Möte 2026-02-19

I verksamhetsberättelsen följer stadsdelsnämnden upp sin verksamhet och ekonomi. Nämnden ska redogöra för uppnådda resultat och analysera eventuella avvikelser för verksamhet och ekonomi jämfört med verksamhetsplan, förväntade resultat samt kommunfullmäktiges mål och budget.

Stadsdelsnämnden har bidragit till att kommunfullmäktiges tre inriktningsmål och målen för verksamheterna har uppfyllts. Förvaltningen bedömer att verksamhetsområdesmålen som är kopplade till inriktningsmålen uppnås helt, utom två stycken som uppnås delvis. Majoriteten av nämndmålen uppnås helt, förutom två som bedöms uppnås delvis. I bokslutet redovisar nämnden ett ekonomiskt överskott om 19,9 mnkr efter resultatöverföring.

Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner verksamhetsberättelsen med bokslut 2025, inklusive bilagor, och överlämnar den till kommunstyrelsen och stadens revisorer. Förvaltningen föreslår att nämnden begär att ackumulerat netto 5,5 miljoner kronor avseende resultatenheter överförs till 2026.

Enligt EU:s vattendirektiv ska samtliga vattenförekomster inom unionen skyddas och återställas så att de uppnår god ekologisk och kemisk status. Bestämmelser för en vattenförekomst benämns som miljökvalitetsnormer och kommuner och övriga berörda myndigheter har ansvaret för att en miljökvalitetsnorm följs.

Genom lokala åtgärdsprogram kan staden visa hur miljökvalitetsnormerna är avsedda att följas och utgör därmed en förutsättning för att staden ska kunna uppnå det bostadspolitiska målet om att bygga 140 000 nya bostäder till år 2035.

Strömmen påverkas, i likhet med majoriteten av stadens vattenförekomster, av att närområdet har förtätats vilket har lett till att livsmiljön och vattenkvaliteten för djur och växter förändrats. Strömmen bedöms idag ha otillfredsställande ekologisk status och uppnår inte god kemisk status. Syftet med det lokala åtgärdsprogrammet är att belysa de huvudsakliga utmaningarna och ge förslag på konkreta åtgärder så att kommunerna kring Strömmen kan bidra till att miljökvalitetsnormerna följs.

Underlagsmaterialet till det lokala åtgärdsprogrammet samt faktadelen har tagits fram gemensamt med Nacka kommun, som också ingår i Strömmens avrinningsområde.

Åtgärdsprogrammets faktadel utgör ett övergripande underlag för förslag till åtgärder och prioriteringar i de berörda kommunerna. Varje kommun upprättar egna genomförandeplaner eller motsvarande.

Sammantaget kommer de föreslagna lokala åtgärderna att resultera i förbättrade förutsättningar för att följa miljökvalitetsnormerna, främst gällande belastningen av miljögifter inklusive metaller i Strömmen. För att uppnå vattenkvalitetsmålen utifrån vattendirektivet för Strömmen krävs dock stora insatser även på regional, nationell och internationell nivå.

• För att förbättra vattenkvaliteten och förbättra förutsättningarna för växter och djur har ett antal förslag till åtgärder tagits fram. Åtgärderna syftar till att minska spridningen av föroreningar och fosfor från sedimenten och från landbaserade källor såsom förorenade områden, trafik och oönskat avloppsvatten. Egenkontroll samt tillsyn av verksamheter som påverkar vattenområdet föreslås liksom åtgärder för att förbättra den fysiska livsmiljön för växter och djur. Slutligen föreslås en rad åtgärder som rör den fysiska planeringen samt ett antal samverkans- och dialoginsatser med andra myndigheter, kommuner och markägare.
• För flertalet av de åtgärder som föreslås i Stockholm går det i nuläget inte att uppskatta kostnaderna utifrån befintlig kunskap. Kostnaden för att hantera förorenade sediment och förorenad mark förväntas vara hög (hundratals miljoner kr) men fortsatta fördjupade utredningar kring åtgärdsbehov och reningsteknik behöver göras innan kostnadsuppskattning. Investeringskostnaden för de tre föreslagna dagvattenåtgärderna (B1-B3) uppskattas grovt till cirka 22 miljoner kr i Stockholm. Kostnaden behöver preciseras i det fortsatta utredningsarbetet. Kostnaderna för att förbättra fysiska livsmiljöer i form av risvasar uppskattas till cirka 30 000 kr medan anläggande av en kajbalkong uppskattas till cirka 1,4 miljoner kr. Övriga åtgärder kring fysiska livsmiljöer är svåra att uppskatta. Även kostnaderna för att vidta förebyggande åtgärder för minskad spridning av föroreningar är svåra att uppskatta.
• De föreslagna åtgärderna behöver utredas vidare utifrån platsspecifika förutsättningar.
• Övriga föreslagna åtgärder som driftinsatser, fördjupande undersökningar och miljötillsyn bör genomföras succesivt av respektive ansvarig nämnd och bolagsstyrelse, baserat på resultat från utredningar och ekonomiska förutsättningar.
• Åtgärderna som föreslås i de lokala åtgärdsprogrammen kan finansieras på olika sätt, exempelvis genom VA-taxan, inom ordinarie budget eller genom att söka externa medel eller medel ur stadens centrala medelsreserv. Åtgärdsprogrammen innebär inte i sig ett beslut om finansiering och vilka åtgärder som ska genomföras utan detta prövas i stadens ordinarie processer. I och med detta sker också en prioritering mellan och inom de lokala åtgärdsprogrammen.
• De lokala åtgärdsprogrammen är inte juridiskt bindande som ett åtgärdsprogram i miljöbalkens mening, men utgör underlag för att konkretisera hur vattenmyndighetens bindande åtgärdsprogram ska kunna uppfyllas.
• Arbetet med lokala åtgärdsprogram visar att det finns ett omfattande åtgärdsbehov för stadens vattenförekomster och att vattenmyndigheternas beräkningar av åtgärdskostnaden är underskattad. Effekten av vidtagna åtgärder kommer även att dröja då återhämtningsprocesserna i ekologiska system tar tid.

