Möte 2025-09-25

I tertialrapporterna lämnar nämnderna en prognos för helåret avseende verksamhet och ekonomi. Vid befarade avvikelser, mot budget, kommunfullmäktiges mål, aktiviteter eller indikatorer samt mot nämndmål, ska nämnden redovisa de åtgärder som planeras eller har vidtagits för att hålla beslutad budget och uppnå målen.

Stadsdelsnämnden bidrar till att kommunfullmäktiges tre inriktningsmål och att målen för verksamheterna kan uppfyllas. Förvaltningen bedömer att alla kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdena kommer att uppnås helt under året förutom ett som uppnås delvis. Majoriteten av nämndmålen bedöms uppnås helt, förutom två som bedöms uppnås delvis.

Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner tertialrapport 2 2025 med bilagor och överlämnar den till kommunstyrelsen och stadens revisorer. Förvaltningen föreslår att nämnden redovisar omslutningsförändringar om 19,3 mnkr till kommunstyrelsen.

Förvaltningen föreslår att nämnden ansöker om budgetjustering för kommunalt bostadsbidrag för personer med funktionsnedsättning samt godkänner förvaltningens förslag till årsmål för två indikatorer.

Under handläggningen av föreningsbidrag har förvaltningen sett ett behov av att uppdatera riktlinjerna för föreningsbidrag genom att förtydliga kraven och de generella förutsättningarna, uppdatera prioriteringsgrunderna med mera.

Förvaltningen föreslår att Skarpnäcks stadsdelsnämnd godkänner de reviderade riktlinjerna för föreningsbidrag samt överlämnar åt förvaltningen att efter fastställande i nämnden uppdatera ansöknings- och redovisningsblanketten efter de nya riktlinjerna.

Förslagsställaren vill att parkvägarnas sträckning förändras i samband med återställandet av grusytor till gräs på ytan där tidigare förskolan ”Solskenet” låg. Förslagsställaren tror att de befintliga vägarna sannolikt inte riktigt kommer att fungera när det nya huset och de nya trottoarerna blir klara eftersom det inte kommer ligga i linje med hur folk går.

Exploateringskontoret utför markarbeten på stadens mark i samband med exploateringen. En mindre torgyta kommer att iordningställas framför det nya huset och ett nytt handikappanpassat övergångsställe med breddad refug och hastighetsdämpande busskuddar som ansluter till befintlig gång- och cykelbana på ängssidan har anlagts.

Förvaltningen har under ärendets beredning kontaktat trafikingenjör på trafikkontoret för yttrande om förslaget och fått till svar att det inte fungerar att placera övergångsstället närmare kurvan då de utförda åtgärderna påverkar körspår samt att bussar behöver kunna passera över busskuddar med raka axlar samt att en placering av övergångsstället närmare Malmövägen även hade bidragit till en försämring för de fotgängare som kommer ex. från bostäderna på fastigheten Tjockan och som önskar nå busshållplats eller grönytor på södra delen av Ystadsvägen.

Förvaltningen ser därmed att de befintliga vägar som anlades innan fsk ”Solskenet” kom till platsen är tillräckliga.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd har mottagit ett medborgarförslag om att inreda en hobbylokal eller träverkstad i containern i parkleken Brödkaveln.

Förvaltningen tackar för förslaget om att utveckla verksamheten i parkleken Brödkaveln med en hobbylokal eller träverkstad. Förvaltningen uppskattar engagemanget och idéerna för att bredda utbudet av aktiviteter. I dagsläget finns dock inga planer på att starta en sådan verksamhet eller att anställa personal specifikt för detta ändamål, med hänsyn till tillgängliga resurser och aktuella prioriteringar. Däremot värdesätter förvaltningen förslagen och tar dem med i den fortsatta utvecklingen av verksamheten, i dialog med parklekens besökare och de föreningar som förvaltningen samverkar med.

Förslagsställaren vill slå ett slag för spontanidrotten/rörelse glädje och föreslår att man gör om den befintliga cykel/bmxbanan i Skarpnäck till något som någon vill cykla på. Kanske en pumptrack eller en ”dirt”-bana.

Cykel/bmxbanan på Skarpnäcksfältet är belägen norr om Tätorpsbollplan strax söder om Bergholmstorpet. Platsen är relativt liten och cykel/bmxbanan tillkom i samband med att Skarpnäcksfältet anlades och upprustades i början av 2000-talet och har under åren bättrats på med nytt material. Stadsdelsförvaltningen har i dagsläget inga planer på att bygga om cykel/bmxbanan då utrymmet är begränsat och det är oklart hur platsen kommer att utvecklas. Tätorpsbollplan ligger idag på parkmark men sköts av idrottsförvaltningen då bollplanen är bokningsbar. I samband med kommande detaljplanearbeten kan planen komma att överföras till idrottsmark för att möjliggöra uppgradering av bollplanen. Det är oklart om cykel/bmxbanan påverkas av detta eller om den kan bli en del av idrottsmarken och då få en annan bättre utformning. Idrottsförvaltningen har på flera platser i söderort pumptracks och bmxanläggningar. Platsen kan också komma att beröras i samband med planerade exploateringsprojekt i området.

