Möte 2026-04-13

Ärendet publiceras torsdagen veckan innan sammanträdet. 

Ärendet delas ut på sammanträdet. 

Bilagan delas ut på sammanträdet. 

Kommunfullmäktige har att utse ordförande, ledamöter och suppleant samt lekmannarevisor och lekmannarevisorssuppleant i styrelsen för AB Hjulstahem för tiden från ordinarie årsstämma år 2026 till och med ordinarie årsstämma 2027, dvs. till tiden vid slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Nuvarande styrelse och lekmannarevisorer är utsedda till och med ordinarie årsstämma år 2026.

Enligt kommunallagen (2027:725) 10 kap. 3 § ska kommunfullmäktige utse ledamöter i helägda bolag. För att vara valbar som ledamot eller suppleant i en styrelse måste man vara myndig.

Till lekmannarevisor/lekmannarevisorssuppleant i styrelser ska väljas någon av de förtroendevalda revisorer som valts för granskning av kommunstyrelsens och övriga nämnders verksamhet enligt kommunallagen 10 kap. 5 §.

Valberedningen lägger fram namnförslag till kommunfullmäktige.

Kungsholmens stadsdelsnämnd har till kommunfullmäktige hemställt om ändring av de allmänna ordningsföreskrifterna för Stockholms kommun § 15 för godkännande.

Ändringen rör förbud mot alkoholförtäring i korsningen Fleminggatan/Sankt Eriksgatan.

Funktionshindersombudsmannen i Stockholms stad ska regelbundet lämna en rapport till kommunfullmäktige om sin verksamhet samt om de frågor rörande levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning, tillgängligheten och förutsättningarna för delaktighet i staden som ombudsmannen anser att kommunfullmäktige behöver ha kännedom om.

Stockholms stads funktionshindersombudsmans rapport 2025 beskriver utmaningar, framgångar och möjligheter samt behov av förbättringar för att nå målet om en stad där personer med funktionsnedsättning är fullt delaktiga på jämlika villkor, utan diskriminering.

Utgångspunkt för rapporten är den granskning som FN:s funktionsrättskommitté genomförde 2024 avseende Sveriges efterlevnad av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

År 2019 fattade kommunfullmäktige ett reviderat inriktningsbeslut för Fokus Skärholmen omfattande sammanlagt 16 delprojekt. I det föreliggande ärendet föreslås att det inriktningsbeslutet för Fokus Skärholmen upphävs. Förslaget motiveras av svårigheter att följa upp beslutet när det sker stora förändringar i de ingående projekten. Därtill har fler projekt tillkommit i stadsdelsnämndsområdet efter den senaste revideringen. Uppföljningen av projekt i Skärholmens stadsdelsnämndsområde föreslås framöver ske på projektnivå. Fyra projekt som är aktiva i planeringsskede; Ålgrytevägen, Kråksätra, Östra Bredäng samt Sätra centrum, föreslås få egna inriktningsbeslut för fortsatt framdrift.

Lägesredovisning

För att ge en samlad bild av de ingående projekten i relation till det gällande inriktningsbeslutet lämnas en lägesredovisning för samtliga 16 projekt. Sammanlagt 10 projekt har genomförandebeslut varav 4 är färdigställda. Projekten omfattar sammantaget en möjlig byggnadsvolym för cirka 7 200 bostäder i Skärholmens stadsdelsnämndsområde. Av dessa är 870 bostäder färdigställda och cirka 5 050 har laga kraft-vunna detaljplaner. Marknadsläget bedöms inte vara tillräckligt gynnsamt för att produktionsstart ska vara rationellt för alla projekt. Byggaktörernas intresse av genomförande i närtid har också minskat betydligt. Sammanlagt fem projekt har pausats, tre av dessa har genomförandebeslut och två är i planeringsskede. De pausade projektens bedömda framtida utgifter och inkomster ingår inte i det kalkylunderlag som redovisas i lägesredovisningen.

Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden för de 16 projekten sammantaget redovisar ett negativt nettonuvärde om -250 mnkr inklusive tidigare nedlagda nettoutgifter. Täckningsgraden uppgår till 88 procent.

Inriktningsbeslut Ålgrytevägen

Projektet Ålgrytevägen syftar till att förtäta bebyggelsen kring Ålgrytevägen i Bredäng. Planförslaget möjliggöra cirka 900 nya bostäder i flerbostadshus, lokaler i bottenvåningar, ateljébyggnader, koloniområde och en utvecklad campingverksamhet. Projektets utgifter beräknas överstiga 300 mnkr och inriktningsbeslutet ska därför fattas av kommunfullmäktige.

Projektet har inte kommit vidare till genomförandebeslut och antagande av detaljplanen. Byggaktörerna har varit avvaktande till att ingå bindande avtal i enlighet med tidigare markanvisningar. Syftet med föreslaget inriktningsbeslut är att möjliggöra fortsatt arbete, som avser framtagande av genomförandestrategi, inklusive möjlig etappindelning för att skapa förutsättningar för ett genomförande. Exploateringsnämndens projektutgifter beräknas uppgå till cirka 449 mnkr. Projektet bedöms kunna få en god ekonomi. Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden för projektet redovisar i detta skede ett positivt nettonuvärde om 85 mnkr.

Anmälan om genomförda samråd inför inriktningsbeslut

Enligt stadens investeringsregler ska stadsledningskontoret anmäla genomförda samråd inför inriktningsbeslut för projekt med beräknade projektutgifter mellan 50 mnkr och 300 mnkr till kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott. Samråd inför inriktningsbeslut för projekten Kråksätra, Östra Bredäng och Sätra centrum genomfördes den 28 och 29 augusti 2025.

Projektet Kråksätra syftar till att tillskapa ett nytt radhusområde mellan Björksätravägen och Örnsätrabacken i Sätra. Projektutgifterna beräknas uppgå till cirka 131,3 mnkr. Lönsamhetskalkylen redovisar ett negativt nettonuvärde om -33 mnkr inklusive nedlagda nettoutgifter.

Projektet Östra Bredäng avser utveckling med bostäder öster om Bredängs centrum, från Bredängs allé till stadsdelsgränsen till Mälarhöjden. I området finns flera befintliga tomträttshavare med intresse för att utveckla sina fastigheter. Dessa är idag bebyggda med småindustrier och centrumanläggningar. Samrådsförslaget möjliggör cirka 740 bostäder samt utveckling av delar av Bredängs centrum. Projektutgifterna beräknas uppgå till 165,3 mnkr. Lönsamhetskalkylen redovisar ett negativt nettonuvärde om -40 mnkr inklusive nedlagda nettoutgifter.

Projektet Sätra centrum avser omdaning av centrala Sätra med ett nytt stadsdelscentrum med torg och parkytor samt omgivande bostadskvarter med verksamhetslokaler i bottenplan. Projektet innebär en komplex omvandling av platsen som sker i nära anslutning till tunnelbanestation och skola. I april 2025 auktionerades tomträtten Högsätra 10 ut på exekutiv auktion. Ny ägare till tomträtten blev bolaget Fastighetsförädlarna i Sätra AB. Planarbete har återstartat tillsammans med den nya ägaren. Projektutgifterna beräknas uppgå till 206,5 mnkr. Lönsamhetskalkylen redovisar ett negativt nettonuvärde om -108 mnkr inklusive nedlagda nettoutgifter.

Stockholms stad har två överenskommelser om exploatering med överlåtelse av mark i projektet Primusparken på Lilla Essingen. Avtalen är tecknade med Wästbygg Projektutveckling AB. Wästbygg Gruppen AB har ställt säkerhet genom borgensåtaganden.

Under 2025 har Wästbygg-koncernen avtalat om att sälja de två berörda fastigheterna till Klövern AB. För att avtalen ska följa den nya ägar- och bolagsstrukturen föreslås därför ett partsbyte (nya projektbolag tar över som avtalspart) och ett byte av säkerhet, där Klövern AB tar över borgensansvaret och blir solidariskt ansvarig gentemot staden.

Projektet Marievik avser genomförande av detaljplan Marievik 15 med flera i stadsdelen Liljeholmen (Dp 2010-14465). Detaljplanen möjliggör cirka 960 bostäder och cirka 27 000 kvm nya verksamhetslokaler. Projektområdet utgörs av privatägd mark. Detaljplanen syftar till att skapa en tät, levande och upplevelserik stadsmiljö. I genomförandet omvandlas tidigare kvartersmark till allmän platsmark med kommunalt huvudmannaskap.

För att genomföra detaljplanen har exploateringsavtal tecknats med fastighetsägarna avseende utbyggnad av den blivande allmänna platsmarken. Avtalen reglerar bland annat utformning, principer och kostnader. Fastighetsägarna ska stå för kostnaden för all exploatering inklusive utbyggnad av allmän plats. Anläggningar som tas emot omfattar, gator, parker, kajer och ett kajbad.

Genomförandet av detaljplanen påbörjades år 2023. Sommaren 2025 färdigställdes kajbadet som är den första anläggningen som staden tagit över. Preliminärt bedöms all allmän plats vara färdigställd år 2031. Enligt exploateringsavtalen ska övertagandet av den allmänna platsen, och övertagande i stadens drift, ske när hela området är utbyggt. Badet är undantaget från denna princip.

Övertagandet av anläggningarna innebär ökade drift- och underhållskostnader för trafiknämnden, Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd och idrottsnämnden om sammanlagt cirka 21 mnkr per år.

Övertagandet av anläggningar och mark görs utan ersättning. Enligt stadens redovisningsregler ska anläggningarnas värde bokföras till ett anskaffningsvärde som motsvarar värdet av den utförda entreprenaden för respektive anläggning. Värdet på anläggningarna som tas emot i Marievik bedöms bli cirka 621 mnkr. Avskrivningskostnaderna beräknas uppgå till 31,6 mnkr per år.

Exploateringsnämndens sammanlagda projektutgifter beräknas uppgå till cirka 16,2 mnkr och avser främst projektledning, samordning, granskning och administration. Projektinkomsterna beräknas uppgå till cirka 16,1 mnkr och utgörs av ersättning från fastighetsägarna.

Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden redovisar ett negativt nettonuvärde om -434 mnkr, främst beroende på de framtida drifts- och underhållskostnaderna.

Ärendet har i enlighet med Stockholms stads investeringsregler framställts till kommunfullmäktige för godkännande då anskaffningsvärdet överstiger 50 mnkr.

Projektet Samsö avser genomförande av detaljplan för del av fastigheten Farsta 2:1 med flera, område vid Lingvägen (Samsö) i stadsdelarna Farsta och Hökarängen. Projektområdet är beläget på gränsen mellan Farsta och Hökarängen invid Kvickentorpsskolan.

Planförslaget möjliggör 137 bostäder i tre punkthus, samt utbyggnad av Kvickentorpsskolan och ny förskola. En ny gata ska byggas för angöring till bostäderna som också möjliggör för en ny angöring för skolan. En gång- och cykelväg förbättrar kopplingen mellan Hökarängen och Farsta.

Behov av utbyggnad av skolan och ny förskola föreligger inte i närtid, men utbildningsnämnden har valt att slutföra planarbetet för att ha en framtida planreserv.

Exploateringsnämnden har tillsammans med AB Borätt tagit fram en överenskommelse om exploatering med överlåtelse av mark som reglerar ansvar i genomförandet av projektet (bilaga till utlåtandet). AB Borätt avser att uppföra cirka 137 bostäder som upplåts med bostadsrätt. Parkering ska anordnas i underjordiskt garage. AB Borätt åtar sig att uppnå mobilitetsåtgärder på grundläggande nivå enligt stadens riktlinjer för projektspecifika gröna parkeringstal. Överenskommelsens giltighet är villkorad av kommunfullmäktiges godkännande senast den 31 december 2026.

Exploateringsnämndens sammanlagda projektutgifter beräknas uppgå till cirka 126,7 mnkr, projektinkomsterna till 10 mnkr och försäljningsinkomsterna till cirka 151,1 mnkr. Nettonuvärdet inklusive tidigare nedlagda nettoutgifter uppgår till 22 mnkr och täckningsgraden till 120 procent.

