Möte 2026-01-29

Järva stadsdelsnämnds föreningsbidrag syftar till att stärka den ideella sektorns förutsättningar att erbjuda verksamhet av god kvalitet inom stadsdelsområdet. Föreningarnas verksamhet ska vara en förstärkning av och ett stöd till nämndens kärnverksamhet och bidra till ett mervärde för invånarna. 63 föreningar har inkommit med ansökan om föreningsbidrag till Järva stadsdelsnämnd för verksamhetsår 2026. En ansökan har återtagits av en förening och en ansökan inkom efter sista ansökningsdag. Förvaltningen föreslår nämnden att helt eller delvis bevilja föreningsbidrag till 43 föreningar. Under hösten 2025 har förvaltningen gett information om och stöd till föreningar i ansökningsförfarandet för 2026. Ansökningstiden löpte ut den 1 november 2025. Under rubriken ”Förvaltningens synpunkter och förslag” redogörs för hur förslagen till beslut motiveras för respektive ansökan.

Ett medborgarförslag med flera önskemål om renovering av Fritidsgården Grottan i Spånga har inkommit till nämnden. Förslagsställarna lyfter bland annat avsaknad av kök och spis, slitna väggar, trasiga möbler samt behov av bättre tillgänglighet vid entrén för unga med funktionsnedsättning.

Ärendet har beretts inom avdelningen främjande, förebyggande och sociala insatser. Lokalen används dagtid av Spånga grundskola som uppehållsrum för årskurs 7–9 och nyttjas av förvaltningen kvällstid via ett andrahandshyresavtal. Ansvar för eventuella nyinvesteringar, såsom kök och utrustning, ligger hos utbildningsförvaltningen och SISAB.

Förvaltningen delar bedömningen att lokalen behöver ses över och har tillsammans med SISAB gjort en utredning av Grottans skick och tillgänglighet. Analysen visar tydliga brister och behov av anpassningar.

Utifrån detta ser förvaltningen även ett bredare behov av att granska tillgängligheten i alla fritidsgårdars lokaler. Nämnden har därför beslutat att ta fram en övergripande plan för tillgänglighetsanpassning i verksamhetsplan 2026. Grottan omfattas av detta arbete. Frågor om slitna möbler hanteras inom entreprenadavtalet där utföraren ansvarar för att upprätthålla avtalad kvalitetsnivå.

Förvaltningen är positiv till den föreslagna detaljplanen. Tillskapandet av nya bostäder på den aktuella platsen kan både öka tryggheten och stärka det visuella intrycket av Tensta från norr. Vidare är förvaltningen positiv till tillskapandet av ett nytt LSS-boende. Förvaltningen är dock frågande till varför det är inritat övergångsställen över Hjulstavägen då detta endast leder till motorvägen.

Järva stadsdelsförvaltning har fått förlag till detaljplan för Akalla 4:1 i stadsdelarna Akalla och Tensta på remiss. Förslaget berör en ombyggnad av Hjulsta trafikplats i syfte att koppla samman Förbifart Stockholm och E4 med E18.

Detaljplanens syfte är att möjliggöra för breddning av på - och avfartsramper till E18 samt en ny ramp från Förbifart Stockholm till E18. Två befintliga vägbanor kommer också att tas bort.

Syftet är att skapa en funktionell och robust trafiklösning för att stärka kapaciteten i vägnätet, som är ett riksintresse för kommunikation. Förslaget ska även säkerställa ytor för hantering av trafikdagvatten från E18 samt förbifarten samt översvämningsvatten från Bällstaån

Stadsdelsförvaltningen anser att förvaltningen, framförallt via enheten för stadsmiljö, ska involveras och informeras om samtliga ingrepp som innebär påverkan på natur- och kulturmiljön inom detaljplaneområdet. Vidare ska boende i närområdet informeras om det pågående arbetet och ingreppen i miljön. Detta kan ske genom tydlig skyltning på plats och informationen ska vara tillgänglig på flera språk.

Förvaltningen är i huvudsak positiv till den föreslagna detaljplanen men efterlyser klargörande kring hur den befintliga björkallén längs Esbogatan påverkas av att hamna i ständig skuggning. Därtill anser förvaltningen att särskild hänsyn ska tas till de skyddsvärda träd och naturvärdesträd som finns inom planområdet.

