Möte 2026-05-04

Ärendet publiceras torsdagen veckan innan sammanträdet. 

Ärendet delas ut på sammanträdet. 

Årsredovisning 2025 med uppföljning av kommunfullmäktiges inriktningsmål innehåller förvaltningsberättelse, årsbokslut, uppföljning av kommunfullmäktiges mål samt ekonomisk och finansiell information avseende den kommunala koncernen, där staden och de kommunala bolagen ingår.

Enligt 5 kap. 1 § kommunallagen ska fullmäktige besluta om ansvarsfrihet.

Enligt 12 kap. 12 § kommunallagen ska revisorerna varje år till fullmäktige lämna en berättelse med redogörelse för resultatet av den revision som avser verksamheten under det föregående budgetåret. De sakkunnigas rapporter ska bifogas revisionsberättelsen.

Enligt 12 kap. 13 § kommunallagen får anmärkningar riktas mot

1.      nämnder och fullmäktigeberedningar, och

2.      de enskilda förtroendevalda i sådana organ.

Om en anmärkning framställs i revisionsberättelsen ska anledningen anges. Revisionsberättelsen ska också innehålla särskilt uttalande om huruvida ansvarsfrihet 

tillstyrks eller inte. Enligt 5 kap. 24 § kommunallagen ska fullmäktige vid ett sammanträde före utgången av juni månad året efter det år som revisionen avser, besluta om ansvarsfrihet ska beviljas eller vägras.

Lekmannarevisorernas granskningsrapporter för bolagskoncernens helägda bolag sammanfattas i årsredogörelsen. Även lekmannarevisorerna kan lämna anmärkning riktad mot styrelsen, enskilda ledamöter och/eller vd. De auktoriserade revisorerna upprättar revisionsberättelser för varje bolag. Beslut om ansvarsfrihet fattas av respektive bolagsstämma.

I bihang 2026:1 återfinns revisionsberättelse för kommunstyrelsen och samtliga nämnder samt årsredogörelse och årsrapport för Stockholms stad.

Nämndernas verksamhetsberättelser och revisionsberättelser samt granskningsrapporter för bolagen förvaras hos registrator vid kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens kansli.

De sakkunnigas rapporter, inklusive yttrande från sakkunnigt biträde räkenskapsrevision, och granskningsrapporter för bolagskoncernens helägda bolag finns publicerade på webbsidan Rapporter från revisionen - Stockholms stad.

Samordningsförbundet Stockholms stad (FINSAM)

Stockholms stad, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Region Stockholm har gemensamt identifierat behov av samverkan. Den 1 mars 2016 bildade de Samordningsförbundet Stockholms stad (FINSAM) i enlighet med Lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Det är en fristående juridisk organisation och består av en styrelse som utses av medlemmarna. Samordningsförbundet erbjuder en gemensam arena där förbundets medlemmar kan verka tillsammans och ta ett samlat ansvar utifrån stockholmarnas behov och de lokala förutsättningarna.

Enligt Förbundsordning för Samordningsförbundet Stockholms stad ska samordningsförbundet:

·       Besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen

·       Stödja samverkan mellan samverkansparterna

·       Finansiera insatser som ligger inom parternas samlade ansvarsområde

·       Besluta på vilket sätt de medel som finns för finansiell samordning ska användas

·       Upprätta verksamhetsplan, budget och årsredovisning för förbundet

·       Svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatser.

Den av fullmäktige valda revisorn för Samordningsförbundet Stockholms stad tillstyrker att kommunfullmäktige beviljar ansvarsfrihet för verksamhetsår 2025.

Kommunalförbundet Storstockholms brandförsvar

Kommunalförbundet Storstockholms brandförsvar har sitt säte i Stockholms kommun, Stockholms län. Medlemmar i kommunalförbundet är kommunerna Danderyd, Lidingö, Nacka, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö och Österåker. Kommunalförbundets ändamål är att inom förbundets geografiska område bereda människors liv, hälsa, egendom samt miljö ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor.

Kommunalförbundet Storstockholms brandförsvar är ett förbund med direktion. Förbundet är bildat för obestämd tid. Storstockholms brandförsvars årsredovisning fastställs i Årsredovisning 2025 med uppföljning av budget för Stockholms stad, dnr KS 2025/1568.

De av kommunalförbundets medlemmar utsedda revisorer tillstyrker att kommunfullmäktige beviljar Storstockholms brandförsvar ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025.

Handlingsplan för en åldersvänlig stad syftar till att säkerställa att äldre personer åtnjuter samma mänskliga rättigheter som andra grupper i samhället. Som grundare och fullvärdig medlem av det europeiska nätverket Age-friendly cities and communities har Stockholms stad åtagit sig att arbeta för att uppnå en åldersvänlig stad. Stockholms stad har även åtagit sig att följa den modell som Världshälsoorganisationen (WHO) har utvecklat där ett antal områden har pekats ut som särskilt betydelsefulla för att vara en åldersvänlig stad. Handlingsplanen innehåller fem utvecklingsområden som utgår från WHO:s modell och som har anpassats till stadens förutsättningar.

Dessa är:

• Delaktighet och inflytande

• Samverkan och partnerskap

• Social inkludering

• Bostäder och stadsmiljö

• Kommunikation och information

Alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för att säkerställa de mänskliga rättigheterna i sina verksamheter och arbetet ska vara systematiskt och sammanhållet. Ett aktivt förhållningssätt som motverkar ålderism är ett viktigt perspektiv och utgångspunkt i arbetet med en åldersvänlig stad. WHO menar att ålderism är ett hinder som påverkar hälsosamt åldrande.

Mot bakgrund av ovan, samt till följd av den utmaning som välfärdsuppdraget står inför med tanke på den demografiska utvecklingen, görs bedömningen att det är angeläget att staden antar en handlingsplan för en åldersvänlig stad.

Ärendet har remitterats i två omgångar, eftersom den första remissomgången föranledde behov av revideringar och tydliggöranden i förslaget. I utlåtandet presenteras inkomna synpunkter från den andra remissomgången.

Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet). Handlingsplanen syftar till att stärka stadens arbete med att tillgodose de nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter och riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Det övergripande målet med handlingsplanen är att staden säkerställer att nationella minoriteter och urfolket samerna har full tillgång till sina rättigheter. I Sverige finns fem erkända nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Samerna är också ett urfolk. De nationella minoriteterna och det samiska folket har särskilda rättigheter kopplat till bland annat språk och kultur samt delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Dessa rättigheter är fastställda både i svensk lag och i olika internationella överenskommelser. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 är ett angeläget styrdokument för att stärka och utveckla stadens minoritetspolitiska arbete som en integrerad del av stadens arbete med de mänskliga rättigheterna.

Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter och möjligheter 2030 är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet).

Handlingsplanen syftar till att stärka stadens arbete med att tillgodose hbtqi-personers rättigheter och riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Det övergripande målet är att staden säkerställer att stockholmare har lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och könskarakteristika.

Situationen för hbtqi-personer i Sverige har förändrats mycket till det bättre de senaste årtiondena. Trots det visar både forskning och myndighetsrapporter att hbtqi-personers levnadsvillkor behöver förbättras. Särskilt transpersoner och bisexuella upplever högre utsatthet och sämre psykisk och fysisk hälsa jämfört med majoritetsbefolkningen. Det finns även en särskild utsatthet för hbtqi-personer med utländsk bakgrund, med annan hudfärg än vit och för de som har en funktionsnedsättning.

Stadsledningskontoret

Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 10 juni 2025 har i huvudsak följande lydelse.

I kommunfullmäktiges budget för 2025 framgår att hbtqi-personers rättigheter är en del av stadens strategiska arbete med att säkerställa de mänskliga rättigheterna. Arbetet ska stärkas och exempelvis ha fokus på bemötande, mötesplatser för barn och unga, aktiviteter för äldre samt ökad delaktighet. Denna inriktning av arbetet stämmer väl överens med föreslagen handlingsplan.

Arbetet med hbtqi-personers rättigheter har betydelse för många av verksamhetsområdesmålen i budget och är nära kopplat till verksamhetsområdesmål 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt och till MR-programmets mål om att Stockholms stad är en öppen, jämlik och jämställd stad, fri från alla former av diskriminering och rasism. Rättigheter för hbtqi-personer är även en del av stadens demokratiarbete och arbete med att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål i Agenda 2030 med fokus på principen Lämna ingen utanför.

Situationen för hbtqi-personer i Sverige har förändrats mycket till det bättre de senaste årtiondena. Det handlar exempelvis om ökad tillgång till rättigheter både på det sociala och juridiska området, förstärkt skydd mot diskriminering, ökad synlighet och fler möjligheter till gemenskap. Trots detta visar forskning och myndighetsrapporter att risken för ohälsa är signifikant högre för personer som bryter mot konventionella normer kopplade till könsidentitet och sexuell läggning. Särskilt transpersoner och bisexuella upplever högre utsatthet och sämre psykisk och fysisk hälsa jämfört med majoritetsbefolkningen. Det finns även en särskild utsatthet för hbtqi-personer med utländsk bakgrund, med annan hudfärg än vit och för de som har en funktionsnedsättning.

Det styrdokument, Program för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, som antogs av kommunfullmäktige 2017 har bidragit till att staden har stärkt arbetet till viss del, men stadsledningskontoret bedömer att föreliggande handlingsplan med tydligare prioriteringar och mål bör bidra till ökat ett fokus och synliga resultat.

Handlingsplanens tre fokusområden; kunskap och information, välfärd och service samt delaktighet och inflytande utgör grundläggande förutsättningar för att stadens verksamheter ska kunna bidra till jämlika levnadsvillkor för alla stockholmare.

Ökad kunskap och ett förstärkt arbete med information är grundläggande för att stadens verksamheter ska kunna bemöta alla invånare respektfullt och anpassat efter individens behov, oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika. Den välfärd och service som stadens verksamheter erbjuder inom exempelvis skola och förskola, socialtjänst, öppna verksamheter, kultur, idrott och fritid samt i stadens offentliga miljöer ska planeras och utföras för att säkerställa hbtqi-personers rättigheter och möjligheter. Civilsamhället är en viktig samarbetspart i arbetet med delaktighet och inflytande. Civilsamhällesorganisationer har gått före och visat vägen för viktiga verksamheter, exempelvis startade RFSL den första mötesplatsen för unga hbtqi-personer i staden.

