Möte 2025-06-16

Ärendet publiceras torsdagen veckan före sammanträdet.

Ärendet delas ut på kommunfullmäktiges sammanträde.

Projektet Stångholmsbacken avser genomförande av detaljplan för område vid Stångholmsbacken och Falkholmsgränd (Dp 2017-00513). Projektet utgör ett av de större projektområdena inom Fokus Skärholmen. Planområdet utgörs till stor del av befintliga tomträtter som förtätas med ytterligare bostadsbebyggelse samt en förskola.

Genomförandebeslut för projektet fattades av kommunfullmäktige i april 2022. Då godkändes även fyra överenskommelser om exploatering med överlåtelser av mark med berörda byggaktörer, som reglerar genomförandet av projektet.

Detaljprojektering av allmän plats slutfördes under våren 2024. Genomförandet är beroende av att alla byggaktörer samordnat genomför sina respektive exploateringar. Utifrån rådande ekonomiskt läge ser inte samtliga byggaktörer detta som möjligt.

Exploateringsnämnden har mot denna bakgrund tillsammans med byggaktörerna tagit fram tillägg till gällande överenskommelser om exploatering om att dessa ska upphöra att gälla och att även staden avvaktar med sina investeringar på allmän plats.

Inom ramen för projektet finns även en överenskommelse om exploatering med Skolfastigheter i Stockholm AB avseende befintlig förskola som ska ersättas med en ny utökad förskola. Denna ska fortsatt gälla.

Med anledning av att projektet går in i ett avvaktande skede behöver budgeten revideras för att bara inkludera utredningar och projektering. De sammanlagda projektutgifterna i löpande prisnivå beräknas nu uppgå till cirka 26,4 miljoner kronor och projektinkomsterna till cirka 1,5 miljoner kronor. Exploateringsnämnden räknar med att projektet kommer att genomföras i sin helhet eller delar i framtiden i enlighet med den gällande detaljplanen.

Det här ärendet rör godkännande av överenskommelser om exploatering för Gasverket Östra samt reviderat genomförandebeslut för projekt Gasverket. Detaljplanen för Gasverket östra, den sista etappen inom projekt Gasverket i Hjorthagen, tas upp för antagande i kommunfullmäktige samtidigt som tillhörande avtal.

Tidigare detaljplaneetapper inom Gasverket, Gasverket Västra och Lilla Gasverket, har till stor del genomförts. De samlade hittills nedlagda utgifterna har ökat och de planerade framtida utgifterna beräknas öka gentemot tidigare genomförandebeslut.

Ärendet har hemställts till kommunfullmäktige då investeringsutgiften överstigen 50 miljoner kronor, i enlighet med stadens investeringsregler.

De förändrade förutsättningarna för projektet innebär att de beräknade nettoutgiften har ökat med 481 miljoner kronor jämfört med det reviderade genomförandebeslutet från 2017 (dnr KS 2017/001339).

Lönsamhetskalkylen enligt nettonuvärdesmetoden för projektet redovisar negativt nettonuvärde om -919 miljoner kronor. De sammanlagda utgifterna i löpande prisnivå beräknas till 1 552 miljoner kronor. Av dessa utgör 178 miljoner kronor projektutgifter som redovisas som driftkostnader. Projektinkomsterna beräknas till 74 miljoner kronor. Projektets täckningsgrad inklusive nedlagda nettoutgifter beräknas uppgå till 38 procent.

Försäljningsinkomster beräknas till 237 miljoner kronor.

Projekt Gasverket redovisar ett negativt nettonuvärde, men utgör en del i Hjorthagen där det totala nettonuvärdet för området räknas samman. Projektkalkylen och nettonuvärdet för Gasverket är i linje med det som redovisats till och godkänts av kommunfullmäktige i samband med reviderat inriktningsbeslut för Hjorthagen. Då gasproduktionen flyttade möjliggjorde det utvecklingen av Hjorthagen. Stora kostnader finns inom Gasverket för att komma till rätta med den miljöskuld som staden tagit över. Utvecklingen av den kulturellt värdefulla bebyggelsen påverkar också ekonomin negativt. Projekt Gasverkets ekonomi bör sättas i relation till stadens åtaganden för detta unika område och de mervärden som skapas i samband med utvecklingen.

Expertrådet har behandlat ärendet den 20 mars 2025.

Gasverket Östra ligger i stadsdelen Hjorthagen, mellan Husarviken och Hjorthagsberget, och är en del av Gasverksområdet och stadsdelsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden.

Detaljplanens syfte är att säkerställa ett långsiktigt skydd och bevarande av Gasverksområdets östra del samt möjliggöra för ny bebyggelse av hög arkitektonisk kvalitet. I syftet ingår att möjliggöra för ny användning i befintliga byggnader anpassat till de kulturhistoriska värdena och för bostäder och centrumanvändning i nya byggnadsvolymer. Planen ska även möjliggöra parkering under mark.

Exploateringsnämnden har upprättat en överenskommelse med Klövern Holding 146 AB om exploatering med överlåtelse av mark för bostäder inom fastigheten Sätra 2:1 i Mälarhöjden. Överenskommelsen är villkorad av godkännande av kommunfullmäktige senast den 30 juni 2025.

Projektet är en del av Fokus Skärholmen som syftar till en bred utveckling av stadsdelsnämndsområdet Skärholmen. Markförsäljningen bidrar till målet om en blandning av upplåtelseformer, boendetyper och bostadsstorlekar i alla delar av staden.