Revisionskontoret har granskat trygghetsarbetet på fritidsgårdar och bedömer Järva stadsdelsnämnds arbete som i huvudsak ändamålsenligt, men med behov av utveckling. Huvudkritiken rör brister i dokumentationen av registerkontroller vid rekrytering samt avsaknaden av praktiska övningar för in- och utrymning vid allvarliga incidenter. Vidare måste Järva förbättra uppföljningen av orosanmälningar och åtgärda brister i uppföljningen av fritidsgårdar i annan regi gällande registerkontroller och personalens kompetens.

Förvaltningen kommer under 2026 genomföra ett förbättringsarbete som möter samtliga brister. För att säkerställa registerkontroller införs nya kontrollaktiviteter med tydligare ansvar för enhetschefer och uppföljning av områdeschefer, kompletterat med stickprov av HR-enheten. Rekryteringsprocessen inkluderas även i internkontrollplanen för 2026. För det förebyggande arbetet kommer årliga praktiska övningar för in- och utrymning att genomföras.

Förvaltningen kommer också att utveckla rutiner för att kunna följa upp orosanmälningar per verksamhet, vilket ska ligga till grund för riktade utbildningsinsatser om anmälningsplikten. Slutligen har nya rutiner skapats för att säkerställa att fritidsgårdar i annan regi uppfyller krav på registerkontroller och utbildningsnivå, inklusive att personal och chefer från entreprenaden bjuds in till gemensamma utbildningsinsatser.

IVO har genomfört en särskild tillsynsinsats riktad mot samtliga kommuner i landet. Syftet med tillsynen har varit att granska rättssäkerheten i kommunernas myndighetsutövning för barn och unga. Baserat på inlämnade uppgifter och genomförd inspektion har IVO konstaterat att förvaltningen behöver utveckla sin skyldighet att genomföra kontroller inför placeringar av barn och unga, hantera orosanmälningar, följa upp placeringar av barn och unga samt sin egenkontroll avseende myndighetsutövning för barn och unga.

Förvaltningen anser att det systematiska kvalitetsarbetet är väl utarbetat och väl förankrat inom samtliga verksamheter, där en tydlig systematik i uppföljningen av egenkontroller bidrar till att identifierade brister och fel åtgärdas skyndsamt. Därför känner förvaltningen inte igen sig i stora delar av den kritik som IVO har identifierat. För att möta kritiken har förvaltningen tagit fram åtgärder för att ytterligare säkerställa att verksamheterna uppnår ställda krav samt på bästa sätt stödjer aktuella målgrupper. Inplanerade åtgärder består bland annat av utökning av egenkontroller och breddning av befintliga rutiner baserat på de synpunkter som IVO lämnat. De planerade åtgärderna ska genomföras i syfte att ytterligare stärka kvaliteten, rättssäkerheten och tryggheten inom de olika placeringsformerna för barn och unga.

Förvaltningen föreslår att Järva stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens yttrande och överlämnar det till IVO.

Patrick Amofah (C) och Kim Ekblom (C) har den 23 oktober 2025 inkommit med en skrivelse till nämnden om uppföljning av resultat av sysselsättningsvillkor i offentlig upphandling.

Järva stadsdelsförvaltning har under perioden 2024-2025 genomfört fyra planerade, annonserade upphandlingar över tröskelvärdet där det i en av upphandlingarna inom lokalvård har bedömts relevant att ha med en särskild klausul avseende sysselsättningsfrämjande villkor. Upphandlingen, lokalvård i Västerort, tilldelades Samhall AB 2025-08-18 och avtalet undertecknades den 10 november 2025. Avtalet kommer att implementeras under 2026.

Samhall, som ägs av staten, har som unikt och betydelsefullt uppdrag att skapa utvecklande arbete åt personer med funktionsnedsättning. Samhalls bedömning är att cirka 130 personer kommer att sysselsättas i en anställningsform som heter SA (Skyddad anställning). Detta är en tillsvidareanställning med en sysselsättningsgrad på 100 procent.

En skrivelse har inkommit från Ghazal Saberian (SD) och Robert Westerlund (SD) om resultatet av projektet Aktiv Fritid Järva som finansieras av Europeiska socialfonden.