Stadsledningskontoret kommer fortsätta följa upp alla nämnders och bolagsstyrelsers arbete för hbtqi-personers rättigheter inom ramen för ordinarie uppföljningsprocess. Utöver detta ska stadsledningskontoret vartannat år göra en bedömning av stadens arbete med mänskliga rättigheter som sammanställs i en rapport till kommunfullmäktige. I arbetet ingår att följa upp Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter och möjligheter 2030.

Sammantaget gör stadsledningskontoret bedömningen att det är angeläget att staden antar en handlingsplan för att stärka och utveckla arbetet med hbtqi-personers rättigheter och möjligheter.

Handlingsplan för romsk inkludering 2030 är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet).

Handlingsplanen syftar till att stärka stadens arbete för romsk inkludering och riktar sig mot samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Det övergripande målet med handlingsplanen är att staden säkerställer romers lika tillgång till de mänskliga rättigheterna genom att motverka antiziganism och främja romsk inkludering.

Fokus för handlingsplanen är framför allt arbete mot diskriminering av romer och insatser för de romer som befinner sig i ett socialt och ekonomiskt utanförskap.

Stadsledningskontoret

Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 27 juni 2025 har i huvudsak följande lydelse.

I kommunfullmäktiges budget för 2025 anges att staden arbete för att säkerställa de mänskliga rättigheterna, inklusive de nationella minoriteternas rättigheter vilket innefattar romsk inkludering, ska intensifieras. Av budgeten framgår även att de nationella minoriteternas rättigheter ska stärkas genom ökad kunskap och praktisk handling, i nära dialog med representanter för respektive minoritetsgrupp. Handlingsplan för romsk inkludering 2030 är ett viktigt verktyg för att stötta denna intensifiering. Arbetet för romsk inkludering har betydelse för många av verksamhetsområdesmålen i budget och är nära kopplat till verksamhetsområdesmål 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt och till MR-programmets mål om att Stockholms stad är en öppen, jämlik och jämställd stad, fri från alla former av diskriminering och rasism. Romsk inkludering är även en del av stadens demokratiarbete och arbete med att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål i Agenda 2030 med fokus på principen Lämna ingen utanför.

Romer är ett samlingsnamn på en folkgrupp som består av flera olika grupper och romer har befunnit sig inom Sveriges gränser sedan 1500-talet. Romer är även en av Sveriges fem erkända nationella minoriteter. I det svenska samhället finns fördomar om romer och en bild av romer som en enhetlig grupp. Men romer är ingen homogen folkgrupp utan består av individer från exempelvis olika länder, utbildningsbakgrund och socioekonomisk ställning.

Romsk inkludering handlar om att säkerställa romers lika tillgång till de mänskliga rättigheterna så som rätten till utbildning, arbete, hälsovård, sociala och kulturella rättigheter samt att motverka diskriminering och marginalisering. Det handlar också om att skapa förutsättningar som möjliggör för romer att fullt ut delta i samhället och om att öka den ömsesidiga tilliten mellan romer och det offentliga.

Inom ramen för arbetet med romsk inkludering har staden vidtagit ett flertal åtgärder. Bland annat har brobyggare anställts på flera förvaltningar och läsambassader för romsk inkludering utvecklats. Även utbildningsinsatser om romsk inkludering och arbete mot antiziganism har tagits fram. Staden har även genomfört samråd med representanter för den romska minoriteten och i framtagandet av handlingsplanen har en romsk referensgrupp inrättats. Företrädare för den romska minoriteten har dock påtalat att ytterligare insatser krävs såsom att öka medarbetares kunskap om antiziganism och minoritetsstress, öka förståelse för romers situation och möjliggöra för ett likvärdigt bemötande samt stärka romers möjlighet till delaktighet och inflytande.

Handlingsplanen bygger vidare på erhållen kunskap och insatser som genomförts och förstärker arbetet med mål som ska bidra till stadens arbete med att motverka antiziganism och främja romsk inkludering. Den nya handlingsplanen tydliggör bland annat vikten av kunskap om romers levnadsvillkor och antiziganism och vikten av strukturerade och kontinuerliga samråd med den romska minoriteten. Fler förvaltningar och bolag pekas även ut som särskilt ansvariga under de uppsatta målen.

Stadsledningskontoret kommer fortsätta följa upp alla nämnders och bolagsstyrelsers arbete för romsk inkludering inom ramen för ordinarie uppföljningsprocess. Utöver detta ska stadsledningskontoret vartannat år göra en bedömning av stadens arbete med mänskliga rättigheter som sammanställs i en rapport till kommunfullmäktige. I arbetet ingår att följa upp Handlingsplan för romsk inkludering 2030.

Sammantaget gör stadsledningskontoret bedömningen att handlingsplanen utgör ett angeläget styrdokument för att stärka, utveckla och samla stadens arbete för romsk inkludering.

Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsens föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.

1. Handlingsplan för romsk inkludering 2030 godkänns enligt bilagan.

2. Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del anta samt även ge samtliga bolagsstyrelser inom koncernen i uppdrag att anta Handlingsplan för romsk inkludering 2030 enligt bilagan.

I enlighet med kommunfullmäktiges budget för 2025 ska kulturnämnden i samarbete med kommunstyrelsen utreda stadens kulturskoleavgifter i syfte att öka jämlikheten. Kulturnämnden har tilldelats medel i kommunfullmäktiges budget 2026 för att Kulturskolan Stockholm ska införa sänkta kursavgifter.

Enligt beslut den 24 mars 2026 godkände kulturnämnden förslag till ny avgiftsmodell och nya kursavgifter för Kulturskolan Stockholm och hemställde ärendet till kommunfullmäktige för beslut. Förslaget ersätter nuvarande avgiftssystem som kommunfullmäktige beslutade om i maj 2020 (dnr KS 2020/433). Nämnden framhåller att en förutsättning för att införa lägre kursavgifter är att nämnden kompenseras för minskade intäkter om 9,8 mnkr per år till följd av sänkningen. I budget 2026 har nämnden kompenserats varför nämnden framhåller att det finns behov av ytterligare medel från och med år 2027 då avgiftssänkningen får helårseffekt.

Storsthlms styrelse har beslutat att rekommendera medlemskommunerna i Storsthlm samt Håbo och Gnesta kommun att anta det avtal om Gymnasieantagningens Stockholms läns tjänster och uppdrag från 2021, som nu är reviderat. Avtalet har reviderats i syfte att dels anpassas till nuvarande arbetssätt, dels tydliggöra ansvarsfördelningen mellan Storsthlm och kommunerna. Dessa förändringar innebär ingen utökning av uppdraget utan klargör endast den praxis som redan tillämpas.

Vidare har avtalet reviderats med anledning av att Inera AB övertar ägandet av systemstödet Indra den 1 juli 2026. Detta innebär att varje kommun ska ingå ett eget avtal med Inera AB för att få tillgång till systemstödet. Trots denna förändring kommer Storsthlm även fortsättningsvis att ansvara för administrationen av antagningen, förvaltningen av systemanvändningen samt hanteringen av de ekonomiska transaktionerna kopplade till systemtillgången. Storsthlm kvarstår därmed som kommunernas gemensamma motpart gentemot Inera AB.

Pelarbacken Större 4 består av en grönklassad byggnad belägen på Götgatan på Södermalm. Byggnadens lokalyta uppgår till cirka 1 482 kvadratmeter.

Projektunderlag från utrednings- och inriktningsfasen visar att byggnaden är i undermåligt skick och i akut behov av renovering. Fastighetsnämnden planerar att renovera gårdsbjälklaget samt genomföra en genomgående teknisk upprustning av byggnaden. Befintliga ytor och planlösningar kommer att anpassas utifrån ett framarbetat hyresgästbehov. Genomförande av projektet möjliggör att gällande myndighetskrav, bland annat brandskydd och tillgänglighet, tillgodoses.

Efter genomförandet kommer kulturnämnden vara förstahandshyresgäst för de lokaler som i dagsläget hyrs av föreningen Södergården och därefter teckna andrahandshyresavtal med föreningen.

Projektet väntas vara klart under det andra kvartalet år 2028.

Detaljplanen för del av fastigheten Årsta 1:10 m.fl. i stadsdelen Årsta syftar till att möjliggöra utbyggnaden av den nya gula tunnelbanelinjen mellan Fridhemsplan och Älvsjö, inklusive sex nya stationer och tillhörande tekniska anläggningar. Detaljplanen reglerar även markanvändningen ovan mark för stationsuppgångar, ventilation och andra nödvändiga funktioner kopplade till tunnelbanans drift.

Utbyggnaden har stort allmänt intresse för att stärka kollektivtrafiken i ett växande Stockholm och ligger i linje med både Sverigeförhandlingens ramavtal 6 och Stockholms stads översiktsplan.

Tom Hedrup (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen lyfts vikten av att gymnasieelever får möjlighet att besöka universitet och högskolor under sin studietid. Motionen föreslår bland annat att gymnasielever ges möjligheten att besöka universitet minst en gång innan gymnaiseexamen samt att samarbetet med Stockholm universitet och andra högskolor utvecklas.

Annika Elmlund och Johan Nilsson (båda M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden ska få i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att tillskapa fler radhus och radhusliknande bostäder samt i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att stimulera ett sådant byggande. Motionärerna anser att det finns ett behov av större bostäder för exempelvis nybildade familjer och att radhus och radhusliknande bostäder kan bidra till en större variation i bostadsutbudet.

