Möte 2026-02-17

I Stockholms stad finns samtliga av stadens särskilt utsatta områden inom Järva stadsdelsnämnd samtidigt finns andra utsatta områden inom andra stadsdelsnämnder. Dessa områden har en snarlik problembild som de särskilt utsatta områdena om än i något mildare omfattning. I en motion från Liberalerna lyfts det fram förslag om att ersätta arbetet med fokus-Järva med ett mer breddat arbete där samtliga av stadens utsatta områden inkluderas. Ett ”stadsdelslyft” föreslås införas med en styrande handlingsplan för en långsiktig kraftsamling för att motverka utsatta områden i Stockholms stad. Socialförvaltningen instämmer med motionärerna om att stadens resurser behöver kraftsamlas för att motverka negativ utveckling i våra utsatta och mest belastade områden, men ser inte behovet av att idag införa en separat styrande handlingsplan för ett ”stadsdelslyft”. Socialförvaltningen bedömer det som gynnsamt att invänta den utvärdering och uppföljning som görs under 2026 av beslutade fokusområden.

I en motion från Moderaterna framförs förslag om att införa trygghetscentraler som bemannas av polis, socialtjänst och ordningsvakter. Trygghetscentralerna ska vara belägna som mindre kiosker vid t.ex. tunnelbanestationer och syftar till att skapa trygghet lokalt genom att dessa ska vara belägna nära stockholmarna och bemannade av yrkesverksamma som arbetar med trygghet. Vidare ska centralerna underlätta för en operativ samverkan mellan aktörer som arbetar trygghetsskapande genom att göra det enklare att dela erfarenheter och lägesbilder över vad som händer i området. Socialförvaltningen ser att det är viktigt att såväl socialtjänst som polis finns tillgängliga ute i det offentliga rummet. Socialförvaltningens uppfattning är att den operativa samverkan i stadsdelsområdena fungerar väl mellan olika trygghetsskapande funktioner och huvudmän och ser vinster med att arbetet är mobilt och kan förflyttas till där behov uppkommer, snarare än från en stationär fysisk plats.

Barn och unga i samhällsvård utgör en särskilt utsatt grupp, där skolgången ofta präglas av avbrott, bristande kontinuitet och otydligt ansvar. Liknande utmaningar som de som identifierats i Uppsala förekommer även i Stockholms stad, där elever i samhällsvård ofta byter skola utan tillräcklig överlämning. Forskning visar att en fungerande skolgång utgör en av de viktigaste skyddsfaktorerna för barn i utsatta situationer. Utifrån detta föreslår motionären att Stockholms stad utreder möjligheten att införa en samordnad modell liknande UppSam för att stärka skolgången för denna grupp. Utredningen föreslås omfatta även barn som är placerade i Stockholms stad men tillhör andra kommuner samt innefatta en analys av behov, resursåtgång, samverkansformer och organisatoriska lösningar. I uppdraget kan även ingå att pröva modellen genom en tidsbegränsad försöksverksamhet.

Förvaltningen delar motionens problembeskrivning att barn och unga inom samhällsvård utgör en särskilt utsatt grupp och instämmer i forskningens slutsatser om målgruppens sämre skolutfall.

Förvaltningen konstaterar att motionen i huvudsak berör frågor som hanteras inom utbildningsförvaltningens verksamhetsområde. I den modell som motionärerna föreslår är inte socialtjänsten en direkt part utan socialtjänsten följer SAMS-stödet. Mot denna bakgrund begränsar socialförvaltningen sitt yttrande till att redogöra för hur den tvärprofessionella samverkan mellan skola och socialtjänst för den berörda målgruppen bedrivs i dag.

Stockholms stad tillämpar det nationella SAMS-stödet för att säkerställa kontinuitet i skolgången för barn och unga i samhällsvård genom strukturerad samverkan mellan socialtjänst och skola vid skolbyten. Skolfam är ytterligare ett riktat stöd att tillgå, specifikt till barn och unga i familjehemsvård. Vid omplacering av placerade barn och unga till Stockholms stad eller vid hemflytt till staden efter avslutad placering finns numera skolsamordnare i varje stadsdelsnämnd för att stödja skolgången.

Förvaltningen bedömer att befintliga strukturer är tillräckliga och att fokus framåt ligger på att upprätthålla och förbättra pågående arbete och samverkan.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på skrivelsen.

