Möte 2025-12-01

Ärendet publiceras torsdagen veckan före sammanträdet

Ärendet delas ut på sammanträdet

Den 1 augusti 2025 upphävdes lag (2007:459) om strukturfondspartnerskap. Stockholms stad hade två ledamotsplatser i strukturfondspartnerskapet i Stockholms län. Strukturfondspartnerskapet fanns kvar under en övergångsperiod fram till den 31 oktober 2025. Den 1 november 2025 ersattes det av strategiska partnerskap, däribland Strategiska partnerskapet Stockholm.

De nya strategiska partnerskapen har i uppdrag att samverka med Tillväxtverket som förvaltande myndighet för Europeiska Regionalutvecklingsfonden (ERUF) och Svenska ESF-rådet som förvaltande myndighet för Europeiska Socialfonden+ (ESF+) i arbetet med utlysningsplaner för, och utlysningar av, fondmedel från respektive fond.

Stockholms stad har erbjudits att nominera två ledamöter och två ersättare till Strategiska partnerskapet Stockholm för perioden den 1 november 2025 – 31 december 2026.

Bilagan till valärenden kommer att delas ut på sammanträdet.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden har den 21 januari 2025 beslutat om förslag till Stockholms stads kemikalieplan 2025-2031 och hemställt till kommunfullmäktige att godkänna förslaget. Förslaget till kemikalieplan är stadens tredje kemikalieplan i ordningen.

Stadens kemikalieplan syftar till att konkretisera vilka åtgärder som behöver vidtas av stadens verksamheter för att nå miljöprogrammets mål. Uppdelat på sju verksamhetsområden/kapitel presenteras vad som ska göras, vilken verksamhet som är ansvarig och när åtgärderna ska vara utförda.

Detta är Stockholm stads tredje kemikalieplan i ordningen. Planen utgår från målet Ett giftfritt Stockholm i Stockholms stads miljöprogram 2030. Det beskriver ett miljötillstånd som är önskvärt - en giftfri livsmiljö för dem som bor i staden och för den biologiska mångfalden. Detta mål knyter an till det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.

Kommunfullmäktige har tagit fram ärendet Uppföljning av budget 2025 - Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti i enlighet med kommunallagen (2017:725) 11 kap. 16 § samt lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning 13 kap. 1 §.

I ärendet redogörs för den kommunala koncernens och stadens ekonomiska utveckling samt för stadsledningskontorets analys, synpunkter, förslag och bedömningar utifrån granskning och uppföljning av nämndernas och bolagsstyrelsernas tertialrapporter.

Stadsledningskontoret bedömer att kommunfullmäktiges finansiella mål för staden uppfylls helt år 2025.

Stadsledningskontoret bedömer att staden kommer att uppnå kommunfullmäktiges tre inriktningsmål helt år 2025. Även för bolagskoncernen Stockholms Stadshus AB görs bedömningen att de tre inriktningsmålen kommer att uppnås helt år 2025.

Vissa nämnder och bolagsstyrelser uppmanas att höja ambitionen och vidta åtgärder, bland annat gällande kostnadsökningar i stora projekt.

I Uppföljning av budget 2025 - Tertialrapport 2 med delårsbokslut per den 31 augusti redovisas även de ärenden som är diarieförda som eget ärende och beslutas av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige i samband med tertialrapport 2. 

Projektet Bordsvägen avser genomförande av detaljplan för del av fastigheten Gubbängen 1:1, vid Bordsvägen-Herrhagsvägen. Planområdet utgörs idag till stora delar av parkmark mellan Gubbängens flerbostadshus och Tallkrogens småhusbebyggelse.

Planförslaget möjliggör cirka 90 nya bostäder och en verksamhetslokal. Kistvägen byggs om och får en genare anslutning till Herrhagsvägen. Ett befintligt dagvattenmagasin flyttas och parken i anslutning till Bordsvägen rustas upp. Den föreslagna bebyggelsen ramar in det kvarvarande parkrummet som utvecklas med en ny lekplats och nya vistelseytor. Planförslaget innebär att parkmark och ett antal träd med ekologiska och estetiska värden tas bort. Nya träd planteras i parken, på bostadsgårdarna och i trädallén utmed Herrhagsvägen.

Exploateringsnämnden har tillsammans med Guldmyran nr 12 BRF tagit fram en överenskommelse om exploatering med överlåtelse av mark som reglerar ansvar i genomförandet av projektet (bilaga till utlåtandet). Överenskommelsens giltighet är villkorad av kommunfullmäktiges godkännande senast den 31 december 2025.

För att hantera genomförandet och undvika att bolaget skadar ett nytt dagvattenmagasin ska staden genomföra schakt inom Guldmyran nr 12 BRF:s fastighet för att skapa en buffertzon mot magasinet. I övrigt innehåller avtalet sådant som är vedertaget för överenskommelser om exploatering inom staden.

Projektutgifterna beräknas uppgå till cirka 80 mnkr, projektinkomsterna till 1,6 mnkr och försäljningsinkomsterna till cirka 98,3 mnkr. Nettonuvärdet uppgår till 23 mnkr och täckningsgraden till 122 procent.

Projektet Fördelningsstation Perstorp avser genomförande av detaljplan för del av fastigheten Farsta 2:1 vid Ekebergabacken. Detaljplaneförslaget medger uppförande av en fördelningsstation för el som ska ersätta en befintlig station söder om Hökarängsbadet. Utöver detta omfattar planområdet ytor för trafik, parkering samt park. Detaljplanen ingick till och med granskningsförfarandet i detaljplanen för Karlsviks strand.

Inriktningsbeslut för projekt Karlsviks strand, som då inkluderade flytt av fördelningsstationen, fattades av kommunfullmäktige i juni 2022 som ett av sex delprojekt inom ramen för inriktningsbeslut för huvudprojektet Larsboda strand (dnr KS 2022/5333). I delprojektet Karlsviks strand planeras för cirka 790 bostäder och förutsätter omfattande investeringar i infrastrukturen. Exploateringskontoret har beslutat att pausa projekt Karlsviks strand utifrån ekonomisk genomförbarhet och förändrade marknadsförutsättningar. Flytten av fördelningsstationen har brutits ut och hanteras som ett separat projekt.

Exploateringsnämnden har tillsammans med Ellevio tagit fram en överenskommelse om exploatering som reglerar genomförandet av projektet. Tomträttsfastigheten för den befintliga fördelningsstationen, Farsta 2:9, ska dödas och Ellevio ska erhålla en fast ersättning om 20 mnkr för tomträttsavtalets förtida upphörande. Ellevio åtar sig att vid avflytt från fastigheten bekosta rivning av befintliga anläggningar samt att vid behov sanera marken.

Exploateringsnämndens projektutgifter beräknas uppgå till cirka 68,9 mnkr och avser främst ersättning till Ellevio, ledningsomläggning och VA-anslutning. Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden redovisar ett negativt nettonuvärde om -58 mnkr.