I en motion väckt i fullmäktige av Annika Elmlund och Johan Nilsson (båda M) framhålls att Stockholm är en av världens vackraste platser och närheten till grönska och vatten är viktiga kvaliteter för Stockholm. Parker och naturområden skapar möjligheter för motion, rekreation och samvaro. Samtidigt finns outnyttjade platser som kan omvandlas till mötesplatser med förbättrade kvaliteter, vilket ökar välbefinnandet i staden. I motionen föreslås att kommunfullmäktige ger exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att identifiera stadens outnyttjade platser samt lämpliga platser att anlägga nya miniparker. Motionärerna föreslår också att staden ska ta fram en åtgärdsplan för att stimulera ett sådant byggande.

Dennis Wedin och Henrik Virro (båda M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att kommunstyrelsen ska ges i uppdrag att utreda, analysera och ta fram en stadsgemensam Facility Management-strategi (FM-strategi) samt att fastställa de organisatoriska och ekonomiska förutsättningarna för att implementera denna. Facility Management (FM) är en term som används för att beskriva den styrning och hantering av varor och tjänster som kan behövas för att en lokal eller byggnad ska fungera effektivt.

Destiny Zandi Lindgren (KD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anser att den globala uppvärmningen ställer krav på ansvarsfull stadsutveckling. Genom alternativ färgsättning av körbanornas beläggning och ljusare materialval även på trottoarer menar motionären att Stockholm kan bli ljusare och mer attraktivt samtidigt som höga temperaturer motverkas och sårbarheten vid värmeböljor minskar.

Motionären påpekar att färgad asfalt används i varma städer som Doha, Phoenix och San Antonio men även på kallare breddgrader som i Tokyo. Den samhällsekonomiska besparingen kan enligt motionären väl överstiga de dyra konsekvenser som värmeböljor och ett hälsofarligt varmt mikroklimat i städer medför. Samtidigt skapas förutsättningar för mer energisnål belysning i gaturummet när mörk och ljusabsorberande asfalt ersätts av ljusare ytor.

För att säkerställa att trafiksäkerhet för samtliga trafikanter kan garanteras samt att tillgänglighetsanpassningen i stadsmiljön för framförallt synskadade inte påverkas negativt, behöver staden utreda hur ljusare färgsättning kan implementeras i Stockholms stad. Motionären föreslår därför att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att utreda hur ljusare färgsättning av körbanor och trottoarer på ett kostnadseffektivt sätt kan bli ett möjligt alternativ i utvecklingen av stadens gaturum.

Nike Örbrink (KD) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att tillsätta en slöseriombudsman i staden, med syfte att under en tidsbegränsad period genomlysa stadens förvaltningars, kommunala bolags och stadsdelsnämnders ekonomi och utgifter samt komma med förslag på hur utgiftsområden som inte ingår i kärnuppgifterna kan effektiviseras.

Jan Jönsson och Björn Ljung (båda L) har i kommunfullmäktige väckt en motion om att Stockholms stad ska skapa förutsättningar för nya innovativa modeller inom bostadsbyggandet.

I motionen föreslås att Stockholms stad ska stödja och utveckla innovativa modeller för bostadsbyggande med särskilt fokus på social och ekonomisk hållbarhet. Motionärerna pekar på behovet av att identifiera hinder inom stadens organisation och regelverk som försvårar genomförandet av alternativa upplåtelseformer och lösningar, såsom de som används inom Kymmendömodellen. Det föreslås att stadens markpolitik ska anpassas för att i högre grad prioritera projekt som bidrar till en mer inkluderande och hållbar bostadsmarknad.

Anette Hellström och Johan Nilsson (båda M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna konstaterar att Sätra återvinningscentral måste stängas och anser att en ersättningsanläggning omedelbart bör prioriteras. De anser att kommunfullmäktige ska ge berörda bolag och nämnder i uppdrag att snarast säkerställa ökad kapacitet på befintliga återvinningscentraler i söderort och att omgående presentera en permanent eller temporär ersättning för Sätra återvinningscentral.

Jan Jönsson och Björn Ljung (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs betydelsen av kolonilotter och att de inte bara bidrar till stadsnära odling och biologisk mångfald, utan också till invånarnas fysiska och psykiska välbefinnande. Vidare framförs att tillgången på kolonilotter i Stockholm inte är tillräcklig och att efterfrågan stadigt ökar.

Motionärerna föreslår att staden ska utveckla en strategi för att skapa fler kolonilotter och stadsodlingsytor. Staden bör bland annat genomföra en översyn av markområden som kan användas för kolonilotter och stadsodling. Nya kolonilottsområden ska utformas för att vara tillgängliga för alla invånare, oavsett ålder eller funktionsförmåga. För att möta den höga efterfrågan och minska kötiderna bör staden införa en förenklad process för att identifiera och etablera nya kolonilotter och utreda områden där det råder ett högt tryck på kolonilotter.

Jan Jönsson och Sara Svanström (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att en funktion som avtalscontroller inrättas på trafikkontoret med ansvar för att granska, förhandla och följa upp avtal med externa aktörer. Avtalscontrollerns arbete ska förbättra transparensen och rapporteras regelbundet till nämnden samt att avtalscontrollern ges de resurser och den kompetens som krävs för att effektivt kunna genomföra sitt uppdrag.

I en motion av Jan Jönsson och Elin Hjelmestam (båda L) väckt i kommunfullmäktige föreslås att Stockholms stad inrättar en särskild miljöcontroller kopplad till stadsutvecklingsprojektet i Bromma. Enligt motionärerna bör denna funktion ansvara för att säkerställa att projektets klimat- och miljöpåverkan minimeras, att saneringsarbetet genomförs på ett hälsomässigt säkert sätt samt att den biologiska mångfalden bevaras. Miljöcontrollern föreslås även fungera som en samordnande funktion mellan olika aktörer, bistå med expertstöd i strategiska beslut och rapportera regelbundet till kommunfullmäktige och andra beslutsfattare om projektets miljöstatus.

Jan Jönsson och Elin Hjelmestam (båda L) har i kommunfullmäktige väckt en motion om att starta pilotprojekt för solceller på fasader. I motionen föreslås att staden initierar ett pilotprojekt under året för att installera solcellspaneler på kommunala byggnaders fasader och att dessutom tillsätta en påföljande utredning för att på sikt kunna möjliggöra fler fasadinstallationer av solceller.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Jonas Naddebo (C) att staden ska ta fram en webbplats för medborgare att lättare kunna ta del av medborgarförslag. För att öka transparensen föreslår motionären att Stockholms stad ska publicera alla inkomna medborgarförslag och beslut samlat på kommunens hemsida. Förslagsvis utvecklas en central webbportal där alla medborgarförslag med tillhörande svar och beslut från stadsdelsnämnder och facknämnder samlas. Portalen bör även ha funktioner för att söka och filtrera information som exempelvis, tid, stadsdel och ämnesområde.

Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar att centrala förvaltningar ser över sina rutiner för återkoppling på medborgarförslag till förslagsställare och stadsdelsnämnder samt att medborgarförslag och beslut samlas och görs tillgängliga på stadens webbplats på ett överskådligt och lättillgängligt sätt.

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige där han föreslår att mark utanför stadens gränser som inte bedöms som strategisk utifrån stadens verksamheter bör avyttras. I motionen framförs att staden sedan början av 1900-talet äger mycket mark utanför kommunen. Syftet med markförvärven var att skapa förutsättningar för att bygga ut förorterna. Stockholms stad äger främst mark i Botkyrka, Ekergö, Huddinge, Järfälla och Nacka.

I en motion väckt i kommunfullmäktige framhåller Dennis Wedin (M) att intresset kring Allsvenskan är stort i Stockholmsregionen. Under förra säsongen 2024 förekom dock flera ordningsstörningar inne på arenorna. Motionären föreslår att kommunfullmäktige uppdrar åt Stockholm Globe Arena Fastigheter AB att, i samverkan med Hammarby IF, Djurgårdens IF eller annan relevant aktör, installera nya säkerhetslösningar som beivrar framtida ordningsstörningar och avbrutna matcher och att detta är på plats inför säsongen 2025.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Andréa Hedin och Per Rosencrantz (båda M) att Stockholms stad ska genomföra en kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck minst en gång per mandatperiod för att följa utvecklingen och förbättra stadens förebyggande och stödjande insatser.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Johan Nilsson (M) att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stads utgångspunkt ska vara att samtliga kommunala grund- och gymnasieskolor ska hållas låsta för obehöriga dygnet runt samt att utbildningsnämnden ges i uppdrag att verkställa detta beslut. Det mot bakgrund av att olåsta skolor medför både säkerhetsrisker och arbetsmiljöproblem enligt motionären.

Dennis Wedin (M), Jan Jönsson (L), Jonas Naddebo (C) och Nike Örbrink (KD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att Stockholms stad signerar vänortsavtalet med Kiev, och inrättar en praxis att förvaltningar och bolag donerar utrustning som inte längre behövs i verksamheten till återuppbyggnaden av Ukraina.

Gabriel Kroon och Mats Johnsson (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna anger att de bedömer platsen för det planerade boendet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) (LSS) i Lammholmen som illa vald, på grund av dåliga markförhållanden, risk för att kvarvarande urskog förstörs samt bullerstörningar från närliggande motorväg.

Svante Linusson (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att kommunstyrelsen, i samråd med utbildningsnämnden, bör utreda en tidigareläggning av sportlovet i syfte att öka skolbarnens möjligheter till vinterlek. Motionären menar att ett tidigarelagt sportlov ökar möjligheten för barn som inte kommer iväg på skidresor ska få uppleva vinteraktiviteter i sitt närområde.

Dennis Wedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framhålls att de stigande matpriserna slår hårt mot hushållen och att mer konkurrens på livsmedelsmarknaden behövs för att pressa priserna och stärka konsumentmakten. Dagens plan- och bygglagstiftning anses försvåra nyetablering av livsmedelsbutiker genom att den ger kommuner möjlighet att säga nej till livsmedelsbutiker på en specifik plats. Det anses ha lett till minskad konkurrens och högre priser. Mer än åtta av tio mataffärer i Stockholms stad uppges tillhöra någon av de större matjättarna.

Jan Jönsson och Sara Svanström (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att Stockholms stads parkeringshus ska samlas under bolaget Stockholm Stads Parkerings AB (Stockholm Parkering) för att uppnå ökad effektivitet, tydligare ansvarsfördelning och bättre användning av stadens resurser.

