Möte 2025-05-20

Förskolenämnden har i uppdrag från kommunfullmäktige att årligen ta fram en förskolerapport. Syftet med rapporten är att ge en stadsövergripande bild av kvaliteten i både fristående och kommunal förskola i Stockholms stad 2024. Rapporten presenterar statistik som ger en generell överblick över förskolans förutsättningar så som organisation och styrning, resursfördelning, antal förskolor och barn samt andel förskollärare. Rapporten lyfter fram förskolans viktiga roll när det gäller barns rätt till trygghet och betonar förskolans kompensatoriska uppdrag, vikten av samverkan med andra aktörer samt noterar att orosanmälningar från förskolan är relativt få. Förskolerapporten lyfter också att en bättre analys av statistiken gällande orosanmälningar är viktig.

Socialförvaltningen instämmer i att det är viktigt att förstärka och utveckla samverkan mellan förskola och socialtjänst. Socialförvaltningen delar uppfattningen att förskolans personal kan behöva mer utbildning och stöd relaterat till barn som far illa eller riskerar att fara illa . Socialförvaltningen anser också att det finns ett behov av att utveckla metoder för att samla in och analysera statistik kring orosanmälningar.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen.

Regeringen beslutade den 14 september 2023 att en särskild utredare ska analysera de mindre myndigheternas verksamhet, uppgifter och organisering. Uppdraget syftar till att utredningen utifrån analys och behov ska föreslå vilka myndigheter eller delar av myndigheters verksamheter som bör avvecklas samt till vilken eller vilka myndigheter som eventuellt kvarvarande uppgifter ska överföras. Regeringen beslutade i tilläggsdirektiv den 8 februari 2024 att uppdraget även skulle omfatta att analysera hur behovet av analys och utvärdering av statlig och annan offentlig verksamhet av stora reformer kan tillgodoses genom att de befintliga analys- och utvärderingsmyndigheterna kan samlas i färre myndigheter. Totalt 50 myndigheter har ingått i utredningens uppdrag, 34 mindre myndigheter samt 16 analys- och utvärderingsmyndigheter.

Förslagen innebär bland annat att elva mindre myndigheter ska avvecklas, nio myndigheters uppgifter och verksamhet överförs till och inordnas i annan myndighet. Utredningen föreslår även att vissa uppgifter överförs från sju myndigheter till andra myndigheter. Vidare innebär förslagen ett breddat uppdrag för Statskontoret och Upphandlingsmyndigheten samt förslag om en översyn av organisationsstrukturen för myndigheter med uppgifter rörande mänskliga rättigheter. Som ett första steg i översynen förslås att Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöds (MFoF) uppgifter inordnas i Socialstyrelsens.

Socialförvaltningen lämnar synpunkter avseende de delar av utredningens förslag som bedöms relevanta utifrån förvaltningens verksamhetsområden och lämnar övriga delar utan kommentarer. Förvaltningen delar utredningens uppfattning om att en inordning av MFoFs uppgifter i Socialstyrelsens verksamhet kan öka möjligheterna till ett mer samordnat och effektivt arbete inom flera viktiga områden och ställer sig bakom utredningens förslag att MFoF inordnas i Socialstyrelsen.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.

Socialnämnden och övriga nämnder och bolag i Stockholms stad gör årligen en sammanställning och analys av nämndens prognos utifrån perioden januari till och med april, mot budget och verksamhetens mål.

Socialnämnden följer upp prognoser som bidrar till måluppfyllelse för kommunfullmäktiges inriktningsmål:

• Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden
• Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning
• Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla.

Efter respektive nämnds beslut om tertialrapport 1 i maj/juni går stadens samlade rapport till kommunstyrelsen och fastställs i slutet av juni.

Socialförvaltningen har i samarbete med stadsdelsförvaltningarna sammanställt en kommunövergripande boendeplan 2025–2035. Boendeplanen följer utvecklingen av bostäder med särskild service SoL och LSS samt stödboende i staden och lyfter fram synpunkter och förslag till beslut. Med hjälp av den stadsövergripande boendeplanen kan Stockholms stad öka möjligheterna att bättre planera och tillgodose alla brukares behov och önskemål vad gäller bostäder med särskild service och stödboende.

Boendeplanen utgår från Swecos prognos över behovet av bostad med särskild service samt från stadsdelsregionernas boendeplaner. Stadsdelsförvaltningarna är indelade i fyra geografiska områden Innerstaden, Västerort, Västra Söderort, Östra Söderort som arbetar fram en boendeplan per stadsdelsregion. Varje stadsdelsnämnd har godkänt den del av boendeplanen som berör respektive stadsdelsnämnd.