Fastigheten Konserthuset 2, som ligger vid Hötorget i centrala Stockholm, har sedan 1923 varit upplåten med tomträtt till Stockholms konserthusstiftelse för konsert- och orkesterverksamhet.

Exploateringsnämnden har kommit överens med tomträttsinnehavaren om en avgäldsperiod om 50 år. Eftersom perioden avviker från det av kommunfullmäktige beslutade reglementet hemställer exploateringsnämnden till kommunfullmäktige om att godkänna att avgäldsperioden om 50 år tecknas.

Ärendet gäller godkännande av överenskommelser om exploatering för Stålklockan 1 och 2 samt ett reviderat genomförandebeslut för projektet Gasklocka 3 och 4.

Överenskommelser om exploatering är villkorade av kommunfullmäktiges beslut om godkännande senast den 31 december 2025.

I samband med att detaljplanen för Gasklocka 3 och 4 vann laga kraft år 2016 bildades fastigheterna Stålklockan 1 (Gasklocka 4) och Stålklockan 2 (Gasklocka 3). Båda fastigheterna markanvisades år 2020 till Kärnhem Bostadsproduktion AB efter en markanvisningstävling. Nu föreslås två överenskommelser om exploatering att tecknas med två dotterbolag i samma koncern, Nya Hem NYAB 22 AB för Stålklockan 1, nedan Bolaget 1, och med Nya Hem NYAB 51 AB för Stålklockan 2, nedan Bolaget 2. Moderbolaget OBOS Nya Hem AB lämnar borgen för båda avtalen.

Stålklockan 1 och 2 ligger i Hjorthagen i utkanten av Gasverksområdet i Norra Djurgårdsstaden. Inom Stålklockan 1 ska ett bostadshus med cirka 320 lägenheter, en förskola samt kommersiella lokaler i bottenvåningen uppföras. Inom Stålklockan 2 bevaras stålfackverket som omringat den tidigare gasklockan och yta tillskapas för kulturändamål.

För att marken ska anses vara ändamålsenlig enligt detaljplan ska staden utföra sanering av berg och berggrundvatten. Stadens bergentreprenad beräknas starta under början av år 2026 och pågå till år 2027. Därefter tillträder Bolaget 1 fastigheten Stålklockan 1 och har en planerad byggtid på 4 år. Tillträdet är villkorat med att fastigheten är sanerad, utifrån bedömd tidplan beräknas tillträdesdagen till början av år 2027. Om inte samtliga tillträdesvillkor för Stålklockan 1 är uppfyllda senast två år från tecknande av överenskommelser om exploatering har Bolaget 1 rätt att häva överenskommelsen. Stadens finentreprenad för att färdigställa allmän platsmark runt projektområdet och bland annat utveckla en pulkabacke i Hästhagsparken beräknas ske under åren 2031–2033.

Saneringsarbetet för Stålklockan 1 bekostas av staden och köpeskillingen för Bolaget 1 ökas med ett fast belopp om 28,5 miljoner kronor för att fastigheten överlåts i avtalat skick.

Tegelgasklockorna i förgrunden, och i bakgrunden bostadshus inom Stålklockan 1 samt fackverket inom Stålklockan 2. Visionsbild från OBOS genom COBE i samverkan med Yellon.

Inom Stålklockan 2 ska Bolaget 2 ta över ägandet för det befintliga stålfackverket efter tecknande av tomträttsavtal. Stålfackverket är i behov av upprustning vilket staden ombesörjer innan fastigheten upplåts. Kostnaden bedöms till 40 miljoner kronor.

Inom projektområdet ska en allmän gångväg anläggas för att länka samman platsens olika grönområden och skapa en tillgänglighetsanpassad koppling från Gasverksvägen till den nyligen anlagda Myrparken, som är en del av Hjorthagsparken.

Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden inklusive redan nedlagda inkomster och utgifter för projektet redovisar ett positivt nettonuvärde om 511 miljoner kronor. De sammanlagda utgifterna i löpande prisnivå beräknas till cirka 312 miljoner kronor. Av dessa utgör 10 miljoner kronor projektutgifter som redovisas som driftkostnader. Projektinkomsterna beräknas till cirka 1,4 miljoner kronor. Projektets täckningsgrad inklusive nedlagda nettoutgifter beräknas uppgå till 263 procent.

Försäljningsinkomster beräknas till 906 miljoner kronor. Försäljningsinkomsterna är i 2024 års prisindex och baseras på 33 000 kvm ljus BTA bostäder, 400 kvm ljus BTA handel och 1 000 kvm ljus BTA förskola. Köpeskilling ökas även med ett fast belopp om 28,5 miljoner kronor för att Stålklockan 1 överlåts i avtalat skick.

Exploateringskontorets expertråd har godkänt avgälds- och prisnivåerna för de kommersiella delarna den 16 april 2020, och för bostäderna den 10 december 2020.

Stockholms stads barnombudsmans rapport 2025 belyser gruppen barn som lever i otrygga boenden. Rapporten fokuserar på barn i strukturell hemlöshet, det vill säga barn som lever i en familj som trots arbetsinkomst inte har råd eller möjlighet att bo tryggt.

I rapporten ger Stockholms stads barnombudsman förslag på hur barnrättsperspektivet i stadens bostadsförsörjningsarbete kan vidareutvecklas.

Kommunfullmäktige beslutade i budget 2024 (dnr KS 2023/964) att ge kommunstyrelsen i uppdrag att i samarbete med arbetsmarknadsnämnden, exploateringsnämnden, kulturnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, servicenämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden och Stockholm Business Region AB se över och revidera stadens näringslivspolicy samt ta fram en bilaga till näringslivspolicyn med en etableringsstrategi för Stockholm.

Näringslivspolicyn ska bidra till breddad och fördjupad kunskap om näringslivets förutsättningar så att staden utvecklar arbetssätt, organisation och samverkan för att underlätta för företag att starta, verka och växa i Stockholms samtliga stadsdelsområden. Näringslivspolicyn är i första hand ett internt styrdokument för Stockholms stad och målgruppen är främst chefer och medarbetare i stadens egna verksamheter.

Policyn pekar ut sju ramvillkor, som påverkar näringslivet, som staden har rådighet över och som alla kan stärkas och utvecklas i syfte att förbättra företagsklimatet.

Ramvillkoren utgår från företagens förutsättningar och behov samt stadens rådighet och de uppdrag som ligger inom stadens nämnder och bolagsstyrelser. Ramvillkoren tar sin utgångspunkt från Stockholms position både i Sverige och internationellt.