Aktuell markförsäljning gäller ett område inom detaljplan för Sätra 2:1 m.m. (Mälaräng), DP 2016-15389, som vann laga kraft i augusti 2020. Staden överlåter området med äganderätt till Klövern Holding 146 AB. Området rymmer cirka 86 nya bostäder och preliminär köpeskilling är cirka 95 miljoner kronor med ett markpris på 11 000 kronor per kvadratmeter ljus BTA för bostäder i prisläge juni 2024.

Genomförandebeslut togs av kommunfullmäktige i september 2019 (dnr KS 2019/743). Exploateringsnämnden beslutade om markanvisning av aktuellt område till Klövern Holding 146 AB den 12 december 2024. Markanvisningsavtal undertecknades den 17 januari 2025. Bolagets avsikt är att påbörja sina byggnadsarbeten i slutet av år 2025.

Exploateringsnämnden anger att försäljningen av marken ger projektet inkomster som täcker kvarvarande investeringar samt ger ett tillskott till övriga delar av projektet.

Ärendet hemställs till kommunfullmäktige eftersom försäljningslikviden för överlåtelsen av fastigheten överstiger det belopp om 90 miljoner kronor som exploateringsnämnden, enligt reglementet, får besluta om.

Den 1 juli 2023 sammanlades Spånga-Tensta stadsdelsnämnd och Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd till Järva stadsdelsnämnd. Efter sammanläggningen inleddes arbetet med att finna en lokallösning som innebar att hela den nya förvaltningen skulle kunna samlokaliseras.

Projektet syftar till att renovera den tidigare skolbyggnaden Kämpingeskolan på fastigheten Kämpinge och anpassa den till kontorslokaler för Järva stadsdelsförvaltning.

Projektet Uppförande av Gränsbergets idrottshall i Kärrtorp innebär att en fullstor idrottshall uppförs intill Skarpnäcks skola i stadsdelen Kärrtorp som tillhör Skarpnäcks stadsdelsnämndsområde. Hallen kommer att kunna nyttjas av både skolor för idrottsundervisning och av föreningar. Idrottshallen kommer byggas i två våningar. Gränsbergets bollplan, tidigare kallad Skarpnäcks bollplan, som ligger precis intill, planeras också att rustas upp i ett separat projekt.

Fastigheten Klamparen 11 är belägen på Kungsholmen. Byggnaden sitter ihop med Tekniska nämndhuset men utgör en egen fastighet. Förutom kontor innehåller byggnaden en idrottshall, den så kallade Klamparhallen. Projektet syftar till att renovera Klamparen 11 och anpassa lokalerna för de stadsinterna hyresgästerna: förskoleförvaltningen, idrottsförvaltningen och kyrkogårdsförvaltningen.

Tidplanen förutsätter ett beslut i kommunfullmäktige under det andra kvartalet 2025. Entreprenaden ska inledas under det tredje kvartalet 2025 och projektet väntas står färdigt under det tredje kvartalet 2027.

Micasa Fastigheter i Stockholm AB (Micasa Fastigheter) och Enskede-Årsta-Vantörs (EÅV) stadsdelsnämnd föreslår, med utgångspunkt i stadens äldreboendeplan, dnr KS 2024/955, uppföra ett nytt vård- och omsorgsboende med 72 lägenheter, 61 seniorbostäder samt aktivitetscenter och hemtjänstlokaler på bolagets tomträtt Ånn 7 i Årsta. Byggstart är planerad till slutet av 2025, med inflyttning under första kvartalet 2028.

Stockholms Stadshus AB och stadsledningskontoret anser att projektet överensstämmer med stadens äldreboendeplan och är ett viktigt bidrag i att säkerställa tillgången av moderna och funktionella vård- och omsorgsboenden samt tillgängliga seniorbostäder.

Mot denna bakgrund föreslår Stockholms Stadshus AB och stadsledningskontoret att genomförandet av Micasa Fastigheters och EÅVs stadsdelsnämnds nyproduktion godkänns.

Ärendet avser ett genomförandebeslut för Stockholm Vatten AB:s (SVAB) projekt Oxtorsgatan/Lästmakargatan och gäller upprustning av en huvudvattenledning från 1932 samt upprustning av lokala vatten- och kombinerade avloppsledningar från 1910. Ledningarna har genomgått minimalt underhåll sedan de byggdes, vilket har resulterat i att de nu är i mycket dåligt skick och det finns en betydande risk för läckage eller kollaps.

Inriktningsbeslut för projektet fastställdes i Stockholms Stadshus AB:s styrelse den 14 oktober 2024 samt i kommunfullmäktige den 2 december 2024 (dnr KS 2024/768).

Detaljplanens syfte är att möjliggöra en omvandling av del av fastigheten Sillö 5 från hotell, kontor och handel till ett mer blandat kvarter med bostäder, lokaler för centrumändamål, hotell, kontor och förskola. I planen möjliggörs bevarande av delar av den befintliga bebyggelsen, påbyggnader och ny bebyggelse.

Den nya markanvändningen och skalan kräver att bebyggelsen anpassas i sin utformning för att åstadkomma en god boendemiljö med hänsyn till befintliga verksamheter i Larsboda verksamhetsområde och verksamheternas möjlighet till viss utveckling. Vidare syftar detaljplanen till att tillföra stadskvaliteter till kvarteret i form av publika lokaler i bottenvåningen för centrumändamål och platsbildningar, som kan understödja idén om Mårbackagatan som en levande stadsgata i enlighet med programmet för Tyngdpunkt Farsta.