Exploateringsnämnden har framställt ärendet till kommunfullmäktige för beslut av två skäl. Projektutgifterna överstiger 50 mnkr och försäljningsinkomsten överstiger 90 mnkr vilka utgör beloppsgränser i nämndens reglemente.

Projekt Stadshagen syftar till att omvandla ett institutionsområde och en idrottsplats till en blandad stadsdel med cirka 1 800 bostäder samt investeringar i gator, torg och parker på Västra Kungsholmen. Ärendet avser reviderat genomförandebeslut till följd av ändrade förutsättningar för projektets innehåll och ekonomi.

Projektet är pågående och genomförandet har redan inletts. Entreprenader för ombyggnad av allmän platsmark enligt detaljplanen påbörjades år 2020 och projektet genomförs med flera byggaktörer. Inflyttning har skett i vissa delar av området.

En central förändring är att den planerade grundskolan inom gällande detaljplan utgår. Utbildningsnämnden återkallade i december 2024 tidigare inriktning för skola, vilket möjliggör en alternativ idrottslösning inom Stadshagen och minskar behovet av att anlägga en 11-spelsplan på annan plats på Kungsholmen. Exploateringsnämnden föreslår därför en planändring där mark avsedd för skoländamål ändras till idrottsändamål för att möjliggöra ytterligare en 11-spelsplan med tillhörande funktioner på Stadshagens IP. Den 7-spelsplan som tidigare planerats på skolgården föreslås istället placeras på Tranebergsängen.

I anslutning till idrottslösningen ska även en byggrätt för bostäder eller vård- och omsorgsboende (cirka 80 platser) inrymmas. Det planerade Norra Stadshagstorget kommer att vara kvar, eventuellt med minskad yta. En trappförbindelse mellan idrottsplatsen och torget ska säkerställas.

En annan viktig förändring efter projektets genomförandebeslut (dnr KS 2018/489) är att AB Stockholmshem i september 2025 lämnat tillbaka markanvisning avseende bostäder och tennishall. Exploateringsnämnden avser att återkomma med förslag till ny markanvisning för kvarteret till en byggaktör som kan uppföra bostäder eller vård- och omsorgsboende.

Projektets investeringsutgifter har ökat jämfört med genomförandebeslutet 2018. Utgifterna uppgår i det reviderade beslutet till 1 163,8 mnkr. Projektinkomster uppgår till 134,8 mnkr och total försäljningsinkomst till cirka 1 627 mnkr. Nettonuvärdet är fortsatt positivt men har minskat. Täckningsgraden har sjunkit. Kvarstående osäkerheter bedöms bland annat avse tidplan, mark- och grundförhållanden, samordning mellan många aktörer samt risk för överklagande av kommande planändring.

Projektet avser uppförande av en temalekpark i södra Spångadalen mellan Tensta, Rinkeby och Bromsten. Anläggandet av lekparken sker inom gällande detaljplan. I maj 2025 fattade exploateringsnämnden inriktningsbeslut för temalekparken. Under hösten 2025 har ett program för lekparken tagits fram efter dialog med de boende i området.

Projektutgifterna beräknas uppgå till cirka 84,7 mnkr och drift- och underhållskostnaderna till cirka 1,2 miljoner kronor per år. Lönsamhetskalkylen redovisar ett negativt nettonuvärde om -110 mnkr. Uppskattningen av framtida drift- och underhållskostnader är högre än de schablontal som redovisades i samband med inriktningsbeslutet. Det innebär också att den redovisade lönsamhetskalkylen är mer rättvisande än vid inriktningsbeslutet.

Exploateringsnämnden har hemställt ärendet till kommunfullmäktige för beslut då projektutgiften överstiger 50 mnkr i enlighet med stadens investeringsregler.

Projektet Smedshagen avser genomförande av detaljplan för Vitsenapen 1 med flera, Smedshagen i stadsdelen Hässelby villastad (Dp 2016-15666). Planområdet utgörs i huvudsak av privat mark. De befintliga fastigheterna i Smedshagen ägs av ett antal bolag som alla är dotterbolag till Wallfast AB.

Wallfast AB har låtit ta fram en detaljplan som syftar till att möjliggöra kompletterande bostadsbebyggelse, service och nya parkeringslösningar i Smedshagen. Planförslaget möjliggör cirka 500 nya bostäder med en blandning av boendetyper. Nya lokaler för centrumändamål lokaliseras i anslutning till kollektivtrafik och Åkermyntans centrum.

Exploateringsnämnden har tillsammans med Wallfast AB och dotterbolagen Bk Nordväst AB, Hh Åkervickern 3 AB, Hh Vitsenapen 2 AB, Hh Vitsenapen 3 AB, Hh Vitsenapen 4 AB, Hh Vitsenapen 5 AB och Hh Åkersyran 1 AB tagit fram ett exploateringsavtal som reglerar ansvaret för genomförandet. För att möjliggöra genomförandet av detaljplanen säljer staden viss tillskottsmark.

Fördelningen av utgifter för investeringar i allmän platsmark sker utifrån parternas nytta av planläggningen. Bolagen ska genom exploateringsbidrag ersätta staden för 93 procent av alla utgifter som staden har i samband med framtagandet och genomförandet av detaljplanen.

Exploateringsnämndens projektutgifter beräknas uppgå till cirka 139,1 mnkr, projektinkomsterna till 129,8 mnkr och försäljningsinkomsterna till 30 mnkr. Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden redovisar ett positivt nettonuvärde om 15 mnkr. Täckningsgraden uppgår till 111 procent.

Projektet Enigheten avser genomförande av detaljplan för fastigheterna Enigheten 25 och 26 med flera i stadsdelen Mariehäll. Detaljplaneförslaget omfattar områden i anslutning till och i närheten av Bällstavägen. Fyra av de berörda fastigheterna ägs av privata aktörer, resterande mark ägs av Stockholms stad.

Detaljplaneförslaget möjliggör cirka 320 bostäder, en förskola, kommersiella lokaler samt nya parkytor. Detaljplanen möjliggör även en insatsväg till befintliga bostäder inom fastigheten Sämjan 1.

På norra sidan om Bällstavägen ligger fastigheten Enigheten 26 som ägs av Peab Bostad AB och intilliggande fastigheten Enigheten 25 ägs av Stockholms stad och upplåts till Peab Bostad AB med tomträtt. De byggnader som funnits inom Enigheten 25 och Enigheten 26 är rivna.

Söder om Bällstavägen ligger fastigheterna Hingsten 1 och 2 som ägs av Tegelbergs Fastigheter AB, som avser att utveckla fastigheterna med flerbostadshus.

I en triangel vid Alpvägen, norr om Bällstavägen, ligger fastigheterna Linaberg 25 och Linaberg 36 som ägs av Stockholms stad respektive AB Stockholmshem. Ytan är idag grusbelagd. I planprocessen för den föreliggande detaljplanen har fastigheterna prövats för bostadsbebyggelse, men ska enligt förslaget bli parkmark för att möta behovet av fler allmänna platser i stadsdelen.

Exploateringsnämnden har tillsammans med Peab Bostad AB tagit fram en överenskommelse om exploatering som reglerar genomförande och överlåtelse av mark inom Enigheten 25 och del av fastigheten Mariehäll 1:10. Överenskommelsens giltighet är villkorad av att kommunfullmäktige senast den 31 december 2026 godkänner dels genomförandet av projektet Enigheten och dels överenskommelsen om exploatering. Peab Bostad AB ska förvärva mark inom fastigheten Mariehäll 1:10 och Enigheten 25 och avser att uppföra 158 bostäder inklusive en gruppbostad med sex lägenheter samt en förskola. Det överenskomna markpriset för bostäder är 14 500 kr per kvm ljus BTA i prisläge januari 2020. Markpriset för kommersiella lokaler är 4 000 kr per ljus BTA och för förskola 5 000 kr per kvm ljus BTA i prisläge 2020.

Exploateringsnämndens sammanlagda projektutgifter beräknas uppgå till cirka 132,2 mnkr och avser främst ombyggnad av gator, anläggande av ny park och parkstråk med trappkopplingar samt ledningsflyttar. Av de totala projektutgifterna utgör 7,7 mnkr utgifter som redovisas som driftkostnader. Projektinkomsterna beräknas uppgå till 39,7 mnkr varav 34,8 mnkr avser icke offentliga bidrag i form av exploateringsbidrag. Försäljningsinkomsten beräknas uppgå till 160,1 mnkr.

Lönsamhetskalkylen redovisar ett positivt nettonuvärde om 28 mnkr. Täckningsgrad uppgår till 124 procent.

Ärendet har framställts till kommunfullmäktige av två skäl, projektutgiften överstiger 50 mnkr och försäljningsinkomsten överstiger 90 mnkr, vilka utgör beloppsgränser i exploateringsnämndens reglemente.

Detaljplanens syfte är att möjliggöra för kompletterande bostadsbebyggelse, service och nya parkeringslösningar i Smedshagen. Bebyggelse ska med hänsyn till befintliga kulturvärden och boendemiljöer bidra till en utveckling av Smedshagen med en sammanhållen ny årsring. Vidare syftar planen till att säkerställa en hög entrétäthet mot omgivande gator.

Mot Växthusvägen ska entréer ges särskild omsorgsfull gestaltning och lokaler för bostadskomplement ska främst placeras i bottenvåning med egen entré. Planen anger inriktning för gestaltningen där en hög kvalitet avseende byggnadsmaterial och utförande eftersträvas. Parkeringsbehovet för befintliga och tillkommande boende ska anordnas i garage inom den planerade bebyggelsen.

Detaljplanens syfte är att möjliggöra bostäder, förskola, en ny park samt bidra till nya mötesplatser i Mariehäll. Genom området skapas även förutsättningar för nya stråk och kopplingar. Den tillkommande bebyggelsen ska ansluta väl till den befintliga bebyggelsens skala och placering i landskapet och stadsbilden.

På den södra sidan om Bällstavägen bevaras den grönskande karaktären genom planterad förgårdsmark och grönska mot befintlig bebyggelse.

Efter godkännande i stadsbyggnadsnämnden har ärendet förtydligats på grund av förändrad rättstillämpning. Revideringarna anses inte vara av principiell betydelse då den sammanvägda bedömningen inte har förändrats och beskrivs i bifogat PM, bilaga 5 till utlåtandet.

Under hösten 2024 genomfördes en generell översyn och revidering av bolagsordningarna i Stockholms Stadshus AB-koncernen (dnr KS 2024/964). Översynen syftade framför allt till att införa tydligare hänvisningar till de kommunala principerna i kommunallagen, möjliggöra anlitande av ett revisorsbolag istället för namngiven revisor, harmonisera bolagsordningarna i koncernen samt modernisera språket.

Kommunfullmäktige godkände de nya bolagsordningarna vid sitt sammanträde den 2 december 2024.

Eftersom Stockholmsmässan AB vid tillfället för kommunfullmäktiges beslut var i en pågående försäljningsprocess omfattades de inte av översynen. Eftersom försäljningsprocessen avbröts under 2025 och Stockholmsmässan AB alltjämt är ett bolag inom Stockholms Stadshus AB-koncernen ska bolagsordningen för Stockholmsmässan AB uppdateras på motsvarande sätt som för övriga koncernbolag.

Stockholms stads program för barnhälsa syftar till att stärka stadens arbete för att minska skillnader i barns livsvillkor och skapa hållbara förutsättningar för att främja fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande för barn i målgruppen 1-6 år. Programmet fastställer en gemensam definition av begreppet barnhälsa, vilket väntas leda till ökad samsyn kring målgruppens behov och tydliggör olika aktörers ansvar inom området.

Programmet fastslår att främjande, förebyggande och inkluderande strategiska perspektiv ska genomsyra stadens arbete med barnhälsa. I programmet konkretiseras det genom att fastställa tre fokusområden; fysisk hälsa, psykisk hälsa och social hälsa.

Stadens nämnder och bolag är ansvariga för att följa upp och utvärdera programmet inom ramen för stadens systematiska kvalitetsarbete. Förskolenämnden ansvarar för att konkretisera utvecklingsbehov och tillkommande åtgärder som stöd i utvecklingen mot en stärkt barnhälsa.