Ramvillkoren är:

1. Effektiv myndighetsutövning och god företagsservice
2. Attraktiv stadsmiljö
3. Innovationsklimat som främjar hållbarhet
4. God infrastruktur, bra framkomlighet och internationell tillgänglighet
5. Tillgång till kompetens
6. God livskvalitet
7. Nationell och internationell konkurrenskraft

Näringslivspolicyn kompletteras med en etableringsstrategi som beskriver Stockholms position, styrkor och prioriteringar för att främja nya etableringar. Näringslivspolicyn och etableringsstrategin samspelar och bygger ömsesidigt på varandra. Etableringsstrategin fastställer prioriteringar som vägleder i arbetet med företagsetableringar, investeringar och omlokaliseringar. Den är även viktig för en strategisk och effektiv planering av stadens markanvändning kopplad till näringslivets utveckling.

Projektet Klara City View avser utveckling för kontorsbebyggelse mellan Stockholm Waterfront och Klara Sjö i centrala Stockholm. Samråd om förslag till detaljplan genomfördes vintern 2024/2025. Detaljplanen förutsätter att infrastruktur i området byggs om och att Klarastrandsleden överdäckas. Överdäckningen innebär en förlängning av Blekholmstunneln. Tunnelförlängningen kräver i sin tur ett uppdaterat säkerhetskoncept i befintlig tunnel.

I september 2021 markanvisades platsen till Stenhöga Utveckling 3 AB efter anbudstävling. Anvisningen avser mark på en färdig överdäckningskonstruktion. Det gällande inriktningsbeslutet för projektet fattades av kommunfullmäktige den 13 december 2021 (dnr KS 2021/1258).

Exploateringsnämndens utgifter för planering och utredningar fram till genomförandebeslut beräknas nu uppgå till 166,5 mnkr. Behovet av utökad utredningsbudget följer av bedömningen att projektet behöver komma längre i projekteringen för att säkerställa detaljplanens tekniska genomförbarhet.

Projektutgifterna beräknas uppgå till 1 201 mnkr och avser främst ombyggnad av trafikplatsen inklusive överdäckning, uppgradering av säkerhetskonceptet i Blekholmstunneln, projektering, ledningsflyttar, trafikprovisorier och marksanering. Projektinkomsterna beräknas uppgå till cirka 25 mnkr och försäljningsinkomsterna till 1 415 mnkr.

Lönsamhetskalkylen redovisar ett nettonuvärde om 0 mnkr inklusive nedlagda nettoutgifter. För att uppnå en projektbudget i balans bygger kalkylen på ett antagande om en byggrätt som är större än vad som redovisades i plansamrådet.

Samverkan kring gymnasieregionen har funnits i över 20 år och gör det möjligt för alla elever att söka och antas på lika villkor i alla 26 kommuner i Stockholms län. Gymnasieprislistan och strukturtillägget utgör en viktig del av samarbetet. Rekommendationen baseras på analyser av kostnadsutveckling, verksamhetsresultat samt dialog med berörda strategiska nätverk.

Programpriserna för gymnasieskolan ses över årligen efter dialog med kommunledningarna i Stockholms län. Kommunförbundet Storsthlms styrelse har beslutat att rekommendera en prislista för 2026 som baseras på en genomsnittlig uppräkning med 2,1 procent av index som ligger till grund för programpriserna.

Storsthlms styrelse rekommenderar även en uppräkning av strukturtillägget med 6 procent för nivå 2-5 och 2,1 procent för nivå 1. Därutöver föreslås en justering för förändrad undervisningstid på yrkesprogrammen till en kostnad på ungefär 31 miljoner kronor. Sammantaget beräknas föreslagna förändringar innebära en genomsnittlig ökning för Stockholms stad om 2,4 procent för programpriser och strukturtillägg under 2026.

Utbildningsnämnden och förskolenämnden föreslår att kommunfullmäktige antar Lekvärdesriktlinjer – utformning av förskole- och skolgårdar. Riktlinjerna anger hur förskole- och skolgårdar i Stockholms stad ska dimensioneras, utformas och gestaltas för att ge så höga lekkvalitéer som möjligt för stadens barn.

Riktlinjerna redogör för kunskapsläget, beskriver vilka ambitioner Stockholms stad har för gårdarna och beskriver hur arbetet ska gå till i praktiken. Förutom riktlinjerna finns ett stöddokument, som föreslås antas av de nämnder och bolagsstyrelser som beställer, gestaltar och förvaltar förskole- och skolgårdar. Även beräkningsverktyget Lekytefaktor finns och ska användas i arbetet. Beräkningsverktyget beslutas av kommunstyrelsen.

År 2022 antog kommunfullmäktige Stockholms stads strategi för fritids- och ungdomsgårdar. Strategin beskriver syfte, uppdrag och mål för stadens fritids- och ungdomsgårdar och har därmed gett en gemensam riktning för stadens nämnder, och andra aktörer, som bidrar till ungas fritid. Strategin klargör även ansvarsfördelningen och tydliggör hur strategin ska följas upp och utvärderas. Vägvalen för att uppnå strategin beskrivs genom fem målområden.

Den nuvarande strategin gäller till och med 31 december 2025. Kulturnämnden har därför tagit fram ett förslag på en reviderad strategi från den 1 januari 2026. Då strategin berör stadsdelsnämndernas verksamhet krävs beslut i kommunfullmäktige.

I kommunfullmäktiges budget för 2024 fick kulturnämnden i uppdrag att ta fram en plan med syfte att definiera Kulturskolans roll i den kommunala verksamheten samt ligga till grund för dess utveckling på kort och lång sikt. Uppdraget återkom i budget 2025 med förtydligandet att förändringsarbetet ska utgå från barns och ungas samt lärares behov och villkor.

Stockholms stads kulturskoleplan – Att växa med kultur är ett styrdokument som syftar till att definiera Kulturskolans roll i den kommunala kontexten, samt ligga till grund för dess utveckling på lång och kort sikt.

I en motion väckt i kommunfullmäktige av Dennis Wedin och Kristina Lutz (båda M) och Jan Jönsson och Isabel Smedberg-Palmqvist (båda L) föreslås att staden tillsammans med berörda nämnder tar fram förslag på permanent placering av Sveriges museum om Förintelsen i Stockholms stad.

I en motion till kommunfullmäktige av Sergej Salnikov (SD) föreslås att Stockholms stad, tillsammans med de allmännyttiga bostadsbolagen AB Svenska Bostäder, AB Stockholmshem, AB Familjebostäder och Micasa Fastigheter i Stockholm AB, utvecklar och inför rutiner för bakgrundskontroller vid nya hyreskontrakt. Motionären föreslår att dessa kontroller ska omfatta en granskning av om bostadssökande har en historik av störningar, olaglig verksamhet eller annan problematik som kan påverka tryggheten i bostadsområdet.

Annika Elmlund och Johan Nilsson (båda M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen beskrivs att stadsbyggnadsnämndens resultat i nöjd-kund-index (NKI) skjunkit. Motionärerna anser att det viktigt att kontoret är proaktivt, smidigt, serviceinriktat och lättillgängligt.

