Möte 2026-03-26

Sammantaget prognostiseras budget i balans för driftverksamheten efter resultatöverföringar.

Personligt ombud är en frivillig och kostnadsfri verksamhet för personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning. Verksamheten syftar till att stärka individens självständighet och möjligheter att ta del av samhällets vård, stöd och service på lika villkor. Ombuden arbetar fristående från myndigheter och vårdgivare samt på den enskildes uppdrag. Verksamheten regleras i svensk författningssamling (SFS) 2013:552 och finansieras genom statsbidrag från Länsstyrelsen. Redovisningen avser användningen av beviljat statsbidrag och utgör underlag för ansökan om medel för 2025.

Stadsdelsförvaltningen ansöker om stadsbidrag för två personliga ombud för 2026. Personligt ombud i Järva har under 2025 haft 137 klienter varav 91 var nya ärenden. Personligt ombud upplever ökad skyndsamhet i uppdragen och har därmed bedrivit ett mer akutstyrt arbete. Riktade informationssatsningar har gett effekt i att nå tidigare "svåra" grupper komma i kontakt med. Resultatet visar på ett stort behov av personligt ombud i Järva då ärendeantalet ökar så snart en satsning genomförts för en målgrupp. Att nå fler unga vuxna, personer över 65 år och kvinnor var fokusområden 2025.

Kvalitetsutmärkelsen är Stockholms stads årliga pris för att stimulera och uppmuntra det systematiska kvalitetsarbetet och en långsiktig hållbar utveckling. Utmärkelsen ger staden möjlighet att lyfta fram förebilder och goda exempel för att inspirera fler verksamheter till kvalitetsutveckling.

Trondheimsgatans servicebostad drivs på entreprenad av Nytida AB. Genom att delta i kvalitetsutmärkelsen synliggörs och utvecklas verksamhetens systematiska kvalitetsarbete. Till hjälp i detta arbete finns examinatorer som gör en utvärdering av verksamhetens kvalitetsarbete. Kvalitetsutmärkelsen ska på så sätt stimulera och uppmuntra verksamheter att utveckla sin kvalitet, öka servicen och nyttan för innevånarna samt skapa arbetsglädje och engagemang hos medarbetarna.

Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden nominerar Trondheimsgatans servicebostad till kvalitetsutmärkelsen 2026.

Kommunfullmäktige i Stockholms stad utfärdade i juni 2013 riktlinjer för nämndernas tillämpning av bestämmelserna om lex Sarah i socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Varje nämnd som bedriver verksamhet inom socialtjänsten eller LSS ska besluta om rutiner för hur skyldigheten att rapportera, utreda, avhjälpa och undanröja missförhållanden och risker för missförhållanden ska fullgöras. Rutiner ska dokumenteras och enligt SOSFS 2011:9 utgöra en del av nämndens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Den lokala rutinen för tillämpning av lex Sarah behöver återkommande uppdateras för att vara ett aktuellt och relevant stöd för socialtjänstverksamheterna i arbetet med lex Sarah och en fungerande del av nämndens ledningssystem . Revideringarna i förslaget är gjorda utifrån förändringar i organisation och arbetssätt, ny lagstiftning samt behov av att mer konkret förtydliga ansvar för de olika funktioner som har roller i arbetet med lex Sarah. Förvaltningen föreslår att Järva stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens reviderade Lokal rutin för tillämpning av lex Sarah och lägger rutinen till handlingarna.

Förvaltningen ger en redovisning till nämnden för hemtjänst i egen regi.

Redovisningen beskriver hemtjänstens organisation, bemanning och arbetssätt. Även projekt för att motverka ensamhet samt resultat från brukarundersökning och äldreförvaltningens kvalitetsobservationer redovisas. Förvaltningen föreslår att Järva stadsdelsnämnd tar del av redovisningen och lägger den till handlingarna.

Stadsdelsförvaltningarna i region västerort (Bromma, Hässelby-Vällingby och Järva) har i samarbete tagit fram en boendeplan för särskilt boende för personer med funktionsnedsättning enligt LSS och SoL 2026–2035. Regionens boendeplan bildar tillsammans med övriga regioners boendeplaner, underlag till den stadsövergripande boendeplanen som tas fram av socialförvaltningen. Boendeplanen tas upp för beslut i vardera stadsdelsnämnd och överlämnas därefter till socialförvaltningen.

Boendeplanen omfattar bland annat redovisning av befintliga boenden, individuella avtal utanför valfrihetssystemet (LOV) och prognoser av behovet av nya bostäder till år 2035. Stadsdelsförvaltningarna i regionen uppskattar att det år 2035 kommer att behövas 228 fler lägenheter i de olika boendeformerna än vad som idag finns i regionen. Det är ett högre antal än Swecos prognos som uppskattar att det behövs 127 (80 enligt ett lägre prognosalternativ) fler lägenheter. Swecos prognos inkluderar flera parametrar vilket bedöms kunna resultera i mer tillförlitliga prognoser än stadsdelsförvaltningarnas uppskattning utifrån aktuella personer.

