förtroende för myndigheternas hantering av personuppgifter. Även vid utlämnande av öppen offentlig information bör en kontextuell prövning göras för att säkerställa att uppgifterna inte blir integritetskänsliga i det sammanhang de används. Förvaltningen anser att en balanserad och lagstyrd samverkan mellan myndigheter bedöms kunna stärka det förebyggande arbetet och skapa en mer sammanhållen offentlig sektor.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.

Strategin för Stockholms stads fritids- och ungdomsgårdar antogs 2022. Strategin gäller fram till 31 december 2025 och kulturnämnden har tagit fram ett förslag på en reviderad strategi från 1 januari 2026.

Eftersom strategin har fungerat väl under perioden har kulturförvaltningen bara gjort redaktionella ändringar i förslaget till reviderad strategi.

I och med den nya socialtjänstlagen från första juli 2025 har kulturförvaltningen förtydligat vad ett förebyggande arbete kan innebära i praktiken, som vikten av goda relationer med socialtjänsten samt att uppmärksamma normbrytande beteende hos unga.

Socialförvaltningen ser positivt på att Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar revideras och får nya och utvecklade skrivningar gällande samarbete med stadens verksamheter som har barn och unga som målgrupp, med barnets bästa i fokus.

Socialförvaltningen ser även positivt på tillägget och förtydligandet om förebyggande arbete som kan innebära att uppmärksamma och fånga upp barn och unga med normbrytande beteende, samt vikten av goda relationer med socialtjänsten utifrån barnets bästa.

Det är även positivt att strategins mål och inriktning går i linje med nya socialtjänstlagen samt att strategin lyfter behovet av att kunna erbjuda egna mötesplatser, trygga arenor och verksamheter för unga med funktionsnedsättningar, hbtqi + personer, nyanlända och olika minoritetsgrupper

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen.

Socialnämnden och övriga nämnder och bolag i Stockholms stad gör årligen en sammanställning och analys av nämndens prognos utifrån perioden januari till och med augusti, mot budget och verksamhetens mål. Tertialrapport 2 utgör stadens delårsbokslut.

Socialnämnden följer upp prognoser som bidrar till måluppfyllelse för kommunfullmäktiges inriktningsmål:

1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden

2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning

3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla.

Respektive nämnd beslutar om tertialrapport 2 i slutet av september, därefter går stadens samlade rapport till kommunfullmäktige och fastställs i november.

Socialförvaltningen har sedan 2004 vartannat år genomfört kartläggningar av barnfamiljer som saknar permanent bostad och som har kontakt med någon av stadens enheter inom socialtjänsten. Kartläggningen ger en översiktsbild av antalet barnfamiljer med socialtjänstkontakt som lever i osäkra boendeförhållanden och som rapporterats in till socialförvaltningen under april månad 2025.

Totalt 248 barnfamiljer i osäkra boendeförhållanden har rapporterats in 2025, vilket är en minskning med 139 barnfamiljer och motsvarande 36 procent jämfört med föregående kartläggning 2023. Andelen barnfamiljer i förhållandevis stadigvarande boendelösningar ligger på en fortsatt hög nivå (71 procent), vilket tyder på en bred förankring av inriktningen att bostadslösa barnfamiljer med socialtjänstkontakt i möjligaste mån ska erbjudas mer stadigvarande boendelösningar.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner rapporten om barnfamiljer med socialtjänstkontakt i Stockholms stad som lever under osäkra boendeförhållanden och överlämnar ärendet till kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna för kännedom.

Arbetet med att införa enhetliga yrkestitlar i stadens LSS-verksamheter har pågått sedan 2021. I dagsläget når 47 procent av stadens medarbetare upp till kompetenskraven för befattningarna stödassistent eller stödpedagog. Målsättningen är att alla medarbetare som arbetar i stadens LSS-verksamheter ska ha adekvat utbildning vilket också framgår av stadens uppdragsbeskrivningar för LSS-insatser.

Förvaltningen föreslår att stadens kompetenshöjande insatser riktat till medarbetare inom funktionshinderområdet bör fortsätta till och med år 2032. Målsättningen är att nå upp till en godtagbar utbildningsnivå i verksamheterna.

Förvaltningen avser att söka kompetensutvecklingsmedel om cirka 21 miljoner per år under perioden 2026-2032 för detta ändamål samt att följa upp satsningen efter tre år.

Det treåriga sociala investeringsfondsprojektet skolsamordnare för placerade barn och unga pågick mellan juni 2022 och maj 2025 i samverkan mellan socialförvaltningen, utbildningsförvaltningen och fem av stadens stadsdelsförvaltningar. Projektets syfte har varit att förbättra skolgången för barn och unga som placerats på antingen HVB, SiS, stödboende, behandlingsfamilj eller i skyddat boende utan vårdnadshavare.