I syfte att skapa en mer modern och proaktiv serviceorganisation föreslås i motionen att stadsbyggnadsnämnden ges i uppdrag att ta fram handlingsplaner i syfte att öka NKI och sin tillgänglighet gentemot medborgare och fastighetsägare samt tydliga servicemål med syftet att utveckla stadsbyggnadskontoret till en modern och lättillgänglig förvaltning med hög servicenivå.

Gabriel Kroon (SD) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige. Motionären anser att begreppet QALY (Quality-Adjusted Life Year eller kvalitetsjusterade levnadsår) ska användas för att utvärdera nyttan av införandet av miljözoner i Stockholms stad. Motionären anser att det finns skäl att utvärdera den faktiska kostnaden per QALY av införande av miljözoner och föreslår att trafiknämnden ges i uppdrag att beställa en hälsoekonomisk utvärdering av miljözon klass 2 och 3.

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att förbättra Blasieholmstorget. I motionen framhålls att torget i dag är en bortglömd plats för många stockholmare och att åtgärder som främjar vistelse och aktivitet på torget skulle bidra till nya rörelsemönster och en ökad upplevd trygghet. Motionären pekar även på den framtida utbyggnaden av tunnelbanans blå linje, vilken förväntas leda till en betydande ökning av resenärer vid Kungsträdgårdens station. Redan i dag genererar närliggande sevärdheter stora flöden av besökare, särskilt längs Arsenalsgatan, som utgör torgets norra avgränsning.

Motionären föreslår att kommunfullmäktige uppdrar åt berörda nämnder att utreda möjligheterna till en upprustning av Blasieholmstorg samt verka för etablering av verksamheter med tillhörande uteserveringar. Vidare föreslås att trafiknämnden och exploateringsnämnden ges i uppdrag att genomföra åtgärder för att höja trafiksäkerheten för cyklister och gående längs Arsenalsgatan, från Hamngatan till Kungsträdgårdsgatan.

Andréa Hedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anser bland annat att nya juridiska åtgärder gör det möjligt för myndigheter att besluta om utreseförbud för barn när det finns en påtaglig risk att de förs utomlands och därigenom utsätts för fara som kan skada deras hälsa eller utveckling.

Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.

• ge utbildningsnämnden i uppdrag att ta fram en ny handlingsplan om hedersrelaterat våld och förtryck som även omfattar de nya lagförslagen om utvidgat utreseförbud
• ge utbildningsnämnden i uppdrag att utveckla metoder för systematisk uppföljning av barn som inte återvänt efter lov
• ge utbildningsnämnden och berörda nämnder i uppdrag att ta fram en informationskampanj som belyser vikten av att agera och göra orosanmälan när barn riskerar att föras utomlands och fara illa. 

Dennis Wedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anser att det stöd som var ämnat till studieförbundet Ibn Rushd omfördelas till en fristående organisation vars syfte är att motverka antisemitism i samhället, exempelvis Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA).

Tom Hedrup (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen lyfts vikten av att gymnasieelever får möjlighet att besöka universitet och högskolor under sin studietid. Motionen föreslår bland annat att gymnasielever ges möjligheten att besöka universitet minst en gång innan gymnaiseexamen samt att samarbetet med Stockholm universitet och andra högskolor utvecklas.

Aleks Sakala och Dennis Wedin (båda M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. om flytt av busshållplatsen på Danmarksgatan i Kista . I motionen framförs att kollektivtrafikfältet i ena riktningen på Danmarksgatan intill Kista busstorg felaktigt används även av privatbilister och att regelefterlevnaden är låg. Motionärerna föreslår att trafikkontoret ges i uppdrag att initiera en dialog med trafikförvaltningen i Region Stockholm i syfte att flytta busshållplatsen från nuvarande plats på Danmarksgatan och att åter öppna Danmarksgatan för övrig trafik i båda riktningarna.

Gabriel Kroon m.fl. (alla SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att avbryta projekteringen av bostäder i Branterna i Mälarhöjden. Motionärerna anser att den aktuella marken bör lämnas orörd på grund av höga naturvärden. Motionärerna föreslår att stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden avbryter detaljplanearbetet samt exploatering av parkområdet Branterna.

Gabriel Kroon m.fl. (alla SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att förslaget om att överdäcka spårområdet vid Telefonplan för att bygga nya bostadshus hotar områdets kulturhistoriska värden, grönytor och de boendes livskvalitet. Motionärerna föreslår att stadsbyggnadsnämnden ges i uppdrag att revidera planförslaget i enlighet med ett alternativt förslag som tagits fram av ”Telefonplans vänner”.

Gabriel Kroon och Mats Johnsson (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att rädda Hovings malmgård. I motionen framförs bland annat att byggandet av seniorboendet intill Hovings malmgård kommer att skymma utsikten från malmgården mot Hammarby sjö och att kulturreservatet Hovings malmgård omvandlas till ett gårdshus om seniorboendet byggs på den föreslagna platsen. Motionärerna föreslår att projekteringen av seniorboendet vid Hovings malmgård avbryts och en annan lösning för platsen prövas, till exempel att seniorboendet byggs i det stora kontorshuset intill.

Gabriel Kroon och Mats Johnsson (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att stoppa bygget av höghus i Åkeslund. I motionen framförs att den föreslagna bebyggelsen i detaljplanen för del av Åkeshov 1:1, 2 m.fl. (dnr 2017-17450) skulle få betydande negativ påverkan på områdets naturvärden, kulturmiljö samt utsiktsstigen och lekplatsen i anslutning till planområdet. Motionärerna föreslår att stadsbyggnadsnämnden ska avbryta pågående detaljplanering och istället ta fram ett nytt planförslag med lägre exploateringsgrad utan höga hus, med hänvisning till områdets natur- och kulturvärden samt påverkan på närliggande rekreationsytor.

Gabriel Kroon och Mats Johnsson (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att stoppa bygget på Läkarhusets tomt vid Odenplan.

Motionärerna föreslår att detaljplanearbetet för Läkarhusets tomt vid Odenplan (Spelbomskan 9) ska revideras. Motionärerna vill att den planerade byggnaden i modern stil ersätts med ett hus i klassisk arkitektur som bättre harmonierar med de omkringliggande sekelskifteshusen. De föreslår även att möjligheten till återbruk av byggnadens bärande delar utreds samt att grannfastigheter inkluderas i planarbetet för att skapa en mer sammanhållen stadsbild.

Gabriel Kroon och Mats Johnsson (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen anges att den nu pågående förtätningen i Älvsjö förstör de gröna inslagen och inkräktar på stadsdelens villakaraktär. Med hänvisning till detta föreslås att de förtätningar i Älvsjö där villor ersätts av flerfamiljshus stoppas och att stadsbyggnadsnämnden uppdras att se över hur förbindelsen mellan tät bebyggelse runt stationen på ett bättre sätt kan harmonisera med de omgivande villaområdena så att dessa bevaras och att därmed de få gröna inslagen runt Älvsjö centrum bevaras.