Jan Jönsson (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad i större utsträckning ska implementera läsningsmetoden ”phonics” i stadens skolor. Bakgrunden är att en internationell studie har visat att läsförmågan hos svenska elever har försämrats. Motionären beskriver vidare att experter i en artikel om läsinlärning och lässvårigheter lyfter val av metod kan ha avgörande betydelse för elevernas läsförmåga på längre sikt. Ljudning (eller "phonics") framhålls som en av forskningen förespråkad metod för att koppla bokstavskombinationer till ljudkombinationer och talade ord.

Åsa Nilsson Söderström (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I den föreslår hon att staden utreder möjligheten att etablera ett kompetenscenter mot transnationellt förtryck i Stockholm, med uppdrag att samla och sprida kunskap om området samt erbjuda juridiskt stöd till de som utsätts för transnationellt förtryck.

Transnationellt förtryck är ett begrepp som beskriver olika former av påtryckningar mot personer som sökt skydd i Sverige från regimer, diasporagrupper och andra aktörer från deras ursprungsländer. Det kan bland annat ta sig uttryck som övervakning, hot och våld.

Björn Ljung och André Nilsson (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att stadens policydokument, såsom arkitekturpolicyn, byggnadsordningen och strategin för småhus- och villaområden, ska få en starkare ställning i stadsutvecklingsprocessen. I motionen lyfts behov av tydligare samordning mellan berörda nämnder och en regelbunden uppföljning av hur dessa dokument används i stadens planering.

Gabriel Kroon och Tapani Juntunen (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige ger trafiknämnden i uppdrag att utreda förutsättningarna samt ta fram en handlingsplan för att se till att all skyltning i det offentliga rummet i huvudsak utgår från det svenska språket.

Gabriel Kroon (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att trafiknämnden i samråd med stadsdelsnämnderna får i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att ge stockholmare rätt att ”köpa” sitt eget träd på offentlig mark.

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige där han föreslår att göra Kista till Nordens totalförsvarcentrum. I motionen framhålls Kista som en av Stockholms viktigaste tillväxthubbar, men som på senare tid har sett en oroande utveckling av företag som lämnar området. Motionären anser att det saknas visioner för att göra Kista till den plats som det förtjänar att vara. Motionären föreslår att Kista ska bli mer attraktivt, tryggare och mer levande genom en strategisk satsning på stadsutveckling, tillförsel av diversifierade bostäder, verksamhet, bättre planerade gator, parkmiljöer och nöjesliv.

I Kista finns redan idag flera institutioner och organisationer kopplade till landets försvarsförmåga. Ytterligare etableringar inom området önskas då Kista anses lämpa sig bra för att skapa ett särskilt kluster för totalförsvarets aktörer och lämpligt för sammankoppling med andra etableringar.

Motionären anser att staden i samråd med Kista Limitless borde arbeta för att Kista ska bli Nordens största totalförsvarscentrum genom att staden initierar ett etableringsarbete med regeringen och relevanta myndigheter för att locka och placera verksamheter i Kista. Sammanfattningsvis anses ett totalförsvarscentrum ge Kista den skjuts som behövs för att stimulera flera nya företagsetableringar och utbyte inom totalförsvaret.

Jan Jönsson m.fl. (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige där de föreslår att markanvisningspolicyn ska revideras i syfte att bättre främja Stockholms stads bostadssociala arbete. Motionärerna anser att staden bör kunna ställa tydligare sociala krav vid markanvisningar, till exempel kopplat till upplåtelseformer eller målgrupper. De föreslår också att socialnämnden får en tydligare roll i samverkan mellan stadens nämnder och bolag i frågor som rör bostadsförsörjning för grupper med särskilda behov.

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att Johanneshovsvägen ska omvandlas till en boulevard med sänkt hastighet och en avsmalnad gatusektion som går från dagens fyra körbanor till två. Till följd av frigjorda ytor kan nya bostäder byggas samtidigt som ytor för gångtrafikanter, cyklister och grönska tillskapas i gatumiljön. Visionen är att skapa en grönskande boulevad med plats för bostäder, butiker, restauranger och mötesplatser. För att stärka områdets sociala sammanhållning och skapa gröna stråk genom stadsdelen föreslår motionären också en grön korridor som binder samman innergårdar samt att ett nytt torg skapas vid Lindes tvärbanestation.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår motionären kommunfullmäktige att besluta:

• Att trafiknämnden, tillsammans med övriga berörda nämnder och bolag, påbörjar ett arbete att omvandla Johanneshovsvägen till en grönskande boulevard.
• Att exploateringsnämnden, tillsammans med övriga berörda nämnder och bolag, planerar för uppförandet av cirka 1045 nya bostäder längs Johanneshovsvägen, inklusive studentbostäder och varierade hustyper där man även bevarar och utvecklar områdets befintliga byggnader för att lyfta fram Johanneshovsvägens industriella historia.
• Att trafiknämnden, tillsammans med övriga berörda nämnder och bolag, anlägger ett nytt torg vid Lindes tvärbanestation.

Johan Nilsson (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige där han föreslår att Stockholms stad ska verka för ett markköp eller markbyte i syfte att säkra de naturmässiga och kulturella värdena i Långbro park (före detta Långbro sjukhuspark).

Idag ägs Lågbron 1 av en privat fastighetsägare och det pågår detaljplaneläggning för att möjliggöra cirka tolv radhus och caféverksamhet inom fastigheten. Motionären beskriver att fastigheten historiskt varit en del av parken och bland annat använts för växthus och caféverksamhet och att pågående detaljplanearbete riskerar att öka känslan av privatisering av Långbro park.

Motionären föreslår att staden istället ska förvärva fastigheten Lågbron 1 och integrera den som en del av Långbro park för att säkra natur- och kulturmässiga värdena som finns inom fastigheten samt för att kunna stärka Långbro parks attraktivitet ytterligare.

Destiny Zandi Lindgren (KD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att Stockholms stad ska införa ett stadsövergripande mål om att det totala antalet parkeringsplatser inte får understiga 2020 års nivå.

I en motion till kommunfullmäktige lyfter Jan Jönsson och Åsa Nilsson Söderström (båda L) att hedersrelaterat förtryck är en allvarlig kränkning av barns rättigheter, vilket inte är förenligt med förskolans värdegrund, och utgör en utmaning för svenska skolsystemet. Motionärerna framför att det saknas kunskap om hur stor omfattningen av hedersrelaterat förtryck är i Stockholms förskolor och att det saknas riktlinjer för hur personal på förskolan ska hantera dessa.

I motionen till kommunfullmäktige lyfter Jan Jönsson och Åsa Nilsson Söderström (båda L) att forskning visar att barn påverkas negativt av för omfattande användning av digitala verktyg. Motionärerna ger därför fyra förslag som rör förskoleverksamhetens användning av digitala verktyg.

Jan Jönsson och Sara Svanström (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att staden ska utvärdera miljözonerna, inklusive stadsmiljözon i Gamla stan och på Södermalm och önskar att en sådan utvärdering ska inkludera effekter på luftkvaliteteten och utsläpp samt påverkan på boende och företag samt ligga till grund för det fortsatta arbetet med miljözoner i staden.

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige där han föreslår att kommunstyrelsen tar ett samordnat ansvar för att utveckla Fagersjöviken i Magelungen till ett attraktivt område för vattenrekreation.

Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår åtgärder för att förenkla och förbättra förutsättningarna för besöksnäringen i Stockholm. Motionärerna anser att besöksnäringen är viktig för stadens attraktivitet och ekonomi och att det finns ett behov av minskad byråkrati, ökad serviceanda samt bättre och mer förutsägbara regler och processer.

Jan Jönsson (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige där han föreslår att kommunstyrelsen kartlägger förekomsten av homo- och transfobi i Stockholms stads verksamheter.

Svante Linusson och Jonas Naddebo (båda C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att stadens alléer ska inventeras och att en strategi för att värna och utveckla dem ska tas fram. Vidare föreslås att nya områden där nya alléer kan planteras identifieras och att Karlbergsvägen ska omvandlas till en esplanad.

Jan Jönsson (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att det införs ett Stockholmsprov i svenska, motsvarande det prov som finns i matematik, för att bättre följa upp elevernas läsförståelse och ge skolorna verktyg att stärka den.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Jan Jönsson (L) att en ny kartläggning av antisemitism i stadens skolor och pedagogiska verksamheter genomförs och att en åtgärdsplan upprättas och implementeras utifrån kartläggningen.

Jan Jönsson (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att kartlägga förekomsten av afrofobi. I motionen föreslås följande: 1. att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad genomför en kartläggning av afrofobins utbredning i stadens skolor 2. att kartläggningen ska inkludera en analys av anmälningar om diskriminering och hatbrott samt en dialog med civilsamhällets organisationer, i linje med DO:s pågående arbete på nationell nivå.

Jan Jönsson (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att uppkalla en plats i Stockholm efter Aaron Isaac. I motionen beskrivs att Aaron Isaac spelat en avgörande roll för judisk etablering i Sverige. År 1775 var han den förste juden som fick tillstånd att bosätta sig i Sverige utan att konvertera till kristendomen. I motionen anges att det inte finns några offentliga platser i Stockholm som synligt erkänner den judiska minoritetens historiska betydelse i Sverige, och att uppkalla en plats efter Aaron Isaac skulle vara en kraftfull symbol för Sveriges och Stockholms stolthet över den judiska minoritetens närvaro och bidrag till samhället. Motionären föreslår attstaden utreder möjligheten att uppkalla en offentlig plats i Stockholm efter Aaron Isaac.

Dennis Wedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären framför att stadens företagsklimat behöver förbättras och att det behövs åtgärder och ändrade regelverk för att stödja och underlätta för de som vill starta eget.

I motionen framförs att Stockholms stad har tappat placeringar i nationella jämförelser av företagsklimat samt att nyföretagandet har minskat. Det framförs vidare att stadens nyföretagarstöd, Starta eget och Scale-up, har flyttats från Stockholm Business Region AB till arbetsmarknadsnämnden, vilket medfört en förändrad inriktning.