Verksamheten bedriver ett systematiskt och personcentrerat patientsäkerhetsarbete där patienten ses som expert på sina egna behov och delaktighet säkerställs i planering, uppföljning och hälsoplaner. Säkerhetskulturen genomsyrar arbetet och bygger på lärande, öppenhet, gemensamt ansvar och ett icke skuldbeläggande förhållningssätt. Kommunikation, teamarbete och dialog mellan personalgrupper, patienter och anhöriga är centrala för att förebygga vårdskador, stärka trygghet och öka patientens självbestämmande. Synpunkter från patienter, anhöriga och personal används systematiskt för förbättringar.

Ledningssystemet används för riskbedömningar, egenkontroller, avvikelserapportering och förbättringsåtgärder i linje med nationella mål om en god och säker vård. Intern och extern samverkan, tvärprofessionellt teamarbete och digitala lösningar såsom SITHSkort, digitala planerings- och signeringssystem samt loggkontroller bidrar till säker informationshantering och kontinuitet i vården. Personuppgifter hanteras enligt GDPR och personalen utbildas årligen i informationssäkerhet.

Kompetensutveckling är central för patientsäkerheten. Omvårdnadspersonal och legitimerad personal får regelbunden utbildning i delegering, medicinteknik, förflyttning och fallprevention, och nyanställda introduceras med checklistor som säkerställer kunskap om rutiner och patientsäkerhet. Apotekets digitala kunskapstest vid delegering infördes 2025 för att säkerställa att språkkunskaper och praktiska färdigheter uppfyller säkerhetskraven. Kompetensen följs upp kontinuerligt, och individuella mål används för att stödja både verksamhetens behov och medarbetarnas utveckling.

Under 2025 minskade antalet fallavvikelser med 28 %, vilket översteg målet, men andelen fall som ledde till fraktur ökade. Läkemedelsavvikelser ökade främst på grund av bättre upptäckt via digitala system, och tre delegeringar återkallades. Trycksår minskade, men viss underrapportering kvarstår. Identifierade risker under året inkluderade bristande kommunikationsmöjligheter, språkkunskaper, värmebölja och tillfälliga störningar i journalsystemet. Lärdomarna visar vikten av tydliga rutiner, effektiv informationsspridning, adekvat utrustning och strukturerad beredskap.

Analyser av resultat och identifierade förbättringsområden ligger till grund för planerade åtgärder 2026. Fokusområden är att minska frakturer, stärka teamarbete och samordning kring patienten, säkerställa kompetens och uppföljning vid delegeringar, förbättra följsamhet till rehabiliterande ordinationer, öka rapportering av trycksår, stärka arbetet med medicintekniska produkter samt fördjupa riskanalysarbetet. Dessa följs upp genom egenkontroller, utbildningar och kvalitetsforum för att ytterligare stärka säkerhet, kvalitet och kontinuitet i vården.

En skrivelse gällande tomma skolbänkar efter sommarlovet har inkommit för yttrande till stadsdelsförvaltningen. Skrivelsen lyfter att oppositionen fått information om att 15 elever fattas från Stockholms skolor efter sommarlovet men inga uppgifter om vilka stadsdelsområden dessa elever bor i.

I skrivelsen efterlyses ett centraliserat system för förskolor och skolor att rapportera frånvaro, för att kunna agera snabbare vid frånvaro. Skrivelsen avslutas med fyra frågeställningar för förvaltningen att besvara.

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning har yttrat sig i ärendet genom att besvara frågeställningarna och föreslår att nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som svar på skrivelsen.

En skrivelse gällande kränkande behandling och diskriminering i förskolan har inkommit till stadsdelsförvaltningen för yttrande.

Stadsrevisionen har genomfört en granskning av hur stadsdelsnämndens förskolor arbetar med anmälan, utredning och åtgärder mot kränkande behandling och diskriminering. Skribenterna uttrycker att det är positivt att rapporten visar att nämndens förskolor bedriver ett förebyggande och målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling och diskriminering. Skribenterna understryker särskilt behovet av att barnens perspektiv när det gäller kränkningsanmälningarna. Skrivelsen avslutas med fyra frågeställningar för förvaltningen att besvara.

