Möte 2025-12-15

Ärendet delas ut på sammanträdet

Storstockholms Brandförsvar (SSBF) har sedan 2009 haft i uppdrag gentemot medlemskommunerna att organisera en sotningsverksamhet och se till att eldstäder med tillhörande rökkanaler och imkanaler rengörs (sotas) och kontrolleras ur brandsäkerhetssynpunkt.

SSBF har sett behov att revidera Föreskrift för rengöring (sotning) för att nå ökad tydlighet, transparens och förutsägbarhet för alla inblandade parter, det vill säga fastighetsägare, sotningsleverantör och SSBF.

SSBF godkände vid sitt sammanträde den 3 juni 2025 förslag till reviderad föreskrift om rengöring (sotning) att gälla från och med den 1 april 2026 (bilaga) och hemställde den för fastställande av medlemskommunernas kommunfullmäktige.

Samtliga förslag på förändringar i Föreskrift om rengöring (sotning) syftar till att fortsätta arbetet med att styra och följa upp sotningsverksamheten enligt SSBF:s modell för en hållbar sotningsverksamhet. Med tydligare reglering för sotningsfrister och sotningens omfattning kan SSBF borga för en rättssäker och behovsstyrd sotning.

I den förbundsordning som sedan 2009 reglerar Storstockholms brandförsvars (SSBF) uppdrag gentemot medlemskommunerna framgår att SSBF ska organisera en sotningsverksamhet. Under 2024 utförde SSBF en utvärdering av sotningsverksamhet och förbättringspotential konstaterades.

Storstockholms brandförsvar (SSBF) bedömer att det finns behov av revidering av befintlig sotningstaxa. Syftet är dels att uppnå en bättre kostnadstäckning för hela sotningsverksamheten, så att verksamheten kan utföras med bra service, hög kvalitet och en god arbetsmiljö, dels att stärka brandskyddet.

I februari 2024 fick utbildningsförvaltningen i uppdrag av utbildningsnämnden att ta fram ett inriktningsförslag för Ekensbergsskolan avseende nybyggnation alternativt renovering av befintliga byggnader. Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) och utbildningsnämnden har utifrån detta uppdrag inkommit med ett inriktningsförslag om en nybyggnation av Ekensbergsskolan för årskurserna F-3.

Projektet innebär uppförandet av en ny skolbyggnad om cirka 2 000 kvm med plats för 240 elever. Byggstart är planerad till 2029 och skolan planeras att vara färdigställd hösten 2031. Ekensbergsskolans befintliga byggnad, hus A, har uppnått sin tekniska livslängd och bedöms uttjänt. En rivning av byggnaden föreslås.

Den totala projektkostnaden uppgår till 318 mnkr inklusive förväntad kostnadsutveckling och är i sin helhet finansierat av utbildningsnämnden. Den hyresgrundande kostnaden för utbildningsnämnden uppgår till totalt 187,4 mnkr med en tillkommande årshyra år 1 som bedöms uppgå till 14,0 mnkr.

Stockholms Stadshus AB och stadsledningskontoret vill påtala vikten av att utbildningsnämnden, i samverkan med SISAB, återkommer i genomförandeärendet med en konsekvensbeskrivning för den minskade kapaciteten tillförandet av denna skola innebär för andra skolor i området. Även möjlighet till ytterligare kostnadsbesparingar, analys av nuvarande paviljongs påverkan på ekonomi och tidplan samt säkerställande av kapacitetsutnyttjandet behöver ses över inför beslut om genomförande.

Projektet är att definiera som ett stort projekt (större än 300 mnkr) enligt koncernstyrelsens och kommunfullmäktiges investeringsregler, varför ärendet ska beslutas av koncernstyrelsen och kommunfullmäktige.

Fastighetsnämnden planerar att upprusta byggnaden på fastigheten Glasbruket 3, Hantverkargatan 3A-C inom Kungsholmens stadsdelsnämndsområde. Servicenämnden och kommunstyrelsen blir hyresgäster. En lokal för fastighetsnämndens entreprenörer samt en större möteslokal tillskapas också i byggnaden. Projektet beräknas pågå fram till kvartal 2, 2028.

Vårby Udde är ett exploateringsprojekt som har initierats av Huddinge kommun. Inriktningsbeslutet avser en exploatering belägen utanför Stockholms stads geografiska område. Eftersom Stockholm Vatten AB (Stockholm Vatten) har huvudmannaskapet för vatten och avlopp, innebär detta att bolaget har ett lagstadgat krav på sig att tillgodose och säkerställa att vattentjänstbehoven i området uppfylls. Detta ansvar regleras i lagen om allmänna vattentjänster. Huddinge kommun tar fram en ny detaljplan för området som medger utbyggnad av cirka 2 100 bostäder tillsammans med skola, förskolor, vårdboenden, butiker, hotell och kontor.

Investeringen i nya VA-ledningar och tillhörande anläggningar kommer att ske av Stockholm Vatten, ett dotterbolag till Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA), eftersom Stockholm Vatten har huvudmannaskapet för vatten och avlopp (VA) i området. Investeringen är en förutsättning för den kommande detaljplanen och exploateringens genomförande. Genomfört projekt innebär cirka 2 100 nya abonnenter för Stockholm Vatten.

Investeringen beräknas uppgå till 307 miljoner kronor inklusive förväntad kostnadsutveckling i prisnivå september 2025. Projektets inkomster beräknas till 89 miljoner kronor i anläggningsavgifter och 82 miljoner kronor i anläggningsbidrag. Stockholms Stadshus AB och stadsledningskontoret har uppmanat Stockholm Vatten att öka täckningsgraden och minska investeringsutgiften. Stockholm Stadshus AB och stadsledningskontoret noterar att Stockholm Vatten arbetat aktivt med det sedan bolagets styrelse beslutade om inriktningen i juni 2024. Utgiften har minskat med 33 miljoner kronor och inkomsterna ökat från 142 miljoner kronor till 171 miljoner kronor. Den förväntade prisindexutvecklingen uppgår nu till fem procent per år, vilket är lägre än den tidigare uppskattningen som var tio procent i början av projektet och därefter något sjunkande för att sluta på fem procent i slutet av projektets genomförande.

Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) initierade i november 2018 Programmet Stockholms Framtida Vattenförsörjning (SFV). Programmet omfattar vattenverk, ledningsnät och reservoarer; system som krävs för vattenförsörjning. Programmet, som beslutades 2018, sträcker sig fram till 2050 och fick en totalbudget på 22 miljarder kronor (i 2024 års penningvärde). SFV-programmet innehåller ett antal projekt. Utöver att varje projekt följs upp på tid, kostnad och kvalitet, följs programmet även upp som helhet. Den uppföljningen föreläggs Stockholms Stadshus AB i form av lägesrapporter.

Under hösten 2023 uppmanades SVOA av Stockholms Stadshus AB att göra en genomlysning av programmet för att säkerställa framdrift med prioriteringar och avvägningar med utgångspunkt i ekonomi, funktion och kvalitet.

På SVOA:s styrelsemöte den 19 september 2024 gavs bolagets VD i uppdrag att, senast i september 2025, lägga fram ett förslag till styrelsen på en uppdaterad programbeställning för SFV, inkluderande uppdaterade effektmål.

Stockholm Vatten AB (Stockholm Vatten) är ett dotterbolag till SVOA. Stockholm Vatten AB har det senaste året arbetat med att identifiera, revidera, uppdatera och ta fram underlag och ramverk för att säkerställa en uppdaterad programbeställning. Det slutliga förslaget innehöll tre alternativ för ambitionsnivå och förbrukning, ambitionsnivå bibehålla funktionen, ambitionsnivå mellan och ambitionsnivå hög. Indikativa investeringar för de olika ambitionsnivåerna uppgår till 17 mdr för bibehållen funktion och mer än 50 mdr för den högsta nivån.