Bakgrunden till projektet var medvetenheten om skolgångens betydelse för barns och ungas framtida möjligheter till arbete, försörjning och en positiv utveckling. Eftersom studier uppmärksammat att skolgången för barn i samhällsvård ofta är bristfällig samt att kunskapen om socialtjänstens ansvar för placerade barns skolgång var låg startades projektet med ambitionen att tillgodose placerade barns och ungas behov av adekvat och behovsanpassad skolgång. Projektet bedömdes ha goda chanser att förbättra skolgången för placerade barn och unga och därigenom ge dem en lättare väg in vuxenlivet.

I projektet har tio skolsamordnare anställda i socialtjänstens myndighetsutövning arbetat uteslutande med frågor kopplade till skola och utbildning för barn och unga som placerats i de av projektet inkluderade placeringsformerna. Projektet har även omfattats av en samordnare på utbildningsförvaltningen samt projektledare på socialförvaltningen. Under projektets tre år har kunskap om skolan förstärkts hos skolsamordnarna och samverkan med flera utomstående aktörer har initierats.

Inom ramen för projektet har det visats sig att arbetet som behöver göras för att placerade barn och unga ska kunna gå i skolan och få sina behov tillgodosedda ofta är omfattande. Tidigt i projektet uppmärksammades att det inte är rimligt att inom ramen för en socialsekreteratjänst ha all den kunskap som behövs (tillsammans med all annan kunskap) för att kunna hantera alla de frågor som är kopplade till placerade barns och ungas skolgång, dels eftersom arbetet kräver specialiserad kunskap om skolan och dess områden men också eftersom arbetsuppgifterna tenderar att vara så pass tidskrävande att de sällan går att kombinera med övriga ansvarsområden som åligger socialtjänsten när ett barn eller en ung person placeras utanför hemmet.

Projektets idé och utformning har fallit väl ut och utifrån resultat och behov beslutades i budget 2025 att projektet ska permanentas som en del i ordinarie verksamhet och även spridas till resterande stadsdelsförvaltningar.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänstutlåtandet samt slutrapporten samt överlämnar slutrapporten till stadsdelsnämnderna, utbildningsnämnden samt arbetsmarknadsnämnden för kännedom.

Detta inriktningsbeslut har som syfte att fastställa principer och mål som ska vägleda planering och uppförande av en gruppbostad enligt LSS. Beslutet baseras på stadens funktionsprogram för bostäder med särskild service enligt SoL och LSS samt för stödboenden.

I stadens boendeplan noteras en brist på bostäder för personer med funktionsnedsättningar enligt LSS och SoL, och behovet förväntas öka. Socialförvaltningen planerar att beställa en ny gruppbostad på fastigheten De Gamlas Hem 2, som ska hyras av stadsdelsförvaltningen.

Boendet är en friliggande gruppbostad med sex lägenheter och gemensamhetsytor med en total yta på 419 kvadratmeter. Det kommunala bolaget Micasa beräknar tillträde till gruppbostaden år 2028.

Hyran för år 1 – 3 för gruppbostaden är uppskattad till cirka 2,7 miljoner kronor. Från år 4 minskar hyreskostnaden till en uppskattad hyra på cirka 2 miljoner kronor. Nettohyreskostnaden för gruppbostaden uppgår från år 4 till cirka 455 kronor per lägenhet per dygn.

Enskede- Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning föreslår att:

Stadsdelsnämnden godkänner inriktningsärende för projektering av en friliggande gruppbostad enligt LSS på fastigheten De Gamlas Hem 2 i Stureby till en uppskattad hyreskostnad om cirka 2,7 miljoner kronor per år.

Socialförvaltningen föreslår att:
Socialnämnden godkänner inriktningsärende för projektering av en friliggande gruppbostad enligt LSS på fastigheten De Gamlas Hem 2 i Stureby.

I inkommen skrivelse efterfrågas en gemensam vägledning eller praxis som öppnar upp för möjligheten att kombinera deltidsstudier och daglig verksamhet. Förvaltningen bedömer att det som efterfrågas i skrivelsen redan finns framtaget. Förvaltningen har nyligen reviderat de stadsgemensamma riktlinjerna för handläggning av insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL till barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning. De reviderade riktlinjerna antogs av kommunfullmäktige i juni 2024. Av stadens riktlinjer framgår att det går att kombinera daglig verksamhet och deltidsstudier, beslut ska alltid föregås av en individuell prövning av den enskildes behov, önskemål och vad målet med insatsen är. Av riktlinjerna framgår att det ska vara möjligt att kombinera daglig verksamhet med studier om det handlar om någon enstaka kurs, några timmar per vecka. Vid övergång till reguljära studier ska det, om behov finns, vara möjligt för den enskilde att fortsätta i daglig verksamhet under en övergångsperiod.

Socialnämnden har fått en skrivelse från Jan Jönsson med flera (L), Andrea Hédin med flera (M) och Maurice Forslund (KD) som uttrycker en oro för förändringar i socialtjänstens hantering av elever med omfattande skolfrånvaro. I skrivelsen beskrivs oron genom några konkreta exempel samt fem frågor kopplade till oron.

