Hoppa över navigering
Logga in

Möte 2025-05-05

Kommunfullmäktige
16:00 - 21:05
Rådssalen
Kallelse Protokoll

  1. Bilagor

  2. Bilagor

  3. Bilagor

  4. Bilagor

  5. Bilagor

  6. Bilagor

  7. Bilagor

  8. Bilagor

  9. Bilagor

  10. Bilagor

  11. Bilagor

  12. Bilagor

  13. Bilagor

  14. Bilagor

  15. Bilagor

  16. Bilagor

  17. Bilagor

  18. Bilagor

  19. Bilagor

  20. Bilagor

  21. Bilagor

  22. Bilagor

  23. Bilagor

  24. Bilagor

  25.   25

    Frågestund

  26.   26

    Mötet öppnas

  27.   27

    Närvaro

  28.   28

    Justering

  29. Bilagor

  30. Ärendet delas ut på sammanträdet.

  31. Årsredovisning 2024 med uppföljning av budget för Stockholms stad redogör för verksamhetens resultat och ekonomiska ställning. I ärendet redogörs även för stadsledningskontorets analys och målbedömning av kommunfullmäktiges inriktningsmål och verksamhetsområdesmål för år 2024.

    År 2024 har präglats av lågkonjunktur, höjda räntor och dämpad efterfrågan samt ett försämrat säkerhetsläge, globalt och nationellt. Antalet arbetslösa har ökat, mer i Stockholm än riksgenomsnittet. Samtidigt råder brist på kompetens inom vissa av stadens verksamhetsområden och även hos andra arbetsgivare. Det ansträngda läget har påverkat nämnder och bolags verksamheter och ekonomi. Driftkostnaderna har ökat och omprioriteringar har varit nödvändiga inom investeringsprojekt som fördyrats och vissa fall behövt tidsförskjutas. Trots utmaningar har nämnder och bolag kunnat leverera en service av hög kvalitet, där nämnderna visar ett överskott om totalt 504,0 mnkr (367,5 mnkr, avser år 2023) och stadens bolag ett resultat efter skatt om totalt 96 mnkr (-691 mnkr, avser år 2023).

    Bedömningen är att den kommunala koncernen uppfyller kommunfullmäktiges tre inriktningsmål helt. Den samlade bedömningen är att staden uppfyllt kraven för en god ekonomisk hushållning under 2024, utifrån nämndernas och bolagsstyrelsernas rapportering samt att de finansiella målen uppfylls.

    Bilagor

  32. Enligt 5 kap. 1 § kommunallagen ska fullmäktige besluta om ansvarsfrihet.

    Enligt 12 kap. 12 § kommunallagen ska revisorerna varje år till fullmäktige lämna en berättelse med redogörelse för resultatet av den revision som avser verksamheten under det föregående budgetåret. De sakkunnigas rapporter ska bifogas revisionsberättelsen.

    Enligt 12 kap. 13 § kommunallagen får anmärkningar riktas mot

    1. nämnder och fullmäktigeberedningar, och

    2. de enskilda förtroendevalda i sådana organ.

    Om en anmärkning framställs i revisionsberättelsen ska anledningen anges. Revisionsberättelsen ska också innehålla särskilt uttalande om huruvida ansvarsfrihet tillstyrks eller inte.

    Enligt 5 kap. 24 § kommunallagen ska fullmäktige vid ett sammanträde före utgången av juni månad året efter det år som revisionen avser, besluta om ansvarsfrihet ska beviljas eller vägras.

    Lekmannarevisorernas granskningsrapporter för bolagskoncernens helägda bolag ska också bifogas kommunstyrelsens revisionsberättelse. Även lekmannarevisorerna kan lämna anmärkning riktad mot styrelsen, enskilda ledamöter och/eller vd. De auktoriserade revisorerna upprättar revisionsberättelser för varje bolag. Beslut om ansvarsfrihet fattas av respektive bolagsstämma.

    I bihang 2025:01 återfinns revisionsberättelser för kommunstyrelsen och samtliga nämnder samt lekmannarevisorernas granskningsrapporter och de auktoriserade revisorernas revisionsberättelser.

    Nämndernas verksamhetsberättelser och revisionsberättelser för bolagen förvaras hos registrator vid kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens kansli.

