Dagordning samt val av justerare
Nästa sammanträdesdag
Nästa delegationssammanträde
Protokoll fört vid sammanträde 2022.03.07
Protokoll fört vid delegationssammanträde 2022.03.21
Rådet: Protokollsutdrag från kommunfullmäktiges sammanträde 2022-03-14 §13 angående valärende: valdes Stina Ekman, Konstakademien, till ledamot i Skönhetsrådet
Rådet: Val av delegationsgrupp
Anmälningar för kännedom
Bilagor
Bilagor
Bilagor
Hybridgräsplaner på Gärdets sportfält
Kajstrategi för Stockholms stad, KS 2022/256
Sekreteraren informerar
Övriga frågor
Alvik 1:18 m.fl. Alviks strand, förslag till detaljplan, 2019-07846
Dagordning samt val av justerare
Nästa sammanträdesdag
Nästa delegationssammanträde
Protokoll fört vid sammanträde 2022.03.07
Protokoll fört vid delegationssammanträde 2022.03.21
Rådet: Protokollsutdrag från kommunfullmäktiges sammanträde 2022-03-14 §13 angående valärende: valdes Stina Ekman, Konstakademien, till ledamot i Skönhetsrådet
Rådet: Val av delegationsgrupp för ny ledamot
Anmälningar för kännedom
Staden planerar att anlägga två hybridgräsplaner på Gärdets sportfält. Det föreslagna hybridgräset består till skillnad från gängse konstgräsplaner till ungefär 90 procent av gräs. Rådet förstod behovet av funktionella och slittåliga idrottsplaner men ställde sig generellt tveksamt till användningen av plastmaterial.
Under den diskussion som följde föredragningen konstaterades att huvudfrågan ur rådets synvinkel framförallt var hur landskapsrummet påverkas av fotbollsanläggningarna. Gärdets sportfält ingår i Nationalstadsparken och i denna del är det de fria, öppna ytorna som utmärker området och som ger en särskild karaktär och överblickbarhet. I förslaget planeras två fotbollsanläggningar med åtta meter höga inhägnader och uppemot 16 meter höga belysningsmaster. Dessa höga installationer kommer att inkräkta på landskapsrummet och utgöra ett mycket störande visuellt element i Nationalstadsparken. Detta fann rådet oacceptabelt. Rådet kunde däremot acceptera fotbollsplaner med naturgräs utan omkringliggande installationer.
Rådet informerades om att Kungliga Djurgården förvaltning inte invänt mot förslaget. Skönhetsrådet drog dock en annan slutsats av vad intrånget innebär i Nationalstadsparken, framför allt visuellt. Att det finns ett behov av ytterligare fotbollsplaner och andra idrottsytor var rådet införstått med, rådet ansåg dock att staden måste ta ansvar för att ytor för idrott finns med i stadsutvecklingsprojekt så att inte, som så ofta, park- och naturmark ianspråktas i detta syfte.
Kajstrategi för Stockholms stad, KS 2022/256
Planförslaget syftar till att genomföra utbyggnad av etapp 2a av Slakthusområdet, dvs. norra Slakthusområdet och den del av Globenområdet som utgörs av Arenavägen. Planförslaget möjliggör nytt innehåll i befintliga byggnader men också förtätning med ny bebyggelse, delvis genom rivning av befintliga hus. Planförslaget omfattar följande kvarter:
kv. A, Börshuset uppfört 1912
kv. B, (hus 32) föreslås rivas och ersättas av tre fristående huskroppar i fem våningar.
kv. C, Palmfelt Center. Här föreslås öppning av byggnaden i gatuplan samt påbyggnad i två våningar.
kv. D (hus 33) föreslås rivas och ersättas av nytt kontorshus i sex våningar med indragen takvåning.
kv. E, Slakthallarna (1910-tal)
kv. G, Hudboden (1910-tal)
kv. J, gymnasieskola som ges planstöd för nuvarande användning.
kv. R, nytt hotell i elva våningar
kv. S, Rensstugan (1910-tal)
Arenan 2, (300 m långt kontorskomplex längs Arenavägen). Här föreslås utbyggnad mot gatan i två-tre våningar samt påbyggnad i två våningar på höjden.