Två remitteringar har skett i ärendet eftersom den första remissomgången föranledde behov av revideringar och tydliggöranden i förslaget. Förslaget reviderades därför av tjänstepersoner inom förskoleförvaltningen i samverkan med tjänstepersoner på stadsledningskontoret, som lämnade ett omarbetat förslag till program. Ytterligare några förtydliganden och justeringar gjordes i stadsledningskontorets förslag innan det remitterades från kommunstyrelsen ännu en gång. Revideringarna som har gjorts är till största del i form av strukturförändringar och förenkling av programmets innehåll. Sakinnehållet kvarstår men har förtydligats, koncentrerats och stärkts i dess formulering. Den version av programmet som remitterades ut i den andra remissomgången är samma version som föreslås antas av kommunfullmäktige. I utlåtandet presenteras inkomna synpunkter från den andra remissomgången.

Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB), utbildningsnämnden och idrottsnämnden har inkommit med ett gemensamt förslag om en till- och ombyggnad på Lillholmsskolan i Skärholmens stadsdelsnämndsområde. SISAB och utbildningsnämnden föreslår ett reviderat genomförandebeslut. Idrottsnämnden har hemställt om ett genomförandebeslut för inhyrning av ny idrottshall.

Totalt bedöms projektets investeringsutgift till 461,7 mnkr inklusive förväntad prisutveckling. Projektet innebär en tillkommande årshyra för utbildningsnämnden år 1 om 13,4 mnkr och för idrottsnämnden 7,2 mnkr år 1 i maj 2025 års prisnivå.

Utbyggnaden av Lillholmsskolan ska säkerställa en långsiktig kapacitet i området och ersätta tidsbegränsade paviljonger och externa lokaler. Behovet av kapacitetsökning är oförändrat sedan tidigare genomförandebeslut och behovet av anpassad grundskola är fortsatt stort.

Ett genomförandebeslut för projektet godkändes i kommunfullmäktige 2018 (dnr KS 2018/1117) med en total projektutgift om 308 mnkr, i 2018 års prisnivå. De två första etapperna är genomförda och omfattade två nya byggnader (hus G och H) samt rivning av tre byggnader (hus C, D, F). Etapp tre återstår och omfattar ventilationsåtgärder, verksamhetsanpassningar för anpassad grundskola samt nya idrottslokaler. Idrottshallen har lyfts bort från utbildningsnämnden och föreslås beställas av idrottsnämnden. Det medför lägre kostnad för utbildningsnämnden samt att Vårbergs IP utgår ur idrottsnämndens planering. Detta medför en effektiv och optimerad användning av stadens resurser.

Stockholms Stadshus AB och stadsledningskontoret föreslår att det reviderade genomförandebeslutet avseende Lillholmsskolan med ny investeringsutgift inklusive förväntad prisutveckling godkänns.

Handlingsplan för en åldersvänlig stad syftar till att säkerställa att äldre personer åtnjuter samma mänskliga rättigheter som andra grupper i samhället. Som grundare och fullvärdig medlem av det europeiska nätverket Age-friendly cities and communities har Stockholms stad åtagit sig att arbeta för att uppnå en åldersvänlig stad. Stockholms stad har även åtagit sig att följa den modell som Världshälsoorganisationen (WHO) har utvecklat där ett antal områden har pekats ut som särskilt betydelsefulla för att vara en åldersvänlig stad. Handlingsplanen innehåller fem utvecklingsområden som utgår från WHO:s modell och som har anpassats till stadens förutsättningar.

Dessa är:

• Delaktighet och inflytande

• Samverkan och partnerskap

• Social inkludering

• Bostäder och stadsmiljö

• Kommunikation och information

Alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för att säkerställa de mänskliga rättigheterna i sina verksamheter och arbetet ska vara systematiskt och sammanhållet. Ett aktivt förhållningssätt som motverkar ålderism är ett viktigt perspektiv och utgångspunkt i arbetet med en åldersvänlig stad. WHO menar att ålderism är ett hinder som påverkar hälsosamt åldrande.

Mot bakgrund av ovan, samt till följd av den utmaning som välfärdsuppdraget står inför med tanke på den demografiska utvecklingen, görs bedömningen att det är angeläget att staden antar en handlingsplan för en åldersvänlig stad.

Ärendet har remitterats i två omgångar, eftersom den första remissomgången föranledde behov av revideringar och tydliggöranden i förslaget. I utlåtandet presenteras inkomna synpunkter från den andra remissomgången.

Trafiknämnden bedömer att underhållet av stadens infrastruktur är eftersatt inom flera områden, vilket kan medföra att vissa anläggningar till sist inte går att reparera utan behöver bytas ut. För att säkerställa funktionalitet och långsiktig ekonomisk och miljömässig hållbarhet rekommenderar nämnden en högre reinvesteringstakt än den hittillsvarande. Nämnden föreslår ett reinvesteringsprogram om 4 000 mnkr för perioden 2027-2031, med en successiv årlig ökning av utgifterna över perioden. Den föreslagna nivån är sammantaget baserad på att möta det ökande behovet av underhåll, stigande marknadspriser samt att säkerställa att genomförandet kan ske inom ramen för befintlig organisation och gällande avtal. Trafiknämnden vill öka flexibiliteten och effektiviteten genom att ersätta de sju reinvesteringsprogrammen med ett enda program för tillgångar i det offentliga rummet. Nämnden bedömer att ett samlat program underlättar möjligheten att koordinera och samordna åtgärder, vilket leder till ett mer effektivt nyttjande av resurser. Nämnden anser att ett samlat reinvesteringsprogram kommer att vara ett viktigt verktyg för att realisera den underhållsstrategi som nämnden beslutat.

Enligt kommunfullmäktiges budget 2025 ska berörda nämnder överlämna förslag på skötselplan, gränsdragning och övriga underlag som krävs för att kommunfullmäktige ska kunna fatta beslut om att inrätta naturreservat för Ålstensskogen och Storskogen. I budgetuppdraget ingår även att arbetet med naturreservat ska beakta genomförande av bostadsbyggnadsmål och planerad viktig infrastruktur.

Under perioden maj-juni 2025 har samråd hållits om förslag till naturreservat för Ålstensskogen och Storskogen i Bromma. Exploateringsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och stadsbyggnadsnämnden, har i ett gemensamt ärende i november 2025 gjort en framställan till kommunfullmäktige att fatta beslut om inrättande av Ålstensskogen och Storskogen som naturreservat.

Området är beläget i sydöstra Bromma och omfattar Storskogen norr om Alviksvägen och stora delar av Ålstensskogen, Ålstensängen, Solviksängen och Solviksbadet söder om Alviksvägen. Naturreservatet är cirka 67,2 hektar, varav cirka 19 hektar utgörs av vatten. Samtliga berörda fastigheter ägs av Stockholms stad.

I kommunfullmäktiges budget 2023 fick stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden i uppdrag att utreda naturreservatsbildning i Majroskogen, i södra Stockholm. I budget 2024 och 2025 reviderades uppdraget till att berörda nämnder ska överlämna förslag på skötselplan, gränsdragning och övriga underlag som krävs för att kommunfullmäktige ska kunna fatta beslut om att inrätta naturreservat för Majroskogen år 2025. Enligt budget 2026 ska kommunfullmäktige kunna fatta beslut om inrättande senast juni 2026. I det budgetuppdraget ingår även att arbetet med naturreservat ska beakta genomförande av bostadsbyggnadsmål och planerad viktig infrastruktur.

Stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden har i ett gemensamt ärende gjort en framställan till kommunfullmäktige att fatta beslut om inrättande av Majroskogen som naturreservat med det syfte, de föreskrifter, den avgränsning samt tillhörande skötselplan som upprättats.

Syftet med naturreservatet är att bevara biologisk mångfald samt att långsiktigt skydda ett kärnområde i stadens blågröna infrastruktur. Områdets sammanhängande barrskogar, bergsbranter och våtmarker ska bevaras, vårdas och vid behov utvecklas. Syftet är också att bevara, utveckla och tillgängliggöra ett tätortsnära naturområde av stor betydelse för allmänhetens friluftsliv, skogskänsla, naturupplevelser, folkhälsa och pedagogik.

En ny överenskommelse om fördelning av kostnadsansvar för hjälpmedel inom förskola och skola har tagits fram i ledning av Storsthlm och Region Stockholm. Föreslagen överenskommelse ska tydliggöra ansvar och kostnadsfördelning mellan kommun och region och säkerställa likvärdigt stöd, underlätta samverkan och tydliggöra gränsdragningar.

Storsthlm har remitterat Revidering av överenskommelse – Fördelning av kostnadsansvar för hjälpmedel inom förskola och skola till Stockholms stad för yttrande med en rekommendation om att kommunen ska anta den reviderade överenskommelsen.

När samtliga kommuner har fattat beslut kommer överenskommelsen att börja gälla.

Avfallsnämnden föreslår att det i de lokala avfallsföreskrifterna förs in en bestämmelse där det tillåts att bygg- och rivningsavfall får hanteras tillsammans med skrymmande avfall av samma materialslag. Det föreslagna tillägget har inte föregåtts av samråd och utställning, men då den kan betraktas som en mindre ändring anses detta inte vara nödvändigt. Tillägget bedöms heller inte vara till nackdel för medborgarna.

Tenstareservoaren behöver renoveras och byggas ut för att förbättra leveranssäkerheten, främst inom västerort. Reservoaren förvaltas av Stockholm Vatten AB (Stockholm Vatten) som ägs av Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA). Tenstareservoaren i Järva togs i drift 1969 och har passerat sin tekniska livslängd.

SVOA:s program Stockholms Framtid Vattenförsörjning (SFV) styr bland annat bolagets ambitionsnivå för dricksvatten. I augusti 2025 beslutade SVOA:s styrelse om en förnyad ambitionsnivå för dricksvattenförsörjningen i Stockholm. Kommunfullmäktige fastställde den förnyade ambitionsnivån den 15 december 2025 (dnr KS 2025/1134). Den föreslagna renoveringen av Tenstareservoaren bidrar till SFV:s effektmål ”Säkerställd uthållig kapacitet i dricksvattensystemet om 534 000 m³/dygn genom full reservoarfunktion på samtliga 11 reservoarer”.

SVOA har genomfört utredningar som visar att det bästa alternativet är att bygga en ny reservoar i Tensta bredvid den befintliga. När den nya reservoaren är klar och i drift, kan den befintliga renoveras. Arbetet beräknas sammanlagt ta åtta år.

Inriktningsbeslutet som fastställdes av kommunfullmäktige den 7 november 2022 (dnr KS 2022/616) uppgick till 550 miljoner kronor i 2021 års prisnivå. Den aktuella projektekonomin i detta ärende är sekretessbelagd. Utöver den allmänna prisutvecklingen är kostnaden justerad för höjda säkerhetskrav samt förseningar i tillståndsprocesserna.

Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet). Handlingsplanen syftar till att stärka stadens arbete med att tillgodose de nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter och riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Det övergripande målet med handlingsplanen är att staden säkerställer att nationella minoriteter och urfolket samerna har full tillgång till sina rättigheter. I Sverige finns fem erkända nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Samerna är också ett urfolk. De nationella minoriteterna och det samiska folket har särskilda rättigheter kopplat till bland annat språk och kultur samt delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Dessa rättigheter är fastställda både i svensk lag och i olika internationella överenskommelser. Handlingsplan för nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter 2030 är ett angeläget styrdokument för att stärka och utveckla stadens minoritetspolitiska arbete som en integrerad del av stadens arbete med de mänskliga rättigheterna.

Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter och möjligheter 2030 är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet).

Handlingsplanen syftar till att stärka stadens arbete med att tillgodose hbtqi-personers rättigheter och riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Det övergripande målet är att staden säkerställer att stockholmare har lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och könskarakteristika.

Situationen för hbtqi-personer i Sverige har förändrats mycket till det bättre de senaste årtiondena. Trots det visar både forskning och myndighetsrapporter att hbtqi-personers levnadsvillkor behöver förbättras. Särskilt transpersoner och bisexuella upplever högre utsatthet och sämre psykisk och fysisk hälsa jämfört med majoritetsbefolkningen. Det finns även en särskild utsatthet för hbtqi-personer med utländsk bakgrund, med annan hudfärg än vit och för de som har en funktionsnedsättning.