Det föreslagna matprogrammet God mat för hälsa, klimat och miljö, Stockholms stads matprogram är ett stadsövergripande styrdokument som syftar till att stärka stadens arbete med mat och måltider utifrån ett hälso- klimat- och miljö- samt beredskapsperspektiv.

Socialförvaltningen är överlag positiva till matprogrammet, det är framåtsträvande och de två fokusområdena tydliggör komplexiteten kring matens påverkan och hur det förhåller sig till de två fokusområdena:

• Hållbara måltider i stadens verksamheter och
• Matstaden Stockholm. 

Handlingsplan för en åldersvänlig stad fokuserar på att bidra till att stadens verksamheter har en gemensam målbild om att äldre i Stockholms stad har goda möjligheter att vidhålla en god hälsa och tillgänglighet till samhället, känna välbefinnande samt möjlighet att bidra till samhället. Handlingsplanen beskriver tydliga mål för det arbetet samt hur uppföljningen av handlingsplanen sedan ska ske i ordinarie processer för uppföljning.

Förvaltningen ställer sig överlag positiv till föreslagen handlingsplan för åldersvänlig stad. Vid föregående remissrunda lyfte förvaltningen att det är angeläget att äldre i utsatta livssituationer särskilt lyfts fram och synliggörs i handlingsplanen. Förvaltningen välkomnar därför tillägget om äldre i hemlöshet men saknar skrivningar om äldre utsatta för våld i nära relationer samt äldre med skadligt bruk och beroende.

Socialnämnden har under året arbetat i enlighet med kommunfullmäktiges inriktningsmål och med kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdena samt nämndens egna mål. Socialnämndens verksamhetsberättelse avhandlar den löpande verksamheten och de uppdrag som givits i kommunfullmäktiges budget för 2025. Socialnämnden bedömer att samtliga av kommunfullmäktiges tre inriktningsmål har uppfyllts under året.

Viktiga fokusområden för socialnämnden under året har varit:

• Ny socialtjänstlag med ökat fokus på förebyggande arbete och tidiga insatser
• En sammanhållen stad med lokala utvecklingsbehov
• Våld i nära relationer, brottsförebyggande, välfärdsbrott samt kris- och beredskapsfrågor
• Digitalisering och en mer tillgänglig socialtjänst genom digitala arbetssätt, e-tjänster och ny teknik
• Vägen till arbete och egen försörjning samt arbetet mot hemlöshet.
• Ett utvecklat och stärkt miljö- och klimatarbetet i verksamheterna i enlighet med stadens miljöprogram
• Kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare
• Budget/ekonomi i balans och långsiktigt hållbara finanser

Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner verksamhetsberättelse för socialnämnden 2025.

Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 5 februari 2026.

Nuvarande riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd är från 2017 och behöver uppdateras med anledning av förändringar i lagstiftning, föreskrifter, praxis och nationellt handläggarstöd. En ny inriktning för hur stadens riktlinjer inom socialtjänstområdet ska utformas har tagits fram. Den nya inriktningen innebär att riktlinjerna enbart omfattar sådana delar som kräver beslut av kommunfullmäktige, exempelvis de delar i handläggningen i vilka Stockholms stad gör avsteg från nationella styr- och vägledningsdokument. Det huvudsakliga syftet med riktlinjerna är att säkerställa rättssäkerhet och likställighet i staden. De föreslagna riktlinjerna för handläggningen av ekonomiskt bistånd har omarbetats dels så att innehållet stämmer överens med den nya inriktningen på riktlinjer och dels så innehållet stämmer överens med nya lagstiftning, ny praxis och nya allmänna råd.

Förvaltningen anser att genom att ha renodlat innehållet i riktlinjerna till i huvudsak det specifika som gäller i Stockholms stad förväntas föreslagna riktlinjer utgöra ett tydligare styrdokument för handläggare och chefer. Övrigt stöd till handläggare som inte kräver beslut av Kommunfullmäktige, såsom stadsgemensamma rutiner inom ett visst verksamhetsområde eller vägledning i mer praktiskt förfarande i vissa delar av handläggningen samlas företrädesvis i handläggarstöd för respektive verksamhetsområde, som tas fram och förvaltas av socialnämnden.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förslaget till riktlinjer för handläggningen av ekonomiskt bistånd och överlämnar ärendet för vidare beslut till kommunfullmäktige.