Jan Jönsson m.fl. (alla L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna lyfter att fördelningen av arbetsplatser i Stockholm är ojämn och att Söderort har en lägre andel arbetsplatser jämfört med andra delar av staden. I motionen föreslås att staden ska utreda förutsättningarna för en högre andel arbetsplatser i Söderort.

Jan Jönsson och Sara Svanström (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att Stockholms stad utreder möjligheten att införa brukaravtal för föreningsdrift av mindre parker. Genom dessa avtal föreslås föreningar, i nära samverkan med staden, ges ansvar för skötsel och utveckling av parkmiljöer, med tydligt definierat stöd och vägledning från relevanta förvaltningar.

Jan Jönsson och Björn Ljung (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Vasaparken och Humlegården anförs i motionen som två exempel på parker av särskilt stor kulturhistorisk betydelse. Motionärerna anser att dessa parker har utsatts för förändringar som riskerar att urholka deras ursprungliga karaktär. De anser att det är av största vikt att vi inte bara bevarar dessa parker, utan också återställer och restaurerar dem, så att de även i framtiden kan fortsätta vara en del av stadens levande historia. I detta ska ingå att främja hållbar kvalitet vid ny- och omgestaltning av parker och att det ska säkerställas att förändringar sker med varsamhet och respekt för deras ursprungliga utformning och karaktär samt att ersättningsinstallationer är trogna original och föregångare i så hög utsträckning som möjligt.

Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande:

• Att trafiknämnden tillsammans med stadsdelsförvaltningarna restaurerar och bevarar äldre parker av kulturhistoriskt värde, såsom Vasaparken och Humlegården, i enlighet med Stockholmsskolans arv.
• Att trafiknämnden tillsammans med stadsdelsförvaltningarna säkerställer att förändringar i dessa parker sker med varsamhet och respekt för deras ursprungliga utformning och karaktär.
• Att trafiknämnden tillsammans med stadsdelsförvaltningarna säkerställer att ersättningsinstallationer, såsom bänkar, belysning och byggnader, är trogna original och föregångare i så hög utsträckning som möjligt.
• Att främja hållbar kvalitet vid ny- och omgestaltning av parker så att parkerna också kan bli en del av framtidens kulturarv, samt möjliggöra inslag som kan bidra till ett levande och inbjudande stadsliv, exempelvis genom mindre kiosker med kultur- och matutbud av god kvalitet.

Kristin Jacobsson och Svante Linusson (båda C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att Stockholms stad ska utreda samtliga Stockholms Stads Parkerings AB:s parkeringsgarage för att identifiera hur de kan anpassas till skyddade utrymmen samt utrusta dessa garage med vatten, sanitet och ventilation. Förslaget omfattar även att staden ska undersöka möjligheten att i framtida byggprojekt ställa krav på att parkeringsgarage kan konverteras till skyddsrum vid behov.

Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande:

• Att trafiknämnden, i samråd med relevanta förvaltningar och bolag, utreder samtliga Stockholm Parkering AB:s parkeringsgarage för att identifiera hur de kan anpassas till skyddade utrymmen.
• Att trafiknämnden, i samråd med relevanta förvaltningar och bolag, installerar grundläggande ventilation i alla samtliga Stockholm Parkering AB:s parkeringsgarage för att säkerställa tillräcklig lufttillförsel vid längre vistelser.
• Att trafiknämnden, i samråd med relevanta förvaltningar och bolag, försätter samtliga Stockholm Parkering AB:s parkeringsgarage med toaletter och tillgång till vatten för att kunna tillgodose grundläggande behov under en krissituation.
• Att trafiknämnden, i samråd med relevanta förvaltningar och bolag, säkerställer att samtliga Stockholm Parkering AB:s parkeringsgarage minst uppfyller MSB:s krav för skyddade

utrymmen.

• Att trafiknämnden, i samråd med relevanta förvaltningar och bolag, undersöker möjligheten att i framtida byggprojekt ställa krav på att parkeringsgarage kan konverteras till skyddsrum vid behov.

Jan Jönsson och Christina Tufvesson (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att ta fram en åtgärdsplan för att minska avhopp från svenska för invandrare (sfi).

Jan Jönsson m.fl. (alla L) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att utveckla strategin för småhus- och villastäder. Motionärerna framhåller att Stockholms småhus- och villaområden utgör en viktig del av stadens identitet, historia och arkitektoniska mångfald.

Jonas Naddebo (C), Dennis Wedin (C) och Nike Örbrink (KD) har väckt en motion i kommunfullmäktige där de föreslår att nuvarande taxor för evenemang ändras för att möjliggöra subventionerad taxa vid servering av folköl vid evenemang i syfte att stödja idrottsföreningars ekonomi och verksamhet.

I utlåtandet konstateras att motionen ligger i linje med idrottsnämndens beslutade taxor inför 2026.

Jan Jönsson och Christina Tufvesson (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna anser att staden ska utreda hur det kan skapas fler tillgängliga lokaler för föreningsliv och lokala entreprenörer i staden, särskilt i ytterstaden. De anser vidare att mötesplatser för föreningar och lokala entreprenörer är en viktig del av en levande stad och att det särskilt i ytterstaden finns ett stort engagemang men en brist på lokaler.

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige där han föreslår att kommunstyrelsen får i uppdrag att i samråd med berörda nämnder utreda möjligheten att utveckla Stadsgårdskajen utifrån ett förslag som Centerpartiet har tagit fram. Förslaget innebär att överdäcka trafikleden med terrasserade byggnader som bildar en trappa ner mot vattnet. Byggnaderna innehåller 180 bostäder och 25 000 kvadratmeter kontor och kommersiella lokaler. För att stärka områdets koppling mellan stad och vatten ska trappor leda ner från klippan till Stadsgården där de ansluter till olika noder vid vattnet: en grön park, en småbåtshamn, ett kallbadhus och en scen.

Sara Svanström och Elin Hjelmestam (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att Stockholms stad ska utreda och införa ett system för differentierade parkeringsavgifter där en högre avgift tas ut av fossildrivna fordon. Motionärerna motiverar sitt förslag med att staden har stora utmaningar i att minska klimatutsläpp och förbättra luftkvaliteten i staden där fossildrivna fordon står för en stor andel av utsläppen.

Motionärerna föreslår därför att kommunfullmäktige beslutar följande:

1. Att Stockholms stad utreder och inför ett system för differentierade parkeringsavgifter som gynnar miljövänliga fordon.
2. Att högre avgifter införs för fossildrivna fordon.

Jan Jönsson, Elin Hjelmestam och Sara Svanström (alla L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att fullmäktige beslutar att Stockholms stad höjer ambitionen för elektrifieringsarbetet som en central del av stadens klimatarbete, att fullmäktige uppdrar åt berörda nämnder och bolag att utreda hur takten i elektrifieringsarbetet kan ökas och presenterar konkreta åtgärder för detta samt att fullmäktige avsätter pengar i stadens budget för att ge bättre förutsättningar i att öka elektrifieringen i Stockholms stad.

Nike Örbrink (KD) beskriver i sin motion väckt i kommunfullmäktige att det är minst lika viktigt för äldre som för yngre att sätta guldkant på vardagen, exempelvis genom att ta med sig en flaska vin till stadens träffpunkter. Motionären har uppmärksammats på att så inte är fallet på exempelvis Lusthuset Hornstull. Vidare anser motionären att oavsett det juridiska läget bör staden göra en översyn och vid behov revidera de allmänna lokala föreskrifterna – för att möjliggöra förtäring av medhavd alkoholhaltig dryck på stadens öppna träffpunkter.

Därför föreslås kommunfullmäktige besluta: • Att staden reviderar sina allmänna lokala föreskrifter för att möjliggöra förtäring av medhavd alkoholhaltig dryck på stadens öppna träffpunkter.

Ismail Ali, Kristin Jacobsson och Claes Nyberg (alla C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. om att säkerställa att barn med autism får likvärdiga, samordnade, insatser baserade på Socialstyrelsens rekommendationer om tidiga beteendeinriktade insatser.

Nike Örbrink (KD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen beskrivs att ett grundläggande emotionellt behov hos människan är fysisk beröring. De positiva effekter som kommer av fysisk beröring kan stärkas och kompletteras genom kontakter med vårddjur. Sedan länge har vård- och sällskapsdjur varit ett uppskattat inslag inom stadens äldreomsorg. Motionären anser att staden bör höja ambitionsnivån när det kommer till vård- och sällskapsdjur för att säkerställa att även de med kognitiv svikt får sina grundläggande emotionella behov tillgodosedda.

Motionären föreslår kommunfullmäktige besluta:

• Att det ska införas fler vårddjur på stadens vård- och omsorgsboenden.

I en motion väckt i kommunfullmäktige av Jonas Naddebo (C) föreslås att ytterligare en topp utvecklas på Hammarbybacken samt att nuvarande topp höjs med schaktmassor från utbyggnad av tunnelbanan.

Hanna Wistrand (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anser att staden bör utreda möjligheten att erbjuda simundervisning genom kontakt med sfi för att säkerställa att fler vuxna lär sig simma. Motionären vill även att staden utreder hur idrottsföreningar bäst kan involveras för att erbjuda simundervisning till nyanlända genom sfi.

Dennis Wedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att ge exploateringsnämnden i uppdrag att hitta en långsiktigt hållbar lösning för Örnsbergs Kanotsällskaps verksamhet, samt att inom ramen för detta identifiera en samlad plats för ett klubbhus som kan inrymma hela Örnsbergs Kanotsällskaps verksamhet.

Jonas Naddebo (C) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om att staden ska avsätta mark och planera in idrottsytor i exploateringsprojekt i tidigt skede. Vidare förordnar motionären att fler privata aktörer är med och planerar idrottsytor tidigt i stadsutvecklingen.