Nike Örbrink (KD) har väckt en motion i Stockholms kommunfullmäktige om att minska antalet feriejobb från nuvarande målsättning om 11 000 till runt 4 000. Motionären framhåller att istället för en höjning av antalet feriejobb bör ambitionen vara att höja kvalitén på feriejobben.

Andréa Hedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att den psykiska ohälsan bland barn och unga har ökat markant de senaste åren och att en av orsakerna är elevernas mobilanvändande. I motionen föreslås därför att Stockholms kommunala grundskolor ska vara helt mobilfria under en testperiod om tre år alternativt fram till att ett nationellt förbud träder i kraft samt att effekterna av ett sådant förbud ska utvärderas efter testperioden.

I en motion väckt i kommunfullmäktige framför Andréa Hedin m.fl. (alla M) att klagomål kring skolskjutsen har inkommit via funktionshinderrådet till förtroendevalda i utbildningsnämnden. Med anledning av detta föreslås att kommunfullmäktige beslutar att:

• serviceförvaltningen ska göra en analys av huruvida nuvarande ramavtalsleverantör uppfyller kvalitets- och säkerhetskraven samt att säkerställa att avtalstexten är relevant
• serviceförvaltningen ska utreda hur man ska kunna säkerhetsställa kvalitén och säkerheten för barnen som åker skolskjuts
• serviceförvaltningen ska undersöka hur kvaliteten och säkerheten för barn som använder skolskjuts kan förbättras
• representanter från funktionshinderrådet framgent ska utgöra en remissinstans vid framtida upphandlingar av skolskjuts

Jonas Naddebo och Svante Linusson (båda C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna framhåller att potentialen för att öka andelen cyklande i stockholmstrafiken är stor, men för att den ska förverkligas behöver Stockholms stad underlätta för människor att cykla på ett tryggt och effektivt sätt. De föreslår att flera åtgärder vidtas för att stärka cykelns attraktivitet.

Förslagen omfattar att ge trafiknämnden, exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att identifiera och överbrygga så kallade ”missing links” i cykelinfrastrukturen med tillfälliga, och på sikt permanenta, åtgärder för att skapa ett heltäckande och sammanhållet cykelvägnät av hög kvalitet. Vidare föreslår de att trafiknämnden ges i uppdrag att bilda en specialgrupp med uppdrag att minska köer och väntetider för cyklister, till en början fokuserade på att optimera trafikljus och minska problem vid vägarbeten. Slutligen föreslår de att trafiknämnden ges i uppdrag att inleda användandet av AI-teknik för att minska såväl bilköer som cykelköer.

Jonas Naddebo och Svante Linusson (båda C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna lyfter behovet av bättre kommunikation och planering mellan stadens olika förvaltningar för att säkerställa en mer sammanhållen och fungerande cykelinfrastruktur. Motionärerna menar att bristande samverkan leder till problem för cyklister, såsom hinder i cykelbanor och försämrad framkomlighet.

För att förbättra situationen föreslår motionärerna ett cykelråd där politiker, tjänstepersoner från berörda förvaltningar, representanter från civilsamhället, fastighetsägare och näringslivet ingår. Rådets uppgift ska vara att fungera som en referensgrupp, bidra till en samsyn i planering, byggnation och drift samt skapa en gemensam målbild för stadens cykelutveckling. Motionärerna menar att ett cykelråd skulle leda till bättre beslut, ökad framkomlighet och en tydligare prioritering av cykelfrågor i stadens utveckling.

Jonas Naddebo och Svante Linusson (båda C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna anser att kvaliteten på många av stadens gator och vägar är oacceptabelt låg, bland annat därför att många potthål (även kallat tjälskott) kvarstår under en längre tid utan att de repareras. Det innebär allvarliga trafiksäkerhetsrisker som kan leda till såväl person- som materialskador. Motionärerna föreslår därför att staden ska införa en 24-timmars potthålsgaranti, för att säkerställa att Stockholms gator, vägar och cykelbanor håller en hög kvalitet. Garantin skulle, om den införs, innebära att från dess att en anmälan kommer in ska det gå högst 24 timmar innan åtgärd vidtas.

Therese Lindström och Henrik Virro (båda M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att Stockholms stad bör avyttra Hästa gård, beläget på Järvafältet i Järva stadsdelsnämndsområde. Bakgrunden är att gården har ett renoveringsbehov samtidigt som Stockholms stad står inför ekonomiska utmaningar och behöver göra prioriteringar mellan investeringsbehov. Enligt motionärerna skulle en avyttring av Hästa gård till privata aktörer säkerställa att gårdens utveckling sker på sunda grunder och utan att riskera stadens finansiella framtid.

Andréa Hedin och Kristina Lutz (båda M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna anser att biblioteken i Stockholm spelar en avgörande roll för att främja läsning och kultur och föreslår att utvalda bibliotek i Stockholm ska ha öppet nattetid under exempelvis skollov.

I en motion väckt i kommunfullmäktige framför Kristin Jacobsson och Jonas Naddebo (båda C) att många äldre bor kvar i bostäder som de har haft länge och som egentligen inte är anpassade efter personens nuvarande behov eller önskemål. Att flytta och byta bostad kan för de allra flesta kännas som ett stort och slitsamt projekt. Än värre är det för många äldre, särskilt för dem som står utan anhöriga. Planering och genomförande av en flytt blir lätt övermäktig med konsekvensen att den önskade flytten inte blir av. Med anledning av ovanstående föreslår motionärerna att: - Kommunfullmäktige beslutar att utreda möjligheter att inrätta en flyttlots för äldre som vill byta till en mer anpassad bostad.

Annika Elmlund och Johan Nilsson (båda M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden ska få i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att tillskapa fler radhus och radhusliknande bostäder samt i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att stimulera ett sådant byggande. Motionärerna anser att det finns ett behov av större bostäder för exempelvis nybildade familjer och att radhus och radhusliknande bostäder kan bidra till en större variation i bostadsutbudet.

I en motion väckt i fullmäktige av Annika Elmlund och Johan Nilsson (båda M) framhålls att Stockholm är en av världens vackraste platser och närheten till grönska och vatten är viktiga kvaliteter för Stockholm. Parker och naturområden skapar möjligheter för motion, rekreation och samvaro. Samtidigt finns outnyttjade platser som kan omvandlas till mötesplatser med förbättrade kvaliteter, vilket ökar välbefinnandet i staden. I motionen föreslås att kommunfullmäktige ger exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att identifiera stadens outnyttjade platser samt lämpliga platser att anlägga nya miniparker. Motionärerna föreslår också att staden ska ta fram en åtgärdsplan för att stimulera ett sådant byggande.