Stadsledningskontoret

Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 10 juni 2025 har i huvudsak följande lydelse.

I kommunfullmäktiges budget för 2025 framgår att hbtqi-personers rättigheter är en del av stadens strategiska arbete med att säkerställa de mänskliga rättigheterna. Arbetet ska stärkas och exempelvis ha fokus på bemötande, mötesplatser för barn och unga, aktiviteter för äldre samt ökad delaktighet. Denna inriktning av arbetet stämmer väl överens med föreslagen handlingsplan.

Arbetet med hbtqi-personers rättigheter har betydelse för många av verksamhetsområdesmålen i budget och är nära kopplat till verksamhetsområdesmål 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt och till MR-programmets mål om att Stockholms stad är en öppen, jämlik och jämställd stad, fri från alla former av diskriminering och rasism. Rättigheter för hbtqi-personer är även en del av stadens demokratiarbete och arbete med att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål i Agenda 2030 med fokus på principen Lämna ingen utanför.

Situationen för hbtqi-personer i Sverige har förändrats mycket till det bättre de senaste årtiondena. Det handlar exempelvis om ökad tillgång till rättigheter både på det sociala och juridiska området, förstärkt skydd mot diskriminering, ökad synlighet och fler möjligheter till gemenskap. Trots detta visar forskning och myndighetsrapporter att risken för ohälsa är signifikant högre för personer som bryter mot konventionella normer kopplade till könsidentitet och sexuell läggning. Särskilt transpersoner och bisexuella upplever högre utsatthet och sämre psykisk och fysisk hälsa jämfört med majoritetsbefolkningen. Det finns även en särskild utsatthet för hbtqi-personer med utländsk bakgrund, med annan hudfärg än vit och för de som har en funktionsnedsättning.

Det styrdokument, Program för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, som antogs av kommunfullmäktige 2017 har bidragit till att staden har stärkt arbetet till viss del, men stadsledningskontoret bedömer att föreliggande handlingsplan med tydligare prioriteringar och mål bör bidra till ökat ett fokus och synliga resultat.

Handlingsplanens tre fokusområden; kunskap och information, välfärd och service samt delaktighet och inflytande utgör grundläggande förutsättningar för att stadens verksamheter ska kunna bidra till jämlika levnadsvillkor för alla stockholmare.

Ökad kunskap och ett förstärkt arbete med information är grundläggande för att stadens verksamheter ska kunna bemöta alla invånare respektfullt och anpassat efter individens behov, oavsett sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika. Den välfärd och service som stadens verksamheter erbjuder inom exempelvis skola och förskola, socialtjänst, öppna verksamheter, kultur, idrott och fritid samt i stadens offentliga miljöer ska planeras och utföras för att säkerställa hbtqi-personers rättigheter och möjligheter. Civilsamhället är en viktig samarbetspart i arbetet med delaktighet och inflytande. Civilsamhällesorganisationer har gått före och visat vägen för viktiga verksamheter, exempelvis startade RFSL den första mötesplatsen för unga hbtqi-personer i staden.

Stadsledningskontoret kommer fortsätta följa upp alla nämnders och bolagsstyrelsers arbete för hbtqi-personers rättigheter inom ramen för ordinarie uppföljningsprocess. Utöver detta ska stadsledningskontoret vartannat år göra en bedömning av stadens arbete med mänskliga rättigheter som sammanställs i en rapport till kommunfullmäktige. I arbetet ingår att följa upp Handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter och möjligheter 2030.

Sammantaget gör stadsledningskontoret bedömningen att det är angeläget att staden antar en handlingsplan för att stärka och utveckla arbetet med hbtqi-personers rättigheter och möjligheter.

Handlingsplan för romsk inkludering 2030 är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet).

Handlingsplanen syftar till att stärka stadens arbete för romsk inkludering och riktar sig mot samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Det övergripande målet med handlingsplanen är att staden säkerställer romers lika tillgång till de mänskliga rättigheterna genom att motverka antiziganism och främja romsk inkludering.

Fokus för handlingsplanen är framför allt arbete mot diskriminering av romer och insatser för de romer som befinner sig i ett socialt och ekonomiskt utanförskap.

Stadsledningskontoret

Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 27 juni 2025 har i huvudsak följande lydelse.

I kommunfullmäktiges budget för 2025 anges att staden arbete för att säkerställa de mänskliga rättigheterna, inklusive de nationella minoriteternas rättigheter vilket innefattar romsk inkludering, ska intensifieras. Av budgeten framgår även att de nationella minoriteternas rättigheter ska stärkas genom ökad kunskap och praktisk handling, i nära dialog med representanter för respektive minoritetsgrupp. Handlingsplan för romsk inkludering 2030 är ett viktigt verktyg för att stötta denna intensifiering. Arbetet för romsk inkludering har betydelse för många av verksamhetsområdesmålen i budget och är nära kopplat till verksamhetsområdesmål 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt och till MR-programmets mål om att Stockholms stad är en öppen, jämlik och jämställd stad, fri från alla former av diskriminering och rasism. Romsk inkludering är även en del av stadens demokratiarbete och arbete med att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål i Agenda 2030 med fokus på principen Lämna ingen utanför.

Romer är ett samlingsnamn på en folkgrupp som består av flera olika grupper och romer har befunnit sig inom Sveriges gränser sedan 1500-talet. Romer är även en av Sveriges fem erkända nationella minoriteter. I det svenska samhället finns fördomar om romer och en bild av romer som en enhetlig grupp. Men romer är ingen homogen folkgrupp utan består av individer från exempelvis olika länder, utbildningsbakgrund och socioekonomisk ställning.

Romsk inkludering handlar om att säkerställa romers lika tillgång till de mänskliga rättigheterna så som rätten till utbildning, arbete, hälsovård, sociala och kulturella rättigheter samt att motverka diskriminering och marginalisering. Det handlar också om att skapa förutsättningar som möjliggör för romer att fullt ut delta i samhället och om att öka den ömsesidiga tilliten mellan romer och det offentliga.

Inom ramen för arbetet med romsk inkludering har staden vidtagit ett flertal åtgärder. Bland annat har brobyggare anställts på flera förvaltningar och läsambassader för romsk inkludering utvecklats. Även utbildningsinsatser om romsk inkludering och arbete mot antiziganism har tagits fram. Staden har även genomfört samråd med representanter för den romska minoriteten och i framtagandet av handlingsplanen har en romsk referensgrupp inrättats. Företrädare för den romska minoriteten har dock påtalat att ytterligare insatser krävs såsom att öka medarbetares kunskap om antiziganism och minoritetsstress, öka förståelse för romers situation och möjliggöra för ett likvärdigt bemötande samt stärka romers möjlighet till delaktighet och inflytande.

Handlingsplanen bygger vidare på erhållen kunskap och insatser som genomförts och förstärker arbetet med mål som ska bidra till stadens arbete med att motverka antiziganism och främja romsk inkludering. Den nya handlingsplanen tydliggör bland annat vikten av kunskap om romers levnadsvillkor och antiziganism och vikten av strukturerade och kontinuerliga samråd med den romska minoriteten. Fler förvaltningar och bolag pekas även ut som särskilt ansvariga under de uppsatta målen.

Stadsledningskontoret kommer fortsätta följa upp alla nämnders och bolagsstyrelsers arbete för romsk inkludering inom ramen för ordinarie uppföljningsprocess. Utöver detta ska stadsledningskontoret vartannat år göra en bedömning av stadens arbete med mänskliga rättigheter som sammanställs i en rapport till kommunfullmäktige. I arbetet ingår att följa upp Handlingsplan för romsk inkludering 2030.

Sammantaget gör stadsledningskontoret bedömningen att handlingsplanen utgör ett angeläget styrdokument för att stärka, utveckla och samla stadens arbete för romsk inkludering.

Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsens föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.

1. Handlingsplan för romsk inkludering 2030 godkänns enligt bilagan.

2. Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del anta samt även ge samtliga bolagsstyrelser inom koncernen i uppdrag att anta Handlingsplan för romsk inkludering 2030 enligt bilagan.

Lagen (1982:129) om flyttning av fordon anger att ägaren till ett fordon ska ersätta kommunen för kostnader som uppkommer för flyttningen och för övriga åtgärder som vidtagits med stöd av lagen. Trafiknämnden ansvarar för verksamheten och upphandlar de nödvändiga tjänsterna.

Trafiknämnden har upphandlat nya avtal för tjänsterna. Avtalet som omfattar uppställningsplatsen samt transport och skrotning/återvinning började gälla den 1 maj 2025. Upphandlingen avseende fordonsflyttning har varit överklagad och avtalet trädde i kraft den 1 december 2025. Kostnaderna för all hantering av flyttade fordon ska, så långt det är möjligt, bäras av fordonsägarna. Dessa kostnader består till stor del av entreprenadkostnader, vilka i de nya avtalen delvis förändrats. Det är därför motiverat att kommunfullmäktige fastställer nya avgifter för flyttning, förvaring och återvinning av fordon.

Stockholm Avfall AB (Stockholm Avfall) avser att uppföra en ny fullstor återvinningscentral i sydvästra Stockholm. Den tidigare återvinningscentralen i Sätra stängdes på grund av att marken skulle få en annan användning.

Stockholm Avfall har i samråd med exploaterings- och stadsbyggnadskontoren undersökt alternativa ytor för en ny återvinningscentral i sydvästra Stockholm. Den yta som identifierats kan inrymma en modern och framtidssäkrad återvinningscentral. Marken ägs av Stockholms stad och är tänkt att upplåtas till Stockholm Avfall med tomträtt.

Den föreslagna investeringen tillför kapacitet för hantering av grovavfall och farligt avfall och avlastar därmed övriga återvinningscentraler. En ny anläggning möjliggör för bolaget att svara upp mot högre krav och ambitioner vad gäller avfall och mottagning av återbruk.

Stockholm Vatten AB (Stockholm Vatten) äger en tredjedel av aktierna i Syvab AB (Sydvästra stockholmsregionens va-verksaktiebolag, nedan Syvab). Syvab renar en delmängd av avloppsvattnet från Stockholms stad och Huddinge kommun i sin anläggning Himmerfjärdsverket. I samband med att kapaciteten i Henriksdals reningsverk utökas kommer delar av Stockholm Vattens avloppsvattenmängder att omledas från Himmerfjärdsverket till Henriksdal. Samtidigt utökas kapaciteten i Himmerfjärdsverket, vilket innebär att större volymer avloppsvatten kan renas. För att tillvarata den utökade kapaciteten i Himmerfjärdsverket ansluter Ekerö kommun och Trosa kommun till Syvab.

Eftersom Stockholm Vatten minskar nyttjandet av Syvabs anläggning föreslås även ägandet minska till en sjundedel, vilket motsvarar från cirka 33 procents till cirka 14 procents ägande.

Stockholm Vatten har för närvarande ett borgensåtagande i Syvab på cirka 860 miljoner kronor. Borgensåtagandet minskar till cirka 225 miljoner kronor i samband med att ägandet minskar.

Tom Hedrup (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen lyfts vikten av att gymnasieelever får möjlighet att besöka universitet och högskolor under sin studietid. Motionen föreslår bland annat att gymnasielever ges möjligheten att besöka universitet minst en gång innan gymnaiseexamen samt att samarbetet med Stockholm universitet och andra högskolor utvecklas.

Annika Elmlund och Johan Nilsson (båda M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden ska få i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att tillskapa fler radhus och radhusliknande bostäder samt i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att stimulera ett sådant byggande. Motionärerna anser att det finns ett behov av större bostäder för exempelvis nybildade familjer och att radhus och radhusliknande bostäder kan bidra till en större variation i bostadsutbudet.

I en motion väckt i fullmäktige av Annika Elmlund och Johan Nilsson (båda M) framhålls att Stockholm är en av världens vackraste platser och närheten till grönska och vatten är viktiga kvaliteter för Stockholm. Parker och naturområden skapar möjligheter för motion, rekreation och samvaro. Samtidigt finns outnyttjade platser som kan omvandlas till mötesplatser med förbättrade kvaliteter, vilket ökar välbefinnandet i staden. I motionen föreslås att kommunfullmäktige ger exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att identifiera stadens outnyttjade platser samt lämpliga platser att anlägga nya miniparker. Motionärerna föreslår också att staden ska ta fram en åtgärdsplan för att stimulera ett sådant byggande.