    De sakkunnigas rapporter finns publicerade på webbsidan Rapporter från revisionen - Stockholms stad

    Bilagor

  33. Den 21 april 2017 träffades inom ramen för Sverigeförhandlingen överenskommelsen Ramavtal 6-Storstad Stockholm (nedan ”Ramavtalet”). För att kunna tidigarelägga planering och trafikstart av Roslagsbanan till City slöts en överenskommelse om förskottering för Roslagsbanan till City 2020 – 2022 mellan parterna.

    Då projekt Roslagsbanan till City konstaterade att ytterligare utredning behövde komma till för att säkerställa tunnelpåslag och spårlinje enades parterna att skjuta på kontrollstation 1 i december 2022. Därför enades parterna om att förlänga förskottering för projektet under år 2023 och 2024.

    Parterna fattade i december 2024 beslut om att Roslagsbanan till City passerar kontrollstation 1. För att projektet fortsatt ska kunna tidigarelägga trafikstart för Roslagsbanan till City har därför ett ytterligare tilläggsavtal (tilläggsavtal 3) tagits fram, som ska vara gällande fram till år 2026 när ordinarie finansiering träder i kraft.

    Parterna är överens om att projektet får disponera 249 mnkr varav Stockholms stads andel uppgår till högst 24 mnkr i 2016 års prisnivå. I 2024 års prisnivå motsvarar det 331 mnkr respektive 31 mnkr.

    Bilagor

  34. Projektet Hornsbruksgatan syftar till att möjliggöra fyra bostadshus med sammanlagt cirka 30 bostäder och en ny tunnelbanebyggnad längs Hornsbruksgatan vid Högalidsparken. Tunnelbanebyggnaden innehåller handelslokaler, centrumfunktioner och möjlighet till handel på takterrass. Ovanpå bostadshusen planeras en förlängning av Högalidsparken. På platsen finns en entré till Hornstulls tunnelbanestation och infart till parkeringsgarage. Byggnaden som rymmer tunnelbaneentrén ägs av staden och är i mycket dåligt skick och till stora delar tomställd.

    Kommunfullmäktige fattade genomförandebeslut för projektet 2022 (dnr KS 2021/1695), och exploateringsnämnden tecknade överenskommelse om exploatering med överlåtelse av mark med Nordr AB som avser att uppföra bostadshusen och överenskommelse om exploatering med tomträttsupplåtelse med Wasted Space AB som avser att uppföra tunnelbanebyggnaden. Projektets förutsättningar och ekonomi har förändrats och föranleder behov av ett reviderat genomförandebeslut. Ledningsarbeten på Hornsbruksgatan har visat sig mer komplext, med flera fördyrande och försenande faktorer, bland annat med avseende på mängden berg som behöver avlägsnas och den hantering som krävs med anledning av tunnelbanans skyddszon och höga halter av totalsvavel.

    Projektutgifterna beräknas uppgå till 246,9 miljoner kronor, projektinkomsterna till 10 miljoner kronor och försäljningsinkomsterna till 110,1 miljoner kronor.

    Bilagor

  35. Terrasskvarteren ingick ursprungligen i detaljplanen för Kolkajen i Hjorthagen i stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden. I samband med att strukturen för Kolkajen omarbetades togs beslut om att bryta ut Terrasskvarteren till en egen detaljplan.

    Detta ärende avser en överenskommelse om exploatering samt genomförandebeslut för exploatering inom Terrasskvarteren östra.

    Överenskommelsen om exploatering omfattar cirka 160 lägenheter och cirka 600 m2 kommersiella lokaler, totalt 14 000 m2 ljus BTA.

    Bolagen Selvaag Bostad Fastigheter 21 AB, Selvaag Bostad Fastigheter 22 AB och Selvaag Bostad Fastigheter 23 AB ska förvärva marken till ett pris om 38 500 kronor per m2 ljus BTA för bostäder och 12 100 kronor per m2 ljus BTA för lokaler. Enligt prisläge den 1 september 2023.

    Utifrån budgetuppdrag om att verka för fler byggstarter och underlätta för att bolag tecknar köpeavtal och tillträder fastigheter har bolagen i överenskommelse om exploatering en option om att tillträda fastigheten i upp till tre etapper. Optionen är villkorad av att fastighetsbildningsförrättning är möjlig att genomföra.