Socialtjänstinspektörerna har under 2025 genomfört två kvalitetsgranskningar. Under våren granskades handläggningen för vuxna med långvarig hemlöshet och samsjuklighet inom flera stadsdelsförvaltningar. Under hösten granskades handläggningen för vuxna med mycket långvarigt ekonomiskt bistånd vid två stadsdelsförvaltningar, där arbetslöshet utgjorde försörjningshindret. I båda granskningarna uppmärksammas individer med komplex problematik som av olika skäl blir kvar inom socialtjänsten under lång tid.

Granskningarna visar på ett tydligt behov av en mer uttalad helhetssyn och ett samlat, tydligt definierat huvudansvar för dessa grupper. Insatser, uppföljning och samverkan behöver samordnas bättre för att säkerställa kontinuitet, långsiktighet och att individernas sammansatta behov tillgodoses på ett ändamålsenligt sätt. Ett mer teambaserat arbetssätt bedöms vara gynnsamt. En särskilt stor utmaning som lyfts i granskningarna är samverkan med regionen. För personer med långvarig hemlöshet är svårigheterna särskilt påtagliga i kontakten med psykiatrin. Båda granskningarna visar att socialsekreterare i huvudsak upprätthåller kontakt och erbjuder insatser, men att målgrupperna ofta behöver tätare uppföljning och mer stöd. Personer med långvarig hemlöshet och komplexa behov har ofta behov av mer individualiserade boendelösningar med omsorg och stöd dygnet runt än vad som finns tillgängligt inom ordinarie insatser. När det gäller långvarigt ekonomiskt bistånd behöver målgruppen tydligare synliggöras utifrån ärendenas komplexitet och insatserna bör breddas och individualiseras med ett tydligt hälso- och återhämtningsinriktat perspektiv. Barns situation i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd behöver i större utsträckning kartläggas systematiskt för att förebygga utsatthet och säkerställa trygghet, hälsa, skolgång och materiell standard.

Uppföljningen av 2024 års granskningar av förhandsbedömningar och familjebehandling öppenvård 0–12 år visar att stadsdelsförvaltningarna vidtagit konkreta åtgärder för att stärka barns delaktighet och förbättra kvaliteten i handläggningen. Detta inkluderar fler dokumenterade kontakter med barn och familjer, både fysiskt och digitalt, förtydligad och kompletterad dokumentation av bedömningar, samt formaliserad samverkan med andra enheter och externa aktörer för att säkerställa rättssäkerhet. Rutiner för behandlingsarbete har införts eller vidareutvecklats och tydliggör mål, genomförande och grad av måluppfyllelse. Barns delaktighet dokumenteras i högre utsträckning, särskilt vid insatsens början och avslut. Strukturerade avslutsbedömningar används för att sammanfatta behandlingsprocess, resultat och barnets perspektiv, vilket ger underlag för uppföljning och fortsatt handläggning. Arbetet omfattar även riktad kompetensutveckling, tydligare ärendeprocesser och uppföljning av beslut, med fortsatt fokus på barns delaktighet, rättssäkerhet och kvalitet under 2026.

Planeringen för 2026 omfattar en kvalitetsgranskning av eftervården efter placering- ungdomar 13–17 år. Inom ramen för eftervård inkluderas öppenvårdsinsatser i anslutning till avslutad placering i olika placeringsformer så som SiS, HVB samt i jour- och familjehem. Granskningen syftar till att bedöma kvalitet, rättssäkerhet och barnrättsperspektiv, med särskilt fokus på planering, genomförande, delaktighet, samverkan och uppföljning. Målet är att identifiera styrkor och förbättringsområden som kan bidra till en likvärdig och ändamålsenlig eftervård. Ytterligare granskningar är ännu inte planerade. Parallellt pågår arbete med att revidera inspektörernas instruktioner.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner denna årsrapport.