Dennis Wedin och Henrik Virro (båda M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att kommunstyrelsen ska ges i uppdrag att utreda, analysera och ta fram en stadsgemensam Facility Management-strategi (FM-strategi) samt att fastställa de organisatoriska och ekonomiska förutsättningarna för att implementera denna. Facility Management (FM) är en term som används för att beskriva den styrning och hantering av varor och tjänster som kan behövas för att en lokal eller byggnad ska fungera effektivt.

Destiny Zandi Lindgren (KD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anser att den globala uppvärmningen ställer krav på ansvarsfull stadsutveckling. Genom alternativ färgsättning av körbanornas beläggning och ljusare materialval även på trottoarer menar motionären att Stockholm kan bli ljusare och mer attraktivt samtidigt som höga temperaturer motverkas och sårbarheten vid värmeböljor minskar.

Motionären påpekar att färgad asfalt används i varma städer som Doha, Phoenix och San Antonio men även på kallare breddgrader som i Tokyo. Den samhällsekonomiska besparingen kan enligt motionären väl överstiga de dyra konsekvenser som värmeböljor och ett hälsofarligt varmt mikroklimat i städer medför. Samtidigt skapas förutsättningar för mer energisnål belysning i gaturummet när mörk och ljusabsorberande asfalt ersätts av ljusare ytor.

För att säkerställa att trafiksäkerhet för samtliga trafikanter kan garanteras samt att tillgänglighetsanpassningen i stadsmiljön för framförallt synskadade inte påverkas negativt, behöver staden utreda hur ljusare färgsättning kan implementeras i Stockholms stad. Motionären föreslår därför att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att utreda hur ljusare färgsättning av körbanor och trottoarer på ett kostnadseffektivt sätt kan bli ett möjligt alternativ i utvecklingen av stadens gaturum.

Jan Jönsson och Björn Ljung (båda L) har i kommunfullmäktige väckt en motion om att Stockholms stad ska skapa förutsättningar för nya innovativa modeller inom bostadsbyggandet.

I motionen föreslås att Stockholms stad ska stödja och utveckla innovativa modeller för bostadsbyggande med särskilt fokus på social och ekonomisk hållbarhet. Motionärerna pekar på behovet av att identifiera hinder inom stadens organisation och regelverk som försvårar genomförandet av alternativa upplåtelseformer och lösningar, såsom de som används inom Kymmendömodellen. Det föreslås att stadens markpolitik ska anpassas för att i högre grad prioritera projekt som bidrar till en mer inkluderande och hållbar bostadsmarknad.

Nike Örbrink (KD) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att tillsätta en slöseriombudsman i staden, med syfte att under en tidsbegränsad period genomlysa stadens förvaltningars, kommunala bolags och stadsdelsnämnders ekonomi och utgifter samt komma med förslag på hur utgiftsområden som inte ingår i kärnuppgifterna kan effektiviseras.

Anette Hellström och Johan Nilsson (båda M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna konstaterar att Sätra återvinningscentral måste stängas och anser att en ersättningsanläggning omedelbart bör prioriteras. De anser att kommunfullmäktige ska ge berörda bolag och nämnder i uppdrag att snarast säkerställa ökad kapacitet på befintliga återvinningscentraler i söderort och att omgående presentera en permanent eller temporär ersättning för Sätra återvinningscentral.

Jan Jönsson och Björn Ljung (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs betydelsen av kolonilotter och att de inte bara bidrar till stadsnära odling och biologisk mångfald, utan också till invånarnas fysiska och psykiska välbefinnande. Vidare framförs att tillgången på kolonilotter i Stockholm inte är tillräcklig och att efterfrågan stadigt ökar.

Motionärerna föreslår att staden ska utveckla en strategi för att skapa fler kolonilotter och stadsodlingsytor. Staden bör bland annat genomföra en översyn av markområden som kan användas för kolonilotter och stadsodling. Nya kolonilottsområden ska utformas för att vara tillgängliga för alla invånare, oavsett ålder eller funktionsförmåga. För att möta den höga efterfrågan och minska kötiderna bör staden införa en förenklad process för att identifiera och etablera nya kolonilotter och utreda områden där det råder ett högt tryck på kolonilotter.

Jan Jönsson och Sara Svanström (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att en funktion som avtalscontroller inrättas på trafikkontoret med ansvar för att granska, förhandla och följa upp avtal med externa aktörer. Avtalscontrollerns arbete ska förbättra transparensen och rapporteras regelbundet till nämnden samt att avtalscontrollern ges de resurser och den kompetens som krävs för att effektivt kunna genomföra sitt uppdrag.

I en motion av Jan Jönsson och Elin Hjelmestam (båda L) väckt i kommunfullmäktige föreslås att Stockholms stad inrättar en särskild miljöcontroller kopplad till stadsutvecklingsprojektet i Bromma. Enligt motionärerna bör denna funktion ansvara för att säkerställa att projektets klimat- och miljöpåverkan minimeras, att saneringsarbetet genomförs på ett hälsomässigt säkert sätt samt att den biologiska mångfalden bevaras. Miljöcontrollern föreslås även fungera som en samordnande funktion mellan olika aktörer, bistå med expertstöd i strategiska beslut och rapportera regelbundet till kommunfullmäktige och andra beslutsfattare om projektets miljöstatus.

Jan Jönsson och Elin Hjelmestam (båda L) har i kommunfullmäktige väckt en motion om att starta pilotprojekt för solceller på fasader. I motionen föreslås att staden initierar ett pilotprojekt under året för att installera solcellspaneler på kommunala byggnaders fasader och att dessutom tillsätta en påföljande utredning för att på sikt kunna möjliggöra fler fasadinstallationer av solceller.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Jonas Naddebo (C) att staden ska ta fram en webbplats för medborgare att lättare kunna ta del av medborgarförslag. För att öka transparensen föreslår motionären att Stockholms stad ska publicera alla inkomna medborgarförslag och beslut samlat på kommunens hemsida. Förslagsvis utvecklas en central webbportal där alla medborgarförslag med tillhörande svar och beslut från stadsdelsnämnder och facknämnder samlas. Portalen bör även ha funktioner för att söka och filtrera information som exempelvis, tid, stadsdel och ämnesområde.

Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar att centrala förvaltningar ser över sina rutiner för återkoppling på medborgarförslag till förslagsställare och stadsdelsnämnder samt att medborgarförslag och beslut samlas och görs tillgängliga på stadens webbplats på ett överskådligt och lättillgängligt sätt.

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige där han föreslår att mark utanför stadens gränser som inte bedöms som strategisk utifrån stadens verksamheter bör avyttras. I motionen framförs att staden sedan början av 1900-talet äger mycket mark utanför kommunen. Syftet med markförvärven var att skapa förutsättningar för att bygga ut förorterna. Stockholms stad äger främst mark i Botkyrka, Ekergö, Huddinge, Järfälla och Nacka.

I en motion väckt i kommunfullmäktige framhåller Dennis Wedin (M) att intresset kring Allsvenskan är stort i Stockholmsregionen. Under förra säsongen 2024 förekom dock flera ordningsstörningar inne på arenorna. Motionären föreslår att kommunfullmäktige uppdrar åt Stockholm Globe Arena Fastigheter AB att, i samverkan med Hammarby IF, Djurgårdens IF eller annan relevant aktör, installera nya säkerhetslösningar som beivrar framtida ordningsstörningar och avbrutna matcher och att detta är på plats inför säsongen 2025.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Andréa Hedin och Per Rosencrantz (båda M) att Stockholms stad ska genomföra en kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck minst en gång per mandatperiod för att följa utvecklingen och förbättra stadens förebyggande och stödjande insatser.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Johan Nilsson (M) att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stads utgångspunkt ska vara att samtliga kommunala grund- och gymnasieskolor ska hållas låsta för obehöriga dygnet runt samt att utbildningsnämnden ges i uppdrag att verkställa detta beslut. Det mot bakgrund av att olåsta skolor medför både säkerhetsrisker och arbetsmiljöproblem enligt motionären.

Dennis Wedin (M), Jan Jönsson (L), Jonas Naddebo (C) och Nike Örbrink (KD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att Stockholms stad signerar vänortsavtalet med Kiev, och inrättar en praxis att förvaltningar och bolag donerar utrustning som inte längre behövs i verksamheten till återuppbyggnaden av Ukraina.

Gabriel Kroon och Mats Johnsson (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna anger att de bedömer platsen för det planerade boendet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) (LSS) i Lammholmen som illa vald, på grund av dåliga markförhållanden, risk för att kvarvarande urskog förstörs samt bullerstörningar från närliggande motorväg.

Svante Linusson (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att kommunstyrelsen, i samråd med utbildningsnämnden, bör utreda en tidigareläggning av sportlovet i syfte att öka skolbarnens möjligheter till vinterlek. Motionären menar att ett tidigarelagt sportlov ökar möjligheten för barn som inte kommer iväg på skidresor ska få uppleva vinteraktiviteter i sitt närområde.

Dennis Wedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framhålls att de stigande matpriserna slår hårt mot hushållen och att mer konkurrens på livsmedelsmarknaden behövs för att pressa priserna och stärka konsumentmakten. Dagens plan- och bygglagstiftning anses försvåra nyetablering av livsmedelsbutiker genom att den ger kommuner möjlighet att säga nej till livsmedelsbutiker på en specifik plats. Det anses ha lett till minskad konkurrens och högre priser. Mer än åtta av tio mataffärer i Stockholms stad uppges tillhöra någon av de större matjättarna.

Jan Jönsson och Sara Svanström (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att Stockholms stads parkeringshus ska samlas under bolaget Stockholm Stads Parkerings AB (Stockholm Parkering) för att uppnå ökad effektivitet, tydligare ansvarsfördelning och bättre användning av stadens resurser.

Jan Jönsson (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad i större utsträckning ska implementera läsningsmetoden ”phonics” i stadens skolor. Bakgrunden är att en internationell studie har visat att läsförmågan hos svenska elever har försämrats. Motionären beskriver vidare att experter i en artikel om läsinlärning och lässvårigheter lyfter val av metod kan ha avgörande betydelse för elevernas läsförmåga på längre sikt. Ljudning (eller "phonics") framhålls som en av forskningen förespråkad metod för att koppla bokstavskombinationer till ljudkombinationer och talade ord.

Åsa Nilsson Söderström (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I den föreslår hon att staden utreder möjligheten att etablera ett kompetenscenter mot transnationellt förtryck i Stockholm, med uppdrag att samla och sprida kunskap om området samt erbjuda juridiskt stöd till de som utsätts för transnationellt förtryck.

Transnationellt förtryck är ett begrepp som beskriver olika former av påtryckningar mot personer som sökt skydd i Sverige från regimer, diasporagrupper och andra aktörer från deras ursprungsländer. Det kan bland annat ta sig uttryck som övervakning, hot och våld.

Björn Ljung och André Nilsson (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att stadens policydokument, såsom arkitekturpolicyn, byggnadsordningen och strategin för småhus- och villaområden, ska få en starkare ställning i stadsutvecklingsprocessen. I motionen lyfts behov av tydligare samordning mellan berörda nämnder och en regelbunden uppföljning av hur dessa dokument används i stadens planering.

Gabriel Kroon och Tapani Juntunen (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige ger trafiknämnden i uppdrag att utreda förutsättningarna samt ta fram en handlingsplan för att se till att all skyltning i det offentliga rummet i huvudsak utgår från det svenska språket.

Gabriel Kroon (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att trafiknämnden i samråd med stadsdelsnämnderna får i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att ge stockholmare rätt att ”köpa” sitt eget träd på offentlig mark.

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige där han föreslår att göra Kista till Nordens totalförsvarcentrum. I motionen framhålls Kista som en av Stockholms viktigaste tillväxthubbar, men som på senare tid har sett en oroande utveckling av företag som lämnar området. Motionären anser att det saknas visioner för att göra Kista till den plats som det förtjänar att vara. Motionären föreslår att Kista ska bli mer attraktivt, tryggare och mer levande genom en strategisk satsning på stadsutveckling, tillförsel av diversifierade bostäder, verksamhet, bättre planerade gator, parkmiljöer och nöjesliv.