    De sammanlagda projektutgifterna i löpande prisnivå beräknas till cirka 91 miljoner kronor. De större utgifterna gäller främst en ombyggnad av Hjorthagskopplet samt en dagvattenledning med mur ned till Lilla Värtan. Projektinkomsterna beräknas till cirka 4 miljoner kronor, försäljningsinkomster beräknas till 459 miljoner kronor. Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden för projektet redovisar positivt nettonuvärde om 304 miljoner kronor.

    Stadsutvecklingen i Norra Djurgårdsstaden ger ett viktigt bidrag till stadens mål om att bygga 140 000 nya bostäder till 2035. I Hjorthagen planeras för cirka 6 000 lägenheter, varav drygt 3 000 är färdigbyggda. Utbyggnad av etappen Terrasskvarteren östra bidrar med 160 lägenheter till kommunfullmäktiges mål, och till målsättningen att i stadsutvecklingen bygga ihop Norra Djurgårdsstadens nya kvarter med Hjorthagens äldre bebyggelse.

    Projektet genererar ett överskott. I enlighet med Hjorthagens inriktningsbeslut ska projektet bidra med ett positivt överskott för att täcka tidigare investeringar i Hjorthagen. Utgifter som delvis har varit en förutsättning för exploateringen av Terrasskvarteren har redan tagits inom ramen för andra genomförandebeslut. Samtliga lägenheter ska upplåtas med bostadsrätt. Tidigare etapper i Hjorthagen har haft en högre andel hyresrätter och upplåtelse med tomträtt.

    Bilagor

  36. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra tre bostadshus som en del i att koppla samman gasverksområdet och tidigare utbyggda etapper av Norra Djurgårdsstaden med tunnelbanan och bytespunkten vid Ropsten. Detaljplanen omfattar ca 160 bostäder på stadens mark. Bostäderna avses upplåtas som bostadsrätter med centrumfunktioner i bottenvåningarna.

    Bilagor

  37. Therese Lindström (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar dels att kyrkogårdsnämnden ska bli en beställare av byggprojekt från fastighetsnämnden, dels att fastighetsnämnden ska ta över uppdraget att projektera nybyggnationer för kyrkogårdsnämnden och att kyrkogårdsnämndens investeringsbudget ska föras över till fastighetsnämnden.

    Bilagor

  38. Dennis Wedin och Henrik Virro (båda M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att berörda delar av staden ska påbörja en försäljningsprocess avseende fastigheten Beridarebanan 10 samt att staden ska inleda en dialog med närliggande fastighetsägare i syfte att starta en platssamverkan kring Hötorget.

    Bilagor

  39. I en motion väckt i kommunfullmäktige yrkar Gabriel Kroon (SD) på att kommunfullmäktige ska ge stadsdelsnämnderna i uppdrag att driva och administrera lokala facebookgrupper.

    Bilagor

  40. Linnéa Vinge och Anders Lindman (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige om stadsövergripande hantering av ledighetsansökningar i grundskolan. I motionen föreslås berörda nämnder få i uppdrag att ta fram ett stadsövergripande styrdokument för hantering av ledighetsansökan i grundskolan samt att i styrdokumentet specificera hur elever med hög frånvaro ska undantas från riktlinjer om ledighet.

    Bilagor

  41. I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Andréa Hedin (M) att Stockholms stad påbörjar ett pilotprojekt med arbetsmodellen Backa barnet i ett antal stadsdelar som staden finner lämpliga och i detta knyter till sig forskare och akademi för att utvärdera modellens effekt.

    Backa barnet är en arbetsmodell mellan i första hand skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård och polis men kan även inkludera andra aktörer. Syftet är att samarbeta kring ett barn som är i behov av samordnat stöd och under processens gång säkerställa barnets rättigheter.

    Bilagor

  42. I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Andréa Hedin (M) att kommunfullmäktige beslutar att reformera utbudet av insatser för hemlösa. Motionären belyser särskilt utsatta grupper som identifierats och där insatserna behöver ses över. Dessa grupper är personer med allvarlig psykisk ohälsa, personer i prostitution och människohandel samt hemlösa pensionärer.

    Bilagor

  43. Dennis Wedin och Annika Elmlund (båda M) har väckt en motion i kommunfullmäktige där de föreslår olika åtgärder för att ge Strandvägskajen ett mer genomtänkt och vackrare utseende, med mer gestaltningsmässigt enhetliga byggnader. Bland annat anser de att permanenta lösningar är att föredra framför tillfälliga byggnationer, att uteserveringar ska möjliggöras och att parkbänkarna ska vara i traditionell stil. I motionen föreslår de även att utveckla Strandvägen till att bli grönare. Avenyn anses behöva bli mer attraktiv som promenadstråk med fler blommor och buskar.