Funktionshinderinspektörerna har under 2025 genomfört två kvalitetsgranskningar. Under våren gjordes en kvalitetsgranskning inom verksamhetsområdet funktionsnedsättning avseende barns delaktighet i handläggningen av insatser enligt LSS. Under hösten gjordes en kvalitetsgranskning inom verksamhetsområdet socialpsykiatri avseende sysselsättning och öppna verksamheter. Båda granskningarna visade att beställare och utförare till stor del följer stadens riktlinjer, anvisningar och avtal samtidigt som fortsatt utvecklingsarbete behöver ske för att säkerställa att handläggning och genomförande av insatser sker på ett rättssäkert och likställt sätt. Enskilda behöver involveras mer i planeringen av hur beviljade insatser ska genomföras. De granskade enheterna behöver säkerställa att anhöriga uppmärksammas. Fortsatt arbete behövs också för att barnrättsperspektivet än mer ska genomsyra handläggningen. Det gäller både ärenden som avser insatser som ges direkt till barnet samt ärenden där ett barn som anhörig påverkas av den enskildes situation. Fortsatt arbete för ökad samsyn och rättssäker handläggning behövs inom de granskade enheterna liksom stadsövergripande arbete genom utbildning, anvisningar och fortsatta diskussioner i chefsnätverk.

Under hösten 2025 har de granskningar som genomfördes under 2024 följts upp. Uppföljningarna visar att samtliga enheter och verksamheter på olika sätt har kunnat använda granskningsresultaten för att utveckla sitt arbete. På gruppbostäderna har utvecklingsarbete gjorts genom att se över rutiner för dokumentation och användandet av begränsningsåtgärder. Kompetensutveckling har antingen genomförts eller planeras att genomföras. Vidare har ett stort fokus legat på utveckling av aktivitetsutbud på boendena. På stadsdelsförvaltningarna har åtgärder vidtagits för att förbättra dokumentation och säkerställa rättssäker handläggning. Rutiner för information till enskilda har setts över. Flera enheter har använt resultatet för att utveckla den egna aktgranskningen vilket skapar bättre förutsättningar för det egna uppföljnings- och kvalitetsarbetet. För att skapa samsyn i arbetsgrupperna redogör flera stadsdelsförvaltningar för att gemensamma planeringsdagar och workshops har genomförts under året.

Sammantaget visar årsrapporten att liknande utvecklingsbehov finns på enheterna oavsett verksamhetsområde och insatser. Det kan därför antas att liknande hantering även kan förekomma i andra stadsdelsnämnder. Även enheter som inte ingått i en granskning kan därför med stor sannolikhet ha nytta av kvalitetsgranskningarnas resultat och använda det som underlag för fortsatt kvalitetsarbete i de egna verksamheterna. Utöver detta kan socialförvaltningen använda kvalitetsgranskningarna som underlag för att ta ställning till om, och i sådana fall hur, stadsgemensamma riktlinjer, anvisningar och rutiner behöver utvecklas. Granskningsresultatet kan även användas som underlag för att ta ställning till om kompetenssatsning behövs inom ett eller båda verksamhetsområdena.

För att en insats ska kunna erbjudas utan behovsprövning krävs enligt socialtjänstlagen att socialnämnden fattar ett särskilt beslut. Enligt likställighetsprincipen i 2 kap. 3 § kommunallagen (2017:725), ska kommunen behandla sina medlemmar lika om det inte finns sakliga skäl för något annat. Eftersom stadens uppgifter enligt socialtjänstlagen fullgörs av såväl stadsdelsnämnderna som facknämnderna bör ett sådant beslut omfatta hela stadens socialtjänst.

Socialnämnden har fått i uppdrag att, inom de ansvarsområden som anges i gällande reglemente för socialnämnden, KFS 2024:16, föreslå till kommunfullmäktige vilka insatser i bilaga 1 till ärende KS 2025/308 som ska ges utan individuell behovsprövning över hela staden samt eventuella villkor som ska gälla för insatserna. Nämnden har även i uppdrag att utreda och föreslå eventuella undantag från skyldigheten att dokumentera uppgifter som kan röja den enskildes identitet.

Socialnämnden har inom sitt ansvarsområde också i uppdrag att i kommunfullmäktiges ställe besluta om att ge en insats utan behovsprövning.