I Kista finns redan idag flera institutioner och organisationer kopplade till landets försvarsförmåga. Ytterligare etableringar inom området önskas då Kista anses lämpa sig bra för att skapa ett särskilt kluster för totalförsvarets aktörer och lämpligt för sammankoppling med andra etableringar.

Motionären anser att staden i samråd med Kista Limitless borde arbeta för att Kista ska bli Nordens största totalförsvarscentrum genom att staden initierar ett etableringsarbete med regeringen och relevanta myndigheter för att locka och placera verksamheter i Kista. Sammanfattningsvis anses ett totalförsvarscentrum ge Kista den skjuts som behövs för att stimulera flera nya företagsetableringar och utbyte inom totalförsvaret.

Jan Jönsson m.fl. (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige där de föreslår att markanvisningspolicyn ska revideras i syfte att bättre främja Stockholms stads bostadssociala arbete. Motionärerna anser att staden bör kunna ställa tydligare sociala krav vid markanvisningar, till exempel kopplat till upplåtelseformer eller målgrupper. De föreslår också att socialnämnden får en tydligare roll i samverkan mellan stadens nämnder och bolag i frågor som rör bostadsförsörjning för grupper med särskilda behov.

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att Johanneshovsvägen ska omvandlas till en boulevard med sänkt hastighet och en avsmalnad gatusektion som går från dagens fyra körbanor till två. Till följd av frigjorda ytor kan nya bostäder byggas samtidigt som ytor för gångtrafikanter, cyklister och grönska tillskapas i gatumiljön. Visionen är att skapa en grönskande boulevad med plats för bostäder, butiker, restauranger och mötesplatser. För att stärka områdets sociala sammanhållning och skapa gröna stråk genom stadsdelen föreslår motionären också en grön korridor som binder samman innergårdar samt att ett nytt torg skapas vid Lindes tvärbanestation.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår motionären kommunfullmäktige att besluta:

• Att trafiknämnden, tillsammans med övriga berörda nämnder och bolag, påbörjar ett arbete att omvandla Johanneshovsvägen till en grönskande boulevard.
• Att exploateringsnämnden, tillsammans med övriga berörda nämnder och bolag, planerar för uppförandet av cirka 1045 nya bostäder längs Johanneshovsvägen, inklusive studentbostäder och varierade hustyper där man även bevarar och utvecklar områdets befintliga byggnader för att lyfta fram Johanneshovsvägens industriella historia.
• Att trafiknämnden, tillsammans med övriga berörda nämnder och bolag, anlägger ett nytt torg vid Lindes tvärbanestation.

Johan Nilsson (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige där han föreslår att Stockholms stad ska verka för ett markköp eller markbyte i syfte att säkra de naturmässiga och kulturella värdena i Långbro park (före detta Långbro sjukhuspark).

Idag ägs Lågbron 1 av en privat fastighetsägare och det pågår detaljplaneläggning för att möjliggöra cirka tolv radhus och caféverksamhet inom fastigheten. Motionären beskriver att fastigheten historiskt varit en del av parken och bland annat använts för växthus och caféverksamhet och att pågående detaljplanearbete riskerar att öka känslan av privatisering av Långbro park.

Motionären föreslår att staden istället ska förvärva fastigheten Lågbron 1 och integrera den som en del av Långbro park för att säkra natur- och kulturmässiga värdena som finns inom fastigheten samt för att kunna stärka Långbro parks attraktivitet ytterligare.

Destiny Zandi Lindgren (KD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att Stockholms stad ska införa ett stadsövergripande mål om att det totala antalet parkeringsplatser inte får understiga 2020 års nivå.

I en motion till kommunfullmäktige lyfter Jan Jönsson och Åsa Nilsson Söderström (båda L) att hedersrelaterat förtryck är en allvarlig kränkning av barns rättigheter, vilket inte är förenligt med förskolans värdegrund, och utgör en utmaning för svenska skolsystemet. Motionärerna framför att det saknas kunskap om hur stor omfattningen av hedersrelaterat förtryck är i Stockholms förskolor och att det saknas riktlinjer för hur personal på förskolan ska hantera dessa.

I motionen till kommunfullmäktige lyfter Jan Jönsson och Åsa Nilsson Söderström (båda L) att forskning visar att barn påverkas negativt av för omfattande användning av digitala verktyg. Motionärerna ger därför fyra förslag som rör förskoleverksamhetens användning av digitala verktyg.

Jan Jönsson och Sara Svanström (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att staden ska utvärdera miljözonerna, inklusive stadsmiljözon i Gamla stan och på Södermalm och önskar att en sådan utvärdering ska inkludera effekter på luftkvaliteteten och utsläpp samt påverkan på boende och företag samt ligga till grund för det fortsatta arbetet med miljözoner i staden.

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige där han föreslår att kommunstyrelsen tar ett samordnat ansvar för att utveckla Fagersjöviken i Magelungen till ett attraktivt område för vattenrekreation.

Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår åtgärder för att förenkla och förbättra förutsättningarna för besöksnäringen i Stockholm. Motionärerna anser att besöksnäringen är viktig för stadens attraktivitet och ekonomi och att det finns ett behov av minskad byråkrati, ökad serviceanda samt bättre och mer förutsägbara regler och processer.

Jan Jönsson (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige där han föreslår att kommunstyrelsen kartlägger förekomsten av homo- och transfobi i Stockholms stads verksamheter.

Svante Linusson och Jonas Naddebo (båda C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att stadens alléer ska inventeras och att en strategi för att värna och utveckla dem ska tas fram. Vidare föreslås att nya områden där nya alléer kan planteras identifieras och att Karlbergsvägen ska omvandlas till en esplanad.

Jan Jönsson (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att det införs ett Stockholmsprov i svenska, motsvarande det prov som finns i matematik, för att bättre följa upp elevernas läsförståelse och ge skolorna verktyg att stärka den.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Jan Jönsson (L) att en ny kartläggning av antisemitism i stadens skolor och pedagogiska verksamheter genomförs och att en åtgärdsplan upprättas och implementeras utifrån kartläggningen.

Jan Jönsson (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att kartlägga förekomsten av afrofobi. I motionen föreslås följande: 1. att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad genomför en kartläggning av afrofobins utbredning i stadens skolor 2. att kartläggningen ska inkludera en analys av anmälningar om diskriminering och hatbrott samt en dialog med civilsamhällets organisationer, i linje med DO:s pågående arbete på nationell nivå.

Jan Jönsson (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att uppkalla en plats i Stockholm efter Aaron Isaac. I motionen beskrivs att Aaron Isaac spelat en avgörande roll för judisk etablering i Sverige. År 1775 var han den förste juden som fick tillstånd att bosätta sig i Sverige utan att konvertera till kristendomen. I motionen anges att det inte finns några offentliga platser i Stockholm som synligt erkänner den judiska minoritetens historiska betydelse i Sverige, och att uppkalla en plats efter Aaron Isaac skulle vara en kraftfull symbol för Sveriges och Stockholms stolthet över den judiska minoritetens närvaro och bidrag till samhället. Motionären föreslår attstaden utreder möjligheten att uppkalla en offentlig plats i Stockholm efter Aaron Isaac.

Dennis Wedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären framför att stadens företagsklimat behöver förbättras och att det behövs åtgärder och ändrade regelverk för att stödja och underlätta för de som vill starta eget.

I motionen framförs att Stockholms stad har tappat placeringar i nationella jämförelser av företagsklimat samt att nyföretagandet har minskat. Det framförs vidare att stadens nyföretagarstöd, Starta eget och Scale-up, har flyttats från Stockholm Business Region AB till arbetsmarknadsnämnden, vilket medfört en förändrad inriktning.

Jan Jönsson m.fl. (alla L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna lyfter att fördelningen av arbetsplatser i Stockholm är ojämn och att Söderort har en lägre andel arbetsplatser jämfört med andra delar av staden. I motionen föreslås att staden ska utreda förutsättningarna för en högre andel arbetsplatser i Söderort.

Jan Jönsson och Sara Svanström (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att Stockholms stad utreder möjligheten att införa brukaravtal för föreningsdrift av mindre parker. Genom dessa avtal föreslås föreningar, i nära samverkan med staden, ges ansvar för skötsel och utveckling av parkmiljöer, med tydligt definierat stöd och vägledning från relevanta förvaltningar.

Jan Jönsson och Björn Ljung (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Vasaparken och Humlegården anförs i motionen som två exempel på parker av särskilt stor kulturhistorisk betydelse. Motionärerna anser att dessa parker har utsatts för förändringar som riskerar att urholka deras ursprungliga karaktär. De anser att det är av största vikt att vi inte bara bevarar dessa parker, utan också återställer och restaurerar dem, så att de även i framtiden kan fortsätta vara en del av stadens levande historia. I detta ska ingå att främja hållbar kvalitet vid ny- och omgestaltning av parker och att det ska säkerställas att förändringar sker med varsamhet och respekt för deras ursprungliga utformning och karaktär samt att ersättningsinstallationer är trogna original och föregångare i så hög utsträckning som möjligt.

Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande:

• Att trafiknämnden tillsammans med stadsdelsförvaltningarna restaurerar och bevarar äldre parker av kulturhistoriskt värde, såsom Vasaparken och Humlegården, i enlighet med Stockholmsskolans arv.
• Att trafiknämnden tillsammans med stadsdelsförvaltningarna säkerställer att förändringar i dessa parker sker med varsamhet och respekt för deras ursprungliga utformning och karaktär.
• Att trafiknämnden tillsammans med stadsdelsförvaltningarna säkerställer att ersättningsinstallationer, såsom bänkar, belysning och byggnader, är trogna original och föregångare i så hög utsträckning som möjligt.
• Att främja hållbar kvalitet vid ny- och omgestaltning av parker så att parkerna också kan bli en del av framtidens kulturarv, samt möjliggöra inslag som kan bidra till ett levande och inbjudande stadsliv, exempelvis genom mindre kiosker med kultur- och matutbud av god kvalitet.

Kristin Jacobsson och Svante Linusson (båda C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att Stockholms stad ska utreda samtliga Stockholms Stads Parkerings AB:s parkeringsgarage för att identifiera hur de kan anpassas till skyddade utrymmen samt utrusta dessa garage med vatten, sanitet och ventilation. Förslaget omfattar även att staden ska undersöka möjligheten att i framtida byggprojekt ställa krav på att parkeringsgarage kan konverteras till skyddsrum vid behov.

Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande:

• Att trafiknämnden, i samråd med relevanta förvaltningar och bolag, utreder samtliga Stockholm Parkering AB:s parkeringsgarage för att identifiera hur de kan anpassas till skyddade utrymmen.
• Att trafiknämnden, i samråd med relevanta förvaltningar och bolag, installerar grundläggande ventilation i alla samtliga Stockholm Parkering AB:s parkeringsgarage för att säkerställa tillräcklig lufttillförsel vid längre vistelser.
• Att trafiknämnden, i samråd med relevanta förvaltningar och bolag, försätter samtliga Stockholm Parkering AB:s parkeringsgarage med toaletter och tillgång till vatten för att kunna tillgodose grundläggande behov under en krissituation.
• Att trafiknämnden, i samråd med relevanta förvaltningar och bolag, säkerställer att samtliga Stockholm Parkering AB:s parkeringsgarage minst uppfyller MSB:s krav för skyddade

utrymmen.

• Att trafiknämnden, i samråd med relevanta förvaltningar och bolag, undersöker möjligheten att i framtida byggprojekt ställa krav på att parkeringsgarage kan konverteras till skyddsrum vid behov.

Jan Jönsson och Christina Tufvesson (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att ta fram en åtgärdsplan för att minska avhopp från svenska för invandrare (sfi).

Jan Jönsson m.fl. (alla L) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att utveckla strategin för småhus- och villastäder. Motionärerna framhåller att Stockholms småhus- och villaområden utgör en viktig del av stadens identitet, historia och arkitektoniska mångfald.

