Möte 2026-02-26

Nämnderna ska årligen lämna en verksamhetsberättelse med bokslut som bildar underlag till stadens årsredovisning och uppföljning av kommunfullmäktiges budget. Alla nämnder ska redovisa uppnådda resultat och analysera eventuella verksamhetsmässiga eller ekonomiska avvikelser jämfört med verksamhetsplan och förväntade resultat.

Sammantaget bedöms nämnden fullt ut bidra till att uppnå ett av kommunfullmäktiges inriktningsmål och delvis bidra till att uppnå de två övriga. Bedömningen grundar sig på att 15 av kommunfullmäktiges 16 verksamhetsområdesmål helt eller delvis uppfylls. Verksamhetsområdesmålet 3.6, Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser, bedöms dock inte vara uppnått.

Årets resultat visar ett överskott på 23,3 mnkr, främst till följd av lägre kostnader för ekonomiskt bistånd och högre intäkter från statsbidrag för nyanlända.

Bedömningen är att den interna kontrollen under år 2025 varit tillräcklig. Bedömningen baseras på att samtliga kontrollaktiviteter som planerades att genomföras under året har genomförts, att majoriteten visar på goda resultat och att där brister identifierats så har åtgärder vidtagits.

Ärendet utgår

I en skrivelse till nämnden, daterad den 20 november 2025, ställer Åsa Nilsson Söderström (L) frågeställningar rörande gymnasiebehörigheten för placerade barn i Järva.

I skrivelsen efterfrågas en fördjupad redovisning av gymnasiebehörighet för placerade barn i Järva samt vilka insatser som genomförts och vilka effekter dessa haft. Förvaltningens samlade bedömning är att utvecklingen är tydligt positiv inom familjehemsvården, där andelen barn som uppnår kärnämnena närmar sig uppsatt mål. Inom institutionsvård kvarstår utmaningar där resultaten är lägre, trots en trend av ökat utfall. De lägre resultaten bedöms hänga samman med målgruppens komplexa behov och placeringsformernas förutsättningar.

Förvaltningen har under perioden genomfört strukturerade insatser för att stärka placerade barns skolgång, bland annat genom skolsamordnare och Skolsatsning inom familjehemsvården (SkolFam). Sammantaget bedöms insatserna ha haft positiv effekt och lagt en stabil grund för långsiktigt förbättrade skolresultat. Förvaltningen föreslår att Järva stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens svar på skrivelsen.

Ole-Jörgen Persson (M) redogör i sin skrivelse för hur en islamistisk gruppering vid namn Hizb-ut-Tahrir använder stadens anslagstavlor till att föra ut sitt budskap. Detta ska även ha uppmärksammats av medborgare, media och i förvaltningens egen operativa lägesbild.

I skrivelsen framgår att det är problematiskt att stadens anslagstavlor – som i första hand är till för att föra ut information från förvaltningen, demokratiska föreningar verksamma i Järva samt privatpersoner – används av organisationer som verkar för att störta den västerländska demokratin.

Mot denna bakgrund föreslås i skrivelsen att organisationer som är eller kan vara våldsverkande extremister och som inte står bakom demokratiska värderingar inte tillåts föra ut sitt budskap genom stadens anslagstavlor. Vidare framförs förslag om att det sker en uppstramning av regelverket kring hur anslagstavlorna ska användas och att stadsdelsförvaltningen återkommer till nämnden med en beskrivning av hur det arbetet kan se ut och hur förvaltningen ser på saken.

Staden har ett antal anslagstavlor utplacerade i varje stadsdel som är avsedda för information från föreningar och ideella organisationer. Tillgången till anslagstavlor kommuniceras till föreningar och allmänhet på stadens hemsida där ett kartverktyg visar var anslagstavlorna för föreningsmeddelanden är belägna. Informationen på hemsidan gäller stadens alla anslagstavlor och är allmänt hållen om att de är till för information från föreningar och ideella organisationer, att de inte är avsedda för kommersiell verksamhet och meddelanden bör inte sitta uppe längre än 14 dagar.

Förvaltningens rutin kring anslagstavlorna är att i samband med att eget material anslås rensa tavlorna på trasiga affischer och dylikt.

Vissa kommuner har i informationen till allmänheten rörande offentliga anslagstavlorna skrivningar om att det inte är tillåtet med rasistiska eller kränkande budskap.

Förvaltningens arbete mot våldsbejakande extremism utgår från Stockholms stads riktlinjer i arbetet mot våldsbejakande extremism och lokala anpassningar görs i åtgärdsplanen inom ramen för samverkansöverenskommelsen med polisen. Förvaltningen har under år 2025 gjort en särskild satsning på hur förvaltningens egna anställda ska agera vid upptäckt av extremistiska budskap i det offentliga rummet. Preventionssamordnare har tillsammans med polisen haft utbildningstillfällen för berörda aktörer, vilket har resulterat i en högre anmälningsgrad.