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslår Jonas Naddebo (C) att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och Stockholms Stadshus AB i uppdrag att genomföra en utredning om att slå samman de tre kommunala bostadsbolagen – AB Familjebostäder, AB Svenska Bostäder och AB Stockholmshem. Syftet är att undersöka om en sammanslagning kan ge ökad kostnadseffektivitet, stärkt klimat- och energieffektivisering samt ett ökat bostadsutbud.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Rasmus Jonlund m.fl. (alla L) att staden inleder planering och söker samarbeten för att förverkliga en Stockholmsutställning 2030.

Hanna Werner (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att utveckla och förbättra Odenplan. I motionen föreslås att trafiknämnden ges i uppdrag att utveckla Odenplan till ett grönare och mer levande stadstorg. Motionären föreslår också att kommunstyrelsen och trafiknämnden ska inleda en dialog med Region Stockholm och det uppmärksammas ett behov av att förbättra utformningen av cykelgaraget.

Odenplan är idag en av de största bytespunkterna för kollektivtrafik. Här sammanstrålar tunnelbana och pendeltåg med flera busslinjer. Regionens anläggningar, som till stor del är belägna under markytan, utgör vissa begränsningar för vad som är möjligt att genomföra på torgytan.

Claes Nyberg (C) har inkommit med en motion till kommunfullmäktige, med förslag om att en syskonförtur vid placering i förskola ska införas i Stockholms stad. Förslaget innebär att syskonförturen ska gälla vid placering i förskola för barn som har syskon i en grundskola som är organisatoriskt eller geografiskt kopplad till förskolan.

I en motion till kommunfullmäktige beskriver Ismail Ali och Claes Nyberg (båda C) vikten av barns möjlighet till att leka, utforska och lära i samspel med naturen.

Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige ska ge förskolenämnden i uppdrag att ta fram en stadsövergripande plan för hur samtliga förskolor i staden ska ges möjlighet att bedriva odling som en del av den pedagogiska verksamheten.

I en motion väckt i kommunfullmäktige beskriver Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (båda L) att äldre hbtqi-personer befinner sig idag i en särskilt utsatt position inom äldreomsorgen. Trots framsteg i samhället när det gäller rättigheter och acceptans för hbtqi-personer, vittnar flera aktuella rapporter om en fortsatt utbredd oro bland äldre hbtqi-personer inför att bli beroende av vård och omsorg.

Motionärerna anser att det är en fråga om mänsklig värdighet, om frihet och om varje individs rätt att vara sig själv hela livet. Motionärerna anser att Stockholms stad har ett särskilt ansvar att erbjuda en äldreomsorg som inte bara är funktionell utan också jämlik, inkluderande och respektfull. Med anledning av detta föreslår motionärerna:

1. Att Stockholm stad genomför en utredning av situationen för äldre hbtqi-personer inom äldreomsorgen, deras livsvillkor och hälsa,
2. Att staden i sina upphandlingar av äldreomsorg ställer krav på hbtqi-kompetens och säkerställer att verksamheter inom hemtjänst och äldreboenden arbetar utifrån ett tydligt hbtqi-perspektiv,
3. Att staden utreder hur tid och resurser kan avsättas för att personal inom äldreomsorgen ska få möjlighet till kontinuerlig utbildning i bemötande, likabehandling och hbtqi-frågor, samt säkerställer att ett hbtqi-perspektiv ingår i relevanta utbildningsinsatser.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Kristin Jacobsson (C) att staden ska vidta åtgärder för att säkerställa att staden följer de internationella åtagandena som följer av Europarådets människohandelskonvention gällande potentiella offer för människohandels rätt till 30 dagars uppehållstillstånd för betänketid. I motionen lyfts att få ansökningar om sådana uppehållstillstånd inkommer till Migrationsverket från landets socialnämnder.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Mikael Valier Furtenbach (KD) att en särskild arkitekturzon införs med syftet att stärka gestaltningsmässig hänsyn till äldre bebyggelsemiljöer, exempelvis inom tullarna och i äldre stenstäder i närförort. Zonindelningen föreslås kunna användas för att styra byggnaders höjd, volym, materialval och formspråk i dessa områden.

Jan Jönsson och Sara Svanström (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionen handlar om särskilda satsningar för att säkerställa att alla stockholmare kan röra sig fritt och tryggt i det offentliga rummet, oavsett om de går, cyklar, använder rullstol eller barnvagn. Exempel som lyfts av motionärerna är problem med byggsäckar samt snö och halka. I motionen föreslås att särskilt fokus ska riktas till personer med funktionsnedsättning och att inkludera tillgänglighetsperspektivet i alla åtgärder.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Kristin Jacobsson och Claes Nyberg (båda C) att kommunstyrelsen, tillsammans med berörda nämnder, ska utreda om frystorkning av överbliven mat kan införas i stadens offentliga verksamheter, samt i samråd med utbildningsnämnden inleda ett pilotprojekt för att testa detta i utvalda skolor.

I motionen föreslås även att kommunstyrelsen, tillsammans med berörda nämnder, ska utreda möjligheten att etablera ett kommunalt krislager för att stärka stadens livsmedelsberedskap.

Jan Jönsson och Sara Svanström (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna anser att alla barn, oavsett bostadsområde, ska kunna ta sig till och från skolan på ett tryggt och säkert sätt, året om. I motionen föreslås att staden genom satsningen ”Skolfrid” genomför nödvändiga åtgärder för en barnvänlig gatumiljö. Motionärernas förslag ska verka för att bristfälliga säkerhetslösningar vid skolor åtgärdas, exempelvis dåligt underhållna övergångsställen, farliga korsningar och förbättrad åtskillnad mellan gångbanor och trafikerade gator. I ytterstaden under vintertid vill motionärerna se ett ökat fokus på snö- och halkbekämpning vid vägar som används av skolbarn. I motionen föreslås att trafiknämnden, i nära samarbete med utbildningsnämnden och berörda stadsdelsnämnden, får i uppdrag att identifiera skolor och områden där behovet av åtgärder är störst. Att Stockholm stad avsätter extra resurser för att förbättra trafiksäkerheten till och från skolor för att:

a) Skapa och förbättra säkra övergångsställen, till exempel med trafikljus och vägbulor.

b) Förstärka belysning vid skolvägar och övergångsställen.

c) Utöka och förbättra gång- och cykelvägar i anslutning till skolor.

d) Införa tydligare och strängare hastighetsbegränsningar i skolnära områden.

André Nilsson (L) föreslår i en motion väckt i kommunfullmäktige att berörda förvaltningar ska utreda möjligheten att tillskapa en konstgjord surfvåg i Slussen i syfte att bidra till ökad rekreation, turism och aktivitet i stadskärnan.

I en motion väckt i kommunfullmäktige av Hanna Wistrand (L) föreslås att idrottsnämnden får i uppdrag att utreda ett införande av ett återstartsstöd till idrottsföreningar som drabbats av anläggningsstängningar på grund av renoveringar. Vidare föreslås att idrottsnämnden får i uppdrag att ta fram en långsiktig plan för att öka tillgången till idrottsanläggningar genom subventionering eller tillfälliga byggnader under renoveringar.

Hanna Wistrand (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att anlägga en multibana för att möjliggöra en organiserad och tillgänglig träningsmiljö inom exempelvis skidåkning, cykel och parasport året runt.

Jan Jönsson, Björn Ljung och Åsa Nilsson Söderström (alla L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna anser att Stockholms stad behöver agera mer kraftfullt för att skydda byggnader med höga kulturvärden och som är i privat ägo.

Jan Jönsson och Björn Ljung (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige ger stadens nämnder och styrelser i uppdrag att prioritera renovering och underhåll av Stockholms stads kulturhistoriska byggnader, utreda hur budgeten kan prioritera dessa arbeten och utreda inrättandet av en kulturhistorisk fond för ändamålet.

Jonas Naddebo och Svante Linusson (båda C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att kommunstyrelsen, i samråd med berörda nämnder och bolag, utreder förutsättningarna för att initiera ett pilotprojekt med självkörande fordon i samarbete med företaget Waymo.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Andréa Hedin (M) att kommunanställda ska kunna få tjänstledighet för att ta sig an uppdrag som familjehem och att insatsen marknadsförs kontinuerligt inom Stockholms stad.

Motionären beskriver Karlskronas arbete med att råda bot på bristen av familjehem, enligt motionären får kommunanställda i Karlskrona tjänstledigt på hel- eller deltid om de vill bli familjehem. Motionären anser att det är en modell som Stockholms stad bör ta efter.

Jonas Naddebo och Svante Linusson (båda C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna lyfte betydelsen av Valhallavägen som grönt parkstråk för såväl rekreation som biologisk mångfald. Motionärerna föreslår att staden genomför en helhetsöversyn av hela Valhallavägen, längs sträckan från Roslagstull till Hakberget.

Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar:

• Att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utföra en helhetsöversyn av Valhallavägens befintliga trafiklösningar och gröna infrastruktur där konflikter, behov och förbättringsmöjligheter identifieras.
• Att ge kommunstyrelsen tillsammans med berörda nämnder och bolag i uppdrag att utreda förutsättningarna att ersätta befintliga parkeringsplatser på Valhallavägen i garage i närområdet, för att ge utrymme till nya grönytor, lekplatser, spontanidrott och verksamheter.
• Att trafiknämnden får i uppdrag att utreda och anlägga trafikseparerad infrastruktur för cykel längs hela Valhallavägen så att den uppfyller den standard som ställs för primära cykelstråk.
• Att ge trafiknämnden och Norra innerstadens stadsdelsnämnd i uppdrag att förbättra belysning, renhållning och halkbekämpning för ökad trygghet och trivsel.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (båda L) att staden inrättar en forskningshubb för att vidareutveckla modellen akademisk socialtjänst. I förslaget ingår att socialsekreterare och forskare samlokaliseras på socialkontor i stadsdelarna samt att det i riktlinjer, eller annat styrdokument, för socialtjänsten tydliggörs att sociala insatser ska utvärderas och i större utsträckning knyta forskning till praktik.

I en motion väckt i kommunfullmäktige kräver Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (båda L) att staden tillsätter en egen ansvarsutredning kring Eolshäll med utgångspunkt i vad som redovisas i bilaga 2 till utlåtandet ”Eolshäll och staden” samt att staden parallellt utreder kompensatoriska åtgärder i någon form för de drabbade individer som fortfarande är i livet, med inspiration från den norska modellen med ”rettferdsvederlag”.