Jonas Naddebo (C), Dennis Wedin (C) och Nike Örbrink (KD) har väckt en motion i kommunfullmäktige där de föreslår att nuvarande taxor för evenemang ändras för att möjliggöra subventionerad taxa vid servering av folköl vid evenemang i syfte att stödja idrottsföreningars ekonomi och verksamhet.

I utlåtandet konstateras att motionen ligger i linje med idrottsnämndens beslutade taxor inför 2026.

Jan Jönsson och Christina Tufvesson (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna anser att staden ska utreda hur det kan skapas fler tillgängliga lokaler för föreningsliv och lokala entreprenörer i staden, särskilt i ytterstaden. De anser vidare att mötesplatser för föreningar och lokala entreprenörer är en viktig del av en levande stad och att det särskilt i ytterstaden finns ett stort engagemang men en brist på lokaler.

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige där han föreslår att kommunstyrelsen får i uppdrag att i samråd med berörda nämnder utreda möjligheten att utveckla Stadsgårdskajen utifrån ett förslag som Centerpartiet har tagit fram. Förslaget innebär att överdäcka trafikleden med terrasserade byggnader som bildar en trappa ner mot vattnet. Byggnaderna innehåller 180 bostäder och 25 000 kvadratmeter kontor och kommersiella lokaler. För att stärka områdets koppling mellan stad och vatten ska trappor leda ner från klippan till Stadsgården där de ansluter till olika noder vid vattnet: en grön park, en småbåtshamn, ett kallbadhus och en scen.

Sara Svanström och Elin Hjelmestam (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att Stockholms stad ska utreda och införa ett system för differentierade parkeringsavgifter där en högre avgift tas ut av fossildrivna fordon. Motionärerna motiverar sitt förslag med att staden har stora utmaningar i att minska klimatutsläpp och förbättra luftkvaliteten i staden där fossildrivna fordon står för en stor andel av utsläppen.

Motionärerna föreslår därför att kommunfullmäktige beslutar följande:

1. Att Stockholms stad utreder och inför ett system för differentierade parkeringsavgifter som gynnar miljövänliga fordon.
2. Att högre avgifter införs för fossildrivna fordon.

Jan Jönsson, Elin Hjelmestam och Sara Svanström (alla L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att fullmäktige beslutar att Stockholms stad höjer ambitionen för elektrifieringsarbetet som en central del av stadens klimatarbete, att fullmäktige uppdrar åt berörda nämnder och bolag att utreda hur takten i elektrifieringsarbetet kan ökas och presenterar konkreta åtgärder för detta samt att fullmäktige avsätter pengar i stadens budget för att ge bättre förutsättningar i att öka elektrifieringen i Stockholms stad.

Nike Örbrink (KD) beskriver i sin motion väckt i kommunfullmäktige att det är minst lika viktigt för äldre som för yngre att sätta guldkant på vardagen, exempelvis genom att ta med sig en flaska vin till stadens träffpunkter. Motionären har uppmärksammats på att så inte är fallet på exempelvis Lusthuset Hornstull. Vidare anser motionären att oavsett det juridiska läget bör staden göra en översyn och vid behov revidera de allmänna lokala föreskrifterna – för att möjliggöra förtäring av medhavd alkoholhaltig dryck på stadens öppna träffpunkter.

Därför föreslås kommunfullmäktige besluta: • Att staden reviderar sina allmänna lokala föreskrifter för att möjliggöra förtäring av medhavd alkoholhaltig dryck på stadens öppna träffpunkter.

Ismail Ali, Kristin Jacobsson och Claes Nyberg (alla C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. om att säkerställa att barn med autism får likvärdiga, samordnade, insatser baserade på Socialstyrelsens rekommendationer om tidiga beteendeinriktade insatser.

Nike Örbrink (KD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen beskrivs att ett grundläggande emotionellt behov hos människan är fysisk beröring. De positiva effekter som kommer av fysisk beröring kan stärkas och kompletteras genom kontakter med vårddjur. Sedan länge har vård- och sällskapsdjur varit ett uppskattat inslag inom stadens äldreomsorg. Motionären anser att staden bör höja ambitionsnivån när det kommer till vård- och sällskapsdjur för att säkerställa att även de med kognitiv svikt får sina grundläggande emotionella behov tillgodosedda.

Motionären föreslår kommunfullmäktige besluta:

• Att det ska införas fler vårddjur på stadens vård- och omsorgsboenden.

I en motion väckt i kommunfullmäktige av Jonas Naddebo (C) föreslås att ytterligare en topp utvecklas på Hammarbybacken samt att nuvarande topp höjs med schaktmassor från utbyggnad av tunnelbanan.

Hanna Wistrand (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anser att staden bör utreda möjligheten att erbjuda simundervisning genom kontakt med sfi för att säkerställa att fler vuxna lär sig simma. Motionären vill även att staden utreder hur idrottsföreningar bäst kan involveras för att erbjuda simundervisning till nyanlända genom sfi.

Dennis Wedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att ge exploateringsnämnden i uppdrag att hitta en långsiktigt hållbar lösning för Örnsbergs Kanotsällskaps verksamhet, samt att inom ramen för detta identifiera en samlad plats för ett klubbhus som kan inrymma hela Örnsbergs Kanotsällskaps verksamhet.

Jonas Naddebo (C) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om att staden ska avsätta mark och planera in idrottsytor i exploateringsprojekt i tidigt skede. Vidare förordnar motionären att fler privata aktörer är med och planerar idrottsytor tidigt i stadsutvecklingen.

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslår Jonas Naddebo (C) att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och Stockholms Stadshus AB i uppdrag att genomföra en utredning om att slå samman de tre kommunala bostadsbolagen – AB Familjebostäder, AB Svenska Bostäder och AB Stockholmshem. Syftet är att undersöka om en sammanslagning kan ge ökad kostnadseffektivitet, stärkt klimat- och energieffektivisering samt ett ökat bostadsutbud.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Rasmus Jonlund m.fl. (alla L) att staden inleder planering och söker samarbeten för att förverkliga en Stockholmsutställning 2030.

Hanna Werner (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att utveckla och förbättra Odenplan. I motionen föreslås att trafiknämnden ges i uppdrag att utveckla Odenplan till ett grönare och mer levande stadstorg. Motionären föreslår också att kommunstyrelsen och trafiknämnden ska inleda en dialog med Region Stockholm och det uppmärksammas ett behov av att förbättra utformningen av cykelgaraget.

Odenplan är idag en av de största bytespunkterna för kollektivtrafik. Här sammanstrålar tunnelbana och pendeltåg med flera busslinjer. Regionens anläggningar, som till stor del är belägna under markytan, utgör vissa begränsningar för vad som är möjligt att genomföra på torgytan.

Claes Nyberg (C) har inkommit med en motion till kommunfullmäktige, med förslag om att en syskonförtur vid placering i förskola ska införas i Stockholms stad. Förslaget innebär att syskonförturen ska gälla vid placering i förskola för barn som har syskon i en grundskola som är organisatoriskt eller geografiskt kopplad till förskolan.

I en motion till kommunfullmäktige beskriver Ismail Ali och Claes Nyberg (båda C) vikten av barns möjlighet till att leka, utforska och lära i samspel med naturen.

Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige ska ge förskolenämnden i uppdrag att ta fram en stadsövergripande plan för hur samtliga förskolor i staden ska ges möjlighet att bedriva odling som en del av den pedagogiska verksamheten.

I en motion väckt i kommunfullmäktige beskriver Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (båda L) att äldre hbtqi-personer befinner sig idag i en särskilt utsatt position inom äldreomsorgen. Trots framsteg i samhället när det gäller rättigheter och acceptans för hbtqi-personer, vittnar flera aktuella rapporter om en fortsatt utbredd oro bland äldre hbtqi-personer inför att bli beroende av vård och omsorg.

Motionärerna anser att det är en fråga om mänsklig värdighet, om frihet och om varje individs rätt att vara sig själv hela livet. Motionärerna anser att Stockholms stad har ett särskilt ansvar att erbjuda en äldreomsorg som inte bara är funktionell utan också jämlik, inkluderande och respektfull. Med anledning av detta föreslår motionärerna:

1. Att Stockholm stad genomför en utredning av situationen för äldre hbtqi-personer inom äldreomsorgen, deras livsvillkor och hälsa,
2. Att staden i sina upphandlingar av äldreomsorg ställer krav på hbtqi-kompetens och säkerställer att verksamheter inom hemtjänst och äldreboenden arbetar utifrån ett tydligt hbtqi-perspektiv,
3. Att staden utreder hur tid och resurser kan avsättas för att personal inom äldreomsorgen ska få möjlighet till kontinuerlig utbildning i bemötande, likabehandling och hbtqi-frågor, samt säkerställer att ett hbtqi-perspektiv ingår i relevanta utbildningsinsatser.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Kristin Jacobsson (C) att staden ska vidta åtgärder för att säkerställa att staden följer de internationella åtagandena som följer av Europarådets människohandelskonvention gällande potentiella offer för människohandels rätt till 30 dagars uppehållstillstånd för betänketid. I motionen lyfts att få ansökningar om sådana uppehållstillstånd inkommer till Migrationsverket från landets socialnämnder.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Mikael Valier Furtenbach (KD) att en särskild arkitekturzon införs med syftet att stärka gestaltningsmässig hänsyn till äldre bebyggelsemiljöer, exempelvis inom tullarna och i äldre stenstäder i närförort. Zonindelningen föreslås kunna användas för att styra byggnaders höjd, volym, materialval och formspråk i dessa områden.

Jan Jönsson och Sara Svanström (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionen handlar om särskilda satsningar för att säkerställa att alla stockholmare kan röra sig fritt och tryggt i det offentliga rummet, oavsett om de går, cyklar, använder rullstol eller barnvagn. Exempel som lyfts av motionärerna är problem med byggsäckar samt snö och halka. I motionen föreslås att särskilt fokus ska riktas till personer med funktionsnedsättning och att inkludera tillgänglighetsperspektivet i alla åtgärder.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Kristin Jacobsson och Claes Nyberg (båda C) att kommunstyrelsen, tillsammans med berörda nämnder, ska utreda om frystorkning av överbliven mat kan införas i stadens offentliga verksamheter, samt i samråd med utbildningsnämnden inleda ett pilotprojekt för att testa detta i utvalda skolor.

I motionen föreslås även att kommunstyrelsen, tillsammans med berörda nämnder, ska utreda möjligheten att etablera ett kommunalt krislager för att stärka stadens livsmedelsberedskap.

Jan Jönsson och Sara Svanström (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna anser att alla barn, oavsett bostadsområde, ska kunna ta sig till och från skolan på ett tryggt och säkert sätt, året om. I motionen föreslås att staden genom satsningen ”Skolfrid” genomför nödvändiga åtgärder för en barnvänlig gatumiljö. Motionärernas förslag ska verka för att bristfälliga säkerhetslösningar vid skolor åtgärdas, exempelvis dåligt underhållna övergångsställen, farliga korsningar och förbättrad åtskillnad mellan gångbanor och trafikerade gator. I ytterstaden under vintertid vill motionärerna se ett ökat fokus på snö- och halkbekämpning vid vägar som används av skolbarn. I motionen föreslås att trafiknämnden, i nära samarbete med utbildningsnämnden och berörda stadsdelsnämnden, får i uppdrag att identifiera skolor och områden där behovet av åtgärder är störst. Att Stockholm stad avsätter extra resurser för att förbättra trafiksäkerheten till och från skolor för att:

a) Skapa och förbättra säkra övergångsställen, till exempel med trafikljus och vägbulor.

b) Förstärka belysning vid skolvägar och övergångsställen.

c) Utöka och förbättra gång- och cykelvägar i anslutning till skolor.

d) Införa tydligare och strängare hastighetsbegränsningar i skolnära områden.

André Nilsson (L) föreslår i en motion väckt i kommunfullmäktige att berörda förvaltningar ska utreda möjligheten att tillskapa en konstgjord surfvåg i Slussen i syfte att bidra till ökad rekreation, turism och aktivitet i stadskärnan.