Utifrån framtagna ramar tog SVOA:s styrelse den 18 september 2025 beslut om en förnyad ambitionsnivå för dricksvattenförsörjningen som bygger på det mellersta alternativet. Den beslutade ambitionsnivån innebär att dricksvattensystemet ska underhållas, reinvesteras och förnyas i sådan takt att 2025 års uppskattade risknivå och funktion bibehålls på systemnivå. Vissa kritiska risker med stor påverkan byggs bort samtidigt som andra risker successivt kommer att öka. Ambitionsnivån ställer ett kapacitetsmål för vattenproduktionen år 2050 om 534 000 m³/dygn.

Ambitionsnivån har lett till förslag om en reviderad programbeställning och aktualiserade effektmål. De strategiska frågor som primärt har genomlysts i samband med uppdateringen är vilken produktionskapacitet som krävs om 30 år, vilken redundans och robusthet som vi är beredda att betala för, dubbla matningar av el och vatten och vattenkvalitetsstrategi.

Den uppdaterade programbeställning har en indikativ investeringsutgift om 20 miljarder kronor i 2025 års penningvärde. Programbeställningen återfinns i bilaga 1 till utlåtandet. I kommande investeringsärenden kommer underlaget innehålla beskrivning av hur projektet uppfyller de uppdaterade effektmålen.

Som tidigare beskrivits så utgörs SFV-programmet av ett antal projekt. Varje projekt följs upp separat när det gäller tidsplan, ekonomi och genomförande, samtidigt som en övergripande uppföljning görs av programmet som helhet. Den övergripande uppföljningen föreläggs Stockholms Stadshus AB:s styrelse i form av lägesrapporter.

Stockholm Vatten och Avfall AB:s styrelse har lämnat förslag till en ny taxa för vatten och avlopp, som föreslås gälla från och med den 1 januari 2026.

Under de kommande tio åren kommer det krävas fortsatt stora investeringar inom vatten och avlopp (VA), både för att underhålla och utveckla existerande anläggningar samt för att hantera tillkommande krav på kvalitet, kapacitet och hållbarhet.

Baserat på utvecklingen i Stockholm Vatten AB:s flerårsplan behöver de taxebaserade VA-intäkterna öka med cirka 12 procent årligen under perioden 2026–2028.

Brukningsavgifterna för 2026 föreslås höjas med i genomsnitt 12 procent. Höjningen föreslås, liksom föregående år vara differentierad på så sätt att den volymberoende och rörliga så kallade förbrukningsavgiften, höjs med 25 procent och övriga delavgifter förblir oförändrade.

Anläggningsavgifterna innebär differentierade höjningar på ingående delavgifter med mellan 10 och 45 procent. När dessa appliceras på en genomsnittlig villa (typhus A) blir det en viktad höjning med 15 procent och för en genomsnittlig lägenhet i ett flerfamiljshus (typhus B) blir det en viktad höjning med 35 procent.

Den 18 september 2025 beslutade avfallsnämnden om förslag till ny taxa för avfall under kommunalt ansvar för 2026 och hemställde förslaget till kommunfullmäktige för godkännande. Nämnden redovisar att verksamhetens kostnader 2026 beräknas uppgå till 1 515 mnkr. Nämnden föreslår en generell taxeökning för 2026 om 4 procent, vilket innebär att taxeuttaget skulle generera en intäkt om 1 231 mnkr. Övriga intäkter bedöms öka till 258 mnkr. Förslaget innebär att verksamheten 2026 beräknas uppvisa ett underskott om 25 mnkr. Prognosen för 2025 är att verksamheten kommer att visa ett överskott om 51 mnkr.

Avfallsnämnden föreslår att för en- och tvåbostadshus höjs taxan med 4 procent 2026 samt att ingen extra taxa tillkommer för den fastighetsnära insamlingen av förpackningsavfall. Tjänsten utsorterat matavfall föreslås fortsatt vara avgiftsfri. Under 2026 införs insamling av mat- och restavfall i fyra insamlingsområden samt insamling av förpackningsavfall i samtliga områden. Förändringen innebär bland annat att den separata viktavgiften slopas och inkluderas i hämtningsavgiften från och med 1 januari 2026.

För avfallshämtning från flerbostadshus och verksamheter föreslår nämnden att avgifterna ska öka med mellan 2 och 6 procent. Separat insamling av utsorterat matavfall från flerbostadshus föreslås fortsatt vara avgiftsfri.

Nämndens förslag till avfallstaxa beräknas innebära en schabloniserad kostnadsökning för boende i en- och tvåbostadshus med 140 kronor per år. För lägenhet i flerbostadshus beräknas den schabloniserade kostnaden öka med 60 kronor per år.

Områden i Stockholms stad som betjänas med allmänt vatten och avlopp ingår i Stockholm Vatten AB:s (Stockholm Vatten) verksamhetsområden för dessa tjänster. I takt med utbyggnation i Stockholms stad behöver Stockholm Vattens verksamhetsområden uppdateras. Enligt 6 § punkt 1 i lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) skall kommunen bestämma de verksamhetsområden inom vilka vattentjänsterna behöver ordnas. Uppdateringen bör ske regelbundet för att upprätthålla verksamhetsområden så att de överensstämmer med de områden inom vilka VA-huvudmannen förser abonnenter med sina tjänster och tar ut avgift. Det senaste beslutet om uppdatering av verksamhetsområden fattades år 2019.

Det här ärendet behandlar de delar av Stockholms stad som föreslås inkluderas i verksamhetsområdena samt de delar som idag ingår i verksamhetsområdet men som bör exkluderas.

Förändringen innebär att fastigheterna Yale 1, Pavia 1, Princeton och delar av Vasastaden 1:16 blir kunder hos Stockholm Vatten och att fastigheten Patienten 1 blir kund hos Solna Vatten AB.

Ett av stadens viktigaste ansvarsområden är att skapa förutsättningar för alla invånare att leva i goda bostäder. Stockholms stads Handlingsplan för bostadsförsörjning ska vara styrande i stadens arbete med bostadsförsörjningen.

Enligt lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun ta fram en handlingsplan för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder och att kommunen vidtar lämpliga åtgärder för bostadsförsörjningen. Kommunfullmäktige ska anta en handlingsplan för bostadsförsörjningen under varje mandatperiod.

Stockholms stads handlingsplan för bostadsförsörjning består av tre delar:

·            Handlingsplan för bostadsförsörjning

·            Lokala behov

·            Kunskaps- och nulägesanalys

I arbetet har ett antal utmaningar gällande bostadsförsörjningen identifierats. I handlingsplanen har två övergripande mål formulerats, ett gällande befintliga bostäder och ett för tillskottet av bostäder, med tillhörande delmål. Till varje delmål finns förslag till insatser som ska leda till måluppfyllelse och därigenom hantera de utmaningar som identifierats.

Mobilitet och parkering – riktlinjer vid nyproduktion syftar till att främja ett hållbart resande och minska behovet av privatägd bil. Riktlinjerna bygger på att parkeringstalen för bil främst baseras på geografiskt läge och att det finns en standard för mobilitetsåtgärder i samtliga projekt. I de centrala delarna av staden ska en maxnorm gälla som begränsar antalet bilparkeringsplatser som en byggaktör får bygga. I övriga delar av staden ska istället ett minsta antal parkeringsplatser gälla. Riktlinjerna innehåller också krav på cykelparkering.

Inför beslut i kommunfullmäktige skickades ärendet ut på bred remiss. Efter att stadsledningskontoret granskat inkomna remissvar så föreslogs ett antal justeringar av riktlinjerna, varpå ärendet återigen har remitterats till stadsledningskontoret och exploateringsnämnden.