Det totala underskott i nybyggnation av bostäder med särskild service enligt LSS och SoL samt stödboende som har funnits under lång tid bedöms kvarstå under de kommande åren till följd av långa byggprocesser och ett osäkert prognosläge.

I Stockholms stad drivs merparten av alla bostäder med särskild service för vuxna samt stödboende i egen regi. Av sammanlagt 234 boenden (1783 lägenheter) drivs 38 boenden (362 lägenheter) på entreprenad och nio boenden (79 lägenheter) i privat regi. Inom bostad med särskild service för barn och unga drivs alla boenden i privat regi inom valfrihetsystemet.

Förvaltningen har sedan tidigare iakttagit några förbättringsåtgärder som sammantaget skulle kunna öka platstillgången i bostad med särskild service vilka sammanfattas nedan:

• Verka för att utbyggnaden av bostäder med särskild service och stödboende fortsätter.
• Genomföra en översyn av avtalsform för insatsen bostad med särskild service
• Inrätta profilboende inom bostad med särskild service

Den sextonde upplagan av Socialtjänstrapporten har tagits fram av socialnämnden. Rapporten syftar till att beskriva tillståndet inom Stockholms stads socialtjänst och hur socialtjänsten utvecklats över tid utifrån tillgänglig statistik. Rapporten är också ett verktyg i arbetet för likställighet inom stadens socialtjänst.

Förvaltningen har samlat in och sammanställt statistikuppgifter och annan relevant information för följande områden inom stadens socialtjänst: ekonomiskt bistånd, barn och unga, familjerätt, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck, missbruk och beroende, hemlöshet, socialpsykiatri och funktionsnedsättning. Om brukarundersökningar har genomförts under det gångna året beskrivs resultaten från dessa i rapporten. Varje kapitel inleds med en sammanfattning av observerade trender inom respektive verksamhetsområde.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner Socialtjänstrapport 2024 och överlämnar ärendet för kännedom till stadsdelsnämnderna.

Socialförvaltningen och äldreförvaltningen har följt upp inkomna rapporter om missförhållanden enligt lex Sarah under år 2024. Totalt inrapporterades 461 missförhållanden, varav 352 rapporter inkom från verksamhet i egen regi och 109 rapporter inkom från verksamhet i privat regi.

Av de 352 rapporterna som inkom från egen regi utmynnade 211 stycken i beslut om att händelsen var att betrakta som ett missförhållande eller påtaglig risk för ett missförhållande. Sju procent eller 26 av dessa rapporter bedömdes missförhållandet som allvarligt och anmäldes till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Motsvarande siffra inom privat regi var 14 rapporter, det vill säga 13 procent. För 81 rapporter från egen regi bedömdes händelsen, efter utredning, inte utgöra ett missförhållande enligt lex Sarah. För 60 rapporter pågick fortfarande utredning vid insamling av statistikunderlaget.

Flest rapporteringar inkom från äldreomsorgen, följt av verksamheter inom funktionsnedsättning och därefter barn och unga. De flesta rapporter handlade om brister i utförande av insats följt av brister i rättssäkerhet vid handläggning och genomförande.

Antalet rapporter enligt lex Sarah har ökat över tid i Stockholms stad med undantag för vissa år. Jämfört med år 2023 har det totala antalet rapporter ökat med 87 stycken. Det kan finnas olika orsaker till detta och behöver inte nödvändigtvis innebära ökat antal missförhållanden. Ökningen kan exempelvis bero på den förändrade metodinsamling av statistik som genomfördes under år 2024. Det kan också bero på att nämnderna har bedrivit ett aktivt arbete kring lex Sarah. I underlag från nämnderna anges flera olika insatser och arbeten som gjorts under år 2024 i syfte att stärka kunskapen och arbetet med lex Sarah.

Förvaltningarna föreslår att nämnden godkänner redovisningen av inkomna lex Sarah-rapporter under år 2024 samt överlämnar redovisningen till kommunfullmäktige. Vidare föreslås att ärendet överlämnas till berörda nämnder för kännedom.

Sedan år 2008 har Stockholms stad bedrivit ett aktivt arbete med att såväl utreda som förebygga felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd samt förebygga bidragsbrott. Stadsdelsnämnderna och socialnämndens två enheter som betalar ut ekonomiskt bistånd, Område hemlöshet (tidigare enheten för hemlösa) och Område nyanlända (tidigare Intro Stockholm), ansvarar för att ha en funktion samt rutiner för att utreda felaktiga utbetalningar (FUT) och bidragsbrott.