I en motion väckt i kommunfullmäktige anför Gabriel Kroon och Liliane Åkerlund (båda SD) att den gamla amfiteatern i Rålambshovsparken har potential att bli en samlingsplats året om, men att den kan upplevas som otrygg med anledning av dess insynsskyddade läge. Mot bakgrund av detta föreslår motionärerna att:

• Kommunfullmäktige ger berörda nämnder i uppdrag att undersöka hur publika ytor så som cafeverksamhet och dylikt kan inrättas i Amfiteatern vid Rålambshovsparken.

Jan Jönsson (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anser att det finns ett behov av att stärka yrkesprogrammens attraktionskraft inom Stockholms gymnasieskolor. I motionen föreslås därför att staden ska förlägga ett yrkesprogram på någon eller några av de populära innerstadsskolorna med teoretisk profil, att staden arbetar fram en strategi för att arbeta med att stärka yrkesprogrammens attraktivitet samt att staden tillsammans med Sveriges kommuner och regioner (SKR) arbetar med fortbildning till studie- och yrkesvägledare, i syfte att få fler att söka sig till yrkesprogrammen.

I en motion väckt i kommunfullmäktige av Jan Jönsson (L) föreslås att staden genomför en inventering av stadens skolgårdar samt gör nödvändiga upprustningar utifrån ett tillgänglighetsperspektiv.

Jan Jönsson (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att staden tar initiativ till att ändra i samverkansavtalet mellan Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) och utbildningsnämnden så att kostnaden för byte av inpasseringssystem blir en fastighetsägarfråga.

Jan Jönsson (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären beskriver att det för närvarande finns ett stort behov av medarbetare inom omsorgen och än mer i framtiden då andelen äldre av befolkningen väntas öka kraftigt. Vård- och omsorgsprogrammen på gymnasiet får dock allt för få sökande samtidigt som för få som väl börjar där också fullföljer studierna hela vägen till studenten.

Motionären beskriver en lösning där den som börjar sin utbildning på vård- och omsorgsprogrammet får möjlighet att få sitt körkort delvis betalt som en del av utbildningen, förutsatt att man får godkänt körkortsprov och tar en fullständig yrkesexamen från programmet.

Mot bakgrund av detta föreslår motionären att kommunfullmäktige beslutar:

- Att skapa ett Lyceum vård och omsorg i staden.

- Att utbildningsförvaltningen låter eleverna på vårdprogrammen få körkort helt eller delvis finansierade av staden, givet att man klarar körkortsproven och fullföljer utbildningen.

I en motion i kommunfullmäktige av Gabriel Kroon och Mats Johnsson (båda SD), beskrivs den pågående planeringen för bostäder i Långbroparken. Motionärerna anser att förslaget innebär förstörelse av parkens viktigaste delar, att det existerande huset på Lågbron 1 ska bevaras och det föreslagna nya flerfamiljshuset inte ska byggas. Motionärerna föreslår att staden avbryter projektarbetet för nya bostäder på fastigheten Lågbron 1.

I en motion väckt i kommunfullmäktige av Björn Ljung och André Nilsson (båda L) lyfter motionärerna att staden bör ta fram en modell för tidsuppdelning av avgifter vid detaljplaner samt att modellen särskilt ska utformas för att vara flexibel under lågkonjunktur och möjliggöra en smidigare ekonomisk hantering för byggaktörer. I motionen framförs att byggsektorn är särskilt känslig för konjunktursvängningar samtidigt som höga initiala kostnader, såsom avgifter för detaljplanearbete och marköverlåtelser bedöms vara ett avgörande hinder. Motionärerna anser att likviditetsproblem i den initiala fasen är ett problem för många mindre aktörer och att företagen skulle få bättre förutsättningar att planera och genomföra sina projekt genom att sprida ut avgifterna över tid, exempelvis vid specificerade milstolpar i processen. Konjunktursvängningar skulle också motverkas, enligt motionärerna, och förslagen bedöms möjliggöra för fler aktörer och bättre konkurrens i Stockholm.

I en motion väckt i kommunfullmäktige av Gabriel Kroon, Mats Johnsson och Tapani Juntunen (alla SD) beskrivs planerna för bostäder i Mälarhöjden. Motionärerna anser att den föreslagna bebyggelsen förstör områdets karaktär och minskar områdets attraktivitet. Enligt motionen innebär projektets genomförande att parkens avrinningsområde för dagvatten förstörs, naturmark förloras och den ekologiska balansen och allmänhetens tillgänglighet till naturen påverkas negativt. Motionärerna föreslår att stadsbyggnadsnämnden samt övriga berörda nämnder avbryter projekteringen och detaljplanering av bostäder i Klubbensborgsbacken.

I en motion väckt i kommunfullmäktige skriver Jonas Naddebo (C) om det omfattande regelverk och långa handläggningstider som försvårar för både företag och privatpersoner. I motionen föreslås kommunfullmäktige besluta att införa en bygglovsrobot i Stockholms stad samt att ge trafiknämnden och stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att, tillsammans med berörda nämnder och bolag i Stockholms stad, utreda vilka fler tillståndsprocesser som bör automatiseras.

Dennis Wedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anser att kommunstyrelsen bör uttala sig positivt till att färdigställa Stockholms ringled med Östlig förbindelse och tillsammans med berörda nämnder och bolag vara en konstruktiv och samarbetsvillig aktör vad gäller att få Östlig förbindelse på plats.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Jan Jönsson och Isabel Smedberg-Palmqvist (båda L) att staden ska utreda och identifiera fler lämpliga platser för gatukonsten i stadens yttre stadsdelar.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Jonas Naddebo (C) att Stockholms stad ska stärka och utveckla sina trygghetspunkter genom att utöka antalet, förbättra deras geografiska spridning, säkerställa bemanning och utrustning samt öka invånarnas kännedom om deras funktion.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Jan Jönsson, Isabel Smedberg-Palmqvist och Björn Ljung (alla L) att kommunfullmäktige beslutar att fastighetsnämnden tillsammans med kulturnämnden utreder en strategi för att samordna och effektivisera stadens ateljébestånd.

Therese Lindström och Theréz Randquist (båda M) har väckt en motion i fullmäktige. I motionen framförs att stadens kajer och vattenkanter domineras av hårda material som till exempel stål och betong, vilket begränsar den biologiska mångfalden och minskar stadens förmåga att möta klimatförändringar. I motionen lyfts att det finns internationella exempel i Köpenhamn där man anlagt flottliknande öar med växter i hamnen. Öarna förankras på plats och fungerar som små livsmiljöer för fåglar, bin och andra pollinerande insekter. Samtidigt skapas undervattensstrukturer som gynnar fiskar och andra vattenlevande arter. Flera europeiska städer ser nu över hur deras vattenytor kan göras tillgängliga för både växter, djur och människor.

Motionen innehåller förslag att kommunfullmäktige ska besluta om att uppdra till berörda nämnder att genomföra och utvärdera ett pilotprojekt med flytande planteringar i utvalda vattenrum i Stockholms stad.

Kristin Jacobsson (C) har väckt en motion i fullmäktige om att införa ett pilotprojekt under namnet Vinterhjälpen. Syftet med Vinterhjälpen är att äldre personer ska ges möjlighet att få hjälp med halkbekämpning utanför sin bostad under vintersäsongen av exempelvis studenter som erbjuds extrajobb eller unga inskrivna hos Jobbtorg Stockholm.

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige där han anför att Stockholms stads regelverk är utformade så att de hämmar utvecklingen av stadens restauranger, nattklubbar och livescener, vilket i sin tur påverkar Stockholms attraktionskraft, trygghet och kreativitet negativt. I motionen föreslår han att kommunfullmäktige genomför ändringar i regelverk för olika tillstånd, för exempelvis restauranger och nattklubbar, i syfte att förenkla tillståndsprocesserna för dessa verksamheter.

Jan Jönsson, Björn Ljung och Åsa Nilsson Söderström (alla L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att staden utreder och skärper de demokratiska villkoren för lokaluthyrning och kulturstöd, för att motverka att antidemokratiska aktörer hyr stadens lokaler i andra eller tredje hand.

I en motion väckt i kommunfullmäktige anför Jan Jönsson och Isabel SmedbergPalmqvist (båda L) om att staden ska verka för mer konst och kultur på stadens äldreboenden. Motionärerna anför att konst och kultur har en positiv inverkan på livskvalitet och välbefinnande, särskilt för äldre, genom att motverka ensamhet, stimulera minnen och skapa en mer trivsam miljö. De menar att tillgången till konst och estetiska inslag varierar mellan stadens äldreboenden och föreslår därför att kulturnämnden, i samarbete med äldrenämnden, ska ta fram en strategi för ökad tillgång till konst och kultur på äldreboenden. Förslaget omfattar även att utveckla möjligheter för äldre att delta i konstnärliga aktiviteter samt att stärka samverkan mellan äldreboenden och kulturaktörer inom ramen för stadens kultursamarbeten. Mot bakgrund av ovanstående föreslår motionärerna:

• att staden verkar för mer konst och kultur på stadens äldreboenden

Jan Jönsson (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att staden utreder förutsättningarna för ett begränsande av antal skolbyten på grundskolan, med inspiration från Uppsala kommuns modell.

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås dels att staden bör ta fram en strategi för privatägda offentliga platser som ett komplement till strategin för offentliga rum, med tydliga riktlinjer för tillgänglighet, gestaltning, förvaltningsmodeller och skyddet av medborgarnas rättigheter, dels att staden utreder möjligheten att villkora utökade byggrätter eller andra incitament i stadsplaneringen, mot att fastighetsägare i samband med byggprojekt tillgängliggör offentliga platser av hög kvalitet.

För att möta framtidens behov föreslår motionären att staden testar nya tillvägagångssätt genom modellen Privately Owned Public Spaces (POPS) – offentliga platser i privat regi

Andréa Hedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att elever i låg- och mellanstadiet inte ska förses med egna digitala enheter att ta med hem samt att undervisning och läxor i huvudsak bör genomföras med böcker, papper och penna. Vidare föreslås att Stockholms stad ska ta fram gemensamma riktlinjer för åldersanpassad introduktion av digitala verktyg i undervisningen.