Region Stockholm har framfört att avtalad kostnad för tunnelbaneprojekten kommer att överskridas med 4 090 miljoner kronor jämfört med tidigare avtal. Föreslaget nytt Tilläggsavtal reglerar en utökad finansiering till tunnelbaneprojektet samt att Tunnelbanestation Hagalund flyttas från Sverige- till Stockholmsförhandlingen. Syftet med Tilläggsavtalet är att reglera och tydliggöra dessa förändringar.

Parterna har i Tilläggsavtalet enats om att tillföra projektet ytterligare 4 090 miljoner kronor där staten står för 1 923 miljoner kronor och Region Stockholm 1 805 miljoner kronor. Stockholms stad tillför projektet 256,4 miljoner kronor och övriga kommuner står för resterande del.

Investeringskostnaderna för tunnelbaneprojektet i sin helhet, (inklusive Tunnelbanestation Hagalund) beräknas nu till 37 283 miljoner kronor, i prisnivå januari 2016. Stockholms stads ekonomiska åtagande blir totalt enligt nytt Tilläggsavtal 4 796 miljoner kronor.

Region Stockholm har konstaterat att de förväntade kostnaderna för Spårväg Syd överstiger beloppen i ramavtalet och att ytterligare finansiering krävs för ett genomförande. Regeringen tillsatte under 2025, vid två tillfällen, en förhandlingsperson för att hantera situationen tillsammans med övriga parter i avtalet.

Syftet med föreliggande Tilläggsavtal är huvudsakligen att förändra omfattning, tidplan och finansiering för objektet Spårväg Syd i Sverigeförhandlingens ramavtal.

Kostnaden för Spårväg Syd är 5 000 miljoner kronor, i prisnivå januari 2016. Tilläggsavtalet innebär att projektets budget ökar med 800 miljoner kronor. Avtalet reglerar även en ny riskavsättning för projektet om 500 miljoner kronor. Samtliga priser i är 2016 års prisnivå. Stockholms stad bidrar inte med några ytterligare medel till projektets investering i och med Tilläggsavtalet. Däremot har stadens del av Ramavtalets riskavsättning tagits i anspråk.

Exploateringsnämnden förbereder tillsammans med Region Stockholm en överlåtelse av den nya bussterminalen vid Slussen, fastigheten Södermalm 7:89.

Projekt Ny bussterminal i Katarinaberget ingår inom ramen för stadens genomförandebeslut för ombyggnaden av Slussen samt inom stadens och Region Stockholms genomförandeavtal för ny- och ombyggnadsarbeten i anslutning till Slussen.

Enligt reviderat genomförandebeslut, antaget av kommunfullmäktige i juni 2023, uppgår kostnadsramen för den nya bussterminalen till 5 700 mnkr (löpande priser) och stadens medfinansiering till 1 950 mnkr. Projektets kostnader bedöms i den senaste statusrapporten från juni 2025 vara inom beslutade ramar, vissa kvarvarande risker i arbetena återstår.

Bussterminalen beräknas i nuläget kunna tas i drift för trafikstart under hösten 2026. I återstående arbeten ingår bland annat stadens provning av de funktioner som ingår i bussterminalanläggningen. Därefter vidtar Region Stockholms provning och anslutning av anläggningen till övergripande system.

Bussterminalen är uppförd inom fastigheten Södermalm 7:89 som i dagsläget ägs av Stockholms stad. I enlighet med genomförandeavtalet ska övergång av ägandet av fastigheten till Region Stockholm eller till av Region Stockholm helägt bolag ske i samband med en särskild övertagandebesiktning. För överlåtelsen av fastigheten ska särskilt fastighetsöverlåtelseavtal träffas mellan parterna.

För att möjliggöra en tidplan där de slutliga detaljerna i fastighetsöverlåtelseavtalet hinner förhandlas klart och samtidigt ger en flexibilitet vad gäller tidpunkten för äganderättsövergången, som inte äventyrar trafikstart i bussterminalen, föreslår exploateringsnämnden att kommunfullmäktige tar ställning till de principiellt viktiga frågorna i överlåtelsen, samt att kommunfullmäktige bemyndigar exploateringsnämnden att träffa fastighetsöverlåtelseavtal för fastigheten Södermalm 7:89.

I juni 2010 beslutade kommunfullmäktige att godkänna Vision Söderstaden 2030 som omfattar Slakthusområdet, Globenområdet och Gullmarsplan. Visionen för Söderstaden innebär bland annat att Slakthusområdet ska öppnas upp mot omkringliggande stadsdelar, vilket ska uppnås bland annat genom en gång- och cykelväg som via en bro ska binda samman Slakthusområdet med Blåsut i öst.

Gång- och cykelvägen leder över en kommersiell byggrätt som ägs av stadens helägda bolag Stockholm Globe Arena Fastigheter AB (SGAF) och benämns Södra byggrätten. Ägarförhållandet begränsar möjligheten att genomföra gång- och cykelvägen.

Ett förslag till köpeavtal har upprättats i vilket föreslås att Södra byggrätten överlåts av SGAF till exploateringsnämnden. De sammanlagda projektutgifterna i löpande prisnivå beräknas till cirka

554,9 miljoner kronor. Utgifterna avser köpeskillingen för Södra byggrätten inklusive lagfartskostnad.

Köpeskillingen för Södra byggrätten finns inte med i det reviderade inriktningsbeslutet för Slakthusområdet men bedöms inrymmas i helheten för Slakthusområdets ekonomi. Överlåtelsen bedöms inte påverka kommunkoncernens ekonomi då det är en överlåtelse inom koncernen.

Stadens utgifter för exploatering bedöms inte kunna finansieras via exploateringsnämndens investeringsbudget för år 2026. Nämnden har med anledning av förvärvet behov av en budgetjustering på 554,9 miljoner kronor vid tillträdet.

Den 1 januari 2023 ändrades 2 kap. 7 § i lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter och den lägsta ålder för att kunna ta emot servicetjänst höjdes från 68 år till 69 år.

Äldrenämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar att staden ska tillhandahålla servicetjänst i form av fixartjänst från den lägsta åldern som anges enligt lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter.

Arbetsmarknadsförvaltningen har, i samverkan med utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen samt i samråd med stadsdelsförvaltningarna, reviderat handlingsplanen för kommunens aktivitetsansvar (KAA) i Stockholms stad för perioden 2025–2027. Arbetsmarknadsnämnden och utbildningsnämnden har hemställt till kommunfullmäktige att besluta om den reviderade handlingsplanen. Handlingsplanen beskriver uppdragets bakgrund och innehåll, organisation för genomförandet, ansvarsfördelning samt inriktning för insatser på en övergripande nivå. Kommunerna har enligt skollagen (2010:800) ett aktivitetsansvar för ungdomar under 20 år som är folkbokförda i kommunen och som har fullgjort sin skolplikt men inte fullföljt en gymnasieutbildning. Kommunens aktivitetsansvar (KAA) ställer krav på att kommunen håller sig informerad om vilka som tillhör målgruppen, kontaktar dessa och erbjuder lämpliga individuella åtgärder. Syftet med insatserna ska i första hand vara att motivera unga i målgruppen att påbörja eller återuppta en utbildning, i andra hand erbjuds stöd mot arbete eller andra aktiviteter.

I ärendet föreslås att AB Familjebostäder förvärvar AB Hjulstahem och därigenom AB Hjulstahems flerbostadshus. Förvärvet omfattar totalt 14 fastigheter med 1 194 hyresbostäder, ca 3 300 kvm kommersiella lokaler och 738 parkeringsplatser. Köpeskillingen baseras på ett underliggande fastighetsvärde om 1 418 mnkr. Inför förvärvet har AB Familjebostäder genomfört finansiell, juridisk och teknisk due diligence med stöd av externa rådgivare. Aktieöverlåtelseavtalet är belagt med sekretess och det innehåller kommersiella villkor samt villkor fram till och efter tillträde, inklusive garantier och ansvarsbegränsningar. Aktieöverlåtelseavtalet är villkorat av kommunfullmäktiges beslut och finns tillgängligt på Stockholms Stadshus AB:s kontor för koncernstyrelsen, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige inför beslut. Investeringen innebär förvärv av aktier i ett bolag och ska därför enligt koncernstyrelsens och kommunfullmäktiges investeringsregler beslutas av koncernstyrelsen och kommunfullmäktige.