I föreliggande rapport redovisas nämndernas arbete och stadsövergripande statistik för året 2024 såväl som socialnämndens arbete med att samordna och utveckla detta arbete.

Resultaten som framgår indikerar att FUT-arbetet har gynnsamma ekonomiska effekter, särskilt genom att det förhindrar fortsatt utbetalning av felaktigt bistånd och främjar återbetalning av bistånd som beviljats felaktigt. Det är av yttersta vikt att kontinuerligt utveckla och samordna stadens åtgärder för att hantera felaktiga utbetalningar.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner rapporten.

Trygghetspriset har delats ut årligen sedan 2012 i syfte att stimulera verksamheter som bidrar till en ökad trygghet i staden. Priset delas ut i samband med socialnämndens trygghetskonferens. Prissumman är 50 000 kronor.

Stockholms stads trygghetsprogram belyser den sociala brottspreventionen som en central inriktning för att minska, begränsa eller eliminera brottslighet och dess skadeverkningar. Den sociala brottspreventionen syftar till att på längre sikt påverka de förhållanden som påverkar brottsbenägenhet och genom att förstärka individens förmåga till självkontroll förväntas individens sociala band till samhället att stärkas. Inom Socialtjänstens verksamhetsområden är trygghet en central aspekt både för individen som är i behov av stöd, men också för samhället i stort.

Från och med den 1 juli 2025 träder en ny socialtjänstlag i kraft. Lagstiftningen innebär att socialtjänsten ska vara mer förebyggande, lätt tillgänglig och behovscentrerad. Syftet är att socialtjänsten ska kunna erbjuda snabbt stöd i ett tidigt skede, innan dess att problemen vuxit sig stora och mer omfattande åtgärder blir nödvändiga. Socialtjänsten står inför ett omfattande omställningsarbete till följd av den nya lagstiftningen. Samtidigt finns utmaningar. Exempelvis kan desinformation och bristande tillit till samhällsinstitutioner medföra att individer avstår från att söka och ta emot stöd, även om behovet finns. Enligt intentionerna i den nya lagstiftningen ska insatser från socialtjänsten göras mer tillgängliga för fler. För att dessa insatser också ska leda till ökad trygghet krävs dock att medborgarna har tillit till socialtjänsten och är villiga att ta emot det stöd som erbjuds. Därför är det viktigt att förtroendet för socialtjänsten ökar.

För att nå framgång i det arbetet behöver socialtjänsten samverka med civilsamhällets aktörer. Med gemensamma insatser kan förtroendet för samhället och socialtjänsten stärkas, vilket i sin tur ökar sannolikheten att fler individer söker och får det stöd de är i behov av. Utifrån detta föreslår förvaltningen att 2025 års trygghetspris ska tilldelas en verksamhet eller organisation som bidrar till att stärka tilliten till samhället och det stöd som finns och som verkar för att fler invånare får ett mer lätt tillgängligt stöd.  

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner inriktningen för trygghetspriset 2025.

Kommunfullmäktige beslutade den 13 juni 2022 om ärendet Starka team och friskvårdsbidrag – förslag till tillfälligt förstärkta medel. 

För att detta bidrag även ska komma privata utförare till del har socialförvaltningen tilldelats 1,7 mnkr att fördela till verksamheter inom LSS och SoL upphandlade enligt Lagen om valfrihet (LOV). Detta ärende föreslår en fördelning till de privata utförare som valt att ansöka om dessa medel.

Socialnämnden svarar för stadens jourverksamhet inom individ- och familjeomsorg. Den nämnd som svarar för denna verksamhet fattar ett särskilt beslut om vilka tjänstemän som ska ha rätt att begära polishandräckning enligt LVM, LVU och lag om placering av barn i skyddat boende. Detta beslut överlämnas sedan till stadsdelsnämnderna som fattar motsvarande beslut

Kristin Jacobsson (C) har i en skrivelse till socialnämnden ställt ett antal frågor som rör stadens arbete kring människor som är utsatta för människohandel. I skrivelsen lyfts medieuppgifter och vittnesmål från en organisation om att antalet utsatta har ökat. Vidare framförs det i skrivelsen att socialtjänsten i Sverige har ansökt om få tillfälliga uppehållstillstånd, betänketid, till individer som misstänks vara utsatta för människohandel eller människoexploatering.

Socialförvaltningens arbete mot prostitution och människohandel är sedan två år tillbaka organiserad under samma enhet. Vilket är positivt för den enskilde då funktionerna som arbetar med prostitution och människohandel kan snabbt fånga upp och länka individen rätt. Under 2024 har regionkoordinatorerna ansökt om tidsbegränsat uppehållstillstånd för 14 individer.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner detta tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.