Stadsdelsnämnden har mottagit en remiss om Motion om förbjud skyltar på andra språk än svenska från kommunstyrelsen.

Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige ger trafiknämnden i uppdrag att utreda förutsättningarna samt ta fram en handlingsplan för att tillse att all skyltning i det offentliga rummet i huvudsak utgår från det svenska språket.

I motionens förslag till uppdrag för trafiknämnden kan dock uppdraget tolkas som om det ska gälla all skyltning i det offentliga rummet. Stadsdelsförvaltningen vill därför vara tydlig med att stadens kommunikation alltid ska följa gällande lagstiftning, till exempel för nationella minoritetsspråk och vara tillgänglig för alla målgrupper. Enligt stadens kommunikationsprogram ska all kommunikation i Stockholms stad utgå från svenska språket. Med lättläst svenska och översättningar till engelska kan målgrupperna breddas ytterligare.

Kulturförvaltningen har tagit fram ett förslag till en kulturskoleplan enligt uppdraget i Stockholms stads budget för 2024 och 2025.

Syftet med planen är att stärka Kulturskolans förutsättningar för en långsiktigt stabil verksamhet och att tydliggöra verksamhetens inriktning framåt. Stockholms stads kulturskoleplan innehåller två huvuddelar. En del beskriver ett fundament för Kulturskolans roll, Kulturskolans grund. Planens andra del beskriver en riktning för Kulturskolans verksamhet för åren 2026–2030, Kulturskolans utveckling. För att bredda Kulturskolans verksamhet, bättre nå barn och unga på deras villkor samt för ett mer jämlikt deltagande föreslås ett antal utvecklingsområden och åtaganden.

Skarpnäcks kulturhus samverkar med Kulturskolan Farsta-Skarpnäck på olika sätt kring aktiviteter för barn och unga.

Förvaltningen anser att Stockholms stads kulturskoleplan bidrar till att definiera och tydliggöra Kulturskolans roll inom staden. Vidare bedömer förvaltningen att planen kan bidra till utveckling på lång och kort sikt. Planen beskriver delar som förvaltningen kan utveckla vidare, som exempelvis synliggörande av viss verksamhet och att nå vissa målgrupper. I kulturskoleplanen beskrivs att pojkar i alla åldrar, äldre barn och ungdomar samt barn och ungdomar med funktionsnedsättning är underrepresenterade i Kulturskolan. Andelen barn och unga som deltar varierar mellan olika stadsdelar. Förvaltningen ser positivt på att en plan tas fram vilket kan bidra till att göra utbudet tillgängligt och relevant för alla barn och unga.

En remiss gällande motion av Jan Jönsson (L) och Anne-Lie Elfvén (L) om att stadens socialtjänst måste kopplas tydligare till forskning och utvärdering har inkommit för yttrande. Skribenterna skriver i motionen att socialtjänsten i större utsträckning behöver arbeta mer likt vården, med kontinuerlig forskning och utvärdering för att säkerställa kvaliteten och önskat resultat. I motionen lämnas förslag om att staden inrättar en forskningshubb för att vidareutveckla en akademisk socialtjänst där socialsekreterare och forskare samlokaliseras på socialkontor i stadsdelarna. Förslag lämnas även om att det i riktlinjer eller annat styrdokument för socialtjänsten tydliggörs att sociala insatser ska utvärderas och i större utsträckning knyta forskning till praktik Förvaltningen delar motionärernas uppfattning om vikten av uppföljning, utvärdering och forskning, liksom behovet av ett nära samarbete mellan akademi och praktik. Förvaltningens uppfattning är att motionens intentioner bör tillgodoses genom att stärka och fortsätta utveckla de redan befintliga samverkansformer mellan akademin och socialtjänsten som staden redan idag arbetar med.

Kommunstyrelsen har i samarbete med Stockholm Business AB samt med berörda nämnder och styrelser sett över och reviderat stadens näringslivspolicy samt tagit fram en etableringsstrategi som bilaga till näringslivspolicyn, i enlighet med det uppdrag som gavs i kommunfullmäktiges budget för 2024. Policyn ska vara vägledande och tydligt beskriva vad som ska uppnås inom stadens näringslivsuppdrag kommande år. Den reviderade policyn pekar ut sju ramvillkor, som påverkar näringslivet, som staden har rådighet över och som alla kan stärkas och utvecklas i syfte att förbättra företagsklimatet. Näringslivspolicyn kompletteras med en etableringsstrategi som beskriver Stockholms position, styrkor och prioriteringar för att främja nya etableringar. Den framtagna etableringsstrategin fastställer prioriteringar som vägleder i arbetet med företagsetableringar, investeringar och omlokaliseringar. Den är även viktig för en strategisk och effektiv planering av stadens markanvändning kopplad till näringslivsutveckling.