Jonas Naddebo och Johan Kling (båda C) har väckt en motion i Stockholms kommunfullmäktige om att förbättra feriejobben i Stockholms stad för att bättre rusta ungdomar för den reguljära arbetsmarknaden. Motionärerna föreslår två saker, dels att det införs en obligatorisk CV-kurs för ungdomar som erhåller feriejobb via staden, dels att det ska utredas en lämplig utökad ansökningsprocess för feriejobben som bättre efterliknar den övriga arbetsmarknaden exempelvis genom krav på personligt brev eller övrig motivering.

I en motion av Gabriel Kroon och Linnéa Vinge (båda SD) väckt i kommunfullmäktige anser motionärerna att individer som omfattas av OPF-KL, Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda och som döms för särskilt grova sexualbrott, eller sexuella ofredanden mot barn, ska fråntas sin rätt till ekonomisk ersättning eller avgångsvederlag. Vidare föreslår motionärerna att kommunfullmäktige utreder en begränsning av ekonomisk ersättning/avgångsvederlag för sexualbrottslingar samt våldsbrottslingar.

Liliane Åkerlund (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att berörda nämnder ges i uppdrag att utreda möjligheten att installera vänskapsbänkar i parker eller på andra lämpliga platser för att främja sociala interaktioner.

Kristin Jacobsson och Ismail Ali (båda C) har väckt en motion i kommunfullmäktige i vilken de lyfter vikten av tidiga insatser inom förskolan. I motionen beskrivs olika hinder för arbeten med tidiga insatser, bland annat utmaningar i samarbete mellan olika aktörer, otydlig koppling mellan insats och resultat samt kortsiktiga budgetperspektiv, som försvårar ett långsiktigt arbete.

Motionärerna anser att staden bör fokusera på möjligheter och fatta långsiktiga politiska beslut med vetskap om att effekter av besluten kan dröja. Familjesociala team föreslås inrättas i varje stadsdel för att stärka samarbetet mellan förskola, vårdnadshavare och socialtjänst samt att ge stöd vid orosanmälningar. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar att utreda möjligheten att inrätta familjesociala team utifrån intentionerna som skrivs fram i motionen.

Jan Jönsson och Christina Tufvesson (båda L) har väckt en motion i Stockholms kommunfullmäktige där de föreslår att Stockholms stad ska ta initiativ och verka för bildandet av teknikcollege i Stockholmsregionen.

Dennis Wedin och Henrik Virro (båda M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att kommunstyrelsen ska ges i uppdrag att utreda, analysera och ta fram en stadsgemensam Facility Management-strategi (FM-strategi) samt att fastställa de organisatoriska och ekonomiska förutsättningarna för att implementera denna. Facility Management (FM) är en term som används för att beskriva den styrning och hantering av varor och tjänster som kan behövas för att en lokal eller byggnad ska fungera effektivt.

Destiny Zandi Lindgren (KD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anser att den globala uppvärmningen ställer krav på ansvarsfull stadsutveckling. Genom alternativ färgsättning av körbanornas beläggning och ljusare materialval även på trottoarer menar motionären att Stockholm kan bli ljusare och mer attraktivt samtidigt som höga temperaturer motverkas och sårbarheten vid värmeböljor minskar.

Motionären påpekar att färgad asfalt används i varma städer som Doha, Phoenix och San Antonio men även på kallare breddgrader som i Tokyo. Den samhällsekonomiska besparingen kan enligt motionären väl överstiga de dyra konsekvenser som värmeböljor och ett hälsofarligt varmt mikroklimat i städer medför. Samtidigt skapas förutsättningar för mer energisnål belysning i gaturummet när mörk och ljusabsorberande asfalt ersätts av ljusare ytor.

För att säkerställa att trafiksäkerhet för samtliga trafikanter kan garanteras samt att tillgänglighetsanpassningen i stadsmiljön för framförallt synskadade inte påverkas negativt, behöver staden utreda hur ljusare färgsättning kan implementeras i Stockholms stad. Motionären föreslår därför att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att utreda hur ljusare färgsättning av körbanor och trottoarer på ett kostnadseffektivt sätt kan bli ett möjligt alternativ i utvecklingen av stadens gaturum.

Kristin Jacobsson och Jonas Naddebo (båda C) har väckt en motion i kommunfullmäktige avseende behovet av att inrätta ett förvaltningsövergripande tillsynsteam, likt Botkyrka kommuns OTTO-team, för att effektivisera arbetet mot organiserad brottslighet i Stockholm. Motionen lyfter hur kriminella nätverk utnyttjar offentlig verksamhet och osund konkurrens, bland annat inom sophantering, och föreslår en samverkansmodell där stadens förvaltningar samarbetar med polis, räddningstjänst och andra myndigheter. I motionen föreslås även ett fokus på att upptäcka och hjälpa brottsoffer, exempelvis personer i farliga boenden eller utsatta för människohandel. Genom ett sådant arbetssätt vill motionärerna stärka kampen mot välfärdsbrott, miljöbrott, arbetslivskriminalitet och exploatering.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Dennis Wedin (M) att Stockholms stads finanspolicy ska revideras. Den nuvarande finanspolicyn anger att staden inte ska placera i företag där en väsentlig del av omsättningen (mer än fem procent) kommer från produktion och/eller distribution av tobak eller tobaksprodukter, alkoholvaror, pornografi, kommersiell spelverksamhet, vapen eller fossila bränslen.

I motionen föreslås att staden tar bort begreppet ”vapen” i policyn för att tillåta investeringar i europeisk försvarsindustri med hänsyn till det försämrade säkerhetsläget i Europa. Motionären anger vidare att Stockholms stad har över två miljarder i placeringar och en ram på sex miljarder kronor och om dessa medel hade placerats i svensk försvarsindustri hade det varit bra för Sverige liksom för hela Europas säkerhet.

Andréa Hedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige där det föreslås att staden ska köpa in fler utbildningsplatser på folkhögskolor till enskilda individer under 18 år som inte klarar sina studier i gymnasieskolan.

Maurice Forslund (KD) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att stadens riktlinjer för ekonomiskt bistånd ändras så att möjligheten till ekonomiskt bistånd för papperslösa avskaffas.

I dagsläget säger Stockholms stads riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd att personer som saknar uppehållstillstånd kan tilldelas ekonomiskt bistånd. Motionären anser att tilldelningen av ekonomiskt bistånd till individer utan uppehållstillstånd medverkar till skapandet av ett skuggsamhälle som gör att människor hamnar i utsatthet och inte inkluderas i det svenska samhället, och motionären yrkar därför på att dessa riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd bör ändras.

Johan Kling (C) har väckt en motion om kommunfullmäktige där det föreslås att arbetsmarknadsnämnden, i samarbete med berörda nämnder, genomför en kartläggning av personer med funktionsnedsättning som varken arbetar eller studerar. Syftet med förslaget är att identifiera behov av stöd och insatser samt utveckla en strategi för att söka upp dessa personer och erbjuda dem stöd via stadens insatser.

Jan Jönsson och Björn Ljung (båda L) har i kommunfullmäktige väckt en motion om att Stockholms stad ska skapa förutsättningar för nya innovativa modeller inom bostadsbyggandet.