Detaljplanen syftar till att möjliggöra 117 bostäder i fyra till sex våningar utmed Multrågatan och Ångermannagatan i Råcksta. Den tillkommande bebyggelsen ska genom sin typologi och utformning av taklandskap, gavelmotiv och fasader vara anpassad till kulturmiljön i Råcksta. Gårdarna ska utformas så att de får ett mjukt möte med omgivningen. Planen syftar även till att öka tryggheten för människor som rör sig mellan Råcksta och Vällingby centrum. Planområdet omfattar Firman 1 och del av Grimsta 1:2 i stadsdelen Råcksta och är cirka 8 700 kvadratmeter.

Efter godkännande i stadsbyggnadsnämnden har plankarta och planbeskrivning reviderats med hänsyn till bestämmelser om buller. Förändringarna är inte av principiell betydelse för detaljplanens utformning och kräver därmed inte förnyat ställningstagande av stadsbyggnadsnämnden.

Nacka kommun har den 11 december 2024 inkommit med en ansökan om inträde i kommunalförbundet Storstockholms brandförsvar (SSBF). Direktionen för Storstockholms brandförsvar har beslutat att föreslå respektive medlemskommuns kommunfullmäktige att anta Nacka kommun som medlem i kommunalförbundet Storstockholms brandförsvar från och med den 1 juli 2025. Direktionen föreslår även medlemskommunernas fullmäktige att godkänna förslagna revideringar av förbundsordning för Storstockholms brandförsvar samt reglemente för direktionen för Storstockholms brandförsvar med anledning av Nacka kommuns anslutning till förbundet.

Den 1 juli 2023 sammanlades Spånga-Tensta stadsdelsnämnd och Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd till Järva stadsdelsnämnd. Med anledning av sammanläggningen söker Järva stadsdelsnämnd en gemensam kontorslokal.

I det här ärendet medges fastighetsnämnden rätt att förvärva tomträtten för fastigheten Kämpinge 2 där tidigare skolbyggnaden Kämpingeskolan står. Målet med förvärvet är att tillgodose Järva stadsdelsnämnds behov av ett sammanhållet kontor.

I budget 2024 gav kommunfullmäktige kommunstyrelsen i uppdrag att revidera Stockholms stads program för inköp 2020-2023 (dnr KS 2019/799). I enlighet med uppdraget ska ett särskilt fokus finnas på hur nämnder och bolagsstyrelser bland annat kan arbeta proaktivt och strukturerat för att motverka ekonomisk brottslighet och oegentligheter inom upphandlade verksamheter.

Utöver angelägna sakområden har nämnders och bolagsstyrelsers ansvar för att organisera och styra inköpsarbetet på ett ändamålsenligt sätt förtydligats.

Även inköpsmålens innebörd och betydelse liksom programmets relation till andra styrdokument har tydliggjorts.

Om kommunala angelägenheter utförs av privata utförare ska kommunfullmäktige, enligt 5 kap 3 § kommunallagen (KL), för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer som gäller för samtliga utförare av sådana angelägenheter. I programmet ska också anges hur kommunfullmäktiges mål och riktlinjer ska följas upp och hur allmänhetens insyn i de privata utförarnas verksamhet ska tillgodoses.

Sedan det tidigare programmet som antogs av kommunfullmäktige under den förra mandatperioden, har kommunallagen ändrats på ett sätt som påverkar kraven på programmets omfattning. I budget för 2024 fick därför stadsledningskontoret i uppdrag att se över och revidera programmet för innevarande mandatperiod för beslut i kommunfullmäktige.

Södermalms stadsdelsnämnd har till kommunfullmäktige hemställt om ändringar i Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Stockholms kommun § 15.

Ändringen rör förbud mot alkoholförtäring mellan klockan 00:00-14:00 vid områdena Munkbrokajen och Katarinaparken samt dygnet runt vid områdena Vattentorget, Södermalmstorg, Mälarterrassen, Ryssgården, huvudentré bussterminal och handelsplatsen under jorden.

Efter Södermalms stadsdelsnämnds beredning har justeringar gjorts jämfört med nämndens förslag. I föreliggande ärende föreslås förbud mot alkoholförtäring mellan klockan 00:00-14:00 vid områdena Munkbrokajen, Södermalmstorg, Mälarterrassen och Katarinaparken samt dygnet runt vid områdena Vattentorget, Ryssgården, huvudentré bussterminal och handelsplatsen under jorden.

Södermalms stadsdelsnämnd har till kommunfullmäktige hemställt om ändringar i Allmänna lokala ordningsföreskrifterna för Stockholms kommun § 15 för godkännande.

Ändringen rör förbud mot alkoholförtäring i en del av Bysistäppan. I dagsläget råder alkoholförbud dygnet runt i de omgivande områdena.

Enligt 4 kap. 11 § vallagen är kommunen vid val till kommunfullmäktige en enda valkrets. Om en kommun har fler än 36 000 röstberättigade får kommunen delas in i två eller flera valkretsar. En kommun med färre än 36 000 röstberättigade får delas in i valkretsar endast om det finns särskilda skäl. En valkrets bör enligt 4 kap. 12 § utformas så att den får minst 13 fasta valkretsmandat och den ska ha en sammanhängande gränslinje.

Valnämnden har inkommit med förslag till valkretsindelning för valet till kommunfullmäktige år 2026.

Enligt 5 kap. 35 § i kommunallagen ska en motion om möjligt beredas på ett sådant sätt att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes. Enligt Arbetsordning för kommunfullmäktige (Kfs 2020:05) § 11 ska kommunstyrelsen årligen i juni och december för fullmäktige redovisa de motioner som väckts för ett år sedan och som kommunstyrelsen inte har behandlat.