I en motion väckt i kommunfullmäktige av Hanna Wistrand (L) föreslås att idrottsnämnden får i uppdrag att utreda ett införande av ett återstartsstöd till idrottsföreningar som drabbats av anläggningsstängningar på grund av renoveringar. Vidare föreslås att idrottsnämnden får i uppdrag att ta fram en långsiktig plan för att öka tillgången till idrottsanläggningar genom subventionering eller tillfälliga byggnader under renoveringar.

Hanna Wistrand (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att anlägga en multibana för att möjliggöra en organiserad och tillgänglig träningsmiljö inom exempelvis skidåkning, cykel och parasport året runt.

Jan Jönsson, Björn Ljung och Åsa Nilsson Söderström (alla L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna anser att Stockholms stad behöver agera mer kraftfullt för att skydda byggnader med höga kulturvärden och som är i privat ägo.

Jan Jönsson och Björn Ljung (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige ger stadens nämnder och styrelser i uppdrag att prioritera renovering och underhåll av Stockholms stads kulturhistoriska byggnader, utreda hur budgeten kan prioritera dessa arbeten och utreda inrättandet av en kulturhistorisk fond för ändamålet.

Jonas Naddebo och Svante Linusson (båda C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att kommunstyrelsen, i samråd med berörda nämnder och bolag, utreder förutsättningarna för att initiera ett pilotprojekt med självkörande fordon i samarbete med företaget Waymo.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Andréa Hedin (M) att kommunanställda ska kunna få tjänstledighet för att ta sig an uppdrag som familjehem och att insatsen marknadsförs kontinuerligt inom Stockholms stad.

Motionären beskriver Karlskronas arbete med att råda bot på bristen av familjehem, enligt motionären får kommunanställda i Karlskrona tjänstledigt på hel- eller deltid om de vill bli familjehem. Motionären anser att det är en modell som Stockholms stad bör ta efter.

Jonas Naddebo och Svante Linusson (båda C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna lyfte betydelsen av Valhallavägen som grönt parkstråk för såväl rekreation som biologisk mångfald. Motionärerna föreslår att staden genomför en helhetsöversyn av hela Valhallavägen, längs sträckan från Roslagstull till Hakberget.

Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar:

• Att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utföra en helhetsöversyn av Valhallavägens befintliga trafiklösningar och gröna infrastruktur där konflikter, behov och förbättringsmöjligheter identifieras.
• Att ge kommunstyrelsen tillsammans med berörda nämnder och bolag i uppdrag att utreda förutsättningarna att ersätta befintliga parkeringsplatser på Valhallavägen i garage i närområdet, för att ge utrymme till nya grönytor, lekplatser, spontanidrott och verksamheter.
• Att trafiknämnden får i uppdrag att utreda och anlägga trafikseparerad infrastruktur för cykel längs hela Valhallavägen så att den uppfyller den standard som ställs för primära cykelstråk.
• Att ge trafiknämnden och Norra innerstadens stadsdelsnämnd i uppdrag att förbättra belysning, renhållning och halkbekämpning för ökad trygghet och trivsel.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (båda L) att staden inrättar en forskningshubb för att vidareutveckla modellen akademisk socialtjänst. I förslaget ingår att socialsekreterare och forskare samlokaliseras på socialkontor i stadsdelarna samt att det i riktlinjer, eller annat styrdokument, för socialtjänsten tydliggörs att sociala insatser ska utvärderas och i större utsträckning knyta forskning till praktik.

I en motion väckt i kommunfullmäktige kräver Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (båda L) att staden tillsätter en egen ansvarsutredning kring Eolshäll med utgångspunkt i vad som redovisas i bilaga 2 till utlåtandet ”Eolshäll och staden” samt att staden parallellt utreder kompensatoriska åtgärder i någon form för de drabbade individer som fortfarande är i livet, med inspiration från den norska modellen med ”rettferdsvederlag”.

I en motion väckt i kommunfullmäktige anför Gabriel Kroon och Liliane Åkerlund (båda SD) att den gamla amfiteatern i Rålambshovsparken har potential att bli en samlingsplats året om, men att den kan upplevas som otrygg med anledning av dess insynsskyddade läge. Mot bakgrund av detta föreslår motionärerna att:

• Kommunfullmäktige ger berörda nämnder i uppdrag att undersöka hur publika ytor så som cafeverksamhet och dylikt kan inrättas i Amfiteatern vid Rålambshovsparken.

Jan Jönsson (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anser att det finns ett behov av att stärka yrkesprogrammens attraktionskraft inom Stockholms gymnasieskolor. I motionen föreslås därför att staden ska förlägga ett yrkesprogram på någon eller några av de populära innerstadsskolorna med teoretisk profil, att staden arbetar fram en strategi för att arbeta med att stärka yrkesprogrammens attraktivitet samt att staden tillsammans med Sveriges kommuner och regioner (SKR) arbetar med fortbildning till studie- och yrkesvägledare, i syfte att få fler att söka sig till yrkesprogrammen.

I en motion väckt i kommunfullmäktige av Jan Jönsson (L) föreslås att staden genomför en inventering av stadens skolgårdar samt gör nödvändiga upprustningar utifrån ett tillgänglighetsperspektiv.

Jan Jönsson (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att staden tar initiativ till att ändra i samverkansavtalet mellan Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) och utbildningsnämnden så att kostnaden för byte av inpasseringssystem blir en fastighetsägarfråga.

Jan Jönsson (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären beskriver att det för närvarande finns ett stort behov av medarbetare inom omsorgen och än mer i framtiden då andelen äldre av befolkningen väntas öka kraftigt. Vård- och omsorgsprogrammen på gymnasiet får dock allt för få sökande samtidigt som för få som väl börjar där också fullföljer studierna hela vägen till studenten.

Motionären beskriver en lösning där den som börjar sin utbildning på vård- och omsorgsprogrammet får möjlighet att få sitt körkort delvis betalt som en del av utbildningen, förutsatt att man får godkänt körkortsprov och tar en fullständig yrkesexamen från programmet.

Mot bakgrund av detta föreslår motionären att kommunfullmäktige beslutar:

- Att skapa ett Lyceum vård och omsorg i staden.

- Att utbildningsförvaltningen låter eleverna på vårdprogrammen få körkort helt eller delvis finansierade av staden, givet att man klarar körkortsproven och fullföljer utbildningen.

I en motion i kommunfullmäktige av Gabriel Kroon och Mats Johnsson (båda SD), beskrivs den pågående planeringen för bostäder i Långbroparken. Motionärerna anser att förslaget innebär förstörelse av parkens viktigaste delar, att det existerande huset på Lågbron 1 ska bevaras och det föreslagna nya flerfamiljshuset inte ska byggas. Motionärerna föreslår att staden avbryter projektarbetet för nya bostäder på fastigheten Lågbron 1.

I en motion väckt i kommunfullmäktige av Björn Ljung och André Nilsson (båda L) lyfter motionärerna att staden bör ta fram en modell för tidsuppdelning av avgifter vid detaljplaner samt att modellen särskilt ska utformas för att vara flexibel under lågkonjunktur och möjliggöra en smidigare ekonomisk hantering för byggaktörer. I motionen framförs att byggsektorn är särskilt känslig för konjunktursvängningar samtidigt som höga initiala kostnader, såsom avgifter för detaljplanearbete och marköverlåtelser bedöms vara ett avgörande hinder. Motionärerna anser att likviditetsproblem i den initiala fasen är ett problem för många mindre aktörer och att företagen skulle få bättre förutsättningar att planera och genomföra sina projekt genom att sprida ut avgifterna över tid, exempelvis vid specificerade milstolpar i processen. Konjunktursvängningar skulle också motverkas, enligt motionärerna, och förslagen bedöms möjliggöra för fler aktörer och bättre konkurrens i Stockholm.

I en motion väckt i kommunfullmäktige av Gabriel Kroon, Mats Johnsson och Tapani Juntunen (alla SD) beskrivs planerna för bostäder i Mälarhöjden. Motionärerna anser att den föreslagna bebyggelsen förstör områdets karaktär och minskar områdets attraktivitet. Enligt motionen innebär projektets genomförande att parkens avrinningsområde för dagvatten förstörs, naturmark förloras och den ekologiska balansen och allmänhetens tillgänglighet till naturen påverkas negativt. Motionärerna föreslår att stadsbyggnadsnämnden samt övriga berörda nämnder avbryter projekteringen och detaljplanering av bostäder i Klubbensborgsbacken.

I en motion väckt i kommunfullmäktige skriver Jonas Naddebo (C) om det omfattande regelverk och långa handläggningstider som försvårar för både företag och privatpersoner. I motionen föreslås kommunfullmäktige besluta att införa en bygglovsrobot i Stockholms stad samt att ge trafiknämnden och stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att, tillsammans med berörda nämnder och bolag i Stockholms stad, utreda vilka fler tillståndsprocesser som bör automatiseras.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Jonas Naddebo (C) att Stockholms stad ska stärka och utveckla sina trygghetspunkter genom att utöka antalet, förbättra deras geografiska spridning, säkerställa bemanning och utrustning samt öka invånarnas kännedom om deras funktion.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Jan Jönsson, Isabel Smedberg-Palmqvist och Björn Ljung (alla L) att kommunfullmäktige beslutar att fastighetsnämnden tillsammans med kulturnämnden utreder en strategi för att samordna och effektivisera stadens ateljébestånd.

Therese Lindström och Theréz Randquist (båda M) har väckt en motion i fullmäktige. I motionen framförs att stadens kajer och vattenkanter domineras av hårda material som till exempel stål och betong, vilket begränsar den biologiska mångfalden och minskar stadens förmåga att möta klimatförändringar. I motionen lyfts att det finns internationella exempel i Köpenhamn där man anlagt flottliknande öar med växter i hamnen. Öarna förankras på plats och fungerar som små livsmiljöer för fåglar, bin och andra pollinerande insekter. Samtidigt skapas undervattensstrukturer som gynnar fiskar och andra vattenlevande arter. Flera europeiska städer ser nu över hur deras vattenytor kan göras tillgängliga för både växter, djur och människor.

Motionen innehåller förslag att kommunfullmäktige ska besluta om att uppdra till berörda nämnder att genomföra och utvärdera ett pilotprojekt med flytande planteringar i utvalda vattenrum i Stockholms stad.

Kristin Jacobsson (C) har väckt en motion i fullmäktige om att införa ett pilotprojekt under namnet Vinterhjälpen. Syftet med Vinterhjälpen är att äldre personer ska ges möjlighet att få hjälp med halkbekämpning utanför sin bostad under vintersäsongen av exempelvis studenter som erbjuds extrajobb eller unga inskrivna hos Jobbtorg Stockholm.

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige där han anför att Stockholms stads regelverk är utformade så att de hämmar utvecklingen av stadens restauranger, nattklubbar och livescener, vilket i sin tur påverkar Stockholms attraktionskraft, trygghet och kreativitet negativt. I motionen föreslår han att kommunfullmäktige genomför ändringar i regelverk för olika tillstånd, för exempelvis restauranger och nattklubbar, i syfte att förenkla tillståndsprocesserna för dessa verksamheter.

Jan Jönsson, Björn Ljung och Åsa Nilsson Söderström (alla L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att staden utreder och skärper de demokratiska villkoren för lokaluthyrning och kulturstöd, för att motverka att antidemokratiska aktörer hyr stadens lokaler i andra eller tredje hand.

I en motion väckt i kommunfullmäktige anför Jan Jönsson och Isabel SmedbergPalmqvist (båda L) om att staden ska verka för mer konst och kultur på stadens äldreboenden. Motionärerna anför att konst och kultur har en positiv inverkan på livskvalitet och välbefinnande, särskilt för äldre, genom att motverka ensamhet, stimulera minnen och skapa en mer trivsam miljö. De menar att tillgången till konst och estetiska inslag varierar mellan stadens äldreboenden och föreslår därför att kulturnämnden, i samarbete med äldrenämnden, ska ta fram en strategi för ökad tillgång till konst och kultur på äldreboenden. Förslaget omfattar även att utveckla möjligheter för äldre att delta i konstnärliga aktiviteter samt att stärka samverkan mellan äldreboenden och kulturaktörer inom ramen för stadens kultursamarbeten. Mot bakgrund av ovanstående föreslår motionärerna:

• att staden verkar för mer konst och kultur på stadens äldreboenden