Inom projektet Framtidens socialtjänst har ett omfattande arbete genomförts för att definiera insatsernas innehåll, omfattning och villkor samt om insatsen ska dokumenteras eller är undantagen från dokumentationskrav. Syftet med kartläggningen och utformningen av insatserna är att skapa ett enhetligt och jämlikt utbud i hela Stockholms stad som motsvarar invånarnas behov. Förslaget är därmed både ett led i omställningen till den nya socialtjänstlagen och en förutsättning för att stadens socialtjänst ska kunna erbjuda insatser utan individuell behovsprövning.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut.

Enligt socialtjänstlagen (2025:400) får socialnämnden tillhandahålla insatser för att tillgodose personliga behov utan behovsprövning enligt 11 kapitlet 5§. För att en insats ska kunna erbjudas utan behovsprövning krävs ett särskilt beslut från socialnämnden.

Arbetet med att ta fram förslag på insatser som ska erbjudas utan behovsprövning utgör en del av utvecklingen av första linjens socialtjänst i enlighet med socialtjänstlagens intentioner om en mer lätt tillgänglig och förebyggande socialtjänst. Vissa insatser införs i hela staden, medan mer utvecklingsinriktade insatser behöver testas genom pilotprojekt i utvalda stadsdelsnämnder. Flexibelt socialt stöd är en sådan insats som föreslås testas i ett pilotprojekt. Insatsen ska ge praktiskt och samordnat stöd till invånare som uppfyller villkoren för insatsen.

Genom att börja i liten skala i ett pilotprojekt kan staden se hur insatsen fungerar i praktiken, identifiera möjligheter, utmaningar och resultat innan ett eventuellt breddinförande i hela staden. Det är mer kostnadseffektivt att först prova att tillhandahålla insatsen i några stadsdelsnämnder och säkerställa att insatsen verkligen ger önskat resultat. Först efter att pilotprojektet har utvärderats och tillräckligt med kunskap har samlats in kan beslut fattas om en eventuell implementering ska ske i samtliga stadsdelsnämnder.

Flexibelt socialt stöd föreslås prövas och utvecklas i Enskede-Årsta-Vantör, Järva, Skarpnäck och Södermalms stadsdelsnämnder. Det är även dessa som genomför pilotprojekt för första linjens socialtjänst. En viktig del i genomförande av pilotprojekten är att kunna följa upp och löpande justera i innehåll och ramar för insatsen. Aktuellt förslag är ett steg i utvecklingen till att kunna erbjuda invånare ett mer tillgängligt och förebyggande stöd och även ett viktigt steg i stadens omställning till ny socialtjänstlag.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut.

Socialnämnden samarbetar med frivilligorganisationer för att ge stöd till EU- och tredjelandsmedborgare som vistas tillfälligt i staden och som befinner sig i en utsatt situation. Stödet ges i form av härbärge nattetid och dagverksamheter. Uppföljning av partnerskapet sker i en gemensam verksamhetsrapport som upprättas två gånger per år. Ärendet avser verksamhet som bedrivits under perioden 1 maj till och med 31 oktober 2025.

Nattverksamhet har bedrivits vid ett härbärge som sammanlagt har genomfört 6 644 övernattningar, varav cirka 26 procent avser kvinnor. Dagverksamhet har bedrivits vid sex olika verksamheter som sammanlagt tagit emot 28 519 besök, varav cirka 35 procent är kvinnor. De vanligaste nationaliteterna bland besökarna i så väl natt- som dagverksamheterna är personer från Rumänien och Polen.

Jämfört med motsvarande period förra året har antalet övernattningar i nattverksamheten minskat med cirka tre procent, samtidigt som antalet unika personer i nattverksamheten har ökat med 23 procent. Detta visar att fler personer har sovit färre nätter, jämfört med samma period förra året då ett färre antal personer nyttjade fler nätter. Alla personer som tillhör målgruppen och som kommit till inskrivningen under perioden har fått plats på natthärbärget, även då besöksantalen legat som högst.

Jämfört med motsvarande period förra året har antalet besök till dagverksamheterna minskat med cirka 27 procent. Minskningen av dagverksamheterna beror delvis på att öppettiderna minskad sedan maj, enligt överenskommelse med förvaltningen.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner uppföljningen av IOP-samarbetet med idéburna organisationer som ger stöd till EU- och tredjelands-medborgare som vistas tillfälligt i Sverige och som befinner sig i en utsatt situation.