Nedan redovisas motioner, inlämnade före den 1 juli 2024, som inte behandlats av kommunstyrelsen inom ett år från att de väcktes i kommunfullmäktige.

Redovisning av motioner

Motion om en höghusstrategi och en uppdaterad översiktsplan av Jonas Naddebo (C), dnr KS 2024/486. Motionen väcktes i kommunfullmäktige den 22 april 2024. Motionen behandlades av kommunstyrelsen den 7 maj 2025 och fanns med på föredragningslistan till kommunfullmäktige till den 26 maj 2025. (Rotel II)

Motion om åtgärder för fler byggstarter av Dennis Wedin (M), dnr KS 2024/509. Motionen väcktes i kommunfullmäktige den 22 april 2024. Motionen behandlades av kommunstyrelsen den 7 maj 2025 och fanns med på föredragningslistan till kommunfullmäktige till den 26 maj 2025. (Rotel II)

Stockholms stads Riktlinjer om mutor och representation togs ursprungligen fram år 2009. Riktlinjerna har därefter reviderats vid två tillfällen, i september 2012 och i december 2015.

Stadsledningskontorets juridiska avdelning inledde under år 2023 en översyn och uppdatering av nuvarande riktlinjer. Översynen föranleddes bland annat av synpunkter och frågor som inkommit från förvaltningar och bolag inom staden. Av kommunstyrelsens verksamhetsplan 2024 framgår att riktlinjerna ska revideras och att stöd för nämnders och bolagsstyrelsers implementering ska tas fram.

Stockholms stads nuvarande riktlinjer för handläggning av försöks- och träningslägenheter antogs av kommunfullmäktige 2011-05-23 och uppdaterades 2014-01-14. Syftet med riktlinjerna är rättssäkerhet och likabehandling när det gäller utredning, bedömning och tillgång till insatserna försöks- och träningslägenheter. Riktlinjerna ska ge handläggare och chefer stöd och vägledning i arbetet. Socialförvaltningen har uppmärksammat behov av att revidera och uppdatera nuvarande riktlinjer. Detta bland annat med anledning av JO-beslut som tillkommit sedan senaste uppdateringen 2014 och som bidragit till att förtydliga socialtjänstens roll som hyresvärd i arbetet med försöks- och träningslägenheter.

Utöver detta fanns ett behov av att modernisera i riktlinjerna förekommande begrepp och beskrivningar så att dessa bättre överensstämmer med inom socialtjänsten förekommande arbetssätt. Därtill har Bostadsförmedlingen i Stockholm AB:s roll i arbetet förändrats över tid på så sätt att skrivningar i gällande riktlinjer inte överensstämmer med praktiken.

De reviderade riktlinjerna innehåller anvisningar för utredning, bedömning och beslut om bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) till insatserna försöks-, tränings- samt Bostad Först-lägenheter. Riktlinjerna innehåller också anvisningar för hur socialtjänsten ska agera som hyresvärd i arbetet med bostadssociala hyreskontrakt. Syftet med riktlinjer för handläggning av försöks-, tränings- och Bostad Först-lägenheter är rättssäkerhet och likabehandling när det gäller utredning, bedömning och tillgång till insatserna.

Riksdagen har beslutat om en ny socialtjänstlag som innebär en rad förändringar för stadens socialtjänstverksamheter. Den nya socialtjänstlagen träder i kraft den 1 juli 2025.

En av de stora förändringarna som föreslås innebär att socialnämnden ges möjlighet att erbjuda insatser på två sätt, efter individuell behovsprövning och utan individuell behovsprövning. Vidare föreslås förändringar gällande skyldigheten att dokumentera vid genomförande av insatser.

Omställningsarbetet inför ny socialtjänstlag har pågått inom stadens projekt Framtidens socialtjänst – Omställning till en långsiktigt hållbar socialtjänst sedan 2024. En inventering av de så kallade öppna insatser som ges idag har genomförts under 2024 och arbetet med att utreda i vilken form insatserna ska tillhandahållas framåt i enlighet med ny socialtjänstlag kommer att fortsätta under 2025.

Den korta ikraftträdandeperioden för den nya socialtjänstlagen begränsar möjligheten för att ny organisation och nya arbetssätt i staden är färdigställda till den 1 juli 2025.

Socialnämnden föreslår därför att kommunfullmäktige beslutar att socialtjänsten inom socialnämnden och stadsdelsnämnderna under en omställningsperiod, från och med den 1 juli 2025 till och med den 31 oktober 2026, får tillhandahålla insatserna i bilagan till utlåtandet i den form som de ges idag utan individuell behovsprövning, samt att insatserna, utom insatsen budget- och skuldrådgivning, på grund av särskilda skäl undantas från kravet om dokumentation vad gäller uppgifter som kan röja den enskildes identitet.

Den 20 maj röstade riksdagen igenom förslaget till ny socialtjänstlag. Det innebär att den nya lagen träder i kraft den 1 juli 2025. Förslagen som riksdagen har röstat igenom överensstämmer med förslagen i regeringens proposition om en ny socialtjänstlag.

Propositionen syftar bland annat till att socialtjänsten ska kunna arbeta mer förebyggande och vara lätt tillgänglig. I propositionen föreslås att socialnämnden ska erbjuda insatser i form av rådgivning, omsorg, vård, stöd och annan hjälp till enskilda som behöver det. Socialnämnden föreslås även få befogenhet att erbjuda vissa insatser utan individuell behovsprövning. Om socialnämnden vill erbjuda en insats utan individuell behovsprövning kan socialnämnden välja att besluta att en viss insats ska erbjudas till en avgränsad målgrupp.