I en motion väckt i kommunfullmäktige av Dennis Wedin (M) och Petra Gardos Ek (båda M framförs att Strandvägen har blivit en plats för streetracing och att andra problem växer, såsom stök och narkotikahandel i närområdet.

Motionärerna föreslår att staden initierar en dialog med polisen om högre bemanning på plats, samt återinför kommunala ordningsvakter i området. Därutöver bör fartgupp, hastighetskameror, ljudsensorer och ”röda vågar” i trafikljusen införas. Skulle dessa åtgärder inte räcka och streetracing inte försvinner, anser motionärerna att möjligheterna att stänga av Strandvägen nattetid för privatbilism bör utredas.

Motionärerna föreslår att uppdra åt trafikkontoret att vidta åtgärder för att få bort den illegala streetracingen på Strandvägen.

I en motion väckt i kommunfullmäktige av Lovisa Hedin (KD) föreslås att staden tar fram en särskild strategi för villa- och radhusbebyggelse. Strategin föreslås innehålla en kartläggning av lämpliga områden för småhusutveckling och vägledning för att vid förtätning kunna ersätta flerfamiljshus med småskaligare bostäder såsom småhus, radhus eller townhouses. Motionären betonar vikten av att bevara villaområdenas särprägel och att skapa fler boendemöjligheter i småhusform.

Destiny Zandi Lindgren (KD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen anförs att Stockholm har ett underskott av replokaler. Motionären föreslår därför att staden utreder hur musiksalar på stadens skolor kan tillgängliggöras som replokaler efter skoltid.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (båda L) att staden ska ta fram en styrande handlingsplan för ett stadsdelslyft för alla utsatta områden, med konkreta mål och delmål för alla inblandade nämnder och bolag.

Jan Jönsson (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att staden reviderar samverkansavtalet med Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) så att bolaget tar kostnader för skolans arbetsmiljö och säkerhet.

Jan Jönsson (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären konstaterar att staden erbjuder spetsklasser inom matematik, naturvetenskap, och samhällsvetenskap, men att det för elever med särskilt intresse och fallenhet för andra ämnen inom humaniora saknas motsvarande satsning. Därför föreslås det i motionen att en utredning genomförs för att undersöka möjligheterna att införa spetsklasser inom humaniora i Stockholms skolor.

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen beskrivs att Södertäljevägen utgör en av Stockholms mest barriärskapande trafikleder. Arbetet med ett stadsutvecklingsprogram för Södertäljevägen har pausats med hänvisning till rådande ekonomiska läge. Motionären anser att planeringen bör återupptas med syfte att omvandla Södertäljevägen till en levande stadsgata som förlänger innerstaden. I motionen redovisas en viljeriktning för planeringsarbetet i ett antal punkter. Enligt motionen kan området utvecklas med uppemot 7 700 bostäder genom att Södertäljevägen, Essingeleden och bussdepån överdäckas.

I en motion väckt i kommunfullmäktige av Jan Jönsson, Björn Ljung och Elin Hjelmestam (alla L) beskrivs att fastighetsbranschen spelar en avgörande roll i den gröna omställningen. Motionärerna anser att det behövs en plan för hur växthusgaserna som byggandet orsakar ska hanteras.

I motionen anges att Stockholms stad behöver ta fram en strategi för att främja hållbart byggande. Motionärerna anser också att markanvisningspolicyn behöver ses över för att premiera projekt som prioriterar hållbara byggmetoder och materialval, samt att tydligare vägledning och information behövs till beställare och byggaktörer kring de regelverk och tekniska krav som gäller för hållbart byggande.

Motionärerna föreslår att Stockholms stad tar fram en strategi för att främja hållbart byggande i trä eller andra material med motsvarande eller bättre klimatprestanda.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Gabriel Kroon (SD) att kommunfullmäktige beslutar att kulturnämnden ges i uppdrag att utreda storbildsprojicering på Stadshuset likt Nobel Week Lights, i samråd med berörda nämnder.

I en motion väckt i kommunfullmäktige av Jan Jönsson, Björn Ljung och Sara Svanström (alla L) framhåller de att Fagersjöskogen bör skyddas som naturreservat. Motionärerna anser att genom att inrätta ett naturreservat i Fagersjöskogen kan ekologiska värden bevaras, djur- och växtliv kan skyddas och området förbli en grön lunga för Söderorts invånare. I motionen framförs även att skydd som naturreservat är i linje med stadens övergripande ambitioner om hållbar stadsutveckling och klimatanpassning. I motionen föreslås därför kommunfullmäktige besluta om att staden utreder förutsättningarna att inrätta ett naturreservat i Fagersjöskogen.

Jan Jönsson (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att staden utreder förutsättningarna för ett begränsande av antal skolbyten på gymnasiet.

Hanna Werner (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären framhåller att Vanadis Hotell utgör en outnyttjad resurs i innerstaden, men att den står tom och är i behov av upprustning. Motionären föreslår att fastighetsnämnden ska utreda byggnadens skick samt, tillsammans med idrottsnämnden, se över alternativa verksamheter. Förslagen behöver inte vara låsta till gällande detaljplan.

Jonas Naddebo och Claes Nyberg (båda C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna anser att det saknas högstadieplatser inom rimligt avstånd från elevers bostäder i norra Bromma och föreslår att staden skyndsamt går vidare med utredningar och konkreta åtgärder för att möjliggöra högstadieundervisning i norra Bromma.

Andréa Hedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige som innehåller förslag om att införa SAO-jobb (studiemotiverande arbetslivsorientering) i staden. Motionären föreslår även att antalet feriejobb i staden ska minska med 1000 stycken under 2026 för att istället ersättas av lika många SAO-jobb.

Leif Söderström (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att bredda Klarastrandsleden till tre körfält med reversibel mittfil.

Jan Jönsson (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att gråzonsbarn, det vill säga elever som inte uppfyller kriterier för anpassad skola men som har svårt att nå målen för grundskola och gymnasieskola på grund av sin kognitiva förmåga, kan få omfattande stöd och anpassningar i grundskolan, vilket gör att vissa precis klarar sig vidare till gymnasiet. Motionären framför vidare att det väl i gymnasieskolan ofta saknas motsvarande stöd, och många elever har svårt att klara de krav som ställs. Detta resulterar i att de riskerar att hamna utanför utbildningssystemet redan efter grundskolan eller i värsta fall hoppa av gymnasiet utan fullföljda studier.

Motionären föreslår därför att staden inför en handlingsplan för att lyfta och stärka arbetet med gråzonsbarn.

Claes Nyberg och Ismail Ali (båda C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att utbildningsnämnden tillsammans med förskolenämnden, Södermalms stadsdelsnämnd och Bromma stadsdelsnämnd utreder möjligheten och behovet av att starta en språkskola i årskurs F-3 med anpassad språkutvecklande pedagogik för elever med grav språkstörning.

Hanna Wistrand (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att idrottsnämnden samt andra berörda nämnder och bolag får i uppdrag att utreda hur Högdalstopparna kan utvecklas till ett attraktivt och öppet frilufts- och rekreationsområde. Vidare föreslås att nämnderna får i uppdrag att utreda möjligheten till kollektivtrafik till Högdalstopparna.

Svante Linusson och Jonas Naddebo (båda C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att staden ska tillgängliggöra information om snöröjningsinsatser i realtid via en interaktiv karta och göra informationen tillgänglig som öppen data genom ett API.

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att arbetet med gröna tak behöver växlas upp och att staden systematiskt och strategiskt ska främja utbyggnaden av gröna tak. I motionen framhålls vegetationsklädda tak och väggar som ett kostnadseffektivt och mångfacetterat verktyg som avlastar dagvattenhantering, reglerar temperatur, stärker ekosystem och förbättrar den generella livsmiljön.

I en motion till kommunfullmäktige föreslår Claes Nyberg och Kristin Jacobsson (båda C) att det införs ett screeningprogram av barn och ungas psykiska hälsa i samband med elevhälsans ordinarie hälsokontroller genom ett obligatoriskt erbjudande om samtal hos skolkurator för elever i årskurs sju.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Gabriel Kroon (SD) att trafiknämnden ges i uppdrag att i samråd med berörda nämnder utveckla en strokekampanj på stadens offentliga annonsytor.

Jan Jönsson, Sara Svanström och Elin Hjelmestam (alla L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar att staden utökar antalet sommargågator och sommartorg i Stockholm och att framkomligheten för kollektivtrafiken säkerställs vid planering och genomförande av dessa. Vidare föreslår de att inrättandet av nya sommargågator och sommartorg sker i dialog med närboende, näringsidkare och andra berörda aktörer för att säkerställa att både behov och synpunkter tas i beaktande.

Jan Jönsson, Björn Ljung och Christina Tufvesson (alla L) har väck en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att staden tar fram ett förslag för utvecklingen av Piazza Odenplan och att möjligheten att för trafik stänga av den del av Upplandsgatan som skär mellan Odenplan och Gustav Vasa kyrka utreds.

Jan Jönsson (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås inrättandet av ett datasystem som slår larm om en elev skrivs ut från en skola utan att ha skrivits in på en ny skola. Motionären föreslår även införandet av en spärr som omöjliggör utskrivning tills eleven är inskriven på en ny skola.

Jan Jönsson (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige om politiska ungdomsförbunds deltagande på skolor. Motionären argumenterar för att de politiska ungdomsförbunden har en viktig demokratisk roll och att de bör få tillträde till stadens skolor.

Motionären föreslår därför att staden ska utveckla och implementera riktlinjer för skolors samverkan med politiska ungdomsförbund, att staden tar fram stödmaterial för skolor som underlättar för medverkan av politiska ungdomsförbund i skolan och att staden uppmuntrar skolledningar att aktivt bjuda in representanter från olika politiska ungdomsförbund samt säkerställer säkerheten i samband med dessa evenemang.