Projektet har varit riktat mot att öka deltagandet i organiserade fritidsaktiviteter bland barn och unga 6–17 år som bor i Husby, Rinkeby och Tensta. Det förväntade resultat för projektet har varit inriktat på att minst 300 st barn och unga ska få stöd att börja i en regelbunden, vuxenledd fritidsaktivitet. Skribenterna ställer två frågor.

Fråga från skribenterna: Hur ser utfallet ut? Hur många barn har fått hjälp av fritidslotsar? I den mätning som genomfördes i oktober 2025 hade projektet sedan start lotsat totalt 552 st barn och unga mellan 6-17 år till organiserade fritidsaktiviteter.

Fråga från skribenterna: Hur ser det ut på längre sikt? Har barnen som fått hjälp av fritidslotsar fortsatt med aktiviteterna över tid?

Resultatet från en intern undersökning som nådde ut till 240 deltagare visade att 76,5% av deltagarna som följdes upp hade fortsatt att delta i aktiviteten minst 3 månader efter startdatumet för fritidsaktiviteten.

Järva stadsdelsnämnd har beretts möjlighet att yttra sig över en motion om att ta fram en strategi för privatägda offentliga platser (POPS) som ett komplement till stadens arbete med offentliga rum. Motionen syftar till att möta ökade behov av levande, tillgängliga och trygga offentliga miljöer genom ökad samverkan med privata aktörer samt genom incitament såsom utökade byggrätter.

Stadsdelsförvaltningen delar bedömningen att en växande stad ställer höga krav på kvaliteten i offentliga miljöer och är positiv till samverkan med privata aktörer i form av platsaktivering. Förvaltningen bedömer dock att ägande och långsiktig förvaltning av offentliga platser bör ligga hos staden för att säkerställa tydlig rådighet, långsiktigt ansvar och likvärdig kvalitet. Erfarenheter av samverkan visar att otydliga ansvarsförhållanden kan leda till bristande skötsel och negativ påverkan på stadsmiljön ur invånarnas perspektiv.

Förvaltningen anser vidare att stadens befintliga arbete med Strategi för offentliga rum, samt pågående uppdrag att ta fram ett program för offentliga platsers gestaltning, ger tillräckliga ramar för tillgänglighet, gestaltning och kvalitet i offentliga miljöer. En separat strategi för privatägda offentliga platser bedöms därför inte vara nödvändig.

Frågan om att villkora utökade byggrätter eller andra incitament i stadsplaneringen bedöms ligga inom exploateringskontorets och stadsbyggnadskontorets ansvarsområden.

Kommunstyrelsen har för yttrande remitterat motion av Jan Jönsson (L) och Anne-Lie Elfvén (L), om att Stockholms stad utreder möjligheten att införa en modell lik UppSam i Stockholms stad samt att utredningen ska innehålla en analys av behov och möjliga organisatoriska lösningar, samt förslag på eventuell försöksverksamhet. Uppsala kommun har utvecklat UppSam bestående av fyra faser – planering, introduktion, pågående stöd och avslutning för att ge elever i samhällsvård ett samordnat och strukturerat stöd i sin skolgång. Modellen är utvecklad i linje med Samverkan för placerade barn och ungas kontinuerliga skolgång, SAMS som är ett stöd för samverkan mellan socialtjänst och skola när placering innebär skolbyte. I UppSam-modellen tar Uppsala kommun även ansvar för placerade barn hemmahörande i andra kommuner.

Förvaltningen delar motionärernas bild av att skolan är viktig för barn. Förvaltningen delar även motionärernas bild av att skolgången för barn i samhällsvården riskerar att bli bristfällig. Förvaltningen arbetar med Skolfam och skolsocionomer samt arbetar i enlighet med SAMS.

Förvaltningen avser, med grund i de positiva resultaten för Skolfam och skolsocionomer samt befintliga arbetssätt enligt SAMS, att fortsätta arbetet inom ramen för etablerade arbetssätt.

Förvaltningens föreslår mot bakgrund av ovanstående att nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen.

Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) har sänt en remiss med förslag om ansvar för dagvatten och skyfallsanläggningar.

Ärendet föreslår principer om användning av- och ansvar för samordnade dagvatten och skyfallsanläggningar (DoS-anläggningar) i staden.

Inkommet medborgarförslag om cykel- och gångväg mellan Kista och Rinkeby.