Kristin Jacobsson (C) har i en skrivelse till socialnämnden framfört ett antal frågor rörande frivillig återvandring kopplat till ny socialtjänstlag.

I ärendet redogör förvaltningen för hur staden arbetar med frivillig återvandring idag och hur arbetet planeras framöver.

Förvaltningen redogör även för bedömning av hur stor inverkan det nya förslaget har på stadens socialtjänst, sett till mängden ansökningar om frivillig återvandring som sker nationellt.

Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på skrivelsen.

Jan Jönsson m.fl. (L) har i en skrivelse till socialnämnden framfört ett antal frågor rörande användningen av behandlingsmetoden Community Reinforcement Approach (CRA) för personer med skadligt bruk och beroende inom stadens socialtjänst. I ärendet redogör förvaltningen för hur användningen av CRA som behandlingsmetod ser ut i stadsdelsnämnderna samt hur förvaltningen förhåller sig till behandlingsmetoden. Det pågår ett översynsarbete inom staden avseende insatser, med och utan individuell behovsprövning, inom ramen för omställningsarbetet till nya socialtjänstlagen. Förvaltningen ser att det är av vikt att staden har en kunskapsbaserad socialtjänst och att det finns en bredd av evidensbaserade behandlingsmetoder som kan erbjudas personer med skadligt bruk och beroende.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på skrivelsen.

Samordningsförbundet Stockholms stad bildades 2016 och samlar Stockholms stad, Region Stockholm, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förbundet arbetar för att samordna rehabiliteringsinsatser med målet att öka individers arbets- och aktivitetsförmåga samt möjliggöra egen försörjning. Förbundet främjar samverkan mellan medlemmarna, erbjuder evidensbaserat stöd och har byggt strukturer för individnära hjälp. Under 2024 har sex individinriktade insatser finansierats.

2024 avslutade 348 personer sin insats, och 61 (17 procent) gick vidare till arbete eller studier. Nationella studier visar att samordnat stöd leder till bättre försörjning och högre sysselsättningsgrad. Många deltagare har långvarigt försörjningsstöd och står långt från arbetsmarknaden. 36 procent hade varit utan arbete eller studier i minst fem år.

Samordningsförbundet Stockholms stad spelar en central roll i att samordna insatser för individer i behov av rehabilitering och stöd till arbete eller studier. Även om många får hjälp, visar statistiken att en betydande del av deltagarna har komplexa behov och står långt från egen försörjning. För att kunna möta de många utmaningar som finns hos individer med komplexa behov är det viktigt att Samordningsförbundet Stockholms stad får möjlighet att fortsätta sitt viktiga arbete med att samordna insatser mellan myndigheterna.

Kristin Jacobsson (C), Andrea Hedin m.fl. (M), Jan Jönsson (L), och Maurice Forslund (KD) för med hänvisning till information från lokalmedia i en skrivelse till socialnämnden 2025-02-18, fram att det råder en bekymmersam situation för barn i Stockholm när det gäller beviljade stödinsatser.

Socialnämnden har i budget för 2025 fått i uppdrag att genomföra en utredning om hur jour- och familjehem ska rekryteras i staden, hur anpassade behandlingsinsatser med hög tillgänglighet och intensitet kan utökas samt hur anpassade öppenvårdsinsatser för barn placerade i jour- och familjehem i egen regi ska säkras. Socialnämnden ska tillsammans med stadsdelsnämnderna utveckla och intensifiera arbetet för att rekrytera fler familjehem och jourhem samt ge gott stöd, vägledning och utbildning till dem som åtar sig uppdraget.

Tapani Juntunen och Emelie Wassermann (båda SD) har i en skrivelse om vilken typ av boende Skarpnäcksgården är ställt följande frågor till förvaltningen:

1. Vilken typ av boende är den så kallade Skarpnäcksgården?
2. Vilket stöd, evidens finns för att så kallade lågtröskelboenden är en fungerande behandlingsform.

I svaret redogör förvaltningen för vilken typ av boende Skarpnäcksgården är både utifrån utförarens Nytida AB:s egen beskrivning och utifrån aktuella avtal mellan socialnämnden och Nytida AB.

Förvaltningen förtydligar vidare att de boenden med drogtolerans som Skarpnäcksgården tillhandahåller inte är en behandlingsform, utan en boendeinsats som behövs för att kunna tillgodose behoven hos de personer i hemlöshet som varken har vilja eller förmåga till nykterhet och drogfrihet.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.