Slakthusområdet har under 1900-talet fram till idag utvecklat en rik variation som endast kan uppnås över tid. Därför är det enligt Skönhetsrådets mening positivt att inte bara äldre utan även yngre hus behålls. Detta bidrar till att uppfylla målet om historiskt djup och blir en konkret och rumslig förklaring av hur området växt fram. Rådet uppskattade även det färgprogram som tagits fram, samt greppet med indragningar för att mildra effekten av husens höjder.
Mindre positivt är den delvis höga exploateringen i förslaget. Rådet insåg att staden har stora utgifter för att bland annat behålla äldre bebyggelse och att sänka Arenavägen, men fann det olyckligt att fastighetsekonomi och stadens avkastningskrav medför att exploateringen blir högre än vad som vore bra för området. Att stora stadsbyggnadsprojekt behöver bära sig själva ekonomiskt gör att såväl föreliggande planförslag som många andra förslag som passerar rådets bord blir mycket kompakta och hårt exploaterade med höga och trånga stadsrum som följd. Dessa kommer i framtiden att definiera 2000-talets bebyggelse.
Även ur kulturmiljöhänseende är flera av påbyggnaderna tveksamma och i den antikvariska konsekvensanalysen bedöms risken för oacceptabelt negativ påverkan på kulturmiljövärden vara stor gällande på- och tillbyggnaden av Arenan 2. De föreslagna förändringarna av kontorshusen ger enligt analysen husen en mer slätstruken karaktär med de individuella skillnaderna bortrationaliserade.
Förslaget innehåller förutsättningar att skapa högklassiga stadsrum men detta kräver enligt rådets mening större omsorg i mötet mellan gammal och ny bebyggelse. Det finns en risk att t.ex. Slakthushallarna krymper i förhållande till den nya bebyggelsen. Rådet fann det likaså tveksamt att ett elva våningar högt hotell ska uppta värdefull torgyta. Eftersom det är brist på offentlig plats och parker i Slakthusområdet bör ytan behållas som ett öppet torg.
En omdaning av Arenavägen är välgörande och av de tre alternativen förordade rådet alternativet med en hel sänkning av gatan då detta skulle bidra till sänkta hastigheter och en trivsammare miljö. Avslutningsvis hade rådet inget att erinra mot den fris kring varje kvarter som bildar en övergångszon mellan det privata och det offentliga rummet.
Bilagor
Planförslaget innebär att en ny stadsfront med framförallt kontor och hotell byggs längs Hammarbyvägens södra del samtidigt som en ny lokalgata dras över vägen på en bro in i skogsområdet för att avslutas med en vändplan. Längs gatan planeras bostadsbebyggelse. Totalt rymmer förslaget upp till 5000 arbetsplatser och 500 bostäder. Förslaget emanerar ur det program som togs fram för Hammarbyhöjden och Björkhagen 2014. De två övergripande idéerna är att skapa en ny koppling mellan Hammarby Sjöstad och Hammarbyhöjden samtidigt som den ekologiska spridningskorridoren mellan Nackareservatet och Årstaskogen värnas.
Skönhetsrådet konstaterade att det föreliggande förslaget utvecklats mot att inte möta någon av de båda övergripande idéerna på ett tillfredsställande sätt. Den gatulänk mellan Hammarby Sjöstad och Hammarbyhöjden som presenterades i programmet och som sedan pekats ut som strategiskt samband i översiktsplanen 2018 har utgått och ersatts av en återvändsgata kantad av punkthus. Längs Hammarbyvägens förkastningsbrant har höga byggnader ställts med uppemot fem mörka våningar i suterräng. Bebyggelsen gör stora intrång där spridningssambandet är som smalast och är i sin västra del så omfattande att sambandet i det närmaste klipps av. Skönhetsrådet ansåg således att den västra delen av planområdet absolut inte bör exploateras då utredningar visar att det har mycket höga naturvärden.
