Möte 2025-05-05

Informerade sekreteraren om att Susanne Höglin avslutat sin tjänst vid rådets kansli samt att Fredrik Jöngren, som vikarierat under Susannes tjänstledighet, anställts efter sedvanlig utlysning av tjänsten.

Sekreteraren informerade om att bygglov för Stigbygeln 5, femte Hötorgsskrapan, inkommit. Sökande önskar yttre ändring innebärande att fasaden kommer att demonteras, färgen på fasaden ändras från blekt koppareloxering till byggnadens ursprungliga nyans i brons. 

Daniel Markström gav en kort historik över järnvägens och Stockholms Centrals utveckling. När stationen var ny 1871 var antalet resenärer ca 250 personer per dygn, idag uppgår antalet resenärer till ca 200 000 och 80% av alla tågresor börjar, slutar eller passerar Stockholms central. Under de kommande 20 åren beräknas resandet öka med ca 50%. Detta innebär att kapaciteten vid Stockholms central också måste öka för att inte en flaskhals ska uppstå.

Trafikverket planerar att minska antalet genomfartsspår från 10 till 9 samtidigt som perrongerna förlängs så att dubbla tågset kan användas, alternativt att perrongerna kan användas för 4 tåg samtidigt, dvs. två söder- respektive norrgående tåg. En ny förbindelsegång i ett mer nordligt läge ersätter den befintliga gången så att perrongerna nås i ett centralt läge. Servicefunktioner som idag finns vid Stockholms central flyttas ut till en ny serviceanläggning i Tomteboda och även den befintliga anläggningen i Hagalundsdepån. Genomförandetid för projektet beräknas till 2045.

Detaljplaneförslaget innebär att Stockholms Centralstation byggs om med nya spår, plattformar och gånganslutningar samtidigt som nya byggnader för handel, kontor och hotell byggs på däck ovanför spåren mellan Vattugatan, Klarabergsviadukten och Kungsbron. Den nya utformningen av stationsfunktionen skapar förutsättningar för utökad kapacitet med två tåglägen istället för dagens enda. Den nya kommunikationslösningen innebär att en ny gångtunnel byggs strax söder om Klarabergsviadukten, som minskas i bredd, och att Centralhallen förlängs till den plats där tunneln och alla andra gångflöden möts. Väster om dagens centralhall byggs en ny stationsbyggnad som knyter samman spåren ovanifrån och som avslutas mot söder med en trädgård. Norr om Klarabergsviadukten föreslås fyra nya kvarter.

Skönhetsrådet fann att intentionerna i förslaget är goda och välkomnade att de nya byggnaderna, sin skala till trots, utgör en samlad horisontell volym som inte försöker konkurrera med omotiverade högdelar mot Stadshuset. Förslaget har i och med detta förutsättningar att läka samman staden och bringa lugn till ett mycket brokigt och storskaligt stadsrum. Den sammanhållna skalan och försöket att skapa en bättre stationsfunktion är förslagets stora fördelar. Rådet ansåg vidare att förslaget skulle vinna på att bearbetas höjdmässigt så att volymerna genomgående kan sänkas i våningsantal. En sådan sänkning med vidhängande bearbetning av takvåningar skulle ge en mer övertygande helhet. För att uppnå en sänkning av volymerna kunde rådet tänka sig att pröva en sammanläggning av de fyra norra kvarteren till två. Det nordligaste kvarterets norrfasad kommer få stor synlighet i stadslandskapet och kräver därför en bearbetning för att motsvara digniteten i staden. De utkragande våningarna över Terminalslingan bör utgå.

Skönhetsrådet ansåg vidare att Centralstationsområdet måste ses som en helhet och att närliggande frågor som utvecklingen av den s.k. snurrtomten med Klara City View, Klarabergsviaduktens bredd, Järnvägsparken och Klara Mälarstrand bör samordnas. Om brobredden minskas över Vasagatan bör denna nya bredd följa hela viaduktens sträckning till Kungsholmen. Den nya byggnaden på snurrtomten kan i så fall skjutas norrut och bättre möta stadens byggnadsmassa. Järnvägsparken och Klara Mälarstrand bör upprustas och helst få entréer till den nya stationen för att skapa liv och bättre användning av platserna.

Avslutningsvis ville Skönhetsrådet kommentera hur den befintliga Centralstationen påverkas av förslagen till förändring. Rådet ansåg att den ursprungliga byggnaden från 1871 ska behandlas med stor respekt och uppskattar att den, trots stora förändringar runt omkring, alltjämt kommer spela huvudrollen i mötet med staden för resenärerna. Den föreslagna förlängningen av Centralhallen kan bli en attraktiv del av stationen om den utförs kvalitativt, det är mycket viktigt att de kulturhistoriska värdena tas till vara och att mötet mellan det äldre och det nya studeras ingående. I samband med förslaget bör mindre lyckade tillägg till stationsbyggnaden avlägsnas, exempelvis restaurangutbyggnaden mot Centralplan.