Socialförvaltningen anser att upprepad eller längre frånvaro är komplext, vilket innebär att det inte alltid är givet att barn med hög frånvaro har behov av stöd från socialtjänsten. Hög skolfrånvaro är dock en signal från barnet som behöver uppmärksammas och tas med i helhetsbedömningen av barnets behov av stöd och skydd när ett barn aktualiseras på socialtjänsten. För att säkerställa att barn med upprepad eller längre skolfrånvaro i behov av stöd från socialtjänsten inte faller mellan stolarna finns stadens skolsociala team (SST) som kan ge målgruppen stöd om behovet inte bedöms vara tillräckligt stort för att bevilja en biståndsbedömd insats.

Socialförvaltningen samordnar och har god insyn i de skolsociala teamens arbete och bedömer varken att socialtjänstens bedömning av ett ärende påverkas negativt av en pågående insats från SST eller att deras arbete riskerar att minska andra insatser till barn med upprepad eller längre frånvaro. Tvärtom synliggörs ofta behov hos barnen och familjerna under en pågående insats, vilket leder till att ytterligare stödinsatser aktualiseras och genomförs.

Det pågår ett kontinuerligt arbete på både stadsövergripande och lokal nivå för att bibehålla och utveckla samarbetet mellan skolan och socialtjänsten kring SST och dess målgrupp. Detta sker bland annat genom gemensamma mötesstrukturer för chefer och medarbetare inom skolan och socialtjänsten samt gemensamma utbildnings-, fortbildnings-, och metodutvecklingsdagar.

Just nu pågår en revidering av stadens gemensamma arbetsmodell för SST som bland annat syftar till att i ännu högre utsträckning än nuvarande arbetsmodell tydliggöra strukturer, roller och ansvar i arbetet.

När det under en utredning av ett barns behov av stöd och skydd finns en pågående insats från SST anser socialförvaltningen att den kunskap som finns kring barnet och familjen inom SST bör tas tillvara i utredningen. Det är dock alltid den ansvariga socialsekreteraren för utredningen som bedömer vilket beslut som utredningen ska utmynna i. 

Socialförvaltningen har fått i uppdrag att besvara en skrivelse från moderaterna om situationen för häktade barn och ungdomar. Skrivelsen lyfter att fler barn häktas idag än tidigare och att det är ökningen av barn som begår grova och allvarliga brott som ligger bakom dessa siffror. Med anledning av detta tar skrivelsen upp frågan hur samverkan mellan häkte och socialtjänst fungerar och om barnen varit aktuella på socialtjänsten innan de häktats. Vidare efterfrågas hur undervisning tillgodoses för häktade barn samt hur barn och unga med missbruksproblem och psykisk ohälsa får hjälp under tiden de är häktade.

Socialförvaltningen svarar bland annat att samverkan oftast fungerar förhållandevis väl mellan häkte och socialtjänst, att ingen renodlad behandling ges under tiden i häkte men att stöd på annat sätt kan ges till häktade barn och unga. Undervisning sker i Kriminalvårdens regi med specifika häkteslärare som undervisar och som stödjer barn och unga med uppgifter och instuderingsfrågor de fått från sina ordinarie skolor.

Under våren 2025 föreslog förvaltningen för nämnden att avveckla Aspuddens akut- och planeringsboende (30 platser). Aspuddens akut- och planeringsboende hade under tre års tid haft återkommande problem med värmeförsörjning och tillgång till varmvatten vilket inneburit att verksamheten fått stänga tillfälligt vid tre tillfällen. Bedömningen som gjordes var att det inte skulle gå att använda lokalerna i Aspudden och beslut om att avveckla boendet fattades vid nämndsammanträde den 22 april 2025.

Situationen i Aspuddens lokaler har därefter förändrats, Micasa har nu åtgärdat värme- och varmvattenförsörjningen som efter det fungerat utan avbrott. Det nya systemet kommer även kunna bevakas på distans samt larma vid eventuellt driftstopp. En ny bedömning är att lokalerna är möjliga att använda under tiden Micasa projekterar och inkommer med förslag om totalrenovering. I kombination med att förvaltningen betalar hyra för lokalerna under projekteringstiden samt att förvaltningen inte fått besked från Micasa angående möjliga lokaler för nya akutboendeplatser gör att förvaltningen bedömer att det är bättre att använda lokalerna i avvaktan på projektering.

Det finns i dagsläget och fram till och med 31 december 2025 176 akutplatser att tillgå, i egen regi samt övriga driftformer. Från den 1 januari 2026, när Aspuddens akut- och planeringsboende öppnar, blir antalet tillgängliga akutplatser i egen regi samt övriga driftformer 172 stycken.

Det faktiska platsbehovet har under 2023 och 2024 varit lägre än antalet tillgängliga akutboendeplatser. Förvaltningen bedömer att det antal platser för akutboende som kan erbjudas från 1 januari 2026 är tillräckliga för att staden ska kunna upprätthålla tak-över-huvud-garantin (TÖG).