Av 9 kap 2 § tredje stycket alkohollagen (2010:1622) framgår att kommunen ska upprätta en tillsynsplan för serveringstillstånd. Tillsynsplanen ska lämnas till länsstyrelsen. Tillsynsplanen ska vara antagen och följas upp av ansvarig nämnd.

Område tillstånd och tillsyn för alkohol och tobak inom socialförvaltningen lämnar härmed beskrivning av hur tillsynsarbetet genomförs och förslag på en tillsynsplan för år 2026. Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner den.

Syftet med tillsyn och kontroll enligt lag (2018:2088) om tobak och liknande produkter, lag (2022:1257) om tobaksfria nikotin­produkter, alkohollagen (2010:1622) samt lag (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel är att förebygga och korrigera brister som kan uppstå vid försäljning av tobak och liknande produkter, folköl, tobaksfria nikotinprodukter och vissa receptfria läkemedel. Tillsynsarbetet ska underlätta tillstånds­havarnas och näringsidkarnas arbete och verksamheter så att de enkelt ska kunna tillämpa de regler som gäller. Tillsynsplanerna ska bidra till att tillsynsarbetet sker strukturerat med mätbara och uppföljningsbara mål. Tillsynsplanerna tar också upp förvaltningens arbete med kontrollköp.

Tillsynen består av inre och yttre tillsyn. Varje försäljningsställe får minst ett tillsynsbesök per år. En del av tillsynen och kontrollen innebär ett förebyggande arbete med syfte att informera och göra näringsidkarna uppmärksamma på de krav som finns i respektive lagstiftning, så att brister i verksamheten inte ska uppstå.

Socialförvaltningen, i samverkan med berörda stadsdelsförvaltningar, har ansökt om medel från sociala investeringsfonden för att införa MST-CAN, en evidensbaserad och intensiv familjeinsats för barn som riskerar fara illa, med planerad projekttid 2026–2029. För att möjliggöra en effektiv och tidsmässigt obruten projektstart föreslås att socialdirektören ges delegation att underteckna nödvändiga avtal under förutsättning att medel beviljas.

Socialnämnden har för år 2026 valt fem ledamöter och fyra ersättare till socialnämndens tillståndsutskott samt fem ledamöter och två ersättare till socialnämndens organisations- och föreningsutskott 2026-01-02 § 4. En ersättarplats lämnades vakant i båda utskotten.

Förvaltningen föreslår att nämnden utser ny ledamot i tillståndsutskottet för återstående tid av år 2026 enligt yrkande då Rashid Mohammed (V) avsagt sig sin plats som ledamot i tillståndsutskottet för att väljas in som ersättare i organisations- och föreningsutskottet.

Liberalerna har inkommit med en skrivelse där de lyfter fram att det behövs tydligare förståelse och särskilt anpassade insatser till hbtqi-personer som säljer sex. De lyfter särskilt fram transpersoner och homosexuella män. Förvaltningen har ombetts att redogöra för hur staden arbetar i dag, vilken kunskap som finns om målgruppen, om särskilda riktlinjer eller samverkansformer behövs samt hur frivillighet och ideologisk neutralitet på insatser kan säkerställs.

Förvaltningen redogör att det finns en etablerad kunskap om hbtqi-personers särskilda utsatthet, däremot inte ett målgruppsspecifikt arbete riktat till hbtqi-personer som har sex mot ersättning. Stöd till personer som har erfarenhet av sex mot ersättning ges på könsneutrala grunder, oaktat sexuell läggning. Socialtjänstens stödjande och skyddande insatser är en del av en rad insatser som utifrån den enskildes behov kan behöva kompletteras av hälso- och sjukvård, andra myndigheter eller civilsamhällets aktörer. Staden har en samverkansöverenskommelse med polisen i Stockholm mot prostitution och människohandel.

Förvaltningen bedömer att befintliga kunskaper och arbetssätt inom förvaltningens utförarverksamheter är ändamålsenliga och kunskapsbaserade. Förvaltningen ser ett fortsatt behov av löpande kunskapsspridning till stadens medarbetare, kontinuerlig verksamhetsutveckling med möjlighet att utreda behov av målgruppsspecifikt stöd samt genom samverkan med civilsamhället bredda utbudet av stöd till målgruppen.

Förvaltningen överlämnar tjänsteutlåtandet med förslag om att socialnämnden godkänner det som svar på skrivelsen.