I motionen föreslås att Stockholms stad ska stödja och utveckla innovativa modeller för bostadsbyggande med särskilt fokus på social och ekonomisk hållbarhet. Motionärerna pekar på behovet av att identifiera hinder inom stadens organisation och regelverk som försvårar genomförandet av alternativa upplåtelseformer och lösningar, såsom de som används inom Kymmendömodellen. Det föreslås att stadens markpolitik ska anpassas för att i högre grad prioritera projekt som bidrar till en mer inkluderande och hållbar bostadsmarknad.

Nike Örbrink (KD) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att tillsätta en slöseriombudsman i staden, med syfte att under en tidsbegränsad period genomlysa stadens förvaltningars, kommunala bolags och stadsdelsnämnders ekonomi och utgifter samt komma med förslag på hur utgiftsområden som inte ingår i kärnuppgifterna kan effektiviseras.

Anette Hellström och Johan Nilsson (båda M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna konstaterar att Sätra återvinningscentral måste stängas och anser att en ersättningsanläggning omedelbart bör prioriteras. De anser att kommunfullmäktige ska ge berörda bolag och nämnder i uppdrag att snarast säkerställa ökad kapacitet på befintliga återvinningscentraler i söderort och att omgående presentera en permanent eller temporär ersättning för Sätra återvinningscentral.

Jan Jönsson och Björn Ljung (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs betydelsen av kolonilotter och att de inte bara bidrar till stadsnära odling och biologisk mångfald, utan också till invånarnas fysiska och psykiska välbefinnande. Vidare framförs att tillgången på kolonilotter i Stockholm inte är tillräcklig och att efterfrågan stadigt ökar.

Motionärerna föreslår att staden ska utveckla en strategi för att skapa fler kolonilotter och stadsodlingsytor. Staden bör bland annat genomföra en översyn av markområden som kan användas för kolonilotter och stadsodling. Nya kolonilottsområden ska utformas för att vara tillgängliga för alla invånare, oavsett ålder eller funktionsförmåga. För att möta den höga efterfrågan och minska kötiderna bör staden införa en förenklad process för att identifiera och etablera nya kolonilotter och utreda områden där det råder ett högt tryck på kolonilotter.

Jan Jönsson och Sara Svanström (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att en funktion som avtalscontroller inrättas på trafikkontoret med ansvar för att granska, förhandla och följa upp avtal med externa aktörer. Avtalscontrollerns arbete ska förbättra transparensen och rapporteras regelbundet till nämnden samt att avtalscontrollern ges de resurser och den kompetens som krävs för att effektivt kunna genomföra sitt uppdrag.

I en motion av Jan Jönsson och Elin Hjelmestam (båda L) väckt i kommunfullmäktige föreslås att Stockholms stad inrättar en särskild miljöcontroller kopplad till stadsutvecklingsprojektet i Bromma. Enligt motionärerna bör denna funktion ansvara för att säkerställa att projektets klimat- och miljöpåverkan minimeras, att saneringsarbetet genomförs på ett hälsomässigt säkert sätt samt att den biologiska mångfalden bevaras. Miljöcontrollern föreslås även fungera som en samordnande funktion mellan olika aktörer, bistå med expertstöd i strategiska beslut och rapportera regelbundet till kommunfullmäktige och andra beslutsfattare om projektets miljöstatus.

Jan Jönsson och Elin Hjelmestam (båda L) har i kommunfullmäktige väckt en motion om att starta pilotprojekt för solceller på fasader. I motionen föreslås att staden initierar ett pilotprojekt under året för att installera solcellspaneler på kommunala byggnaders fasader och att dessutom tillsätta en påföljande utredning för att på sikt kunna möjliggöra fler fasadinstallationer av solceller.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Jonas Naddebo (C) att staden ska ta fram en webbplats för medborgare att lättare kunna ta del av medborgarförslag. För att öka transparensen föreslår motionären att Stockholms stad ska publicera alla inkomna medborgarförslag och beslut samlat på kommunens hemsida. Förslagsvis utvecklas en central webbportal där alla medborgarförslag med tillhörande svar och beslut från stadsdelsnämnder och facknämnder samlas. Portalen bör även ha funktioner för att söka och filtrera information som exempelvis, tid, stadsdel och ämnesområde.

Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar att centrala förvaltningar ser över sina rutiner för återkoppling på medborgarförslag till förslagsställare och stadsdelsnämnder samt att medborgarförslag och beslut samlas och görs tillgängliga på stadens webbplats på ett överskådligt och lättillgängligt sätt.

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige där han föreslår att mark utanför stadens gränser som inte bedöms som strategisk utifrån stadens verksamheter bör avyttras. I motionen framförs att staden sedan början av 1900-talet äger mycket mark utanför kommunen. Syftet med markförvärven var att skapa förutsättningar för att bygga ut förorterna. Stockholms stad äger främst mark i Botkyrka, Ekergö, Huddinge, Järfälla och Nacka.

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att Johanneshovsvägen ska omvandlas till en boulevard med sänkt hastighet och en avsmalnad gatusektion som går från dagens fyra körbanor till två. Till följd av frigjorda ytor kan nya bostäder byggas samtidigt som ytor för gångtrafikanter, cyklister och grönska tillskapas i gatumiljön. Visionen är att skapa en grönskande boulevad med plats för bostäder, butiker, restauranger och mötesplatser. För att stärka områdets sociala sammanhållning och skapa gröna stråk genom stadsdelen föreslår motionären också en grön korridor som binder samman innergårdar samt att ett nytt torg skapas vid Lindes tvärbanestation.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår motionären kommunfullmäktige att besluta:

• Att trafiknämnden, tillsammans med övriga berörda nämnder och bolag, påbörjar ett arbete att omvandla Johanneshovsvägen till en grönskande boulevard.
• Att exploateringsnämnden, tillsammans med övriga berörda nämnder och bolag, planerar för uppförandet av cirka 1045 nya bostäder längs Johanneshovsvägen, inklusive studentbostäder och varierade hustyper där man även bevarar och utvecklar områdets befintliga byggnader för att lyfta fram Johanneshovsvägens industriella historia.
• Att trafiknämnden, tillsammans med övriga berörda nämnder och bolag, anlägger ett nytt torg vid Lindes tvärbanestation.

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige där han föreslår att göra Kista till Nordens totalförsvarcentrum. I motionen framhålls Kista som en av Stockholms viktigaste tillväxthubbar, men som på senare tid har sett en oroande utveckling av företag som lämnar området. Motionären anser att det saknas visioner för att göra Kista till den plats som det förtjänar att vara. Motionären föreslår att Kista ska bli mer attraktivt, tryggare och mer levande genom en strategisk satsning på stadsutveckling, tillförsel av diversifierade bostäder, verksamhet, bättre planerade gator, parkmiljöer och nöjesliv.