I det här utlåtandet föreslås vilka av de socialtjänstinsatser som arbetsmarknadsnämnden idag tillhandahåller som s.k. öppna insatser som framöver ska erbjudas som insatser utan individuell behovsprövning till följd den nya socialtjänstlagen. I det här utlåtandet föreslås också vilka målgrupper som ska kunna ta del av insatserna.

Riksdagen har beslutat om en ny socialtjänstlag som innebär en rad förändringar för stadens socialtjänstverksamheter. Den nya socialtjänstlagen träder i kraft den 1 juli 2025.

En av de stora förändringarna innebär att socialnämnden ges möjlighet att erbjuda insatser på två sätt, efter individuell behovsprövning och utan individuell behovsprövning. Vidare kommer förändringar gällande skyldigheten att dokumentera vid genomförande av insatser.

Omställningsarbetet inför ny socialtjänstlag har pågått inom stadens projekt Framtidens socialtjänst – Omställning till en långsiktigt hållbar socialtjänst sedan 2024. En inventering av de så kallade öppna insatser som ges idag har genomförts under 2024 och arbetet med att utreda i vilken form insatserna ska tillhandahållas framåt i enlighet med ny socialtjänstlag kommer att fortsätta under 2025.

Den korta ikraftträdandeperioden för den nya socialtjänstlagen begränsar möjligheten för att ny organisation och nya arbetssätt i staden är färdigställda till den 1 juli 2025.

Äldrenämnden föreslår därför att kommunfullmäktige beslutar att socialtjänsten inom stadsdelsnämnderna under en omställningsperiod, från och med den 1 juli 2025 fram till och med den 31 oktober 2026, får tillhandahålla insatserna i bilagan till utlåtandet i den form som de ges idag utan individuell behovsprövning samt att insatserna, utom insatsen budget- och skuldrådgivning, på grund av särskilda skäl undantas från kravet om dokumentation vad gäller uppgifter som kan röja den enskildes identitet.

Äldrenämnden föreslår vidare att kommunfullmäktige ger äldrenämnden, inom de ansvarsområden som anges i reglementet för äldrenämnden, KFS 2024:21, i uppdrag att utreda vilka insatser i bilagan till utlåtandet som ska ges utan individuell behovsprövning över hela staden efter omställningsperioden samt utreda eventuella undantag från skyldigheten att dokumentera uppgifter som kan röja den enskildes identitet vid genomförande av insatserna.

Därtill föreslås att kommunfullmäktige ger äldrenämnden och stadsdelsnämnderna inom de ansvarsområden som anges i reglementet för äldrenämnden, KFS 2024:21, och inom de ansvarsområden som anges i reglementet för stadsdelsnämnderna, KFS 2024:18, i uppdrag att tidigast från och med den 1 juli 2025 genomföra pilotprojekt i äldrenämnden och stadsdelsnämnderna i syfte att pröva och utvärdera införande av nya insatser utan individuell behovsprövning innan eventuellt införande över hela staden, samt pröva och utvärdera om vissa insatser som idag ges med individuell behovsprövning är lämpliga att tillhandahållas utan individuell behovsprövning.

Äldrenämnden föreslås återrapportera uppdragen till kommunfullmäktige senast den 30 september 2026.

Riksdagen har den 20 maj 2025fattat beslut om en ny socialtjänstlag enligt prop. 2024/25:89. Den nya socialtjänstlagen kommer att innebära en rad förändringar för stadens socialtjänstverksamheter. Den nya socialtjänstlagen träder i kraft den 1 juli 2025.

En av de stora förändringarna innebär att socialnämnden ges möjlighet att erbjuda insatser på två sätt; efter individuell behovsprövning och utan individuell behovsprövning. Bestämmelsen i 4 kap. 2 a § socialtjänstlag (2001:453) (SoL) förs inte över till den nya socialtjänstlagen. Paragrafen reglerar möjlighet att erbjuda hemtjänst utan föregående behovsprövning.

Enligt nya socialtjänstlagen får varje socialnämnd avgöra om en insats för personliga behov ska tillhandahållas utan individuell behovsprövning. En insats utan individuell behovsprövning kan utformas på olika sätt, den kan till exempel kan vara allmänt utformad och öppen för alla eller riktad mot specifika målgrupper eller viss problematik.

Bestämmelsen i 4 kap. 2 a § SoL (2001:453) förs inte över till den nya socialtjänstlagen, vilket innebär att Stockholms stad behöver besluta om hur staden ska tillhandahålla insatsen trygghetslarm i ordinärt boende till personer som är 65 år och äldre. Äldrenämnden anser att insatsen ryms inom ramen för förslaget om insatser utan individuell behovsprövning. Vidare bedömer förvaltningen att insatsen trygghetslarm fortsatt ska ingå i valfrihetsystemet för hemtjänst. För närvarande tillämpas lag (2008:962) om valfrihetssystem, LOV, för upphandling av leverantörer till valfrihetssystemet för hemtjänst.

Äldrenämnden föreslår att socialtjänstens äldreomsorg i Stockholms stad ska tillhandahålla insatsen trygghetslarm utan individuell behovsprövning förenat med följande villkor:

·         den enskilde är 65 år eller äldre,

·         den enskilde bor i ordinärt boende,

·         och den enskilde är folkbokförd i Stockholms stad.

Samtliga tre villkor ska vara uppfyllda för att få ta del av trygghetslarm utan individuell behovsprövning.