    Bilagor

  44. I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Jan Jönsson (L) att staden tar fram en styrande handlingsplan för hur samtliga nämnder och bolag ska arbeta för att upptäcka och förhindra så kallade möjliggörare av brottslighet inom stadens verksamhet. Vidare föreslås att staden ska genomföra utbildningar för att öka stadens anställdas kunskap om möjliggörare samt att staden ska sammanställa arbetssätt och rutiner för att upptäcka och förebygga möjliggörare med syfte att dela detta med andra kommuner. Slutligen föreslås i motionen att staden ska utreda i vilken omfattning möjliggörare idag verkar inom stadens verksamheter.

    Bilagor

  45. I en motion väckt i kommunfullmäktige anför Jan Jönsson och Isabel Smedberg-Palmqvist (båda L) att HBTQI-personers ställning och trygghet sedan en tid tillbaka försämrats allt mer i vår omvärld genom att HBTQI-fientliga lagar stiftas i Ryssland, USA, Ungern, Rumänien och i flera andra länder, strömningar som de menar att inte heller vi i Sverige är förskonade från. Motionärerna menar att ett Queer-museum i Stockholm skulle sätta staden på kartan och föreslår att kommunfullmäktige beslutar:

    • Att staden utreder inrättandet av ett Queer-museum i Stockholm

    • Att staden i dialog med civilsamhällets aktörer inom HBTQI skapar förutsättningar för driften av Queer-museet

    Bilagor

  46. I en motion väckt i kommunfullmäktige framför Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (båda L) att staden som placerande myndighet måste ta ett större ansvar för omhändertagna barn och lyfter frågor om hur staden säkerställer att utslussning av placerade barn och unga efter placering görs med barnets bästa i fokus. I motionen lyfts också frågan om hur staden på ett systematiskt sätt följer upp placerade barn på aggregerad nivå samt säkerställer att HVB-verksamheter drivs av seriösa aktörer. Slutligen föreslås i motionen att projektet Skolsamordnare för placerade barn och unga permanentas och att modellen sprids till samtliga stadsdelsnämnder.

    Bilagor

  47. I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (båda L) att staden skyndsamt inför metoden Treatment Foster Care Oregon (TFCO) som alternativ till låst institution vid placering av barn och unga. Motionärerna föreslår även att i samband med införandet koppla på forskare för kontinuerlig utvärdering samt att staden utreder hur stöd och ersättningsnivåer till ordinarie familjehem kan utformas för att öka antalet hem, med särskilt fokus på att förmå familjehem att ta emot äldre barn som placeras.

    Bilagor

  48. Dennis Wedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att kommunfullmäktige ska uppdra till kommunstyrelsen att utreda förutsättningarna för att möjliggöra fler kajplatser för husbåtar över hela staden och att berörda nämnder och bolagsstyrelser ska genomföra en husbåtssatsning på Norr Mälarstrand.

    Bilagor

  49. Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att det generella badförbud som finns i stadens lokala ordningsföreskrifter avskaffas. Vidare föreslås att kommunstyrelsen får i uppdrag att, i samråd med berörda nämnder och bolag, sätta upp 175 badstegar längs stadens kajer. Det föreslås även att 23 nya allmänna badplatser ska utredas. Syftet med förslaget är att tillgängliggöra bad för fler människor.

    Bilagor

  50. Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige där han föreslår att göra det kostnadsfritt att göra anmälan eller ansöka om bygglov för installation av solcellspaneler. I motionen föreslås även att stadens vägledning för bygglovsprövning för solenergianläggningar samt strategi för varsam utveckling av småhus- och villaområden revideras så att solceller bygglovsbefrias på en- och tvåbostadshus med tillhörande komplementbyggnad.

    Motionären anser att föreslaget är viktigt för att att undanröja hinder som kan bromsa utvecklingen av solenergi, i syfte att nå klimatmålen och öka andelen förnybar energi.

    Bilagor

  51. Jonas Naddebo och Svante Linusson (båda C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att Stockholms stad ska införa 3-30-300-regeln som norm vilket innebär att alla ska kunna se minst tre träd från sitt hem, sin skola och sin arbetsplats, att stadskvarter ska ha minst 30 procents trädkrontäckningsgrad och att människor ska ha som längst 300 meter till ett grönområde. Syftet är att öka andelen grönska för förbättrad rekreation och folkhälsa samt klimatanpassning mot värmeböljor och ökad nederbörd.