Ärendet föreslås justeras omedelbart då socialförvaltningen gett dispens att inkomma med nämndbeslut för godkännande av boendeplanen.

En skrivelse har inkommit till Järva stadsdelsnämnd från Robert Westerlund (SD) och Björn Franzén (SD) om sexualbrott och annan brottslighet inom hemtjänsten. Skribenterna ber Järva stadsdelsförvaltning redovisa svar för fem frågor gällande risker och åtgärder för sexualbrott och annan brottslighet inom hemtjänsten.

Förvaltningen bedömer tryggheten och säkerheten för de personer som har insatser från Järva hemtjänst som god. Övergrepp och annan brottslighet är sällsynt inom Järva hemtjänst men förvaltningen är medveten om att det kan finnas ett mörkertal. Det förebyggande arbetet för att motverka brottslighet mot äldre ingår i nämndens verksamhetsplan och omfattar flera verksamhetsområden.

Förvaltningen föreslår att Järva stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det som svar på skrivelsen.

Järva stadsdelsnämnd har 2026-01-30 mottagit skrivelse från Urban Fernquist, Synskadades Riksförbund (SRF) Stockholms stad. I skrivelsen ställs frågor om vad som gäller kring insatsen ledsagning då förbundet alltjämt får rapporter från medlemmar om neddragna timmar för ledsagning, beslut som inte motiveras och ifrågasättande av enskildas behov. Samtliga frågor och nämndens svar återges under rubriken Förvaltningens synpunkter och förslag.

Staden utgår från att det inte ska vara skillnad vid bedömning av ledsagning för personer med synnedsättning som ansöker enligt Socialtjänstlagen (SoL) eller Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). Detta förutsatt att övriga omständigheter och individuella behov är desamma. Beslut om ledsagning kan tidsbegränsas även vid varaktig funktionsnedsättning då förändringar i behov och livssituation sker kontinuerligt under livet. Ledsagning beviljas inte utifrån schablon utan genom bedömning av den enskildes behov. Beslut ska innehålla tydlig och individuell motivering så att den enskilde kan förstå varför beslutet fattats och omfattning av insatsen.

Förvaltningen har från Järva stadsdelsnämnd mottagit ett medborgarförslag angående en cykel- och gångväg mellan Kista och Rinkeby.

Förvaltningen anser att framkomlighet för gående och cyklister är av stor vikt. Det är dock trafikkontoret som ansvarar för den gång- och cykelväg som avses i förslaget inklusive belysning. Medborgarförslaget innehåller också en andra del om att anlägga en cykel- och gångväg till Almbygatan. Det finns dock en tillgänglig gångväg till Almbygatan även om den inte är i direkt anslutning till trappan som föreslås.

Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden avslår medborgarförslaget i enlighet med tjänsteutlåtandet

I medborgarförslaget föreslås att bygga en ny hundrastgård i Spånga i närheten av förslagsställarens adress i Sundby. Önskemålet gäller en hundrastgård där hundar och hundägare kan socialisera med varandra. I medborgarförslaget föreslås även att använda gamla nedfallna träd, bildäck, eller stora stenar för att skapa mervärden i den nya hagen, där hundägare föreslås bidra i dialog kring utformningen.

I Järva finns idag totalt 11 stycken i hundrastgårdar samt 5 stycken hundrastningsområden. På dessa platser får hundägare ha sina hundar utan koppel under uppsikt.

I samband med den nya socialtjänstlagen (SoL) samt den nya socialtjänstförordningen (SoF) som träder i kraft från den 1 juli 2025 föreslår förvaltningen att nämnden godkänner förvaltningens förslag på delegationsordning.

Syftet med delegationsordningen är att avlasta nämndens arbete och att möjliggöra en gemensam struktur för det praktiska beslutsfattandet på förvaltningen. I ärendet redovisas för dokumentets upplägg, hur arbetet med att ta fram förslaget gått till och vad som eftersträvats.

Förvaltningen reviderar nummerordning och andra redaktionella ändringar efter fastställande i nämnden.

Järva stadsdelsnämnd förordnar vid sidan av ordföranden ett antal nämndledamöter att fatta beslut enligt 11 kap. 1 § socialtjänstlagen (SoL) med stöd av 22 kap. 4 § SoL, 11 § tredje stycket lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) med stöd av 22 kap. 4 § SoL om placering i jourhem, 6, 6a, 9, 9b, 11 och 27 §§, 31 d § 2st, 43 § 1st 1p samt 43 § 1st 2p LVU, 4 kap 1 §, 5 kap 1 §, 8 kap 7 § lag om placering av barn i skyddat boende (LSB) och 13 § om lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Vidare delegeras beslut enligt 14 § 2st 1p och 2p, 30 § och 31 g § LVU samt 5 kap 4 § LSB.