Kommunfullmäktige beslutade den 3 november 2025 att återremittera ärendet med stöd av kommunallagens regler om minoritetsåterremiss. Ärendet återremitterades med motiveringen att affärsrisker och den ökade ekonomiska riskexponeringen som förvärvet skulle innebära för AB Familjebostäder skulle genomlysas tydligare. I motiveringen till återremissen har Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna framfört ett antal invändningar mot det framlagda förslaget. Invändningarna gäller i huvudsak att förvärvet medför affärsrisker som innebär en felaktig prioritering i ett läge där stadens skuldsättning ökar. I reservationen lyfts därutöver att förvärvet inte leder till några nya bostäder men stärker allmännyttan och AB Familjebostäders dominans i området samt påverkan på AB Familjebostäders skuldsättning och räntekänslighet.

I en motion väckt i kommunfullmäktige av Dennis Wedin och Kristina Lutz (båda M) och Jan Jönsson och Isabel Smedberg-Palmqvist (båda L) föreslås att staden tillsammans med berörda nämnder tar fram förslag på permanent placering av Sveriges museum om Förintelsen i Stockholms stad.

I en motion till kommunfullmäktige av Sergej Salnikov (SD) föreslås att Stockholms stad, tillsammans med de allmännyttiga bostadsbolagen AB Svenska Bostäder, AB Stockholmshem, AB Familjebostäder och Micasa Fastigheter i Stockholm AB, utvecklar och inför rutiner för bakgrundskontroller vid nya hyreskontrakt. Motionären föreslår att dessa kontroller ska omfatta en granskning av om bostadssökande har en historik av störningar, olaglig verksamhet eller annan problematik som kan påverka tryggheten i bostadsområdet.

Annika Elmlund och Johan Nilsson (båda M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen beskrivs att stadsbyggnadsnämndens resultat i nöjd-kund-index (NKI) skjunkit. Motionärerna anser att det viktigt att kontoret är proaktivt, smidigt, serviceinriktat och lättillgängligt.

I syfte att skapa en mer modern och proaktiv serviceorganisation föreslås i motionen att stadsbyggnadsnämnden ges i uppdrag att ta fram handlingsplaner i syfte att öka NKI och sin tillgänglighet gentemot medborgare och fastighetsägare samt tydliga servicemål med syftet att utveckla stadsbyggnadskontoret till en modern och lättillgänglig förvaltning med hög servicenivå.

Gabriel Kroon (SD) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige. Motionären anser att begreppet QALY (Quality-Adjusted Life Year eller kvalitetsjusterade levnadsår) ska användas för att utvärdera nyttan av införandet av miljözoner i Stockholms stad. Motionären anser att det finns skäl att utvärdera den faktiska kostnaden per QALY av införande av miljözoner och föreslår att trafiknämnden ges i uppdrag att beställa en hälsoekonomisk utvärdering av miljözon klass 2 och 3.

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att förbättra Blasieholmstorget. I motionen framhålls att torget i dag är en bortglömd plats för många stockholmare och att åtgärder som främjar vistelse och aktivitet på torget skulle bidra till nya rörelsemönster och en ökad upplevd trygghet. Motionären pekar även på den framtida utbyggnaden av tunnelbanans blå linje, vilken förväntas leda till en betydande ökning av resenärer vid Kungsträdgårdens station. Redan i dag genererar närliggande sevärdheter stora flöden av besökare, särskilt längs Arsenalsgatan, som utgör torgets norra avgränsning.

Motionären föreslår att kommunfullmäktige uppdrar åt berörda nämnder att utreda möjligheterna till en upprustning av Blasieholmstorg samt verka för etablering av verksamheter med tillhörande uteserveringar. Vidare föreslås att trafiknämnden och exploateringsnämnden ges i uppdrag att genomföra åtgärder för att höja trafiksäkerheten för cyklister och gående längs Arsenalsgatan, från Hamngatan till Kungsträdgårdsgatan.

Andréa Hedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anser bland annat att nya juridiska åtgärder gör det möjligt för myndigheter att besluta om utreseförbud för barn när det finns en påtaglig risk att de förs utomlands och därigenom utsätts för fara som kan skada deras hälsa eller utveckling.

Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.

• ge utbildningsnämnden i uppdrag att ta fram en ny handlingsplan om hedersrelaterat våld och förtryck som även omfattar de nya lagförslagen om utvidgat utreseförbud
• ge utbildningsnämnden i uppdrag att utveckla metoder för systematisk uppföljning av barn som inte återvänt efter lov
• ge utbildningsnämnden och berörda nämnder i uppdrag att ta fram en informationskampanj som belyser vikten av att agera och göra orosanmälan när barn riskerar att föras utomlands och fara illa. 

Dennis Wedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anser att det stöd som var ämnat till studieförbundet Ibn Rushd omfördelas till en fristående organisation vars syfte är att motverka antisemitism i samhället, exempelvis Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA).

Tom Hedrup (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen lyfts vikten av att gymnasieelever får möjlighet att besöka universitet och högskolor under sin studietid. Motionen föreslår bland annat att gymnasielever ges möjligheten att besöka universitet minst en gång innan gymnaiseexamen samt att samarbetet med Stockholm universitet och andra högskolor utvecklas.

Aleks Sakala och Dennis Wedin (båda M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. om flytt av busshållplatsen på Danmarksgatan i Kista . I motionen framförs att kollektivtrafikfältet i ena riktningen på Danmarksgatan intill Kista busstorg felaktigt används även av privatbilister och att regelefterlevnaden är låg. Motionärerna föreslår att trafikkontoret ges i uppdrag att initiera en dialog med trafikförvaltningen i Region Stockholm i syfte att flytta busshållplatsen från nuvarande plats på Danmarksgatan och att åter öppna Danmarksgatan för övrig trafik i båda riktningarna.

Gabriel Kroon m.fl. (alla SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att avbryta projekteringen av bostäder i Branterna i Mälarhöjden. Motionärerna anser att den aktuella marken bör lämnas orörd på grund av höga naturvärden. Motionärerna föreslår att stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden avbryter detaljplanearbetet samt exploatering av parkområdet Branterna.

Gabriel Kroon m.fl. (alla SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att förslaget om att överdäcka spårområdet vid Telefonplan för att bygga nya bostadshus hotar områdets kulturhistoriska värden, grönytor och de boendes livskvalitet. Motionärerna föreslår att stadsbyggnadsnämnden ges i uppdrag att revidera planförslaget i enlighet med ett alternativt förslag som tagits fram av ”Telefonplans vänner”.

Gabriel Kroon och Mats Johnsson (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att rädda Hovings malmgård. I motionen framförs bland annat att byggandet av seniorboendet intill Hovings malmgård kommer att skymma utsikten från malmgården mot Hammarby sjö och att kulturreservatet Hovings malmgård omvandlas till ett gårdshus om seniorboendet byggs på den föreslagna platsen. Motionärerna föreslår att projekteringen av seniorboendet vid Hovings malmgård avbryts och en annan lösning för platsen prövas, till exempel att seniorboendet byggs i det stora kontorshuset intill.