I Kista finns redan idag flera institutioner och organisationer kopplade till landets försvarsförmåga. Ytterligare etableringar inom området önskas då Kista anses lämpa sig bra för att skapa ett särskilt kluster för totalförsvarets aktörer och lämpligt för sammankoppling med andra etableringar.

Motionären anser att staden i samråd med Kista Limitless borde arbeta för att Kista ska bli Nordens största totalförsvarscentrum genom att staden initierar ett etableringsarbete med regeringen och relevanta myndigheter för att locka och placera verksamheter i Kista. Sammanfattningsvis anses ett totalförsvarscentrum ge Kista den skjuts som behövs för att stimulera flera nya företagsetableringar och utbyte inom totalförsvaret.

Johan Nilsson (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige där han föreslår att Stockholms stad ska verka för ett markköp eller markbyte i syfte att säkra de naturmässiga och kulturella värdena i Långbro park (före detta Långbro sjukhuspark).

Idag ägs Lågbron 1 av en privat fastighetsägare och det pågår detaljplaneläggning för att möjliggöra cirka tolv radhus och caféverksamhet inom fastigheten. Motionären beskriver att fastigheten historiskt varit en del av parken och bland annat använts för växthus och caféverksamhet och att pågående detaljplanearbete riskerar att öka känslan av privatisering av Långbro park.

Motionären föreslår att staden istället ska förvärva fastigheten Lågbron 1 och integrera den som en del av Långbro park för att säkra natur- och kulturmässiga värdena som finns inom fastigheten samt för att kunna stärka Långbro parks attraktivitet ytterligare.

I en motion väckt i kommunfullmäktige framhåller Dennis Wedin (M) att intresset kring Allsvenskan är stort i Stockholmsregionen. Under förra säsongen 2024 förekom dock flera ordningsstörningar inne på arenorna. Motionären föreslår att kommunfullmäktige uppdrar åt Stockholm Globe Arena Fastigheter AB att, i samverkan med Hammarby IF, Djurgårdens IF eller annan relevant aktör, installera nya säkerhetslösningar som beivrar framtida ordningsstörningar och avbrutna matcher och att detta är på plats inför säsongen 2025.

Björn Ljung och André Nilsson (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att stadens policydokument, såsom arkitekturpolicyn, byggnadsordningen och strategin för småhus- och villaområden, ska få en starkare ställning i stadsutvecklingsprocessen. I motionen lyfts behov av tydligare samordning mellan berörda nämnder och en regelbunden uppföljning av hur dessa dokument används i stadens planering.

Svante Linusson (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att kommunstyrelsen, i samråd med utbildningsnämnden, bör utreda en tidigareläggning av sportlovet i syfte att öka skolbarnens möjligheter till vinterlek. Motionären menar att ett tidigarelagt sportlov ökar möjligheten för barn som inte kommer iväg på skidresor ska få uppleva vinteraktiviteter i sitt närområde.

Jan Jönsson (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad i större utsträckning ska implementera läsningsmetoden ”phonics” i stadens skolor. Bakgrunden är att en internationell studie har visat att läsförmågan hos svenska elever har försämrats. Motionären beskriver vidare att experter i en artikel om läsinlärning och lässvårigheter lyfter val av metod kan ha avgörande betydelse för elevernas läsförmåga på längre sikt. Ljudning (eller "phonics") framhålls som en av forskningen förespråkad metod för att koppla bokstavskombinationer till ljudkombinationer och talade ord.

Åsa Nilsson Söderström (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I den föreslår hon att staden utreder möjligheten att etablera ett kompetenscenter mot transnationellt förtryck i Stockholm, med uppdrag att samla och sprida kunskap om området samt erbjuda juridiskt stöd till de som utsätts för transnationellt förtryck.

Transnationellt förtryck är ett begrepp som beskriver olika former av påtryckningar mot personer som sökt skydd i Sverige från regimer, diasporagrupper och andra aktörer från deras ursprungsländer. Det kan bland annat ta sig uttryck som övervakning, hot och våld.

Dennis Wedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framhålls att de stigande matpriserna slår hårt mot hushållen och att mer konkurrens på livsmedelsmarknaden behövs för att pressa priserna och stärka konsumentmakten. Dagens plan- och bygglagstiftning anses försvåra nyetablering av livsmedelsbutiker genom att den ger kommuner möjlighet att säga nej till livsmedelsbutiker på en specifik plats. Det anses ha lett till minskad konkurrens och högre priser. Mer än åtta av tio mataffärer i Stockholms stad uppges tillhöra någon av de större matjättarna.

Gabriel Kroon och Mats Johnsson (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna anger att de bedömer platsen för det planerade boendet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) (LSS) i Lammholmen som illa vald, på grund av dåliga markförhållanden, risk för att kvarvarande urskog förstörs samt bullerstörningar från närliggande motorväg.

Jan Jönsson m.fl. (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige där de föreslår att markanvisningspolicyn ska revideras i syfte att bättre främja Stockholms stads bostadssociala arbete. Motionärerna anser att staden bör kunna ställa tydligare sociala krav vid markanvisningar, till exempel kopplat till upplåtelseformer eller målgrupper. De föreslår också att socialnämnden får en tydligare roll i samverkan mellan stadens nämnder och bolag i frågor som rör bostadsförsörjning för grupper med särskilda behov.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Andréa Hedin och Per Rosencrantz (båda M) att Stockholms stad ska genomföra en kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck minst en gång per mandatperiod för att följa utvecklingen och förbättra stadens förebyggande och stödjande insatser.

Dennis Wedin (M), Jan Jönsson (L), Jonas Naddebo (C) och Nike Örbrink (KD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att Stockholms stad signerar vänortsavtalet med Kiev, och inrättar en praxis att förvaltningar och bolag donerar utrustning som inte längre behövs i verksamheten till återuppbyggnaden av Ukraina.

Gabriel Kroon (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att trafiknämnden i samråd med stadsdelsnämnderna får i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att ge stockholmare rätt att ”köpa” sitt eget träd på offentlig mark.

Gabriel Kroon och Tapani Juntunen (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige ger trafiknämnden i uppdrag att utreda förutsättningarna samt ta fram en handlingsplan för att se till att all skyltning i det offentliga rummet i huvudsak utgår från det svenska språket.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Johan Nilsson (M) att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stads utgångspunkt ska vara att samtliga kommunala grund- och gymnasieskolor ska hållas låsta för obehöriga dygnet runt samt att utbildningsnämnden ges i uppdrag att verkställa detta beslut. Det mot bakgrund av att olåsta skolor medför både säkerhetsrisker och arbetsmiljöproblem enligt motionären.

Jan Jönsson och Sara Svanström (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att Stockholms stads parkeringshus ska samlas under bolaget Stockholm Stads Parkerings AB (Stockholm Parkering) för att uppnå ökad effektivitet, tydligare ansvarsfördelning och bättre användning av stadens resurser.