Kommunfullmäktige gav i budget 2024 kulturnämnden i uppdrag att ta fram ett stadsövergripande program om barns rätt till kultur och vad det innebär utifrån de tre perspektiven: kultur för barn, kultur med barn och kultur av barn. Då programmet berör flera nämnders och bolagsstyrelsers verksamhet krävs beslut i kommunfullmäktige.

Stockholms stads program för barns rätt till kultur syftar till att ge stadens verksamheter en gemensam förståelse och utgångspunkt för arbetet kring barns rätt till kultur. Programmet utgår från perspektiven kultur för, med och av barn och unga. I programmet finns tre mål som konkretiserar stadens ambition för barns rätt till kultur i förskolan och skolan, på fritiden samt i stadsmiljön. Respektive målområde har konkretiserats i två åtaganden, som pekar ut ansvariga nämnder och bolagsstyrelser.

I budget 2022 gavs äldrenämnden i uppdrag att ha en samordnande roll för de specifika funktionerna i syfte att hålla ihop dessa, tydliggöra uppdrag och utveckla gemensamma arbetsmetoder med mera. I juni 2023 beslutades om funktionsbeskrivningar för anhörigkonsulent, fixartjänsten, digitala stödjare och legitimerad dietist (dnr KS 2023/84). Nu kompletteras detta med funktionsbeskrivning för syn- och hörselinstruktör.

I funktionsbeskrivningen för syn- och hörselinstruktör har syftet med funktionen tydliggjorts, vilka arbetsuppgifter och ansvar som ingår i rollen samt eventuella avgränsningar i uppdraget. Tillvägagångssättet för att uppnå målet med insatsen kan anpassas utifrån stadsdelsnämndernas lokala förutsättningar och behov.

Med utgångspunkt i stadens framkomlighetsstrategi utgör Kollektivtrafikplan för stadens gator en av flera fördjupningar och konkretiseringar som tydliggör arbetet med att utveckla olika delar av stadens transportsystem, med syfte att stödja genomförande av översiktsplanen och stadens övergripande vision.

När Stockholm växer behöver stadens vägar och gator skapa möjligheter till att förflytta fler människor på samma yta. En utvecklad kollektivtrafik är helt avgörande för att klara detta.

Kollektivtrafikplan för stadens gator pekar ut de viktigaste gatorna och stråken där kollektivtrafiken behöver särskild prioritet i hela staden. Detta är en viktig grund för att planera åtgärder på gator och vägar och att reservera tillräckligt utrymme för kollektivtrafiken i stadsutvecklingsprojekt.

Syftet med att utveckla kollektivtrafiken i staden är bland annat att stötta ett hållbart resande och bidra till stadens klimatmål för transportsystemet. För att åstadkomma detta behöver kollektivtrafiken kunna bidra till ett minskat vägtrafikarbete genom att vara tillräckligt attraktiv för att kunna konkurrera med biltrafiken. I detta ingår att hela resan behöver vara snabb, trygg och inbjudande, vilket ställer krav såväl på själva kollektivtrafikresan som på förflyttningen till och från hållplatserna.

I varje kommun ska det finnas en renhållningsordning, enligt 15 kapitlet 41 § miljöbalken. Avfallsplanen utgör ena delen av kommunens renhållningsordning, medan den andra delen utgörs av föreskrifter om avfallshantering. De två delarna kan förnyas vid olika tidpunkter. Revidering av föreskrifterna gjordes senast 2023 och fastställdes av kommunfullmäktige den 19 februari 2024. De är publicerade i kommunal författningssamling (KFS 2024:07).

Innehåll och omfattning av en kommunal avfallsplan styrs av avfallsförordningen (2020:614). Planen omfattar allt avfall i kommunen - både det som kommunen har ansvar för och övrigt avfall. En avfallsplan ska innehålla mål för avfallshanteringen, åtgärdsplaner för hur målen ska kunna uppnås och den ska fungera som ett planeringsinstrument för avfallshanteringen. Planen ska ses över minst vart fjärde år och uppdateras vid behov. Naturvårdsverket har utfärdat föreskrifter om kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall (NFS 2020:6).

Avfallsnämnden föreslår att den nya avfallsplanen för Stockholms stad ska gälla under en period om sex år, vilket är två år längre än tidigare planer. En längre planperiod bedöms ge ökat fokus på genomförande i stället för uppföljning och utvärdering. Nämnden föreslår att de nuvarande fyra huvudmålen behålls. Däremot föreslås vissa förändringar av delmålen, som visar på ett ökat fokus på den klimatomställning som staden ska genomföra och på de nya lagkrav på avfallshantering som medför utmaningar gällande ytbehov och funktion i täta urbana miljöer. Inom respektive delmål har åtgärder tagits fram med tydligt utpekade huvudansvariga för genomförandet. Samtliga åtgärder är tidssatta med slutdatum under planperioden. I den nya avfallsplanen finns en mängd indikatorer med målvärden istället för siffersatta delmål.

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att ge exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att arbeta fram en ny strategi för fler höga hus och märkesbyggnader i kollektivtrafiknära lägen, ge exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att arbeta fram konkreta handlingsplaner kopplade till denna strategi samt ge exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att uppdatera översiktsplanen och peka ut områden som lämpar sig väl för hög och tät bebyggelse.