Gabriel Kroon och Mats Johnsson (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att stoppa bygget av höghus i Åkeslund. I motionen framförs att den föreslagna bebyggelsen i detaljplanen för del av Åkeshov 1:1, 2 m.fl. (dnr 2017-17450) skulle få betydande negativ påverkan på områdets naturvärden, kulturmiljö samt utsiktsstigen och lekplatsen i anslutning till planområdet. Motionärerna föreslår att stadsbyggnadsnämnden ska avbryta pågående detaljplanering och istället ta fram ett nytt planförslag med lägre exploateringsgrad utan höga hus, med hänvisning till områdets natur- och kulturvärden samt påverkan på närliggande rekreationsytor.

Gabriel Kroon och Mats Johnsson (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att stoppa bygget på Läkarhusets tomt vid Odenplan.

Motionärerna föreslår att detaljplanearbetet för Läkarhusets tomt vid Odenplan (Spelbomskan 9) ska revideras. Motionärerna vill att den planerade byggnaden i modern stil ersätts med ett hus i klassisk arkitektur som bättre harmonierar med de omkringliggande sekelskifteshusen. De föreslår även att möjligheten till återbruk av byggnadens bärande delar utreds samt att grannfastigheter inkluderas i planarbetet för att skapa en mer sammanhållen stadsbild.

Gabriel Kroon och Mats Johnsson (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen anges att den nu pågående förtätningen i Älvsjö förstör de gröna inslagen och inkräktar på stadsdelens villakaraktär. Med hänvisning till detta föreslås att de förtätningar i Älvsjö där villor ersätts av flerfamiljshus stoppas och att stadsbyggnadsnämnden uppdras att se över hur förbindelsen mellan tät bebyggelse runt stationen på ett bättre sätt kan harmonisera med de omgivande villaområdena så att dessa bevaras och att därmed de få gröna inslagen runt Älvsjö centrum bevaras.

Nike Örbrink (KD) har väckt en motion i Stockholms kommunfullmäktige om att minska antalet feriejobb från nuvarande målsättning om 11 000 till runt 4 000. Motionären framhåller att istället för en höjning av antalet feriejobb bör ambitionen vara att höja kvalitén på feriejobben.

Andréa Hedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att den psykiska ohälsan bland barn och unga har ökat markant de senaste åren och att en av orsakerna är elevernas mobilanvändande. I motionen föreslås därför att Stockholms kommunala grundskolor ska vara helt mobilfria under en testperiod om tre år alternativt fram till att ett nationellt förbud träder i kraft samt att effekterna av ett sådant förbud ska utvärderas efter testperioden.

I en motion väckt i kommunfullmäktige framför Andréa Hedin m.fl. (alla M) att klagomål kring skolskjutsen har inkommit via funktionshinderrådet till förtroendevalda i utbildningsnämnden. Med anledning av detta föreslås att kommunfullmäktige beslutar att:

• serviceförvaltningen ska göra en analys av huruvida nuvarande ramavtalsleverantör uppfyller kvalitets- och säkerhetskraven samt att säkerställa att avtalstexten är relevant
• serviceförvaltningen ska utreda hur man ska kunna säkerhetsställa kvalitén och säkerheten för barnen som åker skolskjuts
• serviceförvaltningen ska undersöka hur kvaliteten och säkerheten för barn som använder skolskjuts kan förbättras
• representanter från funktionshinderrådet framgent ska utgöra en remissinstans vid framtida upphandlingar av skolskjuts

Jonas Naddebo och Svante Linusson (båda C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna framhåller att potentialen för att öka andelen cyklande i stockholmstrafiken är stor, men för att den ska förverkligas behöver Stockholms stad underlätta för människor att cykla på ett tryggt och effektivt sätt. De föreslår att flera åtgärder vidtas för att stärka cykelns attraktivitet.

Förslagen omfattar att ge trafiknämnden, exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att identifiera och överbrygga så kallade ”missing links” i cykelinfrastrukturen med tillfälliga, och på sikt permanenta, åtgärder för att skapa ett heltäckande och sammanhållet cykelvägnät av hög kvalitet. Vidare föreslår de att trafiknämnden ges i uppdrag att bilda en specialgrupp med uppdrag att minska köer och väntetider för cyklister, till en början fokuserade på att optimera trafikljus och minska problem vid vägarbeten. Slutligen föreslår de att trafiknämnden ges i uppdrag att inleda användandet av AI-teknik för att minska såväl bilköer som cykelköer.

Jonas Naddebo och Svante Linusson (båda C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna lyfter behovet av bättre kommunikation och planering mellan stadens olika förvaltningar för att säkerställa en mer sammanhållen och fungerande cykelinfrastruktur. Motionärerna menar att bristande samverkan leder till problem för cyklister, såsom hinder i cykelbanor och försämrad framkomlighet.

För att förbättra situationen föreslår motionärerna ett cykelråd där politiker, tjänstepersoner från berörda förvaltningar, representanter från civilsamhället, fastighetsägare och näringslivet ingår. Rådets uppgift ska vara att fungera som en referensgrupp, bidra till en samsyn i planering, byggnation och drift samt skapa en gemensam målbild för stadens cykelutveckling. Motionärerna menar att ett cykelråd skulle leda till bättre beslut, ökad framkomlighet och en tydligare prioritering av cykelfrågor i stadens utveckling.

Jonas Naddebo och Svante Linusson (båda C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna anser att kvaliteten på många av stadens gator och vägar är oacceptabelt låg, bland annat därför att många potthål (även kallat tjälskott) kvarstår under en längre tid utan att de repareras. Det innebär allvarliga trafiksäkerhetsrisker som kan leda till såväl person- som materialskador. Motionärerna föreslår därför att staden ska införa en 24-timmars potthålsgaranti, för att säkerställa att Stockholms gator, vägar och cykelbanor håller en hög kvalitet. Garantin skulle, om den införs, innebära att från dess att en anmälan kommer in ska det gå högst 24 timmar innan åtgärd vidtas.

Therese Lindström och Henrik Virro (båda M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att Stockholms stad bör avyttra Hästa gård, beläget på Järvafältet i Järva stadsdelsnämndsområde. Bakgrunden är att gården har ett renoveringsbehov samtidigt som Stockholms stad står inför ekonomiska utmaningar och behöver göra prioriteringar mellan investeringsbehov. Enligt motionärerna skulle en avyttring av Hästa gård till privata aktörer säkerställa att gårdens utveckling sker på sunda grunder och utan att riskera stadens finansiella framtid.

Andréa Hedin och Kristina Lutz (båda M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna anser att biblioteken i Stockholm spelar en avgörande roll för att främja läsning och kultur och föreslår att utvalda bibliotek i Stockholm ska ha öppet nattetid under exempelvis skollov.

I en motion väckt i kommunfullmäktige framför Kristin Jacobsson och Jonas Naddebo (båda C) att många äldre bor kvar i bostäder som de har haft länge och som egentligen inte är anpassade efter personens nuvarande behov eller önskemål. Att flytta och byta bostad kan för de allra flesta kännas som ett stort och slitsamt projekt. Än värre är det för många äldre, särskilt för dem som står utan anhöriga. Planering och genomförande av en flytt blir lätt övermäktig med konsekvensen att den önskade flytten inte blir av. Med anledning av ovanstående föreslår motionärerna att: - Kommunfullmäktige beslutar att utreda möjligheter att inrätta en flyttlots för äldre som vill byta till en mer anpassad bostad.

Annika Elmlund och Johan Nilsson (båda M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden ska få i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att tillskapa fler radhus och radhusliknande bostäder samt i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att stimulera ett sådant byggande. Motionärerna anser att det finns ett behov av större bostäder för exempelvis nybildade familjer och att radhus och radhusliknande bostäder kan bidra till en större variation i bostadsutbudet.

I en motion väckt i fullmäktige av Annika Elmlund och Johan Nilsson (båda M) framhålls att Stockholm är en av världens vackraste platser och närheten till grönska och vatten är viktiga kvaliteter för Stockholm. Parker och naturområden skapar möjligheter för motion, rekreation och samvaro. Samtidigt finns outnyttjade platser som kan omvandlas till mötesplatser med förbättrade kvaliteter, vilket ökar välbefinnandet i staden. I motionen föreslås att kommunfullmäktige ger exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att identifiera stadens outnyttjade platser samt lämpliga platser att anlägga nya miniparker. Motionärerna föreslår också att staden ska ta fram en åtgärdsplan för att stimulera ett sådant byggande.

Jonas Naddebo och Johan Kling (båda C) har väckt en motion i Stockholms kommunfullmäktige om att förbättra feriejobben i Stockholms stad för att bättre rusta ungdomar för den reguljära arbetsmarknaden. Motionärerna föreslår två saker, dels att det införs en obligatorisk CV-kurs för ungdomar som erhåller feriejobb via staden, dels att det ska utredas en lämplig utökad ansökningsprocess för feriejobben som bättre efterliknar den övriga arbetsmarknaden exempelvis genom krav på personligt brev eller övrig motivering.

I en motion av Gabriel Kroon och Linnéa Vinge (båda SD) väckt i kommunfullmäktige anser motionärerna att individer som omfattas av OPF-KL, Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda och som döms för särskilt grova sexualbrott, eller sexuella ofredanden mot barn, ska fråntas sin rätt till ekonomisk ersättning eller avgångsvederlag. Vidare föreslår motionärerna att kommunfullmäktige utreder en begränsning av ekonomisk ersättning/avgångsvederlag för sexualbrottslingar samt våldsbrottslingar.

Liliane Åkerlund (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att berörda nämnder ges i uppdrag att utreda möjligheten att installera vänskapsbänkar i parker eller på andra lämpliga platser för att främja sociala interaktioner.

Kristin Jacobsson och Ismail Ali (båda C) har väckt en motion i kommunfullmäktige i vilken de lyfter vikten av tidiga insatser inom förskolan. I motionen beskrivs olika hinder för arbeten med tidiga insatser, bland annat utmaningar i samarbete mellan olika aktörer, otydlig koppling mellan insats och resultat samt kortsiktiga budgetperspektiv, som försvårar ett långsiktigt arbete.

Motionärerna anser att staden bör fokusera på möjligheter och fatta långsiktiga politiska beslut med vetskap om att effekter av besluten kan dröja. Familjesociala team föreslås inrättas i varje stadsdel för att stärka samarbetet mellan förskola, vårdnadshavare och socialtjänst samt att ge stöd vid orosanmälningar. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar att utreda möjligheten att inrätta familjesociala team utifrån intentionerna som skrivs fram i motionen.

Jan Jönsson och Christina Tufvesson (båda L) har väckt en motion i Stockholms kommunfullmäktige där de föreslår att Stockholms stad ska ta initiativ och verka för bildandet av teknikcollege i Stockholmsregionen.

Dennis Wedin och Henrik Virro (båda M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att kommunstyrelsen ska ges i uppdrag att utreda, analysera och ta fram en stadsgemensam Facility Management-strategi (FM-strategi) samt att fastställa de organisatoriska och ekonomiska förutsättningarna för att implementera denna. Facility Management (FM) är en term som används för att beskriva den styrning och hantering av varor och tjänster som kan behövas för att en lokal eller byggnad ska fungera effektivt.

Destiny Zandi Lindgren (KD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anser att den globala uppvärmningen ställer krav på ansvarsfull stadsutveckling. Genom alternativ färgsättning av körbanornas beläggning och ljusare materialval även på trottoarer menar motionären att Stockholm kan bli ljusare och mer attraktivt samtidigt som höga temperaturer motverkas och sårbarheten vid värmeböljor minskar.

Motionären påpekar att färgad asfalt används i varma städer som Doha, Phoenix och San Antonio men även på kallare breddgrader som i Tokyo. Den samhällsekonomiska besparingen kan enligt motionären väl överstiga de dyra konsekvenser som värmeböljor och ett hälsofarligt varmt mikroklimat i städer medför. Samtidigt skapas förutsättningar för mer energisnål belysning i gaturummet när mörk och ljusabsorberande asfalt ersätts av ljusare ytor.

För att säkerställa att trafiksäkerhet för samtliga trafikanter kan garanteras samt att tillgänglighetsanpassningen i stadsmiljön för framförallt synskadade inte påverkas negativt, behöver staden utreda hur ljusare färgsättning kan implementeras i Stockholms stad. Motionären föreslår därför att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att utreda hur ljusare färgsättning av körbanor och trottoarer på ett kostnadseffektivt sätt kan bli ett möjligt alternativ i utvecklingen av stadens gaturum.

Kristin Jacobsson och Jonas Naddebo (båda C) har väckt en motion i kommunfullmäktige avseende behovet av att inrätta ett förvaltningsövergripande tillsynsteam, likt Botkyrka kommuns OTTO-team, för att effektivisera arbetet mot organiserad brottslighet i Stockholm. Motionen lyfter hur kriminella nätverk utnyttjar offentlig verksamhet och osund konkurrens, bland annat inom sophantering, och föreslår en samverkansmodell där stadens förvaltningar samarbetar med polis, räddningstjänst och andra myndigheter. I motionen föreslås även ett fokus på att upptäcka och hjälpa brottsoffer, exempelvis personer i farliga boenden eller utsatta för människohandel. Genom ett sådant arbetssätt vill motionärerna stärka kampen mot välfärdsbrott, miljöbrott, arbetslivskriminalitet och exploatering.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Dennis Wedin (M) att Stockholms stads finanspolicy ska revideras. Den nuvarande finanspolicyn anger att staden inte ska placera i företag där en väsentlig del av omsättningen (mer än fem procent) kommer från produktion och/eller distribution av tobak eller tobaksprodukter, alkoholvaror, pornografi, kommersiell spelverksamhet, vapen eller fossila bränslen.

I motionen föreslås att staden tar bort begreppet ”vapen” i policyn för att tillåta investeringar i europeisk försvarsindustri med hänsyn till det försämrade säkerhetsläget i Europa. Motionären anger vidare att Stockholms stad har över två miljarder i placeringar och en ram på sex miljarder kronor och om dessa medel hade placerats i svensk försvarsindustri hade det varit bra för Sverige liksom för hela Europas säkerhet.

Andréa Hedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige där det föreslås att staden ska köpa in fler utbildningsplatser på folkhögskolor till enskilda individer under 18 år som inte klarar sina studier i gymnasieskolan.

Maurice Forslund (KD) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att stadens riktlinjer för ekonomiskt bistånd ändras så att möjligheten till ekonomiskt bistånd för papperslösa avskaffas.

I dagsläget säger Stockholms stads riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd att personer som saknar uppehållstillstånd kan tilldelas ekonomiskt bistånd. Motionären anser att tilldelningen av ekonomiskt bistånd till individer utan uppehållstillstånd medverkar till skapandet av ett skuggsamhälle som gör att människor hamnar i utsatthet och inte inkluderas i det svenska samhället, och motionären yrkar därför på att dessa riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd bör ändras.

Johan Kling (C) har väckt en motion om kommunfullmäktige där det föreslås att arbetsmarknadsnämnden, i samarbete med berörda nämnder, genomför en kartläggning av personer med funktionsnedsättning som varken arbetar eller studerar. Syftet med förslaget är att identifiera behov av stöd och insatser samt utveckla en strategi för att söka upp dessa personer och erbjuda dem stöd via stadens insatser.

Jan Jönsson och Björn Ljung (båda L) har i kommunfullmäktige väckt en motion om att Stockholms stad ska skapa förutsättningar för nya innovativa modeller inom bostadsbyggandet.

I motionen föreslås att Stockholms stad ska stödja och utveckla innovativa modeller för bostadsbyggande med särskilt fokus på social och ekonomisk hållbarhet. Motionärerna pekar på behovet av att identifiera hinder inom stadens organisation och regelverk som försvårar genomförandet av alternativa upplåtelseformer och lösningar, såsom de som används inom Kymmendömodellen. Det föreslås att stadens markpolitik ska anpassas för att i högre grad prioritera projekt som bidrar till en mer inkluderande och hållbar bostadsmarknad.

Nike Örbrink (KD) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att tillsätta en slöseriombudsman i staden, med syfte att under en tidsbegränsad period genomlysa stadens förvaltningars, kommunala bolags och stadsdelsnämnders ekonomi och utgifter samt komma med förslag på hur utgiftsområden som inte ingår i kärnuppgifterna kan effektiviseras.

Anette Hellström och Johan Nilsson (båda M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna konstaterar att Sätra återvinningscentral måste stängas och anser att en ersättningsanläggning omedelbart bör prioriteras. De anser att kommunfullmäktige ska ge berörda bolag och nämnder i uppdrag att snarast säkerställa ökad kapacitet på befintliga återvinningscentraler i söderort och att omgående presentera en permanent eller temporär ersättning för Sätra återvinningscentral.

Jan Jönsson och Björn Ljung (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs betydelsen av kolonilotter och att de inte bara bidrar till stadsnära odling och biologisk mångfald, utan också till invånarnas fysiska och psykiska välbefinnande. Vidare framförs att tillgången på kolonilotter i Stockholm inte är tillräcklig och att efterfrågan stadigt ökar.

Motionärerna föreslår att staden ska utveckla en strategi för att skapa fler kolonilotter och stadsodlingsytor. Staden bör bland annat genomföra en översyn av markområden som kan användas för kolonilotter och stadsodling. Nya kolonilottsområden ska utformas för att vara tillgängliga för alla invånare, oavsett ålder eller funktionsförmåga. För att möta den höga efterfrågan och minska kötiderna bör staden införa en förenklad process för att identifiera och etablera nya kolonilotter och utreda områden där det råder ett högt tryck på kolonilotter.

Jan Jönsson och Sara Svanström (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att en funktion som avtalscontroller inrättas på trafikkontoret med ansvar för att granska, förhandla och följa upp avtal med externa aktörer. Avtalscontrollerns arbete ska förbättra transparensen och rapporteras regelbundet till nämnden samt att avtalscontrollern ges de resurser och den kompetens som krävs för att effektivt kunna genomföra sitt uppdrag.

I en motion av Jan Jönsson och Elin Hjelmestam (båda L) väckt i kommunfullmäktige föreslås att Stockholms stad inrättar en särskild miljöcontroller kopplad till stadsutvecklingsprojektet i Bromma. Enligt motionärerna bör denna funktion ansvara för att säkerställa att projektets klimat- och miljöpåverkan minimeras, att saneringsarbetet genomförs på ett hälsomässigt säkert sätt samt att den biologiska mångfalden bevaras. Miljöcontrollern föreslås även fungera som en samordnande funktion mellan olika aktörer, bistå med expertstöd i strategiska beslut och rapportera regelbundet till kommunfullmäktige och andra beslutsfattare om projektets miljöstatus.

Jan Jönsson och Elin Hjelmestam (båda L) har i kommunfullmäktige väckt en motion om att starta pilotprojekt för solceller på fasader. I motionen föreslås att staden initierar ett pilotprojekt under året för att installera solcellspaneler på kommunala byggnaders fasader och att dessutom tillsätta en påföljande utredning för att på sikt kunna möjliggöra fler fasadinstallationer av solceller.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Jonas Naddebo (C) att staden ska ta fram en webbplats för medborgare att lättare kunna ta del av medborgarförslag. För att öka transparensen föreslår motionären att Stockholms stad ska publicera alla inkomna medborgarförslag och beslut samlat på kommunens hemsida. Förslagsvis utvecklas en central webbportal där alla medborgarförslag med tillhörande svar och beslut från stadsdelsnämnder och facknämnder samlas. Portalen bör även ha funktioner för att söka och filtrera information som exempelvis, tid, stadsdel och ämnesområde.

Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar att centrala förvaltningar ser över sina rutiner för återkoppling på medborgarförslag till förslagsställare och stadsdelsnämnder samt att medborgarförslag och beslut samlas och görs tillgängliga på stadens webbplats på ett överskådligt och lättillgängligt sätt.

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige där han föreslår att mark utanför stadens gränser som inte bedöms som strategisk utifrån stadens verksamheter bör avyttras. I motionen framförs att staden sedan början av 1900-talet äger mycket mark utanför kommunen. Syftet med markförvärven var att skapa förutsättningar för att bygga ut förorterna. Stockholms stad äger främst mark i Botkyrka, Ekergö, Huddinge, Järfälla och Nacka.

I en motion väckt i kommunfullmäktige framhåller Dennis Wedin (M) att intresset kring Allsvenskan är stort i Stockholmsregionen. Under förra säsongen 2024 förekom dock flera ordningsstörningar inne på arenorna. Motionären föreslår att kommunfullmäktige uppdrar åt Stockholm Globe Arena Fastigheter AB att, i samverkan med Hammarby IF, Djurgårdens IF eller annan relevant aktör, installera nya säkerhetslösningar som beivrar framtida ordningsstörningar och avbrutna matcher och att detta är på plats inför säsongen 2025.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Andréa Hedin och Per Rosencrantz (båda M) att Stockholms stad ska genomföra en kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck minst en gång per mandatperiod för att följa utvecklingen och förbättra stadens förebyggande och stödjande insatser.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Johan Nilsson (M) att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stads utgångspunkt ska vara att samtliga kommunala grund- och gymnasieskolor ska hållas låsta för obehöriga dygnet runt samt att utbildningsnämnden ges i uppdrag att verkställa detta beslut. Det mot bakgrund av att olåsta skolor medför både säkerhetsrisker och arbetsmiljöproblem enligt motionären.

Dennis Wedin (M), Jan Jönsson (L), Jonas Naddebo (C) och Nike Örbrink (KD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att Stockholms stad signerar vänortsavtalet med Kiev, och inrättar en praxis att förvaltningar och bolag donerar utrustning som inte längre behövs i verksamheten till återuppbyggnaden av Ukraina.

Gabriel Kroon och Mats Johnsson (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna anger att de bedömer platsen för det planerade boendet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) (LSS) i Lammholmen som illa vald, på grund av dåliga markförhållanden, risk för att kvarvarande urskog förstörs samt bullerstörningar från närliggande motorväg.

Svante Linusson (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att kommunstyrelsen, i samråd med utbildningsnämnden, bör utreda en tidigareläggning av sportlovet i syfte att öka skolbarnens möjligheter till vinterlek. Motionären menar att ett tidigarelagt sportlov ökar möjligheten för barn som inte kommer iväg på skidresor ska få uppleva vinteraktiviteter i sitt närområde.

Dennis Wedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framhålls att de stigande matpriserna slår hårt mot hushållen och att mer konkurrens på livsmedelsmarknaden behövs för att pressa priserna och stärka konsumentmakten. Dagens plan- och bygglagstiftning anses försvåra nyetablering av livsmedelsbutiker genom att den ger kommuner möjlighet att säga nej till livsmedelsbutiker på en specifik plats. Det anses ha lett till minskad konkurrens och högre priser. Mer än åtta av tio mataffärer i Stockholms stad uppges tillhöra någon av de större matjättarna.

Jan Jönsson och Sara Svanström (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att Stockholms stads parkeringshus ska samlas under bolaget Stockholm Stads Parkerings AB (Stockholm Parkering) för att uppnå ökad effektivitet, tydligare ansvarsfördelning och bättre användning av stadens resurser.

Jan Jönsson (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad i större utsträckning ska implementera läsningsmetoden ”phonics” i stadens skolor. Bakgrunden är att en internationell studie har visat att läsförmågan hos svenska elever har försämrats. Motionären beskriver vidare att experter i en artikel om läsinlärning och lässvårigheter lyfter val av metod kan ha avgörande betydelse för elevernas läsförmåga på längre sikt. Ljudning (eller "phonics") framhålls som en av forskningen förespråkad metod för att koppla bokstavskombinationer till ljudkombinationer och talade ord.

Åsa Nilsson Söderström (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I den föreslår hon att staden utreder möjligheten att etablera ett kompetenscenter mot transnationellt förtryck i Stockholm, med uppdrag att samla och sprida kunskap om området samt erbjuda juridiskt stöd till de som utsätts för transnationellt förtryck.

Transnationellt förtryck är ett begrepp som beskriver olika former av påtryckningar mot personer som sökt skydd i Sverige från regimer, diasporagrupper och andra aktörer från deras ursprungsländer. Det kan bland annat ta sig uttryck som övervakning, hot och våld.

Björn Ljung och André Nilsson (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att stadens policydokument, såsom arkitekturpolicyn, byggnadsordningen och strategin för småhus- och villaområden, ska få en starkare ställning i stadsutvecklingsprocessen. I motionen lyfts behov av tydligare samordning mellan berörda nämnder och en regelbunden uppföljning av hur dessa dokument används i stadens planering.

Gabriel Kroon och Tapani Juntunen (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige ger trafiknämnden i uppdrag att utreda förutsättningarna samt ta fram en handlingsplan för att se till att all skyltning i det offentliga rummet i huvudsak utgår från det svenska språket.

Gabriel Kroon (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att trafiknämnden i samråd med stadsdelsnämnderna får i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att ge stockholmare rätt att ”köpa” sitt eget träd på offentlig mark.

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige där han föreslår att göra Kista till Nordens totalförsvarcentrum. I motionen framhålls Kista som en av Stockholms viktigaste tillväxthubbar, men som på senare tid har sett en oroande utveckling av företag som lämnar området. Motionären anser att det saknas visioner för att göra Kista till den plats som det förtjänar att vara. Motionären föreslår att Kista ska bli mer attraktivt, tryggare och mer levande genom en strategisk satsning på stadsutveckling, tillförsel av diversifierade bostäder, verksamhet, bättre planerade gator, parkmiljöer och nöjesliv.

I Kista finns redan idag flera institutioner och organisationer kopplade till landets försvarsförmåga. Ytterligare etableringar inom området önskas då Kista anses lämpa sig bra för att skapa ett särskilt kluster för totalförsvarets aktörer och lämpligt för sammankoppling med andra etableringar.

Motionären anser att staden i samråd med Kista Limitless borde arbeta för att Kista ska bli Nordens största totalförsvarscentrum genom att staden initierar ett etableringsarbete med regeringen och relevanta myndigheter för att locka och placera verksamheter i Kista. Sammanfattningsvis anses ett totalförsvarscentrum ge Kista den skjuts som behövs för att stimulera flera nya företagsetableringar och utbyte inom totalförsvaret.

Jan Jönsson m.fl. (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige där de föreslår att markanvisningspolicyn ska revideras i syfte att bättre främja Stockholms stads bostadssociala arbete. Motionärerna anser att staden bör kunna ställa tydligare sociala krav vid markanvisningar, till exempel kopplat till upplåtelseformer eller målgrupper. De föreslår också att socialnämnden får en tydligare roll i samverkan mellan stadens nämnder och bolag i frågor som rör bostadsförsörjning för grupper med särskilda behov.

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att Johanneshovsvägen ska omvandlas till en boulevard med sänkt hastighet och en avsmalnad gatusektion som går från dagens fyra körbanor till två. Till följd av frigjorda ytor kan nya bostäder byggas samtidigt som ytor för gångtrafikanter, cyklister och grönska tillskapas i gatumiljön. Visionen är att skapa en grönskande boulevad med plats för bostäder, butiker, restauranger och mötesplatser. För att stärka områdets sociala sammanhållning och skapa gröna stråk genom stadsdelen föreslår motionären också en grön korridor som binder samman innergårdar samt att ett nytt torg skapas vid Lindes tvärbanestation.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår motionären kommunfullmäktige att besluta:

• Att trafiknämnden, tillsammans med övriga berörda nämnder och bolag, påbörjar ett arbete att omvandla Johanneshovsvägen till en grönskande boulevard.
• Att exploateringsnämnden, tillsammans med övriga berörda nämnder och bolag, planerar för uppförandet av cirka 1045 nya bostäder längs Johanneshovsvägen, inklusive studentbostäder och varierade hustyper där man även bevarar och utvecklar områdets befintliga byggnader för att lyfta fram Johanneshovsvägens industriella historia.
• Att trafiknämnden, tillsammans med övriga berörda nämnder och bolag, anlägger ett nytt torg vid Lindes tvärbanestation.

Johan Nilsson (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige där han föreslår att Stockholms stad ska verka för ett markköp eller markbyte i syfte att säkra de naturmässiga och kulturella värdena i Långbro park (före detta Långbro sjukhuspark).

Idag ägs Lågbron 1 av en privat fastighetsägare och det pågår detaljplaneläggning för att möjliggöra cirka tolv radhus och caféverksamhet inom fastigheten. Motionären beskriver att fastigheten historiskt varit en del av parken och bland annat använts för växthus och caféverksamhet och att pågående detaljplanearbete riskerar att öka känslan av privatisering av Långbro park.

Motionären föreslår att staden istället ska förvärva fastigheten Lågbron 1 och integrera den som en del av Långbro park för att säkra natur- och kulturmässiga värdena som finns inom fastigheten samt för att kunna stärka Långbro parks attraktivitet ytterligare.

Destiny Zandi Lindgren (KD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att Stockholms stad ska införa ett stadsövergripande mål om att det totala antalet parkeringsplatser inte får understiga 2020 års nivå.

I en motion till kommunfullmäktige lyfter Jan Jönsson och Åsa Nilsson Söderström (båda L) att hedersrelaterat förtryck är en allvarlig kränkning av barns rättigheter, vilket inte är förenligt med förskolans värdegrund, och utgör en utmaning för svenska skolsystemet. Motionärerna framför att det saknas kunskap om hur stor omfattningen av hedersrelaterat förtryck är i Stockholms förskolor och att det saknas riktlinjer för hur personal på förskolan ska hantera dessa.

I motionen till kommunfullmäktige lyfter Jan Jönsson och Åsa Nilsson Söderström (båda L) att forskning visar att barn påverkas negativt av för omfattande användning av digitala verktyg. Motionärerna ger därför fyra förslag som rör förskoleverksamhetens användning av digitala verktyg.

Jan Jönsson och Sara Svanström (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att staden ska utvärdera miljözonerna, inklusive stadsmiljözon i Gamla stan och på Södermalm och önskar att en sådan utvärdering ska inkludera effekter på luftkvaliteteten och utsläpp samt påverkan på boende och företag samt ligga till grund för det fortsatta arbetet med miljözoner i staden.

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige där han föreslår att kommunstyrelsen tar ett samordnat ansvar för att utveckla Fagersjöviken i Magelungen till ett attraktivt område för vattenrekreation.

Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår åtgärder för att förenkla och förbättra förutsättningarna för besöksnäringen i Stockholm. Motionärerna anser att besöksnäringen är viktig för stadens attraktivitet och ekonomi och att det finns ett behov av minskad byråkrati, ökad serviceanda samt bättre och mer förutsägbara regler och processer.

Jan Jönsson (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige där han föreslår att kommunstyrelsen kartlägger förekomsten av homo- och transfobi i Stockholms stads verksamheter.