Åsa Nilsson Söderström (L) har inkommit med en skrivelse där det efterfrågas en redogörelse för hur de socioekonomiska medel som tilldelats förskoleverksamheten i Järva har använts.

Förvaltningens samlade bedömning är att förskoleverksamheten i Järva under de senaste åren har uppnått och överstigit de uppsatta årsmålen avseende andel förskollärare, personaltäthet och gruppstorlek, samt att andelen förskollärare successivt har ökat. Samtidigt konstaterar förvaltningen att kvalitet i förskolan inte enbart kan mätas genom strukturella indikatorer, utan även skapas genom medvetna kvalitetshöjande insatser som stärker undervisningens innehåll, lärmiljöernas tillgänglighet och verksamheternas stabilitet. De socioekonomiska resurserna har bland annat använts för att möta barns olika behov och stärka alla barns rätt till utbildning, bland annat genom språkrika lärmiljöer, kompetenshöjande insatser för pedagoger samt områdeslokala förstärkningsteam som bidrar till kontinuitet och trygghet för barnen. Förvaltningen bedömer sammantaget att den socioekonomiska resursfördelningen används i enlighet med sitt syfte.

Patrick Amofah (c) konstaterar i sin skrivelse att det är oacceptabelt att kommunkontoret i Tensta hållit stängt i över 40 dagar sedan vandaliseringen och att Järva stadsdelsnämnd säkerställer att arbetet med att återställa receptionen intensifieras. Förvaltningen redogör för Amofah att den stora omfattningen av skadegörelsen och att den därtill inträffade strax före jul inneburit att leveranstiderna varit långa. Förvaltningens tjänster har dock varit tillgängliga under perioden och nämnden har också löpande informerats om situationen.

Förvaltningen uppskattar att receptionen kan återöppnas inom några veckor.

Socialnämnden ansvarar, genom Socialjouren, för stadens jourverksamhet inom individ- och familjeomsorgen.

Socialnämnden har delegerat till ovan namngivna tjänstepersoner vid Socialjouren rätt att begära polishandräckning enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall 45 § 1 och 2 st. inom socialnämndens ansvarsområde. Socialnämnden har även beslutat att förordna namngivna personer inom Socialjouren rätt att begära polishandräckning enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga § 43 1 st. 2 p inom socialnämndens ansvarsområde. Därutöver har socialnämnden fattat beslut om att förordna namngivna tjänstepersoner vid Socialjouren att begära biträde av polismyndigheten för att genomföra beslut om skyddat boende eller om en omedelbar sådan insats enligt 8 kap. 7 § lagen (2024:79) om placering av barn i skyddat boende inom socialnämndens ansvarsområde.

Socialnämnden begär att Järva stadsdelsnämnd fattar motsvarande beslut.

Kommunstyrelsen har remitterat förslag om nytt matprogram för Stockholm till Järva stadsdelsnämnd för yttrande. Matprogrammet syftar till att främja en livsmedelskonsumtion som bidrar till god hälsa, minskad miljö- och klimatpåverkan i linje med stadens miljöprogram samt till att stärka stadens livsmedelsberedskap. Förvaltningen ställer sig positiv till matprogrammet, och synpunkterna handlar i huvudsak om tydligare styrning av programmets giltighetstid, ansvar och genomförande. För att programmets ambitioner ska bli genomförbara och likvärdiga krävs realistiska upphandlingskrav, säkerställd tillgång till ekologiska livsmedel samt stärkt organisatoriskt och kompetensmässigt stöd till verksamheterna. Därutöver behövs tydliga strukturer för samverkan, beredskap samt ändamålsenliga system för uppföljning och mätning.

I motionen lyfter Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (L) behovet av att stadens arbete mot kriminalitet och otrygghet inte enbart fokuserar på Järvaområdet, utan även omfattar andra utsatta stadsdelar där problemen ökar. Mot denna bakgrund föreslås att staden tar fram en styrande handlingsplan för ett så kallat Stadsdelslyft, med tydliga mål och delmål för berörda nämnder och bolag. Förvaltningens bedömning är att det i nuläget inte finns behov av ytterligare en styrande struktur inom det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet.

Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen.

Kommunstyrelsen har remitterat en motion av Annika Elmlund (M) och Johan Nilsson (M) om hur pocketparker kan bidra till ökad trivsel i vår stad, KS 2025/942. Remissinstanser är, förutom Järva stadsdelsnämnd, Stadsledningskontoret, Exploateringsnämnden.