Dennis Wedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås ett antal åtgärder för att möjliggöra fler byggstarter inom en snar framtid. Förslagen syftar bland annat till att rikta fokus på de projekt som ligger närmast till hands att påbörjas, att prioritera markanvisningar, påskynda detaljplaneprocesser samt säkerställa att byggstarter faktiskt kan genomföras. Sammanfattningsvis föreslås att:

• Berörda nämnder ges i uppdrag att möjliggöra att enskilda aktörers projekt kan brytas ut ur detaljplaner som omfattar flera aktörer.
• Berörda nämnder ges i uppdrag att prioritera markanvisningar, detaljplanearbete och att säkerställa att byggstarter kan realiseras.
• Stadsbyggnadsnämnden ges i uppdrag att införa ett snabbspår för hantering av bygglov för de aktörer som är redo att omedelbart påbörja byggnation.

Gabriel Kroon (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anser att cykelinfrastrukturen i Stockholm är väl utbyggd och möjliggör smidig långpendlingscykling. Däremot anser motionären att cyklingen försvåras av dåliga vägmarkeringar och skyltanvisningar kring hur man tar sig till kommunala målpunkter, trots att det i stadens Cykelplan finns skrivningar om förbättrad och enhetlig skyltning vid de primära stråken. Motionären föreslår att trafiknämnden ges i uppdrag att snabba på utvecklingstakten av skyltning vid de primära stråken samt att utveckla skyltning på de sekundära stråken.

Jonas Naddebo och Svante Linusson (båda C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att Stockholms stad ska införa 3-30-300- regeln som norm vilket innebär att alla ska kunna se minst tre träd från sitt hem, sin skola och sin arbetsplats, att stadskvarter ska ha minst 30 procents trädkrontäckningsgrad och att människor ska ha som längst 300 meter till ett grönområde. Syftet är att öka andelen grönska för förbättrad rekreation och folkhälsa samt klimatanpassning mot värmeböljor och ökad nederbörd.

Dennis Wedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att trafiknämnden ges i uppdrag att inleda ett särskilt samarbete mellan Stockholms stad och Region Stockholm i syfte att införa ett nytt och långsiktigt hyrcykelsystem integrerat med kollektivtrafiken.

Johan Nilsson (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att parkeringsvakternas uppdrag i Stockholms stad breddas. Förutom att utöva parkeringsövervakning föreslås att parkeringsvakterna använder stadens system för felanmälningar för att rapportera om problem i stadsmiljön såsom trasig belysning, otrygga platser, klotter och farliga föremål. Motionären föreslår även att parkeringsvakterna ska ha direktkontakt med ordningsvakter för snabbare åtgärder samt att de skulle kunna hjälpa turister och därmed stärka Stockholms servicenivå som turiststad.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Jan Jönsson (L) att staden utvecklar en internutbildning för medarbetare inom skola och socialtjänst för att öka kunskapen om symboler, tecken och uttryck inom den rasideologiska miljön. Motionären föreslår att staden har en nära dialog med Centrum mot Våldsbejakande Extremism (CVE) i framtagandet av utbildningen. Samtidigt föreslår motionären att staden utreder om en bredare utbildning för all personal eller en mer specialiserad utbildning för en mindre grupp medarbetare vore mest lämplig.

Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att staden utreder olika alternativ för att möjliggöra bad i Hammarby sjöstad och att staden tillsammans med andra aktörer och intressenter möjliggör för bad i området.

Anders Lindman (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att trafiknämnden ges i uppgift att utreda och utvärdera samtliga cykelåtgärder sedan 2018 utifrån en kostnads- och nyttoanalys samt att trafiknämnden ges i uppgift att redovisa den totala kostnaden för samtliga investeringar i cykelåtgärder sedan 2018.

I en motion väckt i kommunfullmäktige yrkar Gabriel Kroon (SD) på att kommunfullmäktige ska ge stadsdelsnämnderna i uppdrag att driva och administrera lokala facebookgrupper.

Per Rosencrantz (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att ge trafikkontoret i uppdrag att utreda möjligheten att anlägga en cykelväg på den sista delen av Erik Dahlbergsgatan, från Blanchegatan till Lidingövägen, för att främja trafiksäkerhet och förbättra framkomligheten i området.

Emelie Wassermann (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att Stockholms stad, under minst ett år, inleder ett försök med fri ledsagning som ett led i att öka den fysiska och psykiska hälsan för personer i behov av ledsagning. Motionären föreslår att kommunfullmäktige ger berörda nämnder i uppdrag att utreda ett försök med fri ledsagning.

Dennis Wedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att trafiknämnden ges i uppdrag att utvärdera hastighetsbegränsningen inom stadens låghastighetszoner för elsparkcyklar i syfte att öka hastigheten och undvika hastiga inbromsningar.

Dennis Wedin har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anser att staden behöver utvärdera varför Stockholms stads företagsklimat faller och ta fram en handlingsplan med förbättringsåtgärder samt genomföra en genomlysning kring hur Stockholms stad kan underlätta för företagare att etablera sig i Stockholm.

Annika Elmlund och Johan Nilsson (båda M) har väckt en motion i kommunfullmäktige där det beskrivs att det råder bostadsbrist samtidigt som lokaler står tomställda och att det skulle finnas flera fördelar med att bygga om källarlokaler till bostäder. Bostäder skulle tillgängliggöras till lägre kostnad för den som vill bo centralt, samtidigt som det kan vara ekonomiskt fördelaktigt för bostadsrättsföreningar. Enligt motionen skulle bostäder i källarplan också bidra till tryggare gaturum.

Andréa Hedin och Sophia Granswed Baat (båda M) har väckt en motion i kommunfullmäktige angående språktest i förskolan. Motionärerna argumenterar för att språktest behövs vid rekrytering av personal till förskolan.