Förvaltningen välkomnar en reviderad näringslivspolicy inklusive etableringsstrategi som tydliggör hur ansvaret fördelas mellan nämnder och bolagsstyrelser när det gäller näringslivsarbetet. När det gäller den lokala näringslivsutvecklingen ser förvaltningen det som angeläget att involvera det lokala näringslivet i det trygghetsskapande arbetet, till exempel inom ramen för platssamverkan. Andra viktiga aktörer som kan bidra till etableringar och ökad attraktivitet är de kommunala bostadsbolagen som ofta äger lokaler i de olika centrumområdena. Förvaltningen ser positivt på att näringslivspolicyn kommer att implementeras i stadens verksamheter genom utbildningsinsatser. För att implementeringen ska bli framgångsrik ser förvaltningen ett behov av fortsatt nära stöd till stadsdelsnämnderna samt en tät samverkan mellan stadens aktörer kring det lokala näringslivsuppdraget.

Stadsdelsnämnden har mottagit en remiss från kommunstyrelsen om skolfrid och att skydda barn i trafiken till och från stadens skolor. I motionen lyfter Jan Jönsson och Sara Svanström, Liberalerna, att varje barn ska kunna ta sig till och från skolan tryggt och säkert. Motionärerna menar att trafiksituationen kring många skolor i Stockholm är en risk för våra barn. I ytterstaden lyfter de att det är problem med dålig belysning och snöröjning vintertid samt bristande säkerhetsåtgärder.

Förvaltningen instämmer med motionärerna om att varje barn ska kunna ta sig till och från skolan tryggt och säkert. I Stockholms stad är det trafikkontoret som har i uppdrag att arbeta med frågan och sedan flera år tillbaka har kontoret arbetat systematiskt med att bygga bort brister i trafikmiljön runt skolor

En remiss gällande motion av Jan Jönsson (L) och Åsa Nilsson Söderström (L) om att kartlägga hedersförtryck i Stockholms förskolor har inkommit för yttrande. I motionen lyfts att hedersrelaterat förtryck är en allvarlig kränkning av barns rättigheter och en utmaning för det svenska skolsystemet, och att hedersförtryck i förskolan kan ta sig uttryck på flera sätt.

Motionen belyser att alla former av hedersrelaterat våld och förtryck är oförenliga med den värdegrund som förskolan ska vila på. Förskolan har en central roll i att upptäcka och motverka hedersförtryck i ett tidigt skede. En kartläggning och tydliga riktlinjer skulle enligt motionärerna ge staden bättre verktyg för att säkerställa att alla barn i Stockholm får en trygg och jämställd start i livet.

Förvaltningen instämmer i att alla former av hedersrelaterat våld och förtryck strider mot den värdegrund som uttrycks i skollagen och förskolans läroplan. Förskolorna arbetar förebyggande mot kränkande behandling och upprättar årligen en plan för arbetet. Planerna syftar till att förebygga och förhindra kränkningar, diskriminering och att främja alla barns lika rättigheter. Planerna är en viktig del i att kartlägga eventuell förekomst av hedersförtryck inom verksamheten samt vidta åtgärder. Barnets rättigheter och förskolans värdegrund är en tydlig utgångspunkt i kontakten med vårdnadshavare. Medarbetarna har i huvudsak kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck samt om tidiga tecken på utsatthet hos barn. Detta är dock kunskap som ständigt behöver påminnas om och fyllas på.

Förvaltningen ser att en stadsgemensam utbildningsinsats, i samverkan med socialtjänsten, samt riktlinjer för stadens förskolor skulle vara värdefullt för att säkerställa kunskap och arbetssätt hos alla medarbetare inom verksamheten.

Motionen från Centerpartiet, undertecknad av Jonas Naddebo (C), framhåller betydelsen av att stärka stadens trygghetspunkter som en central del av den civila beredskapen. Motionären lyfter behovet av att öka antalet trygghetspunkter, sprida kunskap om deras existens och funktion, samt säkerställa att de är välutrustade och bemannade i händelse av kris. Förslagen omfattar bland annat en strategisk utökning, framtagande av en samlad beredskapsplan för bemanning och utrustning, produktion av en lokalt anpassad informationsbroschyr, genomförande av breda informationsinsatser och införande av tydlig skyltning. Skarpnäcks stadsdelsförvaltning delar uppfattningen att trygghetspunkterna utgör en mycket viktig del av stadens civila beredskap. Förvaltningen är positiv till stadsgemensamt arbete för ökad kännedom, enhetlig skyltning som kan nyttjas vid behov och samordnad planering för bemanning och utrustning. Samtidigt framhåller förvaltningen att dimensioneringen av trygghetspunkter behöver utgå från befolkningsmängd och geografiska förutsättningar samt att resurstillgång och bemanning är avgörande för att säkerställa funktion vid aktivering.