Stadsbyggnadsnämnden, Trafiknämnden, Södermalms stadsdelsnämnd och Norra innerstadens stadsdelsnämnd.

Kommunstyrelsen har remitterat Naturvårdsverkets delredovisning om genomförandet av EU:s förordning om förpackningar och förpackningsavfall (PPWR), till Järva stadsdelsnämnd för yttrande. Delredovisningen behandlar behovet av kompletterande nationella bestämmelser för att anpassa svensk rätt till EU-förordningen, med fokus på producentansvar, administrativa krav och tillsyn. Förvaltningen är i huvudsak positiv till inriktningen, men ser behov av tydligare vägledning kring ansvarsfördelningen mellan producenter och kommuner i insamlingssystemen. Vidare uppmärksammas att frågor om insamling och finansiering av förpackningsavfall i offentliga miljöer inte behandlas närmare, trots att dessa är centrala för ett fungerande genomförande. Förvaltningen anser att dessa aspekter bör beaktas i det fortsatta nationella arbetet.

En motion skriven av Sara Svanström (L) har remitterats till stadsdelsnämnden av kommunstyrelsen. I motionen framförs förslag att Stockholm ska intensifiera arbetet med att trafiksäkra farliga övergångsställen, med särskilt fokus på att skydda gångtrafikanter och personer med funktionsnedsättningar

Motionären önskar att en översyn av stadens gång- och cykelvägar samt en identifiering av de mest olycksdrabbade övergångsställena och osäkra platserna för gångtrafikanter genomförs. Motionären vill se att staden tar sitt fulla ansvar genom att omedelbart trappa upp arbetet med att trafiksäkra farliga övergångsställen och prioriterar gångtrafikanternas säkerhet i trafikmiljön. Insatser som att installera tydliga markeringar, belysning och ljudsignaler vid övergångsställen och anläggandet av upphöjda övergångsställen föreslås för att säkerställa full tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar.

Inkommet medborgarförslag om att utveckla odlingsplatsen i Spånga by.

Den 20 december inkom ett medborgarförslag om att bygga en ny hundrastgård i Spånga.

Kommunstyrelsen har sänt en remiss med förslag till färdplan för de regionala stadskärnorna. Förvaltningarnas svar samordnas av Stadsledningskontoret och ligger till grund för ett gemensamt yttrande.

Järva stadsdelsförvaltning har tagit del av förslaget till färdplan och kan konstatera att det genomgående råder viss begreppsförvirring mellan ”kärnor”, ”noder” och ”delar” och att en tydligare användning således är önskvärd. Förvaltningen konstaterar också att hela kärnan Kista-Sollentuna-Häggvik i dag saknar naturliga kopplingar och därför riskerar upplevas som ett konstruerat begrepp.

Järva stadsdelsförvaltning anser att det också är för svagt att tala om att det ”borde” finnas potential för högre utbildning inom stadskärnan. Vidare anser förvaltningen att det inte är en kommunal sak att underlätta matchningen mellan lokalutbud och efterfrågan inom kulturen.

Inom Målområdet Naturliga lokaliseringsplatser för näringsliv och innovation anser förvaltningen bland annat att det är oklart hur de olika nodernas styrkor ska användas för att stärka de andra noderna inom kärnan.

Inom Målområdet Tillgängliga regionala stadskärnor som bidrar till hållbart resande så innehåller färdriktningen en bisats om att verka för stärkta tvärförbindelser ”framför allt på den norra regionhalvan”. Stadsdelsförvaltningen anser att bisatsen kan strykas då Förbifart Stockholm stärker förbindelserna över hela regionen.

Vidare ställer sig förvaltningen frågande till utpekandet av Kilen i Sollentuna som ett prioriterat område för samverkan och kunskapsuppbyggnad.

Förvaltningen anser också att samverkan för ett genomförande av Tvärbanans Kistagren till Helenelund förvisso är nödvändigt, men reagerar mot begreppet ”kraftsamla för att lösa de frågor som behöver hanteras”. Staden kan inte släppa på de krav som ställts för ett genomförande som exempelvis infrastrukturanpassningar, skyddsåtgärder vid Ulvsundavägen och färdigställande av Jan Stenbecks torg.

Stadsdelsnämnden fattar beslut om insatser till enskilda invånare enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Enligt SoL och LSS, ska kommuner varje kvartal redovisa till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, beslut om bistånd eller insats som inte har kunnat verkställas inom tre månader. Rapporteringsskyldigheten gäller även tidigare rapporterade ärenden som ännu inte har verkställts under närmast föregående kvartal.

Förvaltningen rapporterar total 37 ej verkställda beslut för kvartal 4, 2025, varav 23 kvarstår att verkställda, övriga beslut har verkställts under kvartal 4.