I motionen föreslås att kommunfullmäktige ska besluta att kommunstyrelsen ska verka för att språktest införs vid nyrekrytering av personal till förskolan.

Nike Örbrink (KD) har väckt en motion i Stockholms kommunfullmäktige om att minska antalet feriejobb från nuvarande målsättning om 11 000 till runt 4 000. Motionären framhåller att istället för en höjning av antalet feriejobb bör ambitionen vara att höja kvalitén på feriejobben.

I en motion väckt i kommunfullmäktige framför Andréa Hedin m.fl. (alla M) att klagomål kring skolskjutsen har inkommit via funktionshinderrådet till förtroendevalda i utbildningsnämnden. Med anledning av detta föreslås att kommunfullmäktige beslutar att:

• serviceförvaltningen ska göra en analys av huruvida nuvarande ramavtalsleverantör uppfyller kvalitets- och säkerhetskraven samt att säkerställa att avtalstexten är relevant
• serviceförvaltningen ska utreda hur man ska kunna säkerhetsställa kvalitén och säkerheten för barnen som åker skolskjuts
• serviceförvaltningen ska undersöka hur kvaliteten och säkerheten för barn som använder skolskjuts kan förbättras
• representanter från funktionshinderrådet framgent ska utgöra en remissinstans vid framtida upphandlingar av skolskjuts

I en motion väckt i kommunfullmäktige kräver Jan Jönsson (L) att Stockholms stad snarast tillsätter en egen ansvarsutredning kring Eolshäll och att staden parallellt utreder kompensatoriska åtgärder i någon form för de drabbade individer som fortfarande är i livet.

I motionen lyfter motionären att placerade pojkar under 70- till 90-talet utsattes för förnedring, våldtäkter och slavliknande arbetsförhållanden på det gamla pojkhemmet Eolshäll i södra Stockholm och att Dagens Nyheter avslöjade att fosterhemspappan som drev Eolshäll, som bland annat fick stöd från Stockholms stad, hade begått fruktansvärda övergrepp på barnen. Detta samtidigt som förövaren hyllades för sina insatser. Liberalerna anser att det är hög tid att Stockholm idag tar på sig det ansvar staden hade för dessa barn och ger dem upprättelse.

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige där han föreslår att en så kallad kulturljudzon enligt Malmömodellen bör inrättas på Frihamnspiren och intilliggande kvarter.

Vidare föreslås att möjligheten att möjliggöra nattklubbs- eller livescensverksamhet i stadens egna fastigheter på Frihamnspiren i enlighet med Stockholms stads strategi för nattklubbar och livescener utreds.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Thomas Wihlman (C) att staden inför orosanmälan för äldre personer, informerar verksamheterna inom äldreomsorgen om detta samt synliggör denna möjlighet på stadens hemsida. Motionären förslår också att kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att utreda hur funktionen orosanmälan för äldre lämpligast organiseras i staden.

Andrea Hedin (M) föreslår i en motion väckt i kommunfullmäktige att en utredning ska genomföras i syfte att identifiera träffpunkter inom varje stadsdelsnämndsområde där alkoholservering ska vara tillåtet. Motionären anser att Stockholms stad behöver ha ett brett utbud av verksamheter och de öppna träffpunkterna för äldre fyller en viktig funktion för att motverka ensamhet. Historiskt har det varit möjligt att ta ett glas alkoholhaltig dryck på stadens träffpunkter. En möjlighet som successivt försvunnit i Stockholm trots att många seniorer har protesterat.

Jonas Naddebo och Svante Linusson (båda C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås det att Stockholms stad antar en mer aktiv strategi för att skapa en större mix av boendeformer i socioekonomiskt svagare stadsdelar som för närvarande domineras av hyresrätter. Motionärerna anser att det kan främja social integration och en tryggare boendemiljö för alla stockholmare. De föreslår att ett tak införs för att begränsa ytterligare koncentration av hyresrätter i dessa områden och att villkor ställs för att främja uppförande av den mindre förekommande upplåtelseformen i området.

Gabriel Kroon (SD) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige. Motionären anser att begreppet QALY (Quality-Adjusted Life Year eller kvalitetsjusterade levnadsår) ska användas för att utvärdera nyttan av införandet av miljözoner i Stockholms stad. Motionären anser att det finns skäl att utvärdera den faktiska kostnaden per QALY av införande av miljözoner och föreslår att trafiknämnden ges i uppdrag att beställa en hälsoekonomisk utvärdering av miljözon klass 2 och 3.

Nike Örbrink (KD) har väckt en motion väckt i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att möjligheten att införa anhörigluncher till självkostnadspris ska utredas. Motionären lyfter fram att ofrivillig ensamhet utgör en betydande hälsorisk och betonar måltidens centrala roll i att motverka ensamhet. En gemensam måltid tillsammans med anhörig eller närstående kan bidra till ökad social samvaro, minska känslan av isolering och samtidigt sänka trösklarna för anhörigbesök på vård- och omsorgsboenden.

Ofrivillig ensamhet har visat sig påverka både den fysiska och psykiska hälsan negativt, och kan leda till bland annat depression, hjärt- och kärlsjukdomar samt demenssjukdomar.

De lokala förutsättningarna på vård- och omsorgsboenden varierar, vilket påverkar möjligheterna att erbjuda gemensamma måltider för boende och deras anhöriga. På vissa boenden kan det finnas praktiska eller organisatoriska hinder som behöver lösas innan anhörigluncher kan bli verklighet. Därför föreslår motionären en utredning för att identifiera och utvärdera dessa förutsättningar samt undersöka hur en sådan insats skulle kunna genomföras i praktiken.