Även om ambitionerna att skapa en stadsgata, med en sänkning av Hammarbyvägen till Hammarby fabriksvägs nivå, är god fann rådet att de stora ingrepp som föreslås inte kan försvaras eftersom vare sig den urbana eller den ekologiska kopplingen lyckas. Sambandet mellan stadsdelarna kommer efter ett eventuellt genomförande av planerna i huvudsak vara de samma som idag.
Rådet fann vidare den föreslagna rivningen av Trikåfabriken 4 synnerligen olycklig. Byggnaden uppfördes 1991 efter ritningar av arkitekt Mischa Borowski i postmodern stil. Borowski var verksam som arkitekt i Stockholm från 1976 fram till 2003 då han tillträdde rollen som stadsarkitekt i Warszawa. Av de postmoderna byggnader som Borowski ritat i Stockholm är ett stort antal redan rivna, förvanskade eller hotade. Byggnaden har därmed ett stort värde som kvarvarande representant från den postmoderna epoken. Rådet önskade också inskärpa att rivningar av så nya byggnader knappast kan anses vara ett hållbart stadsbyggande.
Sammantaget avstyrkte rådet planerna eftersom de stora intrång i spridningskorridoren mellan Nackareservatet och Årstaskogen som förslaget innebär, samt rivningar och nedschaktningar knappast kan motiveras utifrån argumentet att sammankoppla staden.
Bilagor
Informerade sekreteraren om att han deltar i juryn för Årets Stockholmsbyggnad 2022. Juryn har utsett tio projekt som snart kommer att presenteras och då öppnas även möjligheten för allmänheten att rösta. Vinnaren utses 7 juni.
Sekreteraren har i två olika sammanhang blivit intervjuad om skyddsrum. Dels i ett avsnitt av "Konflikt" i P1 härförleden, dels inför en artikel som kommer att publiceras i Aftonbladet under påsk
Övriga frågor
Alvik 1:18 m.fl. Alviks strand, förslag till detaljplan, 2019-07846
Stadsbyggnadskontoret har utarbetat ett planförslag för Årsta 1:1 m.fl., Årstafältet etapp 5. Detaljplanen ska möjliggöra utbyggnaden av ytterligare ett område inom stadsutvecklingsområdet Årstafältet. Med förslaget vill stadsbyggnadskontoret skapa en attraktiv och varierad stadsdel som kopplar samman Årsta med Östberga med en ny och levande stadsfront mot parken som också utgör en del av det stora rekreationsområdet på fältet. Ca 1250 bostäder planeras i de tio kvarter som planområdet innefattar. Byggnaderna ska ha aktiva bottenvåningar mot de viktiga stråken vilka ska bidra till attraktiva kvarter och levande gatumiljöer. Planförslaget medger även en parkleksbyggnad.
Skönhetsrådet välkomnade att planförslaget innebär att Östberga integreras i stadsväven och inte längre ligger som en avskild enklav. Rådet var också positivt till att planen försöker möjliggöra attraktiva bottenvåningar och en varierad bebyggelse samt att byggnaderna avseende material och kulörer följer den plan som utarbetats för stadsutvecklingsområdet Årstafältets bebyggelsestruktur.
Skönhetsrådet hade dock invändningar mot förslaget vad gäller exploateringsgrad och byggnadshöjder. Enligt rådets uppfattning är exploateringsgraden även i detta område för hög vilket kommer att påverka kvaliteten på såväl boendemiljön som gatubilden. Rådet förstod att kvartersstrukturen och gatornas sträckningar inte går att förändra i detta skede men om det är en upplevelse av innerstadens täthet och kvaliteter som önskas så var det rådets mening att detta grepp inte är det rätta. Sänkta byggnadshöjder och takfotshöjder som mer länkar ihop och binder samman byggnader i kvarteren skulle ge ett större lugn till området. De sänkta byggnadshöjderna skulle till viss del kunna kompenseras genom att kvarteren sluts. Lägre byggnadshöjder ger också bättre ljusförhållanden på gårdarna som i sin tur blir fredade zoner för de boende. Fem våningar, eventuellt med en indragen sjätte våning skulle innebära att bebyggelsen får en betydligt bättre och mer mänsklig skala att bo och leva i.
Bilagor