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning har yttrat sig i ärendet genom att besvara frågeställningarna och föreslår att nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som svar på skrivelsen.

Kommunstyrelsen har fått i uppdrag att revidera strategin: God, hälsosam och klimatsmart mat – Matstrategi för Stockholms stad och förslag har tagits fram i samverkan med ett brett spann av förvaltningar samt externa aktörer. Matstrategi föreslås övergå till att kallas program då begreppet bättre linjerar med denna typ av styrdokument med långsiktiga ambitioner.

Förslaget till nytt matprogram linjerar med Miljöprogram 2030, Klimathandlingsplan 2030 och möter förändringar i omvärlden som lett till ett stärkt behov av livsmedelsberedskap. Det nya programmet bygger på uppdaterad forskning inom hälso-, miljöoch klimat samt beredskapsområdet. Programmets syfte är att skapa förutsättningar för och ge vägledning till berörda nämnder och bolagsstyrelser att arbeta med mat och livsmedel.

Programmet har två fokusområden, ett om hållbara måltider i stadens verksamheter och ett om matstaden Stockholm som berör hur Stockholmarnas konsumtionsbaserade utsläpp kan minska. . Förvaltningen är positiv till föreslagna God mat för hälsa, klimat och miljö – Stockholms stads matprogram som ligger i linje med Miljöprogram 2030 och tillhörande handlingsplaner. Programmets höjda ambitionsnivå har förutsättning att stärka hela stadens arbete, då det förutom den offentliga måltiden även inkluderar medarbetare, stockholmaren och lyfter den sociala rättvisan i likvärdiga måltider.

Kommunstyrelsen har till Skarpnäcks stadsdelsnämnd överlämnat en motion av Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (L) med förslag om att staden ska ta fram en styrande handlingsplan för ett stadsdelslyft i alla utsatta områden, med konkreta mål och delmål för samtliga berörda nämnder och bolag.

Förvaltningen instämmer i vikten av ett helhetsperspektiv där stadens olika kärnverksamheter samverkar och där insatser utformas utifrån aktuella lägesbilder och identifierade behov. Samtidigt bedömer förvaltningen att ett sådant arbete redan bedrivs inom ramen för stadens befintliga styrdokument och samverkansstrukturer, vilka bidrar till trygghet och positiv utveckling samt skapar goda förutsättningar för långsiktig samverkan mellan stadens olika verksamheter.

Therese Lindström (M) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om att permanent öppna ett norrgående körfält för biltrafik på Skanstullsbron. I motionen framförs att Södra innerstaden idag bär en tung trafikbelastning. Skansbron byggs om och blir enkelriktad söderut, vilket leder till ökad trafik vid Gullmarsplan och köer i redan belastade korsningar. Skanstullsbron har fått fler gång- och cykelvägar, men trafiksystemet har, enligt motionären, samtidigt blivit trångt med köbildning som kräver en permanent lösning.

Med anledning av ovanstående föreslås i motionen att kommunfullmäktige beslutar:

1. Att ge trafiknämnden i uppdrag att permanent öppna ett norrgående körfält för biltrafik på Skanstullsbron, med krav på tydlig trafikseparering och bibehållen god standard för gående och cyklister.

2. Att uppdra åt trafikkontoret att genomföra erforderliga lokala trafikföreskrifter och utmärkning, optimera signalstyrning och kontinuerligt redovisa uppföljning av framkomlighet, säkerhet och cykelflöden, samt därefter vidta nödvändiga justeringar.

Den föreslagna åtgärden från motionären ligger utanför stadsdelsförvaltningens ansvarsområde, även om det kan påverka trafikflöden inom stadsdelsområdet. Förvaltningen välkomnar lösningar som bidrar till god framkomlighet och en säker miljö för såväl gående, cyklister samt bilar och bussar då invånare i vårt stadsdelsområde ofta färdas denna sträckning men hänvisar i övrigt till trafiknämndens expertkunskap kring stadens trafiklösningar.

Sara Svanström (L) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om att trafiksäkra farliga övergångsställen med fokus på gångtrafikanter. I remissen framförs att Stockholm har ett växande problem med olyckor vid övergångsställen, där gångtrafikanter är särskilt utsatta. År 2023 skadades över 4 000 personer i trafiken och 12 omkom, med fotgängare som den mest drabbade gruppen. Personer med funktionsnedsättningar kan bli extra utsatta på grund av bristande belysning, markeringar och ljudsignaler. Liberalerna vill att staden snabbt förbättrar säkerheten genom att identifiera farliga platser, införa tydligare markeringar, bättre belysning, ljudsignaler, upphöjda övergångsställen och full tillgänglighet. Särskilda medel för detta arbete är allokerade till trafiknämnden i liberalernas reservation till kommunfullmäktiges budget.

Med anledning av ovanstående föreslås i motionen att kommunfullmäktige beslutar:

1. Att staden gör en kartläggning av farliga övergångsställen enligt motionens avsikt.
2. Att staden sedan gör en prioritering av de övergångsställen som behöver åtgärdas.
3. Att staden utifrån en åtgärdslista säkrar de farligaste övergångsställena.