Därutöver förordar stadsdelsnämnden ett antal tjänstepersoner i förvaltningen att begära polishandräckning för att genomföra beslut enligt 43§ 1st 2p LVU samt 8 kap 7 § LSB.

I samband med att budgeten för 2024 antogs beslutade kommunfullmäktige att förskolenämnden skulle ges i uppdrag att, i samverkan med berörda förvaltningar, nämnder och kommunala bolag, utarbeta ett stadsövergripande funktionsprogram som ska ligga till grund för stadens förskolelokaler. 

??Syftet med det föreslagna stadsövergripande funktionsprogrammet är att skapa förutsättningar för en likvärdig och högkvalitativ utformning av förskolelokaler, oavsett om de uppförs som fristående byggnader eller i flerbostadshus. 

??Förvaltningen bedömer att det föreslagna funktionsprogrammet utgör ett positivt och grundläggande styrdokument som kan bidra till mer likvärdiga och kvalitativa förskolemiljöer i staden. Då programmet är övergripande behöver förvaltningen komplettera det med checklista för att omsätta funktionskraven i praktiken utifrån lokala behov. Det är positivt att funktionsprogrammet ska aktualitetsprövas eller revideras vart femte år, vilket skapar förutsättningar för kontinuerlig utveckling och anpassning till stadens förändrade behov. 

Kommunstyrelsen har skickat Handlingsplan för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2030 på remiss till Järva stadsdelsnämnd. Handlingsplanen syftar till att stärka stadens arbete med barnets rättigheter och riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Förvaltningen anser att handlingsplanen till viss del bidrar till konkretisering av vad barnkonventionen kan innebära för stadens verksamheter men saknar en diskussion om barnsyn, åldersmaktordning, vuxenhetsnormer och maktrelationen mellan barn och vuxna. Enligt förvaltningen skulle en sådan diskussion förtydliga varför det är viktigt att arbeta med ett barnrättsperspektiv och bidra till ytterligare konkretisering av barnkonventionen.

En remiss har inkommit från kommunstyrelsen KS 2025/1562. Remissens syfte är att säkerställa att hittills inritade ytor över digitaliserade kartbilagor till lokala ordningsföreskrifter är korrekta.

Christoffer Fjällner (M) föreslår i en skrivelse till kommunstyrelsen att staden kallar till ett krissamtal om situationen i Kista med representanter från politisk ledning, berörda förvaltningar, civilsamhälle, näringsliv, fastighetsägare, akademi och boende. Han efterfrågar även en skriftlig lägesbild av kontorsvakanser, företagsrörelser, trygghetssituationen samt genomförda kommunala åtgärder. Vidare föreslås att kommunstyrelsen tar fram en konkret krisplan med prioriteringar och åtgärder för att stärka tryggheten, öka områdets attraktivitet och säkerställa Kistas långsiktiga roll som innovations- och tillväxtområde.

Förvaltningen bedömer att Kista har stor betydelse som nav för staden, Järva och Sverige och att stadens pågående och samverkansbaserade trygghetsarbete behöver fortsätta och utvecklas i takt med nya utmaningar. Mot bakgrund av förändrad efterfrågan på kontorslokaler bedömer förvaltningen vidare att staden bör stödja en nyorientering som säkerställer Kistas fortsatta attraktivitet och konkurrenskraft.

Järva stadsdelsförvaltning har ombetts att yttra sig över remiss - Riktlinjer för förmedling av särskilda boenden inom Socialtjänstlagen, SoL och Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS inklusive socialpsykiatriska stödboenden.

Järva stadsdelsförvaltning ställer sig positiv till förslaget då detta dokument inte tidigare har funnits vid förmedling av särskilda boenden för dessa målgrupper. Riktlinjerna ska reglera förmedlingen av platser och vara ett stöd till medarbetare som arbetar med myndighetsutövning. Förvaltningen ser positivt på riktlinjerna som ska säkerställa rättssäkerhet och en likabehandling över staden. Syftet med riktlinjerna är även att klargöra ansvarsfördelningen mellan socialförvaltningen och stadsdelsförvaltningen.

Förvaltningen vill dock lyfta områden som är viktiga att ta i beaktan såsom matchningsprocessen, att boendet är lämpligt utifrån de individuella behoven och inte bara utifrån målgrupp. Vid placering av barn och unga samt när övergång till vuxenboende ska initieras, behövs en god framförhållning. Risken för vite från IVO utifrån icke verkställt beslut för stadsdelarna, får inte ge konsekvensen att erbjudande om bostad lämnas utan att lämpligheten för den enskilde är tillräckligt utredd. Rättssäkerheten för den enskilde måste alltid väga tyngst.

Protokoll från den 5 mars 2026 anmäls.

Protokoll från den 13 mars 2026 anmäls.

Protokoll från den 9 mars 2026 anmäls.