    Bilagor

  52. Dennis Wedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att trafiknämnden ges i uppdrag att inleda ett särskilt samarbete mellan Stockholms stad och Region Stockholm i syfte att införa ett nytt och långsiktigt hyrcykelsystem integrerat med kollektivtrafiken.

    Bilagor

  53. Johan Nilsson (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att parkeringsvakternas uppdrag i Stockholms stad breddas. Förutom att utöva parkeringsövervakning föreslås att parkeringsvakterna använder stadens system för felanmälningar för att rapportera om problem i stadsmiljön såsom trasig belysning, otrygga platser, klotter och farliga föremål. Motionären föreslår även att parkeringsvakterna ska ha direktkontakt med ordningsvakter för snabbare åtgärder samt att de skulle kunna hjälpa turister och därmed stärka Stockholms servicenivå som turiststad.

    Bilagor

  54. I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Jan Jönsson (L) att staden utvecklar en internutbildning för medarbetare inom skola och socialtjänst för att öka kunskapen om symboler, tecken och uttryck inom den rasideologiska miljön. Motionären föreslår att staden har en nära dialog med Centrum mot Våldsbejakande Extremism (CVE) i framtagandet av utbildningen. Samtidigt föreslår motionären att staden utreder om en bredare utbildning för all personal eller en mer specialiserad utbildning för en mindre grupp medarbetare vore mest lämplig.

    Bilagor

  55. Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att staden utreder olika alternativ för att möjliggöra bad i Hammarby sjöstad och att staden tillsammans med andra aktörer och intressenter möjliggör för bad i området. 

    Bilagor

  56. Anders Lindman (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att trafiknämnden ges i uppgift att utreda och utvärdera samtliga cykelåtgärder sedan 2018 utifrån en kostnads- och nyttoanalys samt att trafiknämnden ges i uppgift att redovisa den totala kostnaden för samtliga investeringar i cykelåtgärder sedan 2018.

    Bilagor

  57. Per Rosencrantz (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att ge trafikkontoret i uppdrag att utreda möjligheten att anlägga en cykelväg på den sista delen av Erik Dahlbergsgatan, från Blanchegatan till Lidingövägen, för att främja trafiksäkerhet och förbättra framkomligheten i området.

    Bilagor

  58. Dennis Wedin har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anser att staden behöver utvärdera varför Stockholms stads företagsklimat faller och ta fram en handlingsplan med förbättringsåtgärder samt genomföra en genomlysning kring hur Stockholms stad kan underlätta för företagare att etablera sig i Stockholm.

    Bilagor

  59. Andréa Hedin och Sophia Granswed Baat (båda M) har väckt en motion i kommunfullmäktige angående språktest i förskolan. Motionärerna argumenterar för att språktest behövs vid rekrytering av personal till förskolan.

    I motionen föreslås att kommunfullmäktige ska besluta att kommunstyrelsen ska verka för att språktest införs vid nyrekrytering av personal till förskolan.

     

    Bilagor

  60. Nike Örbrink (KD) har väckt en motion i Stockholms kommunfullmäktige om att minska antalet feriejobb från nuvarande målsättning om 11 000 till runt 4 000. Motionären framhåller att istället för en höjning av antalet feriejobb bör ambitionen vara att höja kvalitén på feriejobben.

    Bilagor

  61. I en motion väckt i kommunfullmäktige framför Andréa Hedin m.fl. (alla M) att klagomål kring skolskjutsen har inkommit via funktionshinderrådet till förtroendevalda i utbildningsnämnden. Med anledning av detta föreslås att kommunfullmäktige beslutar att:

    • serviceförvaltningen ska göra en analys av huruvida nuvarande ramavtalsleverantör uppfyller kvalitets- och säkerhetskraven samt att säkerställa att avtalstexten är relevant

    • serviceförvaltningen ska utreda hur man ska kunna säkerhetsställa kvalitén och säkerheten för barnen som åker skolskjuts

    • serviceförvaltningen ska undersöka hur kvaliteten och säkerheten för barn som använder skolskjuts kan förbättras

    • representanter från funktionshinderrådet framgent ska utgöra en remissinstans vid framtida upphandlingar av skolskjuts

    Bilagor